Styrelsemöte 5 2009 2009-11-20 13:00 Lejondals slott Protokoll Närvarande: Gustav Amberg Oskar Andersson Forsman Karin Blom Anders Szepessy (in 7) Joakim Westh Ulf Gedde Ulf Karlsson Laszlo Fuchs Anders Forsgren Mats Åbom Erik Edstam 1. Mötets öppnande Ordförande Gustav Amberg förklarar mötet öppnat 13:00. 2. Anmälda förhinder Björn-Emil Jonsson, Malin Lindberg och Mark Pearce har anmält förhinder för närvaro vid mötet. 3. Närvaro- och yttranderätt Anders Forsgren och Erik Edstam föreslås få närvaro- och yttranderätt under hela mötet. Styrelsen beslutar att ge Anders Forsgren och Erik Edstam närvaro- och yttranderätt under hela mötet. 4. Val av justeringsperson Joakim Westh föreslås som justerare för mötet. Styrelsen beslutar att att välja Joakim Westh som justerare för styrelsemöte 5 2009. 5. Fastställande av föredragningslista [bilaga 1] Styrelsen beslutar att att att att ett nytt ärende 10f. Biträdande lektor i fordonsdynamik införs. ett nytt ärende 10g. Lektor i produktionsteknik införs. ett nytt ärende 10h. Lektor i strömningsmekanik införs. föredragningslistan fastställs med dessa ändringar. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 1 (5)
6. Föregående protokoll (styrelsemöte 8 okt 2009) [bilaga 2] Inga anmärkningar inkommer gentemot det föregående protokollet. Styrelsen beslutar att lägga protokollet från styrelsemötet 8 oktober 2009 till handlingarna. Anders Szepessy anländer till mötet. 7. Anmälningar [bilaga 3] Gustav Amberg rapporterar om arbetet med framtagande av Tenure Track-systemet som han bedriver i egenskap av vicerektor. Ett rektorsbeslut från oktober bekräftar avsikten att införa ett dylikt system och arbetet med den faktiska utformningen pågår. Gustav Amberg rapporterar i egenskap av skolchef kring fakultetsmedel och rekryteringar. Ett förslag på fakultetsmedel till skolan för teknikvetenskap har lämnats in till rektor och borde resultera i ett besked senast 9 december. KTH som helhet har tilldelats c:a 80 mkr i fakultetsmedel vilket är mer än tidigare. 2010 kommer medföra rekryteringar uppgånde till c:a 130 mkr till universitetet, ett arbete som har inletts. Anders Forsgren rapporterar kring genomförda disputationer och licentiatsseminarier, vilka är i ett för tidsperioden gott antal. 8. Jämställdhet och arbetsmiljö Gustav Amberg rapporterar att sammanställningen från den genomförda HALundersökningen ska ha inkommit till skolan och att resultatet kommer att presenteras vid ett senare tillfälle. 9. Utvecklingsplan: konkretisering, ansvarsfördelning och verksamhet Gustav Amberg rapporterar att den gällande utvecklingsplanen behöver konkretiseras i syfte att underlätta dess användning, ett arbete som nu inleds. Återrapportering till styrelsen kommer att ske vid kommande möten. 10. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden [bilaga 4] Anders Forsgren redogör kort för inom skolan pågående rekryteringsärenden. Styrelsen ifrågasätter den långa handläggningstiden för framtagande av sakkunnig i ett enskilt ärende vilket kommer att undersökas genom skolchefens och vice Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 2 (5)
skolchefens försorg. b. Biträdande lektor i experimentell metodik [bilaga 5] Anders Forsgren föredrar ärendet. Styrelsen är positiv till rekryteringen i sak men finner ett antal olyckliga formuleringar i anställningsprofilen. Styrelsen beslutar att uppdra till Anders Forsgren att redigera texten enligt synpunkter. att fastställa profilen med genomförda förändringar. c. Biträdande lektor i teknisk akustik [bilaga 6] Anders Forsgren föredrar ärendet som utmärker sig genom att vara en återstart av en tidigare beslutad rekrytering. Styrelsen ställer ett antal frågor kring ärendehanteringen som besvaras av närvarande personer insatta i ärendet. Styrelsen beslutar att tillstyrka omstart av rekryteringen med befintlig profil. d. Lektor i kärntekniska material [bilaga 7] Anders Forsgren föredrar ärendet. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att fastställa profilen enligt förslag. e. Biträdande lektor i marina system [bilaga 8] Anders Forsgren föredrar ärendet, och belyser att den är beroende av ännu ej beslutad extern finansiering. Styrelsen är positiv till rekryteringen i sak men finner ett antal olyckliga formuleringar i anställningsprofilen. Styrelsen beslutar att uppdra till Anders Forsgren att redigera texten enligt synpunkter. att fastställa profilen med genomförda förändringar. f. Biträdande lektor i fordonsdynamik [bilaga 9] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och omständigheterna kring det sena införandet på föredragningslistan som ligger utanför skolans kontroll. Styrelsen är positiv till rekryteringen i sak men finner ett antal olyckliga Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 3 (5)
formuleringar i anställningsprofilen, samt saknar en formulering kring den kommande verksamheten inom ett strategiskt forskningsområde. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. att uppdra till Anders Forsgren att redigera texten enligt synpunkter. att fastställa profilen med genomförda förändringar. g. Lektor i produktionsteknik [bilaga 10] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och omständigheterna kring det sena införandet på föredragningslistan som ligger utanför skolans kontroll. Styrelsen är positiv till rekryteringen i sak men finner ett antal olyckliga formuleringar i anställningsprofilen, samt saknar en formulering kring den kommande verksamheten inom ett strategiskt forskningsområde. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. att uppdra till Anders Forsgren att redigera texten enligt synpunkter. att fastställa profilen med genomförda förändringar. h. Lektor i strömningsmekanik [bilaga 11] Anders Forsgren och Gustav Amberg föredrar ärendet och omständigheterna kring det sena införandet på föredragningslistan som ligger utanför skolans kontroll. Inga frågor inkommer från styrelsen. Styrelsen beslutar att hantera ärendet trots sent inkomna handlingar. att fastställa profilen enligt förslag. 11. Övriga frågor Inga övriga frågor har inkommit. 12. Nästa möte Nästa möte äger rum 20 januari 2010 kl 14:00. 13. Mötets avslutande Gustav Amberg avslutar mötet 14:05. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 4 (5)
Vid protokollet Erik Edstam Justeras Gustav Amberg Joakim Westh Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 5 (5)
Styrelsemöte 5 2009 2009-11-20 13:00 Lejondals slott Bilaga 1 Föredragningslista * = bilaga finns 1. Mötets öppnande 2. Anmälda förhinder 3. Närvaro- och yttranderätt 4. Val av justeringsperson 5. Fastställande av föredragningslista * 6. Föregående protokoll (styrelsemöte 8 okt 2009) * 7. Anmälningar 8. Jämställdhet och arbetsmiljö 9. Utvecklingsplan: konkretisering, ansvarsfördelning och verksamhet 10. Rekryteringsärenden a. Lägesrapport för pågående ärenden b. Biträdande lektor i experimentell metodik * c. Biträdande lektor i teknisk akustik * d. Lektor i kärntekniska material * e. Biträdande lektor i marina system * 11. Övriga frågor 12. Nästa möte 13. Mötets avslutande Kungliga Tekniska högskolan Skolan för Teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.kth.se/sci 1 (1)
Bilaga 2 Bilaga 2: Protokoll från styrelsemöte 8 oktober 2009 Bilagan återfinns i separat fil. Kungliga Tekniska högskolan Skolan för teknikvetenskap KTH Lindstedtsvägen 5, 100 44 Stockholm. Tel: 08-790 84 92. Fax: 08-790 91 89. E-post: edstam@kth.se www.sci.kth.se 1 (1)
Bilaga 3 Licentiatseminarier 8 oktober 20 november Mekanik Simulations of Turbulent Boundary Layers with Heat Transfers Tid: 2009 10 22 kl 15.00 Respondent: Qiang Li Hållfasthetslära Smooth muscle modeling. Activation and contraction of contractile units in smooth muscle. Tid: 2009 10 23 kl 10.00 Respondent: Sae Il Murtada Flygteknik An Experimental Study on the Stability and Control of a Tailless Aircraft Tid: 2009 11 02 kl 13.00 Respondent: Gloria Stenfelt Hållfasthetslära Modeling of the Mechanical Behavior of Interfaces by using Strain Gradient Plasticity Tid: 2009 11 06 kl 10.15 Respondent: Carl Dahlberg Mekanik Turbulence Measurements in Fiber Suspension Flows: Experimental Methods and Results Tid: 2009 11 11 kl 10.15 Respondent: Minika Fällman Flygteknik Numerical Investigation of Unsteady Crosswind Aerodynamics for Ground Vehicles Tid: 2009 11 12 kl 10.00 Respondent: Tristan Favre Järnvägsteknik Lateral Stability of High Speed Trains at Unsteady Crosswind Tid: 2009 11 19 kl 13.00 Respondent: Dirk Thomas Biologisk fysik Modeling and Data Analysis in Cellular Biophysics Tid: 2009 11 20 kl 13.00 Respondent: Jacob Kowalewski
Bilaga 3 Disputationer 8 oktober 20 november Fordonsteknik On the Stability and Control of Piecewise Smooth Dynamical Systems with Impacts and Friction Tid: 2009 10 09 kl 10.00 Respondent: Fredrik Svahn Optimeringslära och systemteori Data Filtering and Control Design for Mobile Robots Tid: 2009 10 22 kl 10.00 Respondent: Maja Karasalo Matematisk statistik On Importance Sampling and Dependence Modeling Tid: 2009 10 23 kl 13.00 Respondent: Jens Svensson Lättkonstruktioner In plane Compressive Response of Sandwich Panels Tid: 2009 10 26 kl 10.15 Respondent: Anders Lindström Matematisk statistik Contributions to the Stochastic Maximum Principle Tid: 2009 10 30 kl 13.00 Respondent: Daniel Andersson Fysik Dryout and Power Distribution Effects in Boiling Water Reactors Tid: 2009 11 13 kl 10.00 Respondent: Carl Adamsson Matematik Graphical Representations of Ising and Potts Models Tid: 2009 11 18 kl 13.30 Respondent: Jakob Björnberg
Institution Ämnesområde Dnr Anställnprofil fastställd Adjungerad professor Hållfasthetslära Materialmekanik med inriktning mot kärnkraftsäkerhet Status läraranställningar vid Skolan för teknikvetenskap 2009 11 17 Sista ans.dag Sökande ( ) kvinnor Sakkunniga utsedda TFN förslag Status Pål Efsing Bilaga 4 Lektor Matematik Matematik, matematisk statistik VL 2009 0016 2009 02 25 2009 04 20 7(0) 2009 05 19 möte 1 090930 möte 2 091104 Martin Sköld föreslagen. Fysik Experimentell VL 2009 0041 2009 05 06 2009 06 29 1(0) Begäran om sakkunniga skickat till skolan astropartikelfysik Fysik Kärnkraftsäkerhet VL 2008 0040 2009 05 06 2009 11 02 5(0) Begäran om skk skickad 091109 Farkost & Flyg Spårfordonsdynamik VL 2009 0077 2009 08 26 2009 09 21 1(0) 2009 10 20 18 dec Underlag skickat till skk Teoretisk fysik Teoretisk biologisk fysik VL 2009 0078 2009 08 26 2009 10 12 5(0) Begäran om skk skickad 091016 Mekanik Strukturmekanik VL 2009 0100 2009 10 20 Annonseras Biträdande lektor Hållfasthetslära Hållfasthetslära S 2009 0326 2009 05 22 5(0) 2009 06 17 möte 1 090923 möte 2 091021 1) Artem Kulachenko 2) Imad Barsoum. Underlag skickat till skolchefen för beslut Fysik Fysik Experimentell astropartikelfysik Experimentell partikelfysik Fysik Reaktorteknologi Forskarassistent Matematik Matematik S-2008-0449 Skolan 2008 08 15 29 (4) möte 1 David Rydh anställd 090924 Möte två 2009 10 09 Mekanik Strömningsmekanik med inriktning mot flerfasströmning S-2009-0272 20090416 2009 05 20 5(1) 2009 06 17 möte 1 090914 möte 2 091023 1) Lisa Prahl, 2) Etienne Robert 3) Shu Ren Hysing. Underlag skickat till skolchefen för beslut. sid 1 (2)
Bilaga 4 Institution Ämnesområde Dnr Anställnprofil fastställd Sista ans.dag Sökande ( ) kvinnor Sakkunniga utsedda TFN förslag Tillämpad fysik Tillämpad fysik S-2009-0352 20090416 2009 06 01 3(1) 2009 06 17 möte 1 090924 möte 2 091009 Status Linda Lundström föreslagen. Underlag skickat till skolchefen för beslut. Docenter Namn Ämnesområde Inkomst Diarienr Beslut Beslut Beslut Status datum sakkunnig kommitté antagande Pavel Kudinov Kärnkraftsäkerhet 2009 06 10 V 2009 0493 2009 08 26 2009 08 26 2009 10 19 Docent Mikael Nygårds Hållfasthetslära 2009 08 20 V 2009 0501 2009 09 09 2009 09 09 Inkommet utlåtande 28/10. Skickat för lärarprov 29/10 sid 2(2)
Bilaga 5 Underlag för biträdande lektor i experimentella metoder inom teknisk mekanik Inriktning: Experimentella metoder inom teknisk mekanik, speciellt optiska metoder för snabba förlopp Bakgrund: Lättkonstruktioner bedriver idag omfattande experimentell forskning. I stort sett samtliga doktorsavhandlingar under de senaste 10 åren har experimentella inslag. Forskning inom experimentell teknisk mekanik har också stor omfattning vid MWL, Hållfasthetslära, Flygdynamik, Marina System och Mekanik. Det finns idag en trend att inom dessa ämnesområden studera fenomen på mindre längdskalor och mycket snabba förlopp. Snabba förlopp finns bl.a. inom chock- och stötvågor, men också vid t.ex. brott och skadeutbredning i material. Lättkonstruktioner har som strategi att utveckla sina experimentella metoder, bl.a. mot snabba förlopp (ett annat är produktionsteknik för kompositmaterial). Men, för att göra detta krävs både kompetens och utrustning för ändamålet. Rekryteringsunderlag: Vi bedömer att det finns goda möjligheter att få bra sökanden till denna tjänst. Det finns också kvinnliga forskare som skulle söka denna tjänst om den blir tillgänglig. Befintlig fakultet inom verksamhetsbasen: Lärare inom verksamhetsbasen, avdelningen för lättkonstruktioner, fördelar sig för närvarande på följande sätt: 1) Professorer; 1 heltid, 1 adjungerad med 20% och en gästprofessor med 30%. 2) Lektorer: 1 heltid 3) Bitr. lektorer: 2 heltid 4) Forskare; 2 heltid, varav den ena tidsbegränsad. Utbildning inom verksamhetsbasen: Avdelningen för lättkonstruktioner bedriver utbildning på avancerad inom KTH. Det finns fem kurser inom lättkonstruktioner samt en projektkurs som drivs enligt CDIO-principen. Det finns experimentella inslag i fyra av dessa kurser. Avdelningens kurser ges främst inom mastersprogrammen Aerospace Engineering och Naval Architecture, men attraherar också ett stort antal studenter från andra program och inriktningar. Avdelningen handleder och examinerar också ett antal examensarbeten varje år (c:a 20/år). Flertalet av de examensarbeten som utförs vid KTH (samt en del som utförs i industrin) har experimentella inslag. Kommande pensioneringar: Inga pensioneringar finns att förutse vid avdelningen inom den närmaste 10 årsperioden.
Bilaga 5 Kostnadsredovisning: Tabellen redovisar kostnaden för en biträdande lektor fördelade på olika kostnadsslag i kkr. Utgångspunkten är att den biträdande lektorn har 20% undervisning och 80% egen forskning. Bitr lektor 2 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 GRU 300 300 300 300 300 Bef. Fakultet 400 400 400 400 400 Tillskott 500 500 500 500 500 fakultet Externa medel 1000 1000 1000 1000 1000 SRA medel - - - - - Totalt 2200 2200 2200 2200 2200 Äskas 500 500 500 500 500 basfinansiering Äskas riktade medel 0 0 0 0 0 Avdelningen för lättkonstruktioner finansierar sin verksamhet primärt med externa anslag från VR, Vinnova, SSF, EUs ramprogram, FMV och ONR (US Office of Naval Research). Mycket av den externa finansiering möjliggörs genom de kombinerade teoretiska/numeriska och experimentella resurser som avdelningen förfogar över. I tider då fler och fler laboratorier läggs ned både nationellt och internationellt blir tillgång till avancerad experimentell utrustning allt viktigare för förmågan att kunna söka och få externa forskningsmedel.
Bilaga 5 Bakgrund Det finns många tillämpningar där en fast kropp som befinner sig i kontakt med en vätska blir utsatt för en plötslig och mycket kraftig belastning i form av en stötvåg. Stötvågen ger upphov till vågor som sprider sig genom vätskan och det fasta materialet. Vätskan och materialet är i kontakt och utgör tillsammans ett kopplat system. Beroende på stötvågens styrka (Mach-talet), de fysikaliska egenskaperna hos vätskan och materialet och formen på gränsen mellan vätskan och materialet kan en rad situationer uppstå. Om stötvågen färdas in i en konvergerande geometri kan detta ge upphov till att extremt höga tryck uppstår. Det är viktigt att förstå mekanismerna bakom denna och andra situationer för att kunna använda de höga trycken till sin fördel eller för att förhindra skador. Ökad förståelse om kopplingen hos fastkropp-vätskessystem kommer leda till en rad förbättringar för design och materialval inom olika användningsområden. Experimentella data kommer att användas till att verifiera och validera matematiska modeller och numeriska metoder som används för att simulera kopplade system. Höghastighetsfotografering, från nanosekunder till mikrosekunder, mellan exponeringarna, planeras att tillämpas för att kunna följa vågutbredningen i så väl materialet som i vätskan. Dessa fotografier kommer ha en upplösning på ca 1000x1000 pixlar. För att uppnå högre upplösning planeras en digital SLR-kamera att användas tillsammans med en snabb ljuskälla (ca 20 ns). Upplösningen kommer då vara ca 10 miljoner pixlar men man kan endast ta en bild per test. Möjliga forskningsområden och samarbeten 1. Marina tillämpningar (ONR, Caltech MURI, LättK, Marina System, KTH) Fokusering av stötvågor från undervattensexplosioner i närhet av ett fartyg är ett exempel på en marin tillämpning. På ett fartyg finns många delar som kan fokusera en stötvåg som kan skapa enorm belastning, t ex roder, propellrar och delar av skrovet. Att genomföra fullskaliga stöttester av fartyg är idag möjligt men extremt kostsamt. Målet med det här projektet är att utveckla en experimentell metod som kan förutsäga vad som händer med fartyget vid en undervattensexplosion, och på så sätt förstå hur design och materialval kan förbättra säkerhet och hållbarhet för fartyget. 2. Biomekanik (Karolinska (Hans Wiksell?), Huddinge, (Hans von Holst?)) Fokusering av svaga stötvågor används till exempel för att förstöra njurstenar genom så kallad Shock Wave Lithotripsy (SWL). Genom att upprepade gånger fokusera stötvågor på njurstenen kommer den att brytas sönder till små bitar som kroppen själv tar hand om. Njurstenarna är vanligtvis omgivna av vätska och därför kommer kavitation att uppstå. Än idag har man fortfarande inte full förståelse för den dynamiska processen när njurstenen går sönder. (Tillsammans med Prof. Andrew Szeri, UC Berkeley.) Hjärnskador kan uppstå på grund av kraftiga slag eller tryckvågor mot huvudet. För att öka förståelsen för hur skadorna uppstår, samt för att lära sig hur man undviker och skyddar sig mot skador är det viktigt att lära sig mer om hur stötvågor beter sig när de går från luft till eventuell skyddsutrustning (t ex hjälmar) till kranium för att slutligen träffa hjärnan. (Tillsammans med Prof. Tim Colonius, Caltech.) Vid kraftiga slag, eller skottskador kan stötvågor uppstå, och dessa stötvågor kan skada organ i kroppen som ibland befinner sig långt ifrån själva området där slaget eller kulan först träffade. Här är det viktigt att förstå hur stötvågor utbreder sig i varierande
Bilaga 5 material med komplexa former som finns i kroppen. (Tillsammans med Prof. Tim Colonius, Caltech.) 3. Akustik Svaga stötar, dvs akustiska tryckvågor kan potentiell studeras med optiska mätmetoder. Detta är dock inte testat än. Här finns stora samarbetsmöjligheter med MWL. 4. Blast and fragments Vid Lättkonstruktioner pågår forskning inom marina tillämpningar finansierat av FMV och ONR (US Office of Naval Research). Denna fokuserar idag på stryktålighet mot vapenverkan för kompositskrov. För att tillåta komposit i primärstruktur i fartygsskrov krävs att man kan designa dessa skrov så att de har visst skydd, både mot fragment och luftburna chockvågor. Dessa är båda mycket snabba förlopp karakteriserade av lokal och globala slagförlopp. För att studera detta i labbmiljö krävs höghastighetsfotografering och visualisering. 5. Brott i komposit Brott i kompositmaterial är generellt spröda och karakteriseras av komplexa, lokala och mycket snabba initierings- och propageringsförlopp. För att förstå och sedan modellera detta krävs att man vet vilken typ av brottmod som styr initiering och vilka brottmoder som finns vid propageringsförloppet. Detta är idag mycket svårt p.g.a. de mycket snabba förloppen. Höghastighetsfotografering och visualsering kan vara ett sätt öka förståelsen för vad som sker och ger indata till modeller. Experimentella metoder och utrustning Schlieren-system. Ett så kallat "Z-folded" schlieren system kommer att byggas. Storleken kommer att vara ca 30 cm i diameter och både vanlig schlieren (gråskala) och färgschlieren kommer att användas. Schlieren-systemet sätts upp så att det enkelt kan bytas ut, eller användas samtidigt som andra visualiseringsmetoder. Photoelasticity, med 1/4" wave plates. Coherent Gradient Sensing (CGS). Caustics. Kvantitativa metoder som mätning av tryck, vibrationer, spänning och töjning. Planerade experiment Gas gun Det föreslagna experimentet undersöker kopplingen mellan vätskor och fasta material som utsätts för stötvågor. Experimentet består av ett gevär som skjuter projektiler på ett testobjekt där en fast kropp är i kontakt med en vätska. Projektilernas hastighet kommer att varieras mellan 30-400 m/s. Tre olika visualiseringsmetoder kommer att användas för att studera hur vågorna rör sig i vätskan och den fasta kroppen, var för sig och samtidigt. Olika material är känsliga för olika visualiseringstekniker, så genom att bygga en uppställning som lätt kan byta visualiseringsteknik få r man ett allsidigt experiment som kan användas för en mängd olika syften. Kvalitativa mätmetoder kommer att användas, ett exempel är mätning av extremt höga tryck. Vattenstötrör För att generera starka stötar i vatten planeras konstruktion av ett vertikalt vattenstötrör. I vattendelen av stötröret kommer tester att genomföras med så väl kvalitativa som kvantitativa mätmetoder.
Bilaga 5 Biträdande lektor i Experimentella metoder inom teknisk mekanik vid KTH Teknikvetenskap, inst Farkost och Flyg Ämnesområde Lättkonstruktioner Ämnesbeskrivning Ämnet för anställningen är teknisk mekanik med inriktning mot experimentell forskning fokuserat på optiska metoder och visualisering, specifikt vid snabba förlopp såsom stötvågor i solider och fluider, samt brott- och skadeutbredning i konstruktionsmaterial och strukturer. Andra möjliga forskningsområden är fluid/strukturinteraktion inom marina och biomekaniska tillämpningar samt struktur/akustik-interaktion och svaga akustiska stötar. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrunder gäller sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet, sökandes förmåga att bidra till grund- och forskarutbildningen inom ämnesområdet samt sökandes förmåga att initiera, finansiera och leda forskningsprojekt. Av särskild vikt är förmågan att bedriva och utveckla experimentell verksamhet på hög vetenskaplig nivå som har beröringspunkter med många ämnen inom den tekniska mekaniken och som kan leda till breda samarbeten. Dokumenterad pedagogisk utbildning är meriterande liksom erfarenhet av kursutveckling, kursledning och uppdragsutbildning inom ämnesområdets ram. Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran av biträdande lektor till lektor Meriterande grunder för befordran till lektor skall vara pedagogisk utveckling samt påvisad skicklighet i undervisning och handledning inom projektkurser och examensarbeten. Vetenskapliga meriter är förutom forskningsproduktion i form av vetenskapliga publikationer även förmågan att initiera och driva forskningsprojekt. Vidare skall skicklighet i att samverka med personal vid högskolan och det omgivande samhället (främst industrin) beaktas. Erfarenhet av handledning av doktorander är meriterande.
Bilaga 6 KTH Farkost & Flyg Styrelsen Skolan för Teknikvetenskap KTH 2009-10-15 Biträdande Universitetslektor i Teknisk Akustik Ledningsgruppen för KTH Farkost & Flyg har tidigare anhållit och av Styrelsen för Skolan för Teknikvetenskap 2006-10-13 beviljats en anhållan om att inrätta en anställning som biträdande lektor i Teknisk Akustik. En stark kandidat till denna tjänst, har av olika skäl varit indisponibel och av personliga skäl ej kunnat söka under flera år. Läget är nu emellertid normaliserat och vi skulle nu vilja gå fram med en annons om denna tjänst. Tjänsten avses finansieras med EU, Vinnova-medel (ECO2), FoFu och GrU. Tidigare godkänd anställningsprofil bifogas. Med vänlig hälsning Peter Göransson Prefekt Bilagor: Anställninsgprofil Kungliga Tekniska högskolan 1 (1) KTH Farkost & Flyg SE 100 44, Tel: 08 790 79 63, Epost: pege@kth.se www.ave.kth.se
Bilaga 6 Biträdande lektor i teknisk akustik Ämnesområde Teknisk akustik Ämnesbeskrivning Ämnet innefattar teknisk akustik speciellt med inriktning på numeriska simuleringsmetoder. Forskningen inriktas främst mot utveckling av finita elementmetoder för att beskriva vibro-akustisk vågutbredning i sammansatta strukturer bestående av porösa elastiska, solida och fluida material. Även metodik och tillämpning av dessa metoder inom bl.a. fordonsakustisk design ingår inom ramen för forskningen. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som avlagt examen tidigare bör komma ifråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrund gäller sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet, främst inom ämnesbeskrivningen, samt sökandes förmåga att bidra till grund- och forskarutbildningen inom ämnesområdet, främst inom ämnesbeskrivningen. Som särskild stark bedömningsgrund gäller sökandes förmåga att utveckla och datorimplementera beräkningsmodeller för kopplade elastoakustiska problem, speciellt med inriktning på porösa material. Som särskild bedömningsgrund gäller även pedagogisk erfarenhet, sökandes förmåga att undervisa på svenska samt dokumenterade pedagogiska utbildningar i lärande och undervisning. Av särskild vikt är även sökandes erfarenhet av internationella forskningsprojekt. Grunder för befordran Meriterande grunder för befordran till lektor skall vara pedagogisk utveckling och pedagogiskt nytänkande samt påvisad skicklighet i undervisning och handledning inom projektkurser och examensarbeten. Vetenskapliga meriter är förutom forskningsproduktion i form av vetenskapliga publikationer även förmågan att initiera och driva forskningsprojekt. Vidare skall skicklighet i att samverka med personal vid högskolan och det omgivande samhället (främst industrin) beaktas. Erfarenhet av handledning av doktorander är meriterande.
Bilaga 7 Motivering för lektorat i kärntekniska material Motivering för instiftande av lektorat i reaktorfysik med inriktning mot kärntekniska material Strålskador i strukturmaterial är en livslängdsbegränsande faktor för kärnkraftverk såväl som kärnbränsle. Det är till exempel känt att strålningsinducerad urskiljning av koppar eller nickel ökar omslagstemperaturen för trycktankar, vilket kan leda till att materialet blir sprött under vissa driftlägen. I fjärde generationens reaktorer med snabbt neutronspektrum begränsas bränslets livslängd huvsakligen av strålningsinducerad svällning. Mekanismerna för försprödning och svällning är kända i sina huvuddrag. Dock saknas det kvantitativa modeller som kan förutsäga förlusten av slagseghet i stål utsatta för neutronbestrålning. Framsteg i förståelsen för hur interstitiella defekter uppstår och utvecklas i Fe-Cr-legeringar har gjorts inom forskning bedriven på KTHs reaktorfysikavdelning under det senaste decenniet. I ljuset av det industriella behov och det vetenskapliga intresse som finns för att öka förståelsen för strålskadeinducerade processer i kärntekniska material, söker avdelningen för reaktorfysik en person med erfarenhet av flerskalemodellering av defekter i järnbaserade legeringar. Samtidigt har institutionen för fysik på grund av flertalet pensionsavgångar under de närmaste åren ett behov av att rekrytera lärare till fysikurser inom grundutbildningen. Finansiering för denna tjänst erhålls genom anslag från Vetenskapsrådet: 20% SKB: 35% EU-projekt: 20% Grundutbildningen på institutionen för fysik: 25 % Vidtalade kandidater för lektoratet är Pär Olsson, Forskare vid Electricité de France forsknings- och utvecklingsavdelning, Frankrike Nils Sandberg, Forskare på avdelningen för reaktorfysik, KTH. Båda har uttryckt att de kommer att söka tjänsten.
Bilaga 7 Profil för lektorat i reaktorfysik med inriktning mot kärntekniska material Ämnesområde Reaktorfysik med inriktning mot kärntekniska material Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar kärntekniska material, förändring av deras egenskaper under neutronbestrålning och termisk åldring, grundläggande strålskadefysik samt flerskalemodellering. Behörighetskrav Behörig att anställas som lektor är den som dels har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens eller har någon annan yrkesskicklighet som är av betydelse med hänsyn till anställningens ämnesinnehåll och de arbetsuppgifter som skall ingå i anställningen, dels har genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper, dels har visat pedagogisk skicklighet. Bedömningsgrunder Lika stor omsorg kommer att ägnas prövningen av den vetenskapliga och den pedagogiska skickligheten. För anställningen erfordras dokumenterad vetenskaplig skicklighet på hög internationell nivå inom ämnesområdet. Särskild vikt läggs vid sökandes förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom ämnesområdet publicerad i internationella tidskrifter, där hög citeringsgrad erhållits. Särskilt meriterande är erfarenhet inom flerskalesimulering av strålskador i modellstål, såsom Fe-Cr, Fe-Ni och Fe-Cr-Ni-legeringar, inklusive egen modell- och kodutveckling. Meriterande för anställningen är också industriell erfarenhet, visat internationellt ledarskap samt förmåga att erhålla extern finansiering av forskningsverksamhet. Vidare beaktas den sökandes pedagogiska meriter och dokumenterad erfarenhet av undervisning på alla nivåer inom ämnesområdet. Sökanden skall kunna undervisa i institutionens grundutbildningskurser på svenska och engelska. Av betydelse för anställningen är sökandes förmåga att utveckla kurser av hög kvalitet på grundutbildningsoch forskarutbildningsnivå.
Bilaga 8 KTH Farkost & Flyg Styrelsen Skolan för Teknikvetenskap KTH 2009-11-09 Biträdande Universitetslektor i Marina System Ledningsgruppen för KTH Farkost & Flyg har beslutat anhålla om att inrätta en anställning som biträdande lektor i Marina System. I den beslutade satsningen på ett mastersprogram inom området Naval Architecture fanns också ett uttalat önskemål från Fakultetesnämndens sida att forskningen och lärarkapaciteten måste stärkas. Idag finns en tjänst som universitetslektor kopplad till området, och fler lärartjänster behövs för att kunna hantera den omfattande, och pedagogiskt avancerade grundutbildningen som sker inom området. Ett biträdande lektorat ger en naturlig plattform för grundutbildningen och med de inbyggda meriteringskraven driver detta ocks forskningen på området. Diskussion om extern finansiering pågår med FMV, som har finansierat verksamheten under en lång tid. De senaste åren i form av Centre for Naval Architecture som instiftades av KTHs rektor tillsammans med FMV. FMVs motiv för att stötta denna verksamhet vid KTH är att, för egen och Marinens del, säkra tillgången på civilingenjörer med denna bakgrund. De är väl införstådda med att en livskraftig grundutbildning kräver en aktiv forskningsverksamhet inom motsvarande ämnesområde. Diskussioner pågår mellan KTH AVE och FMV angående en långsiktig finansiering, som tillsammans med fakultetsmedel, GRU-medel, och äskade medel (i anslutning till det föreslagna biträdande lektoratet), kommer att utgöra basen för verksamheten. I tillägg till detta pågår diskussioner om ytterligare externa medel i form av: - projektmedel från FMV (3e generationens kompositfartyg, 2008-2010, med option på förlängning), - projektmedel från ONR (US Office of Naval Research, 2009-2011), - projektmedel från Waxholmsbolaget + Signe & Olof Wallenius stiftelse, - projektmedel från Kustbevakningen + Gösta Lundekvist stiftelse. Tjänsten avses finansieras enligt bilaga. Anställningsprofil bifogas. Med vänlig hälsning Peter Göransson Prefekt Kungliga Tekniska högskolan 1 (1) KTH Farkost & Flyg SE 100 44, Tel: 08 790 79 63, Epost: pege@kth.se www.ave.kth.se
Biträdande lektor inom marina system: Bitr lektor 1 År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 GRU 400 400 400 400 400 Bef. Fakultet 0 0 0 0 0 Tillskott fakultet 500 500 500 500 500 Externa medel 1300 1300 1300 1300 1300 SRA medel - - - - - Totalt 2200 2200 2200 2200 2200 Äskas basfinansiering 500 500 500 500 500 Äskas riktade medel 0 0 0 0 0 Bilaga 8
Bilaga 8 Biträdande lektor i marina system Ämnesområde Marina system med inriktning mot fluid struktur interaktion för fartyg i sjö. Ämnesbeskrivning Ämnet för anställningen är marina system med inriktning mot fluid struktur interaktion för fartyg i sjö. Speciellt fokus ligger på icke linjära mekanismer kopplade till stora fartygsrörelser och höga farter, som till exempel slamming och därmed förknippade lokala hydroelastiska effekter och strukturresponser. Forskningen omfattar modellering, simulering och experimentell utvärdering i såväl modellskala som fullskala. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som avlagt doktorsexamen eller den som har en vetenskaplig kompetens motsvarande doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen tidigast fem år före ansökningstidens utgång. Om särskilda skäl finns bör även den som avlagt examen tidigare komma i fråga. Bedömningsgrunder Vid anställningen kommer vikt att fästas vid såväl vetenskaplig som pedagogisk skicklighet inom ämnesområdet. Av särskild vikt är erfarenhet av utveckling, planering, undervisning och handledning i grundutbildningen och forskarutbildningen inom ämnesområdet, samt den sökandes förmåga att initiera, finansiera och leda forskningsprojekt. Den biträdande lektorn ska kunna undervisa på svenska såväl som på engelska. Erfarenhet från experiment i modell och fullskala samt samarbete med industri och myndigheter och internationellt FoU samarbete är meriterande. Bedömningsgrunder vid ansökan om befordran av biträdande lektor till lektor Meriterande grunder för befordran till lektor skall vara pedagogisk utveckling samt påvisad skicklighet i undervisning och handledning inom projektkurser och examensarbeten. Vetenskapliga meriter är förutom forskningsproduktion i form av vetenskapliga publikationer även förmågan att initiera och driva forskningsprojekt. Vidare skall skicklighet i att samverka med personal vid högskolan och det omgivande samhället beaktas. Erfarenhet av handledning av doktorander är meriterande.
Bilaga 9 1 Tenure track in Vehicle Dynamics School of Engineering Sciences Currently employed faculty within the Division of Vehicle Dynamics: - 1 Professor: Annika Stensson Trigell - 2 Assistant professors (Bitr. Lektorer): Lars Drugge, Jenny Jerrelind - 1 Researcher on 30%: Sigvard Zetterström (soon retired) Education within the Division of Vehicle Dynamics: The research group is responsible for the ground vehicle specialisation within the Master programs in Vehicle Engineering and Mechanical Engineering, and has been so for more than 20 years. During the years we have educated more than 250 civilingenjörer, now employed by vehicle industry, universities, authorities etc. We are responsible for current courses: SA105X Degree project in vehicle engineering, 15 ECTS credits (20-30 students/year) Lectures, exercises, supervision and examination of students making their BSc degree project in ground vehicle engineering. SD2222 Vehicle components, 8 ECTS credits (20-30 students/year). Lectures, exercises, project assignments, study visits, field experiments and computer exercises. SD2225 Ground vehicle dynamics, 11 ECTS credits (20-25 students/year). Lectures, exercises, project assignments, study visits, field experiments and computer exercises. SD2224 Vehicle systems for a better environment, 8 ECTS credits (30-50 students/year). Lectures, exercises, project assignments, study visits, field experiments and computer exercises. SD2228 Environmentally friendly vehicles project course, 8 ECTS credits (7-14 students/year). Lectures, supervision and examination of students making a project in environmentally friendly vehicles. SD21820 Master of Science degree project in vehicle engineering, 30 ECTS credits (15-30 students/year). Supervision and examination of students making their MSc degree project in ground vehicle engineering. We also contribute with lectures and project work in the course: 4B1052 Perspectives of vehicle engineering, 9 ECTS credits (100-130 students/year) Lectures and supervising students making group projects. Assisting students making field experiments with an instrumented car. (15 students/year).
Bilaga 9 2 The Division was also responsible for the development and coordination of the Green Vehicle National University Programme, (an educational cooperation between Vinnova, KTH, Chalmers, LTH, LTU, LiTH, Scania, Volvo, Saab Automobile and Volvo Cars), which attracted more than 600 students between 2003-2007. The Division is, together with the Division of rail vehicles, responsible for the new Master of Science Programme within Vehicle Engineering, starting from Autumn 2010. This is a challenge and gives a potential for growth of the teaching activities within the Division. There is also a current need for courses with specialisation in Vehicle dynamic control, that is not given by KTH today. We are also responsible for the research education program (forskarutbildningsämnet) Fordonsteknik (eng. Vehicle Engineering) and corresponding PhD courses. 9 PhDs and 9 Lic. Tech. have been awarded the degree in Vehicle Engineering during the last 9 years (since Annika Stensson Trigell started at KTH). Currently there are 9 PhD students active in the subject. Faculty funding and external funding The faculty funding for the Division of vehicle Dynamics is about 3150 kkr per year. External funding from Swedish National Science Foundation, PFF, SHC, IVSS, Gröna Bilen, STEM, IVSS, EU to the Division is about 5500 kkr per year. Also the Division is one of the initiators to the running VINN Excellence Centre for ECO 2 Vehicle Design, with annual budget 25 Mkr, where over 1/3 are industrial sponsors. This is funding many activities of the Division but is not covered by the external funding listed above, since the centre has its own account.
Bilaga 9 3 Argumentation The vision for TRENoP is to enable the transformation of the transport system of today into a greener, smarter and safer system through the integration of policy and technology with a systems perspective. The initial focus of the research will be in the area of surface transport. Surface transport is at the heart of many KTH/LiU/VTI activities. Furthermore, even marginal improvements in surface transport can have significant benefits, since road vehicles dominate transport energy consumption (74% in Europe), urbanization and demand for personal mobility will increase congestion even more, and changing demographics (immigrants, aging population, etc) will put more emphasis on servicing daily mobility needs. Similarly, transport safety concerns are more heavily concentrated on road accidents (where equity issues among modes are also an issue). The vision of the TRENoP research activity within the sub-area Vehicle Technology is in the development of enablers of 100% recyclable, safe, super low-emission and low fuel consumption vehicles. Technological advances to reach this vision are therefore directed towards operational and functional aspects of the design, manufacturing and use of cars, trucks, buses, rail vehicles, etc. The area covers a) vehicle concepts, b) vehicle acoustics, c) vehicle dynamics and control, d) vehicle aerodynamics, e) materials for vehicles, f) rolling resistance, g) power trains, h) auxiliary systems and i) holistic vehicle design. This leads to a number of prioritized research areas with potential for innovation. The reason for starting with the suggested position in Vehicle Dynamics is that it concerns road vehicles and is crucial for finding innovative solutions that fulfil demands on performance, energy consumption, safety and comfort. It is important in order to strengthen one of the core groups in the TRENoP proposal. It has a systems perspective on vehicle design and would serve as a good collaborator to infrastructure, ICT, transport systems and other areas relevant to TRENoP in order to enable the transformation of the transport system of today into a greener, smarter and safer system through the integration of policy and technology with a systems perspective. Description (Benämning) Tenure track in Vehicle Dynamics School of Engineering Sciences The area concerns vehicle dynamics with focus on greener, smarter and safer vehicle concepts. Specific focus is on methodology for handling the compromise between performance, low energy consumption, safety and comfort by using vehicle control. The research is directed towards modelling, simulation and experimental validation of the behaviour of innovative ground vehicles for different transportation tasks. The systems perspective to vehicle design is important, and vehicle modelling, tire characterisation as well as generic vehicle control are important for the research area. Within education there will be a specific responsibility for the area Vehicle dynamic control.
Bilaga 9 4 Potential applicants There are potential applicants in the area from both Sweden and abroad. Financing the first five years The idea is to fund the first 5 years by the SRA TRENoP and additional teaching in relevant courses. The researcher will find funding to PhD students etc. by the close coupling to the VINN Excellence Centre for ECO 2 Vehicle Design and related companies and authorities and also through projects funded by Vinnova, STEM, FFI, VR, EU, VV, as what is common for the other employed researchers at the Division.
Bilaga 9 Biträdande lektor i fordonsdynamik Ämnesområde Fordonsdynamik Ämnesbeskrivning Ämnet omfattar fordonsdynamik med fokus på miljövänligare, smartare och säkrare fordonskoncept. Specifikt fokus är på metodik att med fordonsreglering hantera kompromisser mellan prestanda, låg energiförbrukning, säkerhet och komfort. Forskningen inriktas mot modellering, simulering och experimentell utvärdering av det dynamiska beteendet hos innovativa markfordon för olika transportuppgifter. Behörighet Behörig att anställas som biträdande lektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har en utländsk examen som bedöms motsvara doktorsexamen. I första hand bör den komma i fråga som har avlagt examen högst fem år före ansökningstidens utgång. Även den som avlagt examen tidigare bör komma ifråga i första hand, om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses ledighet på grund av sjukdom, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet eller andra liknande omständigheter. Bedömningsgrunder Som bedömningsgrund gäller sökandes vetenskapliga skicklighet inom ämnesområdet samt sökandes förmåga att bidra till grund- och forskarutbildningen inom ämnesområdet. Särskild vikt läggs vid sökandens förmåga att självständigt initiera och driva forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Som särskild bedömningsgrund gäller även pedagogisk skicklighet. Meriterande är även förmåga att erhålla finansiering av forsknings-verksamhet samt erfarenhet av industrinära och/eller internationella forskningsprojekt. Ett systemperspektiv på fordonskonstruktion såväl som fordonsmodellering, karakterisering av däcksegenskaper och generisk fordonsreglering är viktigt för innehavaren av tjänsten. Ett specifikt ansvar inom området dynamisk fordonsreglering med ett helfordonsperspektiv inom grundutbildningen ingår också. Innehavaren av tjänsten ska kunna samverka med andra forskare inom det strategiska forskningscentret TRENoP Grunder för befordran Meriterande grunder för befordran till lektor skall vara pedagogisk utveckling samt påvisad skicklighet i undervisning och handledning inom projektkurser och examensarbeten. Vetenskapliga meriter som beaktas är förutom forskningsproduktion i form av vetenskapliga publikationer även förmågan att initiera och driva forskningsprojekt. Vidare skall skicklighet i att samverka med personal vid högskolan och det omgivande samhället (främst industrin) beaktas. Erfarenhet av handledning av doktorander är meriterande.
Bilaga 10 Underlag för lektor i produktionsteknik kompositmaterial Inriktning: Tillverkningsprocesser och produktionsteknik av strukturkomponenter i polymera fiberkompositer Bakgrund: Lättkonstruktioner bedriver idag omfattande forskning med inriktning på utnyttjande av lätta strukturella material såsom fiberkompositer och sandwichmaterial. Forskningsfokus har traditionellt legat på hållfasthetsanalys och provning, dimensionering och skadetålighet. De senaste åren har allt mer uppmärksamhet riktats mot produktions och processrelaterad forskning. KTH och Lättkonstruktioner är för tillfället engagerade i flera forskningsprojekt med fokus på tillverkningsprocesser och produktionsteknik: ALCAS Low Cost Aircraft Structures. KTH har utvecklat och demonstrerat en generisk metod för kostnadsoptimering med avseende på livscykelkostnader för flygplansstrukturer. I optimeringen beaktas kostnaden för val av produktionsprocess och tillverkningsmetod. LITEBUS Modular Lightweight Sandwich Bus Concept. Projektet har designat och demonstrerat ett kommersiellt gångbart koncept för tillverkning av en lättviktsbuss med fiberkompositer och sandwichmaterial MOJO Modular Joints of Aircraft Composite Structures. Inom ramen för detta EUprojekt har KTH tillsammans med ett svenskt (SMF) utvecklat en unik metod för vävning av 3D fiberförformer av kompositer. Ett svenskt patent ligger till grund för vävprocessen. PRICE Produktionsprocessen i Centrum. I detta samarbetsprojekt med SAAB Aerostructures fokuseras på formbarhet och tillverkningsoptimering av kompositstrukturer för flygindustrin. Fiberkompositer har traditionellt haft sitt huvudsakliga användningsområde inom flygindustrin och marina sektorn, snabbgående fartyg. Metoder för tillverkning av dessa produkter är relativt etablerade, dock långt ifrån effektiva och robusta. Ett utökat behov av lättviktslösningar inom framförallt transport och fordonsindustrin ställer dock nya krav på bland annat produktionsvolymer och cykelhastigheter. Det som bromsar implementeringen av fiberkompositer i dessa sektorer är bristen på rationella, robusta och kostnadseffektiva tillverkningsprocesser och produktionsmetoder. Även flygindustrin står inför ett teknikskifte där man har behov av automatiserade och mer kostnadseffektiva produktionsmetoder med bibehållen hög kvalitet. Regeringen har identifierat ett antal områden som man anser det strategiskt viktigt att satsa forskningsmedel för att stärka svensk industris konkurrenskraft på sikt. Ett sådant strategiskt område är produktionsteknik där KTH och XPRES har tilldelats forskningsmedel under de kommande fem åren. Idag finns ingen forskartjänst i Sverige med profil mot tillverkningsprocesser och produktionsmetoder av kompositmaterial. KTH, XPRES och Lättkonstruktioner skulle genom inrättandet av detta lektorat tydliggöra att KTH tar helhetsansvar för forskning och utveckling av kompositmaterial. Lättkonstruktioner har som
Bilaga 10 strategi att utveckla sin kompetents inom produktionsteknik för kompositmaterial (ett annat är experimentella metoder). Men, för att göra detta krävs både kompetens och utrustning för ändamålet. Rekryteringsunderlag: Vi bedömer att det finns goda möjligheter att få bra sökanden till denna tjänst. Det finns också mycket kompetenta kvinnliga forskare som skulle söka denna tjänst om den blir tillgänglig. Befintlig fakultet inom verksamhetsbasen: Lärare inom verksamhetsbasen, avdelningen för lättkonstruktioner, fördelar sig för närvarande på följande sätt: 1) Professorer: 1 heltid, 1 adjungerad med 20% och en gästprofessor med 30%. 2) Lektorer: 1 heltid 3) Bitr. lektorer: 2 heltid 4) Forskare: 2 heltid, varav den ena tidsbegränsad. Utbildning inom verksamhetsbasen: Avdelningen för lättkonstruktioner bedriver utbildning på avancerad nivå inom KTH. Det finns fem kurser inom lättkonstruktioner samt en projektkurs som drivs enligt CDIO principen. Det finns inslag av produktionsteknik i fyra av dessa kurser. Två av kurserna behandlar speciellt tillverkningsteknik och simulering av tillverkningsprocesser. Avdelningens kurser ges främst inom mastersprogrammen Aerospace Engineering och Naval Architecture, men attraherar också ett stort antal studenter från andra program och inriktningar. Avdelningen handleder och examinerar också ett antal examensarbeten varje år (c:a 20/år). Flertalet av de examensarbeten som utförs vid KTH (samt en del som utförs i industrin) har experimentella inslag och många behandlar just produktionstekniska aspekter. Kommande pensioneringar: Inga pensioneringar finns att förutse vid avdelningen inom den närmaste 10 årsperioden. Kostnadsredovisning: Tabellen redovisar kostnaden för en lektor fördelade på olika kostnadsslag i kkr. Utgångspunkten är att lektorn har 20% undervisning och 80% egen forskning och handledning. Lektor XPRES År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 GRU 300 300 300 300 300 Bef. fakultet 700 0 0 0 0 Tillskott fakultet 500 250 250 250 250 Externa medel 300 300 300 300 300 SRA medel 338 1393 1435 1478 1522 Totalt 2138 2243 2285 2328 2372 Äskas basfinansiering 500 250 250 250 250 Äskas riktade medel 0 0 0 0 0 Avdelningen för lättkonstruktioner finansierar sin verksamhet primärt med externa anslag från VR, Vinnova, SSF, EUs ramprogram, FMV och ONR (US Office of Naval Research). Mycket av den externa finansieringen möjliggörs genom de kombinerade teoretiska/numeriska och experimentella resurser (tillverkning, analys och provning) som avdelningen förfogar över. I tider då fler och fler laboratorier läggs ned både nationellt och internationellt blir tillgång till avancerad experimentell utrustning allt viktigare för förmågan att kunna söka och få externa forskningsmedel.