Christina Israelsson Box 134 330 27 Hestra 0370-33 63 10 Fax 33 63 20 www.isaberg.nu
Innehåll Musiken påverkar dig 9 Känslornas språk 10 Att sälja med musik 11 Musik i Tv-reklam 12 Alltför höga ljud 13 Buller 13 Örats hörselceller 13 Tinnitus - att höra ljud... 14 Decibel - ljudstyrka 14 Musikljud och buller 15 Musik för rörelse och avslappning 16 Tempo 16 Metronom 16 Olika tempon påverkar... 17 Musik som botemedel 18 Folkmusik 19 Folkmusik vad är det? 20 Spelmannen 21 Bröllopsfest 22 Spelmannens skola 24 Näcken 24 Den främmande spelmannen.. 26 Hultkläppen 28 När spelmännen slutade spela 29 Dans 33 Ringdans och långdans 34 Halling 36 Dansa två och två 37 Polska 37 Musikens historia 39 Forntiden och antiken 40 Musik en gudagåva 41 Nordens forntid 42 Lurar av brons 42 Skalden en viktig person 43 Medeltiden 44 Ballader 44 Kvaddans på Färöarna 46 Studentsång 46 Nevmer 47 Musikskolor för pojkar 48 Lekare 49 Instrument 51 Lyran och harpan de första instrumenten 52 Lyra 52 Harpa 53 Vad är det för skillnad... 54 Cittra 54 Lekarnas instrument 55 Giga 55 Fiddla 56 Skalmeja 56 Säckpipa 56 Lutan 57 Vevlira 58 Nyckelharpa 59 Bordunbas 60 Hardangerfela 60 Mässingsblåsinstrument och träblåsinstrument 61 Klaffar 61 Ventiler 61
Rörbladsinstrument 62 Fagott 63 Oboe 64 Tvärflöjt 64 Klassisk musik 67 Nationalromantik 68 Konsert 69 En virtuos är särskilt skicklig 70 Sverige 71 Hugo Alfvén 71 Wilhelm Peterson-Berger 79 Ralph Lundsten 82 Danmark 84 Carl Nielsen 84 Norge 91 Edvard Grieg 91 Finland 100 Jean Sibelius 100 Island 106 Jon Leifs 106 Hur gör man musik? 117 Repetera noter 118 Noternas värden 118 Repetera skala och notplan 120 G-klavens funktion 121 Tonernas namn 121 C-skalan 121 Tonsteg 122 Hela och halva tonsteg 122 Diatonisk skala 123 Kromatisk skala 124 Pentatonisk skala 124 Skalan kan flyttas 125 Att transponera 125 Förtecken 126 Dur och moll 127 Att variera m dur och moll 128 Takt och taktart 128 Att göra en melodi 131 Repris 132 Att sluta en melodi 133 Tonart 133 Några vanliga musiktecken 134 Svagt och starkt 134 Svagare och starkare 134 Ackord 136 Visan 139 Folkvisor 140 Muntlig tradition 140 Folkvisornas innehåll 141 Skillingtryck 143 Våra nationalsånger 143 Psalmer 145 Evert Taube 147 Lars Berghagen 155 Visans form 157 Visan som växte till en... 158 Joseph Haydn 159 Rock & Pop 163 En ny stil föds 164 Med folkmusiken i botten 167 Musiksagor 171 Orfevs med lyran 172 Älvornas rike 179 Jätten som ville ha solen 185
Lyssna på musiken i högtalarna nästa gång du går till affären! Vad är det för sorts musik? Vilken typ av affär är det? Är det en affär för yngre eller äldre kunder? Är det mest kvinnor, som handlar i affären eller är det mest män? Allt sånt har betydelse för, vilken musik man spelar. Musik i TV-reklam I reklamen på TV finns mycket musik. Men där får man aldrig höra hela låtar utan bara små, korta stumpar. Sådana musikstumpar kallas jinglar. En jingel är gjord för att fastna i minnet. Jingeln hör ihop med en viss vara. Varan fastnar i minnet tillsammans med jingeln. Sånt vet alla, som arbetar med reklam. På hyllan står många olika varor av samma slag och det är inte lätt att välja. Men ofta, ofta väljer kunderna varan från 12
Barn är känsligare än vuxna och skall inte utsättas för lika höga ljudnivåer. Men på dagis kan det vara väldigt högljutt och det finns leksaker, som ger ifrån sig skarpa ljud på 150 db! Smärtgränsen ligger på 120 db. Musikljud och buller Man klarar musikljud bättre än bullerljud. Men gränsen går vid 100 db. När den stora symfoniorkestern spelar starkt på vanliga akustiska instrument ligger ljudnivån runt 95 db. Men på rockkonserter, där man använder elektriska instrument, har man mätt upp över 130 db! Ljud är härligt - men också farligt! Tänk på ljudnivån på diskoteket eller rockkonserten! Ha öronproppar till hands och använd dem! 15
När högtiden inne i kyrkan var klar, ställde man upp sig igen utanför kyrkan. Nu skulle man gå till bröllopsgården för att äta och dansa. Spelmannen gick i täten som vanligt och spelade hela tiden. När man kommit hem till gården skulle brudparet få presenter. Då stod spelmannen bredvid dem och spelade en skänklåt. (Skänk betyder gåva). Under tiden gick alla gästerna fram och överlämnade sina presenter. Sen var det bröllopsmiddag. Gästerna gick in i matsalen, medan spelmannen stod och spelade. Varje maträtt hade en egen låt. Spelmannen spelade korvlåten och fisklåten och steklåten och när man skålade, spelade han brännvinslåten. Middagen varade i många timmar. 23
Säckpipan liknar inget annat instrument. Om du lyssnar på en säckpipa, så kan du höra en tjutande ton en lång stund innan den riktiga musiken börjar. Man måste ju blåsa in luft i säcken, innan man kan börja spela på instrumentet. Tjut-tonen uppstår, när detta sker. Sedan spelar säckpipan med en skarp och gäll ton så länge som det finns luft i säcken. Om säckpipeblåsaren slutar blåsa i pipan, låter instrumentet ändå ända tills säcken är tom. Lutan Trubaduren Evert Taube spelade luta ibland. Han ville likna Bellman, som var en berömd trubadur på 1700-talet. Lutan är släkt med lyran. Den har liggande strängar över en resonanslåda, så som lyrinstrument har. Men lutan har hals - det har inte lyran. Halsen är kort och bred och den övre änden är böjd bakåt. Resonanslådan är rundad i botten. Mitt på kroppen finns ett runt ljudhål och över ljudhålet löper ofta 12 strängar. De hör ihop två och två - varje sträng har en resonanssträng, som förstärker tonerna. Luta 57
Sverige Hugo Alfvén Hugo Alfvén föddes i Stockholm år 1872. Han växte upp i storstaden, men han älskade landet och havet. På somrarna bodde han hos mormor på en ö i skärgården. Han ville inte åka hem, när hösten kom. Hemma fanns skolan. Den avskydde han. Där var tråkig undervisning, som han inte var intresserad av och stränga lärare, som agade barnen, när de inte kunde läxan. Det var så på den tiden. Det var inte för att vuxna var elaka. Men somliga trodde verkligen, att barnen lärde sig bättre under hot. Ibland lyfte Hugos lärare honom i håret. Det gjorde mycket ont. Hugo skolkade så ofta han kom åt. Han var påhittig: En gång lurade han sin storebror att skriva sjukintyg åt honom för flera månader framåt. När Hugos snälla mamma insåg, hur det gick till i skolan, blev hon mycket arg. Mitt under en lektion dök hon upp i skolsalen. Hon 71
Varje sång innehåller flera sådana takter. På sid 128 kan du lära dig mer om detta. Man brukar räkna till fyra, när man spelar en helnot. Den här noten heter halvnot. Den heter så, för den är häften av en helnot. Därför brukar man räkna till två på halvnoten. En halvnot går dubbelt så fort som en helnot. Man hinner spela två halvnoter på den tid det tar att spela en helnot. Så här: Den här noten går dubbelt så fort som halvnoten. Den heter fjärdedelsnot. Man hinner spela fyra fjärdedelar på samma tid som det tar att spela en helnot. En åttondelsnot går dubbelt så fort som en fjärdedelsnot. Man hinner spela åtta åttondelsnoter på den tid det tar att spela en helnot. Nu kanske du själv kan räkna ut, vad den sista noten heter? Just det: en sextondelsnot. Den går dubbelt så fort som en åttondel och det går sexton sådana noter på en enda helnot. 119
... och Fritiof Andersson En annan gång är det kväll i Argentina. Borta vid horisonten håller solen på att gå ner. En man kommer ridande över den stora vida slätten, som brer ut sig så långt ögat når. Han rider mot en liten by, som består av vita stenhus längs en krokig gata. I byn Samboronbon är det tyst och stilla. Arbetet har stannat av för dagen. Man skulle kunna tro, att alla sover. Men från ett av husen längs bygatan hörs skratt och glam. Inne på bykrogen finns alla människorna. Mannen binder sin häst utanför och stiger in. En kvinna tar emot honom vid dörren och tar hand om hans ridspö och pistol. I ett hörn sitter ett par musikanter och spelar hetsig musik på sina fioler och vid ett av borden sitter den vackra Carmencita med en spansk mantilj i håret. Mannen - sjömannen Fritiof Andersson - bjuder upp flickan till en eldig tango. 148