UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby
UV RAPPORT 2012:135 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyupptäckt stensättning i Tahult Västergötland, Landvetter socken, Tahult 4:21 med flera Dnr 421-649-2012 Gisela Ängeby
Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Tel.: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:135 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-08-03. Dnr 601-2012/3175. Bildredigering Thomas Hansson Layout Thomas Hansson Omslag Ett sökschakt norr om Tahultsvägen. Foto: Gisela Ängeby. Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2012
Innehåll Inledning 5 Landskap och fornlämningar 5 Utredningsområdet i det äldre kartmaterialet 9 Beskrivning av utredningsområdet 13 Syfte 14 Metod och resultat 14 Nyupptäckt stensättning 17 En bruksväg 18 Sammanfattning 19 Referenser 20 Administrativa uppgifter 21 Figurförteckning 22
NORGE Göteborg Tahult, Landvetter Plats för utredning Figur 1. Platsen för utredningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg, och GSD-Sverigekartan (Översiktskartan). Skala 1:100 000 och 1:250 000. 4 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Härryda kommun planerar för ridverksamhet i Tahult och inför detaljplanen har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) genomfört en arkeologisk utredning. Området består mestadels av skog i kuperad och höglänt terräng, här finns också våtmark och en hästgård omgiven av paddockar och beteshagar. Vid utredningen upptäcktes en sedan tidigare okänd flack stensättning, klassiskt belägen på krönet av ett långsträckt bergsparti i avsatser ned mot Landvetter. Stensättningen ligger utanför avstyckad fastighet som skall bebyggas och berörs sålunda inte av kommande markexploateringar. Övriga delar av planområdet saknar fornlämningar. Inledning Härryda kommun avser upprätta detaljplan för ridcenter på fastigheten Tahult 4:21 med flera i Landvetter socken. Inför detta genomförde Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) i maj månad 2012, och på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län (tillstånd dnr: 431-2586-2012), en arkeologisk utredning. Beställare var Härryda kommun. Utredningens fältarbetsmoment utfördes av Gisela Ängeby och Caj Carlstein. Christina Rosén har svarat för genomgång av äldre kartmaterial. Utredningen resulterade i en nyupptäckt stensättning, klassiskt placerad på krönet av ett långsträckt bergsparti med utblick över Landvetter i öster. Graven ligger utanför mark som skall exploateras, och berörs inte av detaljplanen. Övriga delar av planområdet saknar fornlämningar. Landskap och fornlämningar Tahult ligger mellan Östergården och Västra Önnerud på en kuperad del av den breda och mycket höglänta och uppodlade Tahultsåsen, cirka två kilometer väster om tätorten Landvetters norra del som här växt samman med de mindre samhällena Salmered och Önnerud (figur 2). I söder gränsar utredningsområdet till Gallhålans naturreservat som också föreslås bli ett kommunalt kulturmiljövårdsområde. Omkring 1,6 kilometer söder om utredningsområdet ligger Landvettersjön som är en del av Mölndalsåns vattensystem med utlopp i havet. I ett vidare geografiskt perspektiv gränsar Tahult i norr mot vidsträckta och steniga skogsmarker med många våtmarker, kärr och tjärnar. Bygdens fornlämningsbild kännetecknas främst av fossila odlingslämningar, ett fåtal fyndplatser för framförallt stenåldersartefakter samt by- och historiska gårdstomter och övriga kulturhistoriska lämningar. Det finns ytterst få förhistoriska boplatser registrerade och de återfinns i anslutning till Landvettersjön (figur 3). Närmaste fasta fornlämning, Landvetter 50, ligger cirka 460 meter åt söder inom Gallhålans naturreservat och utgörs av en miljö med fossila Nyupptäckt stensättning i Tahult 5
Stentjärn Pinntorpaberg Lundtjärnsbro Landvetter 80:1 Pinntorp Norra Lundtjärn Lundsmossen Högarås Södra Lundtjärn Holmås Vägbank Östergården Mysten Landvetter 143 Västra Önneröd Tahult Landvetter 75:1 Mellangården Uppegården Nyupptäckt stensättning Landvetter 142 Landvetter 32:1 Paradiset Åsen Gallhålans naturreservat Landvetter 144 Agntjärn Dammbäcken Gallhålans naturreservat Agntjärn Landvetter 88 Fotbollsplan Landvetter 87 Landvetter 11:1 Sörgården Landvetter 50:1 Landvetter 51:1 Landvetter 20:1 Nordgården Landvetter 146 Landvetter 145 Fornåkrar Landvetter 141 Grönhult Solhaga Brattåsberget 0 500 m Landvetter 21:1 Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 63d 9d NV. Skala 1:10 000. 6 Nyupptäckt stensättning i Tahult
N Fornlämningsliknande bildning Stensättning Fornlämningsliknande bildning Fossil åker Gränsmärke Fyndplats Träindustri Träindustri Område med fossil åkermark Röse Område med fossil åkermark Plats med tradition Röse Röse Röse Fyndplats Boplatsområde Boplatsom Fornlämningsliknande Boplatsområde Bro Sammanförda lämningar Fyndplats Stenkrets Område med fossil åkermark Husgrund, historisk tid Fyndplats Hägnadssystem Fossil åker Bytomt/gårdstomt Fossil åker Fossil åker Fossil åker Fyndplats Fossil åker Fyndplats Vägmärke Område med fossil åkermark Fyndplats Färdväg Fossil åker Minnesmärke Område med fossil åkermark Boplats Röjningsröse Gränsmärke Vägmärke Fästn Fyndplats Fyn F Fyndplats Stenkrets Minnesmärke 0 1000 m Fyndplats Figur 3. Lämningstyper i trakten kring Tahult. Skala 1:20 000. Nyupptäckt stensättning i Tahult 7
N Landvetter 75:1 Landvetter 143 Landvetter 142 Landvetter 32: Landvetter 8 Landvetter 144 Landvetter 50:1 Landvetter 51:1 Landvetter 20: Landvetter 146 Landvetter 145 Landvetter 141 Landvetter 21:1 Landvetter 52:1 Landvetter 7:1 Landvetter 8:1 Landvetter 74:1 0 500 m Figur 4. Registrerade fornlämning i området. Skala 1:10 000. 0 500 m Landvetter 1:1 8 Nyupptäckt stensättning i Tahult
odlingslämningar som efter en kulturhistorisk dokumentation har kompletterats med nyfynd av gravrösen och en hålväg (Nordell 2010). Här finns också en plats med tradition, en kolerakyrkogård (figur 4). Vid Tahults Mellangården, cirka 400 meter väster om utredningsområdet, på höjden av den breda och höglänta Tahultsåsen, hittades på 1870-talet en skafthålsyxa i ett stenröse (Landvetter 75). Få arkeologiska undersökningar har utförts i området. Vid Salmared cirka en kilometer sydost om Tahult utgrävdes lämningarna efter en välbevarad smedja från vikingatid och tidig medeltid (Lindman 2007). Vid Slamby har Bohusläns Museum nyligen inom ramen för en arkeologisk förundersökning delvis undersökt och registrerat en betydande mängd odlingsrösen och ett gravfält från bronsålder äldre järnålder. Gravfältet är det första kända inom kommungränsen (Åberg & Rolöf 2012). Söder om Landvettersjön har man undersökt kolningsgropar med dateringar som vittnar om ett utmarksbruk under 1700 1800-talen (Rosén 2008). Inom utredningsområdet finns sedan tidigare inga registrerade eller kända fornlämningar. Utredningsområdet i det äldre kartmaterialet Tahult är en by med fyra gårdar, känd i jordeboksmaterial sedan 1540. Det aktuella utredningsområdet ligger huvudsakligen på inägorna till Tahult Östergården, i den nordöstra delen av byn. En mindre del av utredningsområdet i sydöst sträcker sig in på Gökskullas ängsmark. I nordost gränsar området till den samfällda utmarken. Flera äldre kartor täcker området. Den äldsta, från 1701, redovisar tre av gårdarna: Östergården, Mellangården och Uppegården. Västergården redovisas särskild från de övriga gårdarna på en uppmätning från 1696. Nästa karta framställdes 1743 och även denna redovisar endast tre av gårdarna; Västergården saknas. Utmarken till Tahult var samfälld med resten av socknen och redovisas vid laga skifte 1844. De båda 1700-talskartorna var svåra att rektifiera i detalj och figurerna nedan har en viss förskjutning i förhållande till dagens kartbild. De två kartorna från 1701 och 1743 ger en relativt samstämmig bild av markanvändningen i byn. Västergården och Uppegården har sin åkermark samlad i ett åkersjok nära gårdarna. Någon ägoblandning förekommer dock inte och byn kan närmast sägas bestå av fyra ensamgårdar intill varandra. Åkermarken till Mellan- och Östergården visas 1701 som ett sjok med bandparcellerade åkrar och längst i nordöst några mer oregelbundna, terränganpassade sådana. År 1743 är parcelleringen inte lika tydlig och man får en känsla av att systemet delvis är i upplösning. Någon nämnvärd skillnad i åkermarkens omfattning är det dock inte mellan de båda kartgenerationerna. Östergården har omkring 3 tunnland åker vid båda karteringstillfällena. Ängsmarken till Östergården beskrivs 1701 som dels med löfskoug bewuxin och liungblandat. På kartan från 1743 beskrivs den del som ligger inom utredningsområdet som Liungtiufwig skarp bergacktig hårdwall. Det var ett relativt öppet landskap, men små buskmarkeringar syns i ängsmarken 1743. Nyupptäckt stensättning i Tahult 9
N 0 100 m Figur 5. Geometrisk avmätning av Tahults inägor 1701 med utredningsområdet markerat. 10 Nyupptäckt stensättning i Tahult
N 0 100 m Figur 6. Geometrisk avmätning av Tahults inägor 1743 med utredningsområdet markerat. Nyupptäckt stensättning i Tahult 11
!!!!!!!!!!!!!! N!!! 0 500 m Figur 7. Utsnitt ur kartan över Landvetters sockens utmark vid laga skifte 1844 med utredningsområdet markerat. 12 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Figur 8. Norr om Tahultsvägen finns öppen hagmark som sluttar ned mot fuktig och stenig skogsmark. I förgrunden syns igenlagda sökschakt. Foto, mot nordnordöst: Gisela Ängeby. Beskrivning av utredningsområdet Utredningsområdet omfattar totalt 109 500 kvadratmeter. Söder om Tahults vägen består planområdet huvudsakligen av gles tall- och lövskog i kuperad och höglänt bergsterräng i avsatser ned mot Landvetter, i söder finns en våtmark som fortsätter in i naturreservatet Gallhålans kraftigt kuperade lövskogsområde. Centralt inom utredningsområdet, söder om Tahultsvägen, finns även ett bostadshus med tillhörande stall, paddockar och beteshagar upp mot åsen, och öster om bostadshuset ligger en torpbostad. En äldre sträckning av Tahultsvägen genomkorsar utredningsområdet. Norr om Tahultsvägen består området av betydligt mer låglänt hagmark som sluttar ned mot fuktig och stenig skogsmark (figur 8 och 9). Delvis längs med hagmarken i väster löper en övermossad bruksväg som i en krök vänder in mot den fuktiga skogsmarken. Vägbanken, byggd av sten och med bitvis kallmurade sidor, har troligtvis tillkommit under 1800-talets andra hälft eller senare (se figur 14). Nyupptäckt stensättning i Tahult 13
Figur 9. Vy från planområdets nordligaste del där en läktare planeras. Foto, mot söder: Gisela Ängeby. Syfte Den arkeologiska utredningens mål var att klargöra områdets fornlämningsbild och bedöma eventuella fornlämningars status och att värdera och beskriva området ut bevarandesynpunkt. Metod och resultat I förfrågningsunderlaget föreslog Länsstyrelsen att sökschaktningar med grävmaskin skulle utföras inom två delytor som på kommunens planeringskarta benämns som Y2 respektive e1p1, och att planområdets övriga delar skulle kontrolleras ockulärt, det vill säga genom fältinventering. Yta e1p1 omfattade dels torpbostaden söder om Tahultsvägen och ett stycke mark kring denna, dels avstyckning av skogsmarken för tillkommande bostad i planområdet sydöstra del. Sammanlagt motsvarar dessa ytor 4500 kvadratmeter (se figur 11). Y2 motsvarade ett 15 000 kvadratmeter stort område för anläggande av ridbanor med läktare norr om Tahultsvägen. Läktarna byggs framförallt i fuktig och stenig skogsmark (figur 11, se även figur 9). 14 Nyupptäckt stensättning i Tahult
N Bruksväg Nyupptäckt stensättning 0 100 m Figur 10. Sökchaktplan med nyupptäckt stensättning samt en bruksväg. Skala 1:3000 Nyupptäckt stensättning i Tahult 15
16 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Det var endast inom dessa delytor som kommunen hade för avsikt att markexploatera, och följaktligen grävdes sökschakt endast där. Övriga delar av planområdet detaljinventerades och marken kontrollerades med ett så kallat geologspjut. Delyta e1p1 som omger det befintliga torpet består till en del av berg i dagen och bedömdes efter fältinventeringen som ointressant ur fornlämningssynpunkt. Den nyavstyckade delen i planområdets sydöstra del låg på en avsats nedanför den nyupptäckta stensättningen. Avsatsen bedömdes, utifrån bland annat närhet till gravmonumentet, kunna innehålla spår efter aktiviteter av förmodligen mer tillfällig art. Inom nämnda delytor, frånsett då marken kring torpbostaden, öppnades med grävmaskin sammanlagt 13 schakt till en längd av 366 meter (figur 10). Samtliga sökschakt visade sig sakna fornlämningsindikationer eller andra fynd av antikvariskt intresse. Norr om Tahultsvägen bestod jordmånen av grusig sand som norrut övergick i dyig sand, mo och torv. I planområdets nordligaste del var marken alltför blöt för sökschaktning (se figur 9). Nyupptäckt stensättning Vid fältinventeringen påträffades en ensamliggande stensättning som inte tidigare var känd. Den är belägen i planområdets sydöstra del i gles tallskog och i ett för fornlämningstypen klassiskt läge, på krönet av en långsträckt bergshöjd och med tydlig orientering österut mot en förmodad samtida bygd (figur 12 och 13). Stensättningen är mycket flack och överväxt med blåbärsris, cirka 6 7 meter diameter stor och har en rundad eller oval form. I dess östra kant syns enstaka uppstickande stenar. Med geologspjutet kunde vi känna flera stenar men för att säkerställa att det verkligen rörde sig om en förhistorisk grav, drog vi med grävskopan bort blåbärsriset över anläggningens mittparti och fann där en vällagd packning av omkring 0,2 meter stora, rundade stenar. Stensättningen ligger cirka 28 meter väster om planerad gräns för ny fastighet med tillkommande bostad ( e1p1 ), och hamnar därmed utanför exploateringsområdet, enligt underlag från Härryda kommun (figur 11). Den nya fastigheten ligger på en avsats nedanför fornlämningen och topografiskt avskiljd från denna. Stensättningen anmäls till FMIS (Fornminnesinformationssystem) som nyupptäckt fast fornlämning. Figur 11. Härryda kommuns samrådshandling över planerade byggnationer för ridcenter i Tahult. På kartan är den nyupptäckta stensättningen markerad. Nyupptäckt stensättning i Tahult 17
Figur 12. Den nyupptäckta stensättningen går att ana som en svagt upphöjd silhuett bland blåbärsriset. Foto, mot sydsydöst: Gisela Ängeby. Figur 13. Sökschaktning inom ny fastighetsgräns i planområdets sydöstra del. Fotot är taget strax nedanför den nyupptäckta stensättningen med utblick över Landvetter i öster. Foto, mot öster: Gisela Ängeby. En bruksväg Norr om Tahultsvägen inmättes och fotodokumenterades en bruksväg i form av en omkring två meter bred stensträng med delvis kallmurade sidor (figur 14). Vägen, troligtvis anlagd under sent 1800- eller tidigt 1900-tal, leder ut till den blöta och steniga skogsmarken där den gör en krök vidare ut mot utmarksområden. Bruksvägen kan förvisso ha ett visst upplevelsevärde men bedöms ur bevarandesynpunkt som mindre skyddsvärd. 18 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Figur 14. En vägbank byggda av sten med bitvis kallmurade sidor leder ut till den blöta och steniga skogsmarken. Foto, mot norr: Gisela Ängeby. Sammanfattning Den arkeologiska utredningen har visat att planområdet Tahult 4:21 med flera innehåller en tidigare okänd stensättning som ligger på krönet av ett långssträckt bergsparti. Stensättningen, som ligger 28 meter väster om ny fastighetsgräns med tillkommande bostad i planområdets sydöstra del, berörs ej av exploatering. Markägaren, som också är mycket fornlämningsintresserad, är angelägen om att granen inte skall få fäste i den glesa tallskogen vilket naturligtvis också gynnar den nyupptäckta graven. I planområdets norra del, där ridbanor med läktare planeras, löper en bruksväg av idag övermossade stenar och med delvis kallmurade sidor. Vägen finns inte med på de äldre kartorna och daterar sig troligtvis till sent 1800- tal eller 1900-talets första hälft. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att utredningsområdet innehåller en nyupptäckt fornlämning. Övriga delar saknar fornlämningsindikationer. Bruksvägen saknar bevarandevärde om än den äger ett visst upplevelsevärde som spår efter ett äldre markbruk. Nyupptäckt stensättning i Tahult 19
Referenser Lindman, G.; Forenius, S.; Andersson D. & Grandin, L. 2007. Smedjan i Salmered. En medeltida smedja i Landvetter. Västergötland, Landvetters socken, Salmered 1:306, RAÄ 87. UV Väst Rapport 2007:6. Arkeologisk undersökning. Nordell, L. 2010. Gallhålans naturreservat. Kulturhistorisk dokumentation. Gallhålan 1:1, Landvetter socken, Härryda kommun. Bohusläns museum rapport 2010:44. Rosén, C. 2008. Landvetter Park. Västergötland, Landvetter socken, fornlämning 89 m.fl. samt nyupptäckta fornlämningar. UV Väst Rapport 2008:26. Arkeologisk förundersökning. Åberg, J. & Rolöf, M. 2012. Fossila odlingsmiljöer och gravfält i Slamby. Arkeologisk förundersökning, Bårhult 1:3 m.fl. Landvetters socken, Härryda kommun. Bohusläns Museum Rapport 2012:9. 20 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-649-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-2586-2012. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12200. Intrasisprojekt: UV2012:028. Projektgrupp: Gisela Ängeby och Caj Carlstein. Underkonsulter: Borås Gräv & Schakt Entr. Exploateringsyta: 4500 kvadratmeter. Undersökt yta: 366 löpmeter schakt, fältinventerad yta cirka 100 000 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 63d 9d NV. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 4 foton med Unr 4946:1 5. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd. Nyupptäckt stensättning i Tahult 21
Figurförteckning Figur 1. Platsen för utredningen markerad på utsnitt ur Vägkartan, blad 61 Göteborg, och GSD-Sverigekartan (Översiktskartan). Skala 1:100 000 och 1:250 000...4 Figur 2. Utredningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 63d 9d NV. Skala 1:10 000...6 Figur 3. Lämningstyper i trakten kring Tahult. Skala 1:20 000...7 Figur 4. Registrerade fornlämning i området. Skala 1:10 000...8 Figur 5. Geometrisk avmätning av Tahults inägor 1701 med utredningsområdet markerat...10 Figur 6. Geometrisk avmätning av Tahults inägor 1743 med utredningsområdet markerat...11 Figur 7. Utsnitt ur kartan över Landvetters sockens utmark vid laga skifte 1844 med utredningsområdet markerat...12 Figur 8. Norr om Tahultsvägen finns öppen hagmark som sluttar ned mot fuktig och stenig skogsmark. I förgrunden syns igenlagda sökschakt. Foto, mot nordnordöst: Gisela Ängeby...13 Figur 9. Vy från planområdets nordligaste del där en läktare planeras. Foto, mot söder: Gisela Ängeby...14 Figur 10. Sökchaktplan med nyupptäckt stensättning samt en bruksväg. Skala 1:3000...15 Figur 11. Härryda kommuns samrådshandling över planerade byggnationer för ridcenter i Tahult. På kartan är den nyupptäckta stensättningen markerad....17 Figur 12. Den nyupptäckta stensättningen går att ana som en svagt upphöjd silhuett bland blåbärsriset. Foto, mot sydsydöst: Gisela Ängeby...18 Figur 13. Sökschaktning inom ny fastighetsgräns i planområdets sydöstra del. Fotot är taget strax nedanför den nyupptäckta stensättningen med utblick över Landvetter i öster. Foto, mot öster: Gisela Ängeby...18 Figur 14. En vägbank byggda av sten med bitvis kallmurade sidor leder ut till den blöta och steniga skogsmarken. Foto, mot norr: Gisela Ängeby...19 22 Nyupptäckt stensättning i Tahult
Nyupptäckt stensättning i Tahult Härryda kommun planerar för ridverksamhet i Tahult och inför detaljplanen har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) genomfört en arkeologisk utredning. Området består mestadels av skog i kuperad och höglänt terräng, här finns också våtmark och en hästgård omgiven av paddockar och beteshagar. Vid utredningen upptäcktes en sedan tidigare okänd flack stensättning, klassiskt belägen på krönet av ett långsträckt bergsparti i avsatser ned mot Landvetter. Stensättningen ligger utanför avstyckad fastighet som skall bebyggas och berörs sålunda inte av kommande markexploateringar. Övriga delar av planområdet saknar fornlämningar.