Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012



Relevanta dokument
Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror S 2010: Marianne Jacobsson STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

Bostäder: Hyror SA 2011: Marianne Jacobsson

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.

Hushållens boendeutgifter och inkomster

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för:

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari Stockholm 24 november 2010

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

3 Den offentliga sektorns storlek

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

MARKKOSTNADER STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN. Skrivelse till utjämningskommittén.08. Bilaga 3

Inkomstuppgifter för beräkning av avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och särskilt boende

Andra familjeekonomiska stöd

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Unga vuxnas boende del 1 Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån? Göteborgsregionen 2011 GÖTEBORG 1

Område: Boende Underområde: Bostadstillägg. Motion nr 12 Bostadstillägg. PRO Ljura - Norrköping, Östergötland. Motivering. Yrkande

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011

Den gömda skattebomben

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

R a p p o r t H S B o c h d u b b e l b e s k a t t n i n g e n en undersökning om beskattningen av HSBs bostadsrättsföreningar år 2004

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Hushållen får ytterligare ett år med bättre ekonomi

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

Väljarnas syn på ökande klyftor

Underlag för beräkning av avgift

Inkomstförfrågan gällande insatser inom vård och omsorg

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, Resultat för Gävleborgs län 2014

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Extra övningssamling i undersökningsmetodik. till kursen Regressionsanalys och undersökningsmetodik, 15 hp

Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109

Bilaga 4. Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Boplats Syd i siffror 2015 Sida 1 av 11

Social- och omsorgskontoret. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

1 RUM & KÖK 1 RUM & KÖK RÄTTVIS HYRA SÅ BERÄKNAR BOTKYRKABYGGEN DIN LÄGENHETS HYRA

Ändring av SKBs riktlinjer för hyressättning

SOU 2000:33. Bilaga 3. Bruksvärdesundersökning. Roland Blom Programmet för boendestatistik, Statistiska centralbyrån

Hur bor unga vuxna som flyttat hemifrån?

Månadsuppgifter snabbt och enkelt (SOU 2011:40)

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Sjöinkomst, Avsnitt

Arnold Wittgren Näringspolitisk sekreterare

Fakta om tidsbegränsade anställningar

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Jordbrukarhushållens inkomster 1999 (t.o.m. inkomståret 1998 benämnd Jordbrukarnas nettointäkter m.m. )

Riktlinjer för bostadsbyggande i Sollentuna

AKTIEÄGANDET I SVERIGE 2003

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2001

Aktiefrämjandet AKTIEÄGANDET I SVERIGE December 2001

UTHYRNINGSREGLER LÄGENHETER

Hushållens konsumtion 2012

EKONOMI- OCH EGENDOMSFÖRVALTNINGSPOLITIK FASTIGHETSEGENDOM 1.1. Bostadsbestånd 1.2. Administrering av bostadsfastigheter inom studentkåren

Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Yttrande över remiss av promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Vad tycker de närstående om omvårdnaden på särskilt boende?

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Välfärd på 1990-talet

AVGIFTER VÅRD OCH OMSORG

Generösare bedömning av skälig boendekostnad

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2016

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Information om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Gäller från 1 januari 2016

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Anställningsformer år 2008

Generella statsbidrag och inomkommunal utjämning för kommuner och landsting Bidragsåret 2003

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Taxeringsutfallet. Deklarationsår 2014, beskattningsår Statistiska centralbyrån SCBDOK (10) OE0701. Innehåll

Socialkontoret INKOMSTFÖRFRÅGAN. 1. Personuppgifter. 2. Hemmavarande barn under 18 år. 3. Aktuella inkomster, brutto (inkomster före skatteavdrag)

Friköp av fastigheter för ombildning till bostadsrätt

Enkät om köandet i SKB

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

Avgifter inom äldre- och handikappomsorgen för år 2009

Transkript:

Statistik om Stockholm Bostäder Hyror 2012

Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2012. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2012. Uppgifterna om genomsnittliga årshyror och värdeår hämtades för åren 1998-2002 från Statistiska Centralbyråns (SCB) Bostads- och hyresundersökningar (BHU). Från och med 2003 heter undersökningen Hyror i bostadslägenheter (HiB). Undersökningen innehåller även uppgifter om ägarkategori, genomsnittlig yta och hyra per kvadratmeter (kvm). Uppgifterna i denna rapport är grundade på specialbearbetningar av undersökningen för Stockholms stad. De siffror som redovisas i rapporten baseras på de drygt 1 600 lägenheter i urvalet som återfinns i kommunen. Undersökningen är en urvalsundersökning som bygger på ett sannolikhetsurval. De redovisade talen är således skattningar varför hänsyn måste tas till osäkerheten i dessa då slutsatser dras. Osäkerheten uttrycks med ett 95-procentigt konfidensintervall d.v.s. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktiga populationsvärdet. Dessa illustreras i figurerna. För 2012 års hyror såväl som för föregående år, redovisas inte HiB:s skattning av antalet hyreslägenheter i Stockholm, då SCB bedömer dessa som för osäkra. Mätperioden för hyrorna ändrades år 2008. Ny hyra har tidigare avsett januari till januari. Från och med undersökningen år 2008 har detta ändrats till att avse den månad från vilken ny hyra gäller. De disponibla familjeinkomster som ställts i relation till hyresutvecklingen i rapporten, har hämtats från Statistiska Centralbyråns INKOPAK en årlig inkomststatistik. Siffrorna gäller familjer (-20 år) med inkomst i Stockholm stad. INKOPAK redovisas med ett års eftersläpning då den bygger på grundmaterial som hämtas från taxeringsuppgifter Statistikska Centralbyrån får från Skatteverket, inkomstuppgifterna avser därför 2011. Rapporten har sammanställts av Eva Andersson och Åsa Wennblom på Sweco Eurofutures AB på uppdrag av Stadsledningskontoret i Stockholms stad. 1 (16)

INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Hyror 2012 4 2.1 Hyra efter lägenhetsstorlek 4 2.2 Hyra efter ägarkategori 4 2.3 Hyra efter värdeår 5 2.4 Hyra efter område 6 3 Hyresutvecklingen 1998 till 2012 8 4 Tabellbilaga 10 2 (16)

1 Sammanfattning Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter i staden år 2012 var 1 154 kronor. Det innebär en ökning med 3,3 procent jämfört med år 2011. Hyresnivån är generellt sett lägre i de allmännyttiga bostadsföretagens lägenheter jämfört med övriga fastighetsägare (privata och övriga). Hyresnivån är högre i Inre staden än i Söderort och Västerort. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är 1 287 kronor i Inre staden, 1 095 i Söderort och för en hyreslägenhet i Västerort ligger den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter på 1 068 kronor. Små lägenheter i Inre staden betingar högst hyra per kvadratmeter. Lägenheter med värdeår 1991 2010 har en genomsnittlig årshyra per kvm på 1 514 kronor, vilket är det högsta genomsnittet sett till värdeår. Billigast årshyra återfinns i lägenheter med värdeåren 1951 1960, 999 kronor per kvm. 3 (16)

2 Hyror 2012 År 2012 var den genomsnittliga årshyran i staden 1 154 kronor per kvadratmeter. Skattningen är mycket säker och har ett 95-procentigt konfidensintervall om +/-17 kronor. Jämfört med år 2011 har genomsnittshyran per kvadratmeter ökat med 3,3 procent. Det är något mindre än mellan 2010 och 2011 då motsvarande ökning var 3,7 procent. 2.1 Hyra efter lägenhetsstorlek I figur 1 redovisas den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter uppdelat på lägenhetsstorlek för hela staden. I figuren visas även osäkerheten i skattningarna med hjälp av 95-procentiga konfidensintervall. Sämst precision har skattningen av hyran för små lägenheter utan kök, till följd av ett relativt litet urval lägenheter i denna kategori i undersökningen. Årshyran per kvadratmeter är generellt högre i små lägenhetsstorlekar. År 2012 varierade årsmedelhyran mellan 1 366 kronor per kvm för en liten lägenhet utan kök och 1 002 kronor per kvm för en lägenhet om 5 rum och kök eller större. Figur 1 Genomsnittlig årshyra per kvm efter lägenhetsstorlek 2012. 1 600 1 400 1200 1000 800 1 366 1 307 1 169 1 056 1 032 1 002 1 154 600 400 200 0 1+ r/ 1+ rkv 1 rum o kök 2 rum o kök 3 rum o kök 4 rum o kök 5+ rum o kök Samtliga 2.2 Hyra efter ägarkategori I undersökningen skiljer man mellan allmännyttiga, privata och övriga fastighetsägare. Där den senare gruppen är exempelvis landsting och kommun (ej kommunala bostadsbolag). De utgör mindre än 10 % av gruppen Privata+övriga och påverkar bara marginellt snitthyrorna som redovisas i exempelvis figur 2 nedan. Hos de allmännyttiga bolagen är genomsnittshyran 1 089 kronor. Hos resterande fastighetsägare var den högre, 1 190 kronor per kvm. Den skattade genomsnittshyran är lägre hos allmännyttan än hos övriga fastighetsägare oavsett lägenhetsstorlek. Om konfidensintervallen som illustreras i figuren inte överlappar varandra kan vi med statistisk säkerhet säga att det föreligger en skillnad i hyresnivå i hela populationen. Sett till storlek är det för lägenheter om 1 rum och kök som vi med säkerhet kan sluta oss till att det verkligen föreligger en hyresskillnad mellan allmännyttan och övriga hyresvärdar. 4 (16)

Figur 2 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och lägenhetsstorlek 2012. Allmännyttiga Privata+Övriga 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1+ r/ 1+ rkv 1 rum o kök 2 rum o kök 3 rum o kök 4 rum o kök 5+ rum o kök Samtliga Allmännyttiga 1 293 1 170 1 127 1 032 1 011 998 1 089 Privata+Övriga 1 392 1 344 1 191 1 075 1 052 1 004 1 190 2.3 Hyra efter värdeår 1 I figur 3 nedan redovisas genomsnittshyran för hela staden uppdelat på värdeår. Den genomsnittliga årshyran är som högst i lägenheter med värdeår 1991-2011, 1 514 kronor per kvm. Som lägst är den för lägenheter med värdeår 1951-1960, 999 kronor per kvm. Figur 3 Genomsnittlig årshyra per kvm efter värdeår 2012 1 800 1 600 1 400 1 514 1200 1000 800 1 261 1 144 1 080 999 1005 1 141 1 075 1 220 1 223 1 154 600 400 200 0 1 Värdeår: För nybyggda hus är värdeåret detsamma som färdigställandeåret, dvs. det år då övervägande delen av byggnaden togs eller kunde tas i bruk. Efter större om- eller tillbyggnader fastställs ett nytt värdeår med beaktande av ombyggnadens omfattning. Detta görs av Skatteverket i samband med fastighetstaxering. 5 (16)

I figur 4 görs en jämförelse mellan allmännyttan och övriga hyresvärdar efter värdeår. De skattade hyrorna är lägre hos allmännyttan än hos övriga hyresvärdar för samtliga perioder med undantag av lägenheter med värdeår 1921-1930. För några perioder (däribland de för allmännyttan med värdeår 1921-1931) är skattningarna emellertid mycket osäkra, till följd av att antalet lägenheter i urvalet för den aktuella perioden är litet, vilket i sin tur har att göra med strukturella skillnader mellan de olika bestånden. Allmännyttan har exempelvis relativt få lägenheter med värdeår före 1940. Störst skillnad i hyresnivå mellan allmännyttan och övriga finner vi för lägenheter med värdeår 1971-1975, 1981-1985 och 1986-1990, dessa skattningar är relativt säkra. Figur 4 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och värdeår 2012. Allmännyttiga Privata+Övriga 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1921-1930 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1975 1976-1980 1981-1985 1986-1990 1991-2011 Samtl iga Allmännyttiga 1 287 1 086 1 037 981 950 1 034 1 017 1 085 1 109 1 497 1 089 Privata+Övriga 1 259 1 163 1 127 1 021 1 046 1 181 1 087 1 257 1 274 1 528 1 190 2.4 Hyra efter område I figur 5 presenteras den genomsnittliga årshyran uppdelat på Inre staden, Söderort och Västerort. I figuren framgår också hur hyran varierar med lägenhetsstorlek i de olika områdena. Genomsnittshyran är högre i Inre staden än i Söderort och Västerort, 1 287 kronor jämfört med 1 095 kronor respektive 1 068 kronor per kvm och år. Den genomsnittliga årshyran är högre i Inre staden för samtliga lägenhetsstorlekar. Utifrån konfidensintervallen kan vi säga att det föreligger en nivåskillnad i den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för samtliga lägenhetsstorlekar utom för 1 rum och kök i Söderort samt för 5+ rum och kök i Västerort. Det går inte heller att påvisa någon reell hyresnivåskillnad mellan Västerort och Söderort, varken utifrån lägenhetsstorlek eller för samtliga lägenheter. 6 (16)

Figur 5 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och lägenhetsstorlek 2012. 1500 1200 900 600 300 0 1+ r/ 1+ rkv Inre staden Söderort Västerort 1 rum o kök 2 rum o kök 3 rum o kök 4 rum o kök 5+ rum o kök I figur 6 redovisas årsmedelhyran per område uppdelat på ägarkategori. Den totala genomsnittshyran är högre i Inre staden än i Ytterstaden både för allmännyttans bestånd och för övriga hyresvärdars bestånd. I Inre staden ligger det totala genomsnittet för allmännyttan på 1 257 kronor per kvadratmeter och år, jämfört med 1 077 kronor respektive 1 027 kronor per kvadratmeter i Söderort och Västerort. En bidragande orsak till de relativt stora skillnaderna mellan innerstads- och ytterstadshyrorna är att innerstadslägenheterna i större utsträckning är små, medan det finns ett större inslag av stora lägenheter i Ytterstaden. Som konstaterats tidigare betingar i regel mindre lägenheter en högre kvadratmeterhyra. Figur 6 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och ägarkategori 2012. Samtliga Inre staden 1 469 1 370 1 278 1 208 1 121 1 028 1 287 Söderort 1 244 1 266 1 133 1 015 1 002 970 1 095 Västerort 1 262 1 113 1 106 1 007 969 983 1 068 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Inre staden Söderort Västerort Allmännyttiga bolag Privata + övriga ägare Inre staden 1 257 1 293 Söderort 1 077 1 112 Västerort 1 027 1 096 I figur 7 visas årsmedelhyran per område uppdelat på fastigheternas värdeår. I Stockholm föreligger ett starkt samband mellan byggperiod och geografi de äldre fastigheterna finns framför allt i Inre staden medan exempelvis 1950-, 1960- och 1970-tals fastigheterna framför allt finns i Ytterstaden. Detta medför att osäkerheten i skattningarna blir extra stor när vi bryter materialet på både värdeår och område. 7 (16)

Men det står klart att hyrorna är högre i Inre staden än i Ytterstaden för fastigheter med värdeår efter 1975. Också för fastigheter med värdeår 1961-1970, kan vi påvisa en statistisk säkerställd skillnad i hyresnivå mellan Inre staden och Ytterstaden. Figur 7 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och värdeår 2012. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1921-1930 1931-1940 Inre staden Söderort Västerort 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1975 1976-1980 1981-1985 1986-1990 1991-2011 Samtlig a Inre staden 1 279 1 216 1 211 1 122 1 135 1 198 1 156 1 344 1 306 1 637 1 287 Söderort 1 245 1 124 1 034 974 985 1 086 1 046 1 161 1 033 1 429 1 095 Västerort 1 127 1 211 1 113 985 925 1 082 958 1 083 1 177 1 393 1 068 3 Hyresutvecklingen 1998 till 2012 I figur 8 nedan visas förändringen av den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för olika lägenhetsstorlekar från 1998 (indexår) till 2012. Under denna period har den genomsnittliga hyresnivån ökat med 47 procent i staden som helhet. Mest har hyran ökat för små lägenheter utan kök, 56 procent, samt för lägenheter om 1 rum och kök, 55 procent. Figur 8 % 170 160 Förändring av den genomsnittliga kvadratmeterhyran 1998 2012 efter lägenhetsstorlek. Index 1998 = 100. Totalt 1r+1rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk 150 140 130 120 110 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 8 (16)

I figur 9 nedan jämförs utvecklingen av den totala genomsnittliga årshyran per kvm under perioden 1998-2012 med konsumentprisindex (KPI) totalt och för boende 2 samt med utvecklingen av disponibel inkomst 3 för familjer i Stockholms stad. Under perioden har den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för samtliga lägenheter ökat med 47 procent. Det är en större ökning än för KPI som ökat med 22 procent under samma period, och även mer än KPI för boende som ökat med 33 procent. Familjernas disponibla inkomster har däremot ökat mer. De senaste uppgifterna som finns redovisade avseende disponibel inkomst för familjer är från år 2011. Dessa uppgifter visar en ökning med 90 procent jämfört med 1998. Figur 9 Förändring av genomsnittlig årshyra per kvm, disponibel familjeinkomst samt konsumentprisindex totalt och för boende 1998 2012. Index 1998 = 100. % 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 Genomsnittlig årshyra per kvm Disponibel inkomst för familjer Konsumentprisindex, totalt Konsumentprisindex, boende 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2 Konsumentprisindex (KPI) för boende: Det är den del av KPI som berör bostadskostnader. 3 Disponibel inkomst: Den summa som återstår för konsumtion och sparande sedan man från förvärvs- och kapitalinkomst dragit ifrån slutliga skatter och lagt till skattefria ersättningar och bidrag (t.ex. ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag, barnbidrag etc.). Från och med inkomståret 2005 ändrades definitionen för disponibel inkomst något och innehåller numera kapitalvinst och kapitalförlust som bruttobelopp. Tidigare redovisades kapitalvinst som taxerat belopp medan förlusten inte alls fanns med. 9 (16)

4 Tabellbilaga Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Genomsnittlig årshyra år 2012 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig årshyra per kvm år 2012 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig bostadsyta i kvm år 2012 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek 10 (16)

Tabell 1 Genomsnittlig årshyra (kr) efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2012 Allmännyttigt bostadsföretag 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 50292 39435 63466 70029 126350 159854 66519 1941-1950 29700 44161 60328 65923 80607 119784 59298 1951-1960 38256 45697 60944 71475 85049 102932 65327 1961-1970 43246 44731 61599 77496 87124 107476 73377 1971-1980 45736 47275 62722 75659 87833 114279 69550 1981-1985 0 57600 52714 87039 93519 118386 73723 1986-1990 51621 54517 67527 74969 98649 109253 74692 1991-1995 0 49469 83336 93950 105850 127261 93208 1991-64969 71151 90377 109473 129772 149646 104231 Totalt 43467 47857 65749 79012 95476 119722 72943 Privata ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 44932 52784 72737 93710 116000 155178 72980 1941-1950 48792 55064 62750 73553 101641 162533 66800 1951-1960 38132 51694 63906 75595 91022 122509 65968 1961-1970 47236 44579 61664 79584 93436 125104 72330 1971-1980 47374 49212 71005 86423 93338 124299 70043 1981-1985 0 51845 66961 94830 97222 130930 84013 1986-1990 57703 55180 79296 99023 106142 134636 84215 1991-1995 57227 61218 93142 114069 123945 153473 96092 1991-57032 64294 84894 121725 134936 157972 94139 Totalt 46360 52718 69168 85848 104560 140171 73724 Övriga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 45 956 49 804 60 313 76 536 101 208 145 691 63 148 11 (16)

Samtliga ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 46228 52133 71470 91135 116741 155189 71319 1941-1950 47142 48725 61298 70980 100590 156716 63791 1951-1960 38168 49993 62179 72719 87280 112669 65396 1961-1970 46086 44785 61975 78625 89700 123292 72703 1971-1980 46638 48772 66299 81197 90716 118424 69607 1981-1985 65376 53763 65499 89698 97587 127694 81468 1986-1990 53339 55324 77464 92852 103137 129253 81310 1991-1995 57227 60401 90902 107876 120139 143917 95914 1991-57713 66166 87086 114162 132110 153467 98739 Totalt 45568 51538 67558 82493 100110 133879 72943 12 (16)

Tabell 2 Genomsnittlig årshyra(kr) per kvm efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2012 Allmännyttigt bostadsföretag 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1590 1056 1348 1056 996 880 1287 1941-1950 1350 1183 1124 958 906 881 1086 1951-1960 1320 1108 1042 982 949 959 1037 1961-1970 1095 1062 1031 921 916 947 959 1971-1980 1076 1091 966 960 894 942 973 1981-1985 0 1252 986 1032 995 1113 1017 1986-1990 1210 1168 1125 1019 1005 922 1085 1991-1995 0 1178 1225 1086 1076 987 1121 1991-1657 1710 1519 1445 1396 1260 1476 Totalt 1293 1170 1127 1032 1011 998 1089 Privata ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1442 1385 1221 1111 1025 979 1258 1941-1950 1380 1458 1187 1056 1048 975 1178 1951-1960 1279 1314 1130 1030 1014 965 1131 1961-1970 1346 1080 1019 934 975 1008 1013 1971-1980 1287 1258 1125 1069 940 1031 1145 1981-1985 0 1137 1103 1113 989 985 1079 1986-1990 1225 1366 1303 1199 1061 1079 1256 1991-1995 1623 1415 1371 1318 1235 1156 1362 1991-1780 1609 1463 1500 1376 1230 1511 Totalt 1400 1354 1197 1077 1052 1011 1193 Övriga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 1 338 1 181 1 111 1 047 1 047 836 1 144 13 (16)

Samtliga ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1462 1363 1227 1099 1025 963 1261 1941-1950 1403 1292 1158 1020 1041 962 1144 1951-1960 1301 1256 1083 998 974 957 1080 1961-1970 1270 1064 1035 928 940 981 993 1971-1980 1224 1200 1035 1018 915 979 1067 1981-1985 1054 1175 1088 1101 1002 1018 1075 1986-1990 1214 1367 1276 1146 1038 1046 1220 1991-1995 1623 1399 1338 1251 1201 1095 1311 1991-1769 1634 1486 1460 1386 1242 1492 Totalt 1366 1307 1169 1056 1032 1002 1154 14 (16)

Tabell 3 Genomsnittlig lägenhetsyta (kvm) för hyreslägenheter efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2012 Allmännyttigt bostadsföretag 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 33 38 47 67 128 179 57 1941-1950 22 38 54 69 89 136 56 1951-1960 30 41 58 73 89 107 64 1961-1970 39 43 60 84 95 114 78 1971-1980 43 44 65 79 98 121 72 1981-1985 0 46 53 84 94 106 72 1986-1990 43 47 60 74 98 118 70 1991-1995 0 42 68 86 99 129 84 1991-39 42 60 76 93 120 72 Totalt 35 41 59 77 95 121 69 Privata 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 32 38 60 85 113 161 62 1941-1950 36 38 53 70 97 165 58 1951-1960 30 40 56 73 90 128 60 1961-1970 35 42 61 85 96 124 73 1971-1980 38 39 63 81 98 120 64 1981-1985 0 46 61 85 98 132 78 1986-1990 47 41 61 82 100 126 69 1991-1995 36 43 68 87 100 134 73 1991-33 41 58 82 98 130 64 Totalt 34 39 58 80 99 140 64 Övriga 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 36 43 55 73 96 176 57 15 (16)

Samtliga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 33 38 59 83 114 163 60 1941-1950 34 38 53 70 97 161 57 1951-1960 30 40 57 73 89 118 62 1961-1970 36 43 60 85 96 127 75 1971-1980 39 41 64 80 98 120 67 1981-1985 62 46 60 81 97 125 76 1986-1990 44 41 61 81 99 124 68 1991-1995 36 43 68 86 100 132 75 1991-33 41 59 79 96 125 68 Totalt 34 40 58 78 97 135 65 16 (16)

Stadsledningskontoret Stadshuset, 105 35 Stockholm Telefon 08-508 29 000 Fax 08-508 29 970 www.stockholm.se