LÄRARHANDLEDNING. ROBOTS: gå-själv-material - årskurs F-3

Relevanta dokument
LÄRARHANDLEDNING. ROBOTS: gå-själv-material - årskurs 4-6

Undersök vad som är programmerat. Lektionen handlar om den digitala tekniken i elevernas närmiljö. Undersök vad som är programmerat

LÄRARHANDLEDNING BRÅKA OCH BLI SAMS

Undersök vad som är programmerat

LÄRARHANDLEDNING BERÄTTELSER MED SKUGGOR & LJUS

Tema: Underhållning Teknikspanarna

Hur fungerar en dator?

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Beatrix von Storch för EFDD-gruppen

Berättarministeriet - ett stöd i undervisningen

Programmera och hitta buggarna. Se video

Hur fungerar en dator? Lektionen handlar om att förstå hur datorer styrs av program. Hur fungerar en dator? Lektionsförfattare: Boel Nygren

Tema: Energi & återvinning Teknikspanarna

Programmering från början

Programmera ett kärnkraftverk

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE

Programmering från början

årskurs 1 3 barnkonventionen Lektioner och lärarhandledning Hur du arbetar med Aktion Julklappen och Barnkonventionen i din undervisning.

Programmering F-3. -dansprogrammering. Del 1

Carl Larsson vänner & ovänner

Programmera en mänsklig robot. Lektionen handlar om att skapa och följa instruktioner. Programmera en mänsklig robot

INFÖR BESÖKET. Winter Games

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Filip och tunneln. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

DÅTID NUTID FRAMTID TEKNIK

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

Programmera en mänsklig robot

Så undervisar du om vattnets väg genom Stockholm

VEM VILL DU BLI? LEKTION FÖR ÅRSKURS 1-3 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild

Hur fungerar en robot? 1 av 3

Tema: Sakernas internet Teknikspanarna

Varför behöver vi förstå programmering? Se video

Vi i klassen lektion FRAMTID

Betydelsefulla entreprenörer Lektionsmaterial för årskurs 7-9

doing stuff that nobody

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Lärarhandledning till: Vad är Göteborgs Naturhistoriska museum?

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

Programmering, dans och loopar

LEKTION 1: VAD GÖR EN INGENJÖR?

Hur fungerar en robot? (lektion 1 av 3)

Skol- och utbildningsförvaltningens elevenkät äldre 2016

I RYMDEN MED ROBOTEN & RÄVEN LÄRARHANDLEDNING ÅRSKURS 2

Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.

DALADAGEN 2018 Ingen kan göra allt, men alla kan göra något

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

lärarhandledning PÅ RESA I DET FÖRFLUTNA

Värdera din digitala integritet

SKRIVA BREV OCH MUNTLIG PRESENTATION. Venus HT-18

En samling fårskallar

Innehåll. Förord till den svenska utgåvan Förord symbios Ordlista Vidare läsning Figurer Register...

Bygg ett djur med rörelse

Jobba i motorbranschen?

- Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag

Hur fungerar en robot? 3 av 3

Polhem 350. Lärarhandledning för årskurs 1-3

Denna bok uppfyller riktlinjerna i Lgr 11, kursplan i teknik i grundskolan. Den är avsedd för årskurserna 7 till och med 9.

Rapport. Science Center Tänknikhuset. Axplock från verksamheten under våren Vårterminen 2015.

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

På upptäcksfärd i Frusna världar

DRÖMSTART. .nu SÄRTRYCK. Marielle Westlund. Christer Westlund ME UNIVERSITY AB

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Grunderna i programmering - loopar 3 av 6

Hur fungerar en robot? (lektion 2 av 3)

Programmering. Analogt och med smårobotar. Nina Bergin

1800-talets Stockholm

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Hur fungerar en robot? (lektion 3 av 3)

LEGO Education WeDo 2.0 lärarhandledning

Lärarhandledning till: Vad är Naturhistoriska?

Får jag använda bilden? Lektionen handlar om upphovsrätt för bilder. Får jag använda bilden? Lektionsförfattare: Greger Ravik.

Kalle Ankas och Camilla Läckbergs Deckarskola

Vad är en källa? Lektionen handlar om betydelsen av att ha ett källkritiskt förhållningssätt. Vad är en källa?

Att använda svenska 1

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Hallands Konstmuseum

Pedagogisk planering

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Vi på ung scen/öst är mycket glada över att du och din elevgrupp kommer och ser Blomma blad en miljard.

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor:

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Läsnyckel. Hästhuvudet. Återberättad av Mats Rehnman

mejl:

Slump och statistik med Scratch. Se video

Lärarmaterial. Klara, ny i klassen. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

FORMER, MÖNSTER OCH TESSELERINGAR

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

@frksarapersson undervisar om återgivande text

Klippet Ett novellprojekt

Meddelande och game over 5 av 6

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING ROBOTS: gå-själv-material - årskurs F-3

Lärarhandledning Robots på egen hand F 3 Materialet är till för att lärare ska kunna guida eleverna i utställningen på egen hand. Det är ett material som berättar vad utställningen handlar om, hur utställningen är uppbyggd och några frågor som eleverna kan ta med sig in i utställningen och svara på med hjälp av skyltar och föremål. Det finns även några frågor som eleverna kan diskutera när de är färdiga med frågorna, antingen här på museet eller under en lektion i skolan. Kom ihåg att det är du som lärare som är ansvarig för eleverna under hela besöket på Tekniska museet och det är inte tillåtet att släppa eleverna fritt i museet utan din uppsikt. Introduktionstext till utställningen Den här utställningen har en unik samling på över 100 människoliknande robotar, från automatiserade mekaniska människorobotar från 1500-talet till robotar hämtade ur science fiction och dagens moderna forskning. Utställningen berättar om vad som format roboten och påverkat dess utveckling; den industriella revolutionens roll, religiös tro, populärkulturen och drömmar om en modern framtid. Den här utställningen har ett särskilt fokus på en viss typ av robot: Humanoiden, den mänskliga roboten. Du som besökare kan undersöka hur man bygger robotar, och kanske ännu viktigare varför forskare och robotbyggare bygger dem för att likna oss och för att vi ska kunna interagera med dem på mer mänskliga sätt. Hur skulle det vara att leva sida vid sida med avancerade människoliknande robotar i vår vardag? Vi ger inga svar men ger en möjlighet att få en inblick i framtiden med ny forskning om robotar och vad som eventuellt kommer längre fram i tiden. Många människor kanske baserar sin uppfattning kring vad robotar kan göra och hur de fungerar från science fiction eller annan populärkultur. Här får vi en inblick i de teknologiska utmaningar som det innebär att skapa en robot som efterliknar en människa. Utställningen är indelad i fyra tematiserade delar: 1. Marvel (1570 1800) Under denna period skapade vi människor fantastiska maskiner och försökte genom dessa förklara och imitera livet. Då lockades vi av robotarnas möjligheter och fantiserade om dess potential. Mekaniska avbilder av människor, djur och även klockor väckte frågor som huruvida människokroppen i själva verket är en maskin? I den här delen får vi se ett brett utbud av invecklade och vackra mekaniska underverk som ett steg i riktning mot att förstå vår plats i världen. 1/5

2. Dream (1900 2009) I denna del får roboten en ny roll. Den typiska roboten på den här tiden såg ut om en stor plåtgubbe med armar och ben. Idé och utseende hämtades från science fiction, filmskapare, designers och författare som beskrev robotar på det här sättet. Även för vetenskapen var det en vanlig bild av roboten, en plåtgubbe som skulle hjälpa till med hushållsarbeten som städning, tvätt, trädgårdsarbete och utföra ärenden. En mycket mer positiv framtidssyn presenteras här, särskilt genom robotkaraktären Maria från Fritz Langs film Metropolis från 1927. 3. Build (1940 nutid) I åratal har människor drömt om att skapa mekaniserade varelser som liknar oss och kan samexistera och interagera med oss på riktiga sätt. Under de senaste decennierna har forskare koncentrerat sina ansträngningar på att utveckla den teknik som kan tillåta robotar att uppleva och reagera på världen på samma sätt som vi människor gör. Det här avsnittet kommer att undersöka komplexiteten (hur svårt det är) att skapa humanoidrobotar som kan klara de enkla uppgifterna vi tar för givet och betonar hur fantastiska vi människor verkligen är. 4. Imagine (2000 - ) Experter förutspår att 2025 kommer robotar att genomgå nästan alla aspekter av det dagliga livet. När tekniken går framåt kan ännu fler robotar ta en mänsklig form och uppvisa allt mer mänskligt beteende. När robotar blir allt mer avancerade och deras roller och ansvarsområden ökar kanske de kan bli samhällsaktörer i sin egen rättighet? Hur skulle en framtida samexistens med dessa robotar kunna se ut? I det här avsnittet möter vi några av de mest avancerade människoliknande robotarna. Vi behöver redan nu vänja oss vid tanken på att robotar framgent kommer vara en alltmer större och viktigare del av vår vardag. Hur kommer framtiden tillsammans med robotarna att se ut tror du? 2/5

Att göra i utställningen (elevkopia, skriv ut) Frågorna kan göras individuellt, diskuteras parvis eller i mindre grupper. Hitta robotarna och fyll i deras namn A. B. C. D. E. Hälsa på robotarna F. Prata med roboten Pepper, vad tyckte du? G. Är det någon robot i utställningen som du tycker är extra spännande? Varför? 3/5

Att göra i utställningen (lärarkopia) Frågorna kan göras individuellt, diskuteras parvis eller i mindre grupper. Hitta robotarna A. Articulated manikin B. T-800 C. Inkha D. YuMi (dual-arm collaborative robot) E. Rob s Open Source Android (ROSA) 4/5

Att göra efter besöket Frågorna kan göras individuellt, diskuteras parvis eller i mindre grupper. A. Skriv eller berätta vad du skulle vilja att en robot klarade av att göra? - Vilka egenskaper ska din robot ha? B. Rita en robot - Vad ska den heta? - Hur ska den se ut? C. Skriv eller berätta det du kommer ihåg om robotar från besöket på Tekniska museet D. Programmera din kompis Låt eleverna bli robotar och arbeta med barnen två och två, låt dem programmera varandra. Använd gärna material från våra kompisar på Kodboken: https://www.kodboken.se/start/kom-igang/lekar-och-ovningar/robotkompis Flera övningar: https://www.kodboken.se/start/kom-igang/lekar-och-ovningar 5/5