TESTSUCCÉDÄCK! NJUT AV ATT KÖRA SÄKERT I VINTER. Allt inom VVS VVS-Butik Oljebrännarservice. Barnteatern ligger Kaija nära hjärtat

Barnteatern ligger Kaija nära hjärtat Veikarsbon Kaija Grannas har utsetts till årets kvinnliga teaterprofil inom finlandssvensk amatörteater. Hon har hållit barnteatergrupper i Smedsby i tio år, och stormtrivs. Barn är naturliga och ärliga, de säger vad de tänker. Barnens glädje är äkta, och den smittar av sig, säger hon. På bilden hjälper hon Ellinor Björk med scenkläderna. Stenkonst hemma och vid graven För ett år sedan grundade Paul Ström och Göran Jåfs företaget PG Stone Art som främst tillverkar gravstenar. När Paul Ström (till vänster) har tid över testar han gärna nya tekniker på restbitar. Replotbron har han fått fram i stenblocket genom sandblästring. h Livsstilsmottagning s. 15 Hälsovårdscentralen s. 16 Idétävling för att utveckla centrum s. 18 Seniorpunkten s. 19 h Elämäntapavastaanotto s. 15 Terveyskeskus tarjoavat monipuolista hoitoa s. 17 Oppilaita toivotaan ideoita kuntakeskuksen kehittämiseksi s. 18 Senioripiste s. 19 kuva: tiina norrkniivilä Gör skidorna som nya! slipning av längdskidor med för bästa resultat Erbj. 9,90 Sandögatan 13 E, Bibliotekets brandgata 65100 Vasa, Tel. (06) 317 9103 Öppet: vard 9-17, lö 9-14 Lallastået 21 65 450 SOLF när det rör sig om rör AB SOLF RÖR OY ja saia on putkessa Allt inom VVS VVS-Butik Oljebrännarservice www.solfror.fi www.dakki.fi 06-3440 334 Fax 06-3440 531 info@solfror.fi Lisavägen 1, Smedsby. Tel. 044-2168622. Vard. 8-17, lö 9-13. www.rd-fant.fi TESTSUCCÉDÄCK! NJUT AV ATT KÖRA SÄKERT I VINTER

h h Vad önskar du dig i julklapp? Inget speciellt, säger jag och tänker att jag helst av allt vill ha mer tid och energi. Det är den värsta tiden på året, november. Vardagens rutin bäddas in i ett tjockt svart täcke och jag vill bara krypa ner och somna. Men så kommer äntligen dagen då jag får öppna första luckan i min julkalender. Varje år känns det som en personlig seger. När vi stiger in i december rinner tiden i väg. Plötsligt sitter vi i soffan på julafton och konstaterar att nu, nu är allt fixat. med skinka, julgran och klappar har många familjer egna traditioner som upprepas under julhelgen. Hemma hos oss hör det till att spela ordförklaringsspelet Alias. Jag och storasyster tävlar mot mamma och lillasyster. Mamma försöker alltid ge lillasyster tröstpoäng när det inte riktigt går vägen. Jag och storasyster påpekar då syrligt att lillasyster snart fyller 18 år och att hon nog kan ta en förlust. Mamma fortsätter ändå fuska. Medan vi spelar ligger pappa på soffan och snarkar. Så fort någon påpekar att han snarkar rycker han yrvaket till och påstår att han ser på nyheterna. Vi nickar och himlar med ögonen. Men det ser inte pappa för han har redan somnat om. innan pappa tar fram tusenbitarspusslet. Övriga familjemedlemmar anmäler genast intresse och får höra att vi nog får bygga bara vi gör det strukturerat. Varje familjemedlem tilldelas en ansvarsuppgift, alltså ett visst område i pusslet. Den som måste bygga himlen brukar sucka djupt och sedan acceptera sitt öde. Nyårsfesten med gamla gymnasiegänget är alltid en höjdare. Festen blir större för varje år när var och en börjar dra med sina pojk- och flickvänner till middagsbordet. Under småtimmarna slocknar vi som packade sillar på ett loft och vaknar till ett splitternytt år. utvilad och energisk till vardagen i Vasa. Jag konstaterar att tid för familj och vänner är den bästa julklapp jag kan få, för det är de som ger mig ny energi. Jag vill önska er en riktigt skön jul. Jag hoppas att ni får tillräckligt med ledig tid att ladda batterierna inför det nya året. Korsholmsnytt tar paus i januari och återkommer med ett nytt nummer den 11 februari. Tipsa oss gärna om intressanta personer och händelser som ni tycker att vi ska skriva om i tidningen nästa år. Olen aina pitänyt joulusta. Nuorempana lahjojen saaminen oli ehkä joulun tärkein asia, mutta vanhetessani joulu on saanut myös monia muita merkityksiä. Nykyään minun täytyy tunnustaa, että olen lähes ärsyttävän innostunut joulusta. Jouluhuuma alkaa vallata minut ensimmäisten joulukoristeiden ilmestyessä kauppoihin. Minun on vaikea kävellä valosarjojen ohi ihastelematta niitä, ja viimeistään alennusmyynnissä mukaani tarttuu ainakin yksi, ellei useampi, uusi, upea lamppuviettelys. En suostu olemaan ensimmäinen korttelissamme, joka kaivaa esiin joulukoristeet, mutta kun naapuritalot alkavat joulukuun alussa valaisemaan ikkunoitaan, en voi enää vastustaa kiusausta. Mielestäni pystyn kuitenkin pitämään joulusomistuksen asiallisissa rajoissa, ja alkuhuuman jälkeen päätän yleensä jättää ainakin osan koristeista kaappiin. kuin vain sähkön kulutusta. On todella mukavaa ostaa toisille lahjoja ja seurata niiden avaamista varsinkin silloin, kun ostos on osunut kohdalleen. Saamisen ilo on muuttunut antamisen iloksi. Joulu tarjoaa myös kauan kaivattua vapaata niin työstä, kuin muusta arjesta. Kauppojen sulkeutuessa jouluaattona kello 13 tunnen kuinka pyhä todellakin alkaa. Tämän ylellisen ajan pyhitän läheisilleni ja ystävilleni, ja silloin minulla ei ole kiire mihinkään. Yhteisen ajan löytyminen ja läheisten kanssa oleminen onkin kiteytynyt joulun tärkeimmäksi asiaksi vuosien saatossa. Sohvalla loikoilu ja Aku Ankan joulutervehdyksen seuraaminen tv:stä aattona antaa joululle jatkuvuutta ja muistuttaa lapsuudesta. lähestyvän joulun yhteydessä olen miettinyt paljon sitä, että meidän tulisi viettää enemmän aikaa läheistemme kanssa. Siksi olenkin päättänyt käyttää vuoden viimeiset viikot sukuloimiseen ja kahvilla käymiseen. Toivottavasti myös teillä on aikaa istua rauhassa juttelemassa rakkaittenne kanssa. Hyvää ja rauhallista joulua! foto/kuva:futureimagebank WWW.ASCOMPUTER.FI SATELLIT + ANTENN + RESERVDELAR + INSTALLERING + DATORPAKET + RESERVDELAR + SERVICE ALLA MÄRKEN (DREAM BOX HYRO,...) Tel. 050-441 3781, info@ascomputer.fi BILEN I SKICK TILL JUL eller PRESENTKORT från Super Wax EN GLÄNSANDE JULGÅVA Institutsgatan 3 Tfn 06-3200 966 God Jul och Gott Nytt År! Kunder som besiktar hos oss inom december får ett paket kaffe som julklapp! Välkommen! Strandvägen 40, tel 0753233300 Mejerigatan 2-4 tel 0753233320 UUSTUOTANTOA Böle, Kotimetsäntie 7 Laadukkaita, 1-tasoisia rivitaloasuntoja, hyvälla paikalla. Työt käynnissä. Valmistuu heinäkuussa -09 KAKSI ASUNTOA VAPAANA 2 h,kk,s 55 m 2 H 118.200 3 h,kk,s 69 m 2 H 141.450 Autokatos sisältyy hintaaan. Vastaava Motsvarande NYPRODUKTION Böle, Hemskogsvägen 7 Högklassiga, 1-plans radhusbostäder på bra ställe i Böle. Arbetet påbörjats. Inflyttning i juli -09. TVÅ BOSTÄDER LEDIGA 2 r,kv,b 55 m 2 P 118.200 3 r,kv,b 69 m 2 P 141.450 Biltak ingår i priset. Karperö, Holmbackanraitti 1 4 h,k,apuk,s 97 m 2 lämmin autotalli. Hyvällä paikalla, Karperössä rekanteilla, 1-tason paritaloasunto. Asunto Oy muotoinen. Valmistuu tammikuu -09. Mahdollisuus vaikuttaa sisustukseen ja varustukseen. H 192.700 Rakentaja / Byggare Byggtjänst S. Rönnholm Ab Rakennuspalvelu Oy RS-Pankki / RS-Bank Aktia Karperö, Holmbacktået 1 4 r,k,hjk,b 97 m 2 varmt garage. Nytt 1-plans parhus i Bostads Ab form på bra och central plats i Karperö. Beräknad inflyttning januari -09. Möjlighet att inverka på inredningen och utrustningen. Skola och daghem nära. P. 192.700 VAASAN KIINTEISTÖMYYNTI OY VASA FASTIGHETSFÖRSÄLJNING AB Pitkäkatu 28-30 Storalånggatan, 65100 Vaasa-Vasa 06-3120039 0500-660420

I tio år har Kaija Grannas hållit barnteatergrupper i Smedsby ungdomsförenings regi. Hon är manusförfattare, regissör och alla barnens favorittant. När Kaija inte övar med barnen står hon gärna själv på scenen. Hon har medverkat i farser och revyer, sommarteatrar och professionella uppsättningar på Wasa Teater. Däremellan deltar hon i tv-inspelningar, nu senast i kortfilmen Äppeltjuvarna som sänds i FST våren 2009. MÅNADENS KORSHOLMARE Jag älskar att stå på scenen, teater har alltid varit mitt livs stora intresse. Den dag jag slutar med teater kommer ett litet ljus att slockna i min kropp, säger hon. I oktober blev Kaija Grannas vald till årets kvinnliga teaterprofil inom finlandssvensk amatörteater. Priset delades ut av Finlands Svenska Ungdomsförbund i samband med evenemanget Scenkraft i Mariehamn. Motiveringen för Kaijas pris löd: En eldsjäl som genom sitt ledarskap ser till att barnen via teatern får en bra hobby. Priset kom verkligen som en överraskning. Jag är mycket glad för att jag fått priset och alla gratulationer värmer. Det var egentligen Kaijas engagemang som fotbollstränare som fick henne att börja med barnteater. Hon kom på idén att ordna barnteater i Veikars för att samla in pengar till föreningen. Jag tränade Skatilaflickorna i 20 år, men nu har jag varit borta sedan år 2000. Numera är jag för gammal för att vara fotbollstränare, men jag sitter i publiken och hejar med maken Lasse så ofta jag hinner. Kaija barnteatergrupper inom Smedsby ungdomsförening, föreningen Settlement Vestis i Gerby och Vikinga Hem och Skola. Hon träffar varje grupp en eftermiddag i veckan. Barnen går i årskurs 3 6. Det är mest flickor som deltar, men de senaste åren har allt fler pojkar vågat sig med. Korsholmsnytt hälsar på en tisdag eftermiddag i Smedsby uf. Övningen pågår mellan klockan 14 och 16.30, och det är två julpjäser som övas. Barnen som medverkar kommer från Smedsby-Böle skola och Vasa övningsskola. Årets grupp på 30 personer är ovanligt stor, så jag bestämde mig för att göra två olika pjäser. En teatergrupp för barn fungerar bäst med 15 personer, men jag kan ju inte säga nej till någon som vill vara med. Kaija skriver oftast själv manuset till de pjäser som hon övar med barnen. Hon har nyligen fått stipendium av Kulturfonden för att samla ett tjugotal av sina pjäser i en bok. Boken ska delas ut till alla lågstadieskolor i Svenskfinland. Kaija hoppas att de kommer till nytta när skolklasserna ska börja öva sina julfestprogram. Jag har sällan ett färdigt manus när jag börjar jobba med en grupp. Barnen får själva komma med förslag, och så skriver jag en pjäs utgående från deras idéer. Skådespelarna är mer motiverade att öva om de själva har fått vara med och skriva storyn. Enligt Kaija är en 40 minuter lång pjäs lagom, längre än så orkar inte barnen koncentrera sig. Hon poängterar att det måste hända något hela tiden så att barnens uppmärksamhet hålls kvar på scenen. Men inte ska det bara vara spex och skoj, utan lite allvar också. Mobbning är till exempel ett ämne som jag har behandlat i flera pjäser med barnen. På hösten övar barnen julpjäser och på våren övar de inför den årliga barnteaterfestivalen som hålls i början av juni någonstans i Svenskfinland. Kaija brukar delta med barngruppen från Smedsby uf. År 2009 är det Mariehamn som gäller och Kaija avslöjar att Smedsby kommer att bidra med en musikal. Vi har ett gäng flickor på sexan som spelar i ett band, och det ska vi dra nytta av. Vi brukar ha ett genrep i Smedsby-Böle skola innan vi åker, och då kan alla intresserade komma och titta. Barnteatern ligger Kaija väldigt nära hjärtat. Hon har sett många pojkar och flickors självförtroende växa på scenen och när hon bjuder på sig själv får hon mycket tillbaka. Barn är naturliga och ärliga, de säger vad de tänker. Barnens glädje är äkta, och den smittar av sig. Jag kan vara trött och sur när jag kommer till en övning, men jag går alltid hem med ett leende på läpparna. teaterintresset föddes på skolans julfester. Kaija växte upp i Ekenäs och till en början tog handbollen största delen av hennes fritid. När kärleken fick henne att flytta till Vasa 1970 insåg hon att handboll inte var någon sport som gick hem hos österbottningarna. Fotbollsföreningen VPS startade ett damlag i samma veva. Jag minns att vi var 80 damer som dök upp på den första träffen, säger Kaija och skrattar. Kaija är utbildad primärsköterska. Hon jobbade på akuten i Vasa från år 1970 fram till sin pension år 2002. Hon och maken Lasse bodde i Gamla Vasa till år 1977 då de flyttade till hans hemby Veikars. År 1997 sökte Wasa Teater statister till pjäsen Hemsöborna, och den vägen kom Kaija Grannas in på den professionella teaterscenen. Under åren fram till sin pension jobbade hon halvtid på akuten för att hinna med alla övningar på teatern. Hittills har Kaija medverkat i sju produktioner. Det är tidskrävande att delta i professionella produktioner. Vi övar mycket och regissören bestämmer varje steg på scenen. När jag jobbar med professionella skådespelare märker jag nog att jag inte har någon utbildning i ryggen. Kaija minns produktionen Colorado Avenue som sin största upplevelse på Wasa Teater. Hon har också medverkat i filmatiseringen av Lars Sunds bok som Claes Olsson gjorde 2007. Premiären på Wasa teater var hösten 1999. Vi spelade 110 slutsålda föreställningar, både höst och vår. Vi hade ett jättebra gäng. Kaija trivs också bra på amatörteaterscenen eftersom skådespelarna där får bjuda mycket på sig själva. Hon har medverkat i Korsholms sommarteater sedan 1985, i Oravais teater sedan 2002, och i Smedsby ungdomsförenings farser och revyer sedan 1996. För tillfället övar Smedsbygänget revyn Hallå i hotellet som har premiär den 17 januari. Jag har en jättebra man, som har långt tålamod. Han har jakten och jag har teatern. Hemmet lämnas ofta stökigt men jag är inte pedant. När Kaija vill koppla av är det stugan i Replot som gäller. Sommartid sitter hon och metar eller kastar på parets egna holme. Storgäddan har jag haft på kroken tre gånger, säger Kaija och visar storleken med armarna. Nästa sommar tar jag honom, säger hon och skrattar.

En liten hälsovårdscentral har sällan resurser för specialkompetens. Det gör att de anställda läkarna förväntas behärska det mesta. Många hälsovårdscentraler har dessutom svårt att rekrytera personal och det gör inte situationen bättre. Kvaliteten på vården lider. För att garantera en fortsatt god kvalitet på vården kräver staten nu att små kommuner ska samarbeta kring primärhälsovården. Kommunerna Korsholm, Vörå Maxmo och Oravais bildade ett samarbetsområde 2007. I ett och ett halvt år har den gemensamma vårdnämnden planerat hur samarbetet ska se ut och nu i januari ska planerna testas i praktiken. Vi har personal, utrymmen och budget. Nu gäller det att placera rätt man på rätt plats så att vi tar vara på varandras kunskaper. Målet är att alla ska få jobba med just det som de är bra på, säger Gunilla Jusslin. Hon jobbar nu som ledande skötare på Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral. Från och med januari är hon ansvarig för den öppna vården i alla tre kommuner. Det känns spännande. Korsholm är ett nytt område för mig, och jag känner inte till var problemen tenderar att uppstå i hälsovården där. Det ska bli intressant att jobba i en större organisation och skapa nya kontakter, säger hon. Enligt Gunilla är samarbetet välkommet bland personal som jobbar relativt ensamma inom specialområden. Genom samarbetet får de nya kolleger att utbyta erfarenheter med. Redan nu har vi gemensamma projekt, till exempel inom hjärthälsa, äldrevård samt mental och missbrukarvård, säger hon. kommer inte att märka speciellt mycket av hälsovårdscentralernas samarbete. Verksamhetspunkterna kommer att finnas kvar och priserna kvarstår. Kvälls och helgjouren fortsätter som tidigare. Korsholmarna kan vända sig till Vasa stads hälsovårdscentral på Smedsbyvägen. Oravais Vörå Maxmo hälsovårdscentral har kvällsjour tre kvällar i veckan, tre timmar per kväll. I akuta fall vänder sig Vörå Maxmoborna och Oravaisborna till jouren i Vasa. De flesta anställda jobbar vidare på sina vanliga arbetsplatser, men lönekuvertet kommer från Korsholms kommun. Vid årsskiftet överför kommunerna sin beslutanderätt i ärenden som gäller folkhälsoarbetet till den gemensamma vårdnämnden, som är en del av nämndorganisationen i Korsholms kommun. Det här innebär att Korsholms kommun blir arbetsgivare för personalen vid båda hälsovårdscentralerna. Under år 2009 kommer en ny tjänst som äldrerådgivare att tillsättas. Samarbetsområdet kommer efter årsskiftet att ha sammanlagt 250 ordinarie anställda inom folkhälsovården. 82 personer jobbar inom öppna vården, 88 personer på bäddavdelningarna, 39 personer med specialtjänster, 30 personer med tandvården och 11 personer med administration. Alice Back ström är utvecklingschef för den gemensamma vårdnämnden. Enligt henne var samarbetsavtalet mellan kommunerna väl utformat från början och det utgjorde en bra grund för planeringen. Dessutom har skilda arbetsgrupper jobbat med ekonomifrågor, personalfrågor samt kvalitetsfrågor, och de har varit till stor hjälp. Tidsbristen har varit vår största utmaning. Det är många praktiska frågor som ska ordnas. Nu inför årsskiftet ska vi till exempel sammanföra våra datasystem och våra patientregister, säger hon. Oravais är sedan tidigare vana med att ordna folkhälsoarbetet i en samkommun. Kommunerna har räknat ut vad ett vårdbesök kostar dem och en gång i månaden får de varsin faktura att betala. Korsholm har inte tidigare behövt prissätta sin vård, men eftersom det nya samarbetsområdet har gått in för skild prissättning så kommer även Korsholms kommun att få en faktura i månaden att betala för sin hälsovård, säger Backström. Prisskillnaderna mellan kommunerna är inte speciellt stora. Ett besök i den öppna vården kostar i dag 57,58 euro i Oravais och 57,26 euro i Korsholm. Prisskillnaderna beror på att vården är ordnad på olika sätt i de olika kommunerna. I diskussionen om vårdpriser och budgeter påpekar Alice Backström att syftet med hälsovårdssamarbetet inte i första hand är att spara pengar. Den allmänna målsättningen är att erbjuda en god hälso och tandvård som är lätttillgänglig för kommuninvånarna och som sker inom fastställda tidsramar. Grundtanken är att hälsovården fungerar mer effektivt i en större enhet. Genom samarbetet ska vi kunna trygga kvaliteten på vården också på längre sikt, och ta vara på specialkunnandet. Vi tror att en större organisation är mer attraktiv för vårdpersonal, och att vi genom att samarbeta kan råda bot på rekryteringsproblemen, säger hon. två hälsovårdscentralerna är ganska lika, men behovet av service varierar. Korsholm har betydligt fler barnfamiljer att ta hand om, medan Vörå Maxmo och Oravais har många äldre invånare som behöver vård. I planeringen av det nya samarbetsområdet har vi betonat att närservicen ska finnas kvar ute i kommunerna. Själva servicen som erbjuds vid en verksamhetspunkt kan dock ändras om behovet ändras. Det är ju ingen vits att ha en mödrarådgivning i ett område där det bor mest pensionärer. En mödrarådgivning kräver en viss volym, och finns det inte tillräckligt med mammor så är det mer ändamålsenligt att ordna någon form av äldrevård där, säger Anders Furustrand. Furustrand är för tillfället överläkare i Korsholm och axlar vid årsskiftet ansvaret som chefsläkare för hela samarbetsområdet. Han vill att samarbetet ska få formas i lugn och ro och betonar att det inte kommer att ske några större förändringar ännu vid årsskiftet. Vi ska inte fatta förhastade beslut, utan planera förändringar i samråd med personalen. Ingen ska behöva känna att vården blir sämre på grund av det här samarbetet, säger han. Gunilla Jusslin konstaterar att det är dags att se nya möjligheter och börja jobba för det gemensamma bästa. Hon påpekar att patienter och personal gärna får komma med feedback, och berätta var i verksamheten det uppstår problem. Webshop med inredning & smycken! Ska Ni ha fest? Vi bakar för både stora och små festligheter! Ring eller kom in! Tel. 06-346 0820 Påskholmsvägen 3, Kvevlax www.netikka.net/andreasknip

Paul Ström är uppvuxen i Norra Vallgrund, men han har bott många år i Sverige. Efter militärtjänsten sökte han första bästa jobb och hamnade hos gravstenstillverkaren Löbe Granit i Holmsund. Där kom Pauls konstnärliga anlag till rätta och han började experimentera med stenkonst. FÖRETAGET Paul berättar att svenskarna är mer vågade än finländarna när de väljer gravsten till en anhörig. De vill ha en personlig gravsten, och det ger ofta stenkonstnären en rejäl utmaning. Jag har till exempel gjort gravstenar i form av en mobiltelefon och en motorcykel. Men det är vanligare att kunden vill ha en speciell dekor på stenen, till exempel en fiskebåt, säger Paul Ström. Efter 17 år i stenbranschen i Sverige fick kärleken honom att återvända till Österbotten. Paul bor numera i Pedersöre, kollegan Göran Jåfs fann han under sina kvällsstudier vid Yrkesskolan Optima i Jakobstad. Vi gick en svetsarkurs tillsammans 2004. Paul frågade mig om jag ville börja jobba med stenar, men först förstod jag inte riktigt vad han menade. Efter ett halvår bestämde jag mig för att pröva. Då visste jag ingenting om gravstenar, men det lät som en bra idé, säger Göran Jåfs. Göran är utbildad konditor och jobbar för tillfället som bagare i Larsmo. Paul Ström bygger för tillfället hus men när det står klart tänker han satsa mer tid på företaget. har funnits i snart ett år. Affärsidén går ut på att tillverka personliga gravstenar. Kunden kan välja fritt bland stenmodeller, dekorer och texter. Företaget gör också restaureringsarbeten som putsning, nygravering eller förgyllning av text som har bleknat. Vi gör också gravstenar med upphöjd polerad text. Det tror vi kommer att bli populärt för den texten behöver ju aldrig fyllas i efterhand, säger Paul Ström. Företaget har ännu inga egna utrymmen. Paul och Göran gör kundbesök för att planera hur gravstenen ska se ut. Mönsterritningar och andra förberedelser gör de på förhand hemma i Jakobstad. De formade och ytbehandlade stenarna beställs från företaget Tampereen Kovakivi i Tammerfors. Leveranstiden är tre till fyra veckor. När Göran och Paul har några beställningar tillbringar de en helg i Replot i arbetets tecken. Stenarna tillverkar de i Pauls brors bilverkstad. Det går så snabbt när Paul jobbar. Jag håller på att lära mig, men det går långsamt. Det är ett precisionsarbete och där har jag i alla fall lite nytta av mitt yrke som konditor, säger Göran och skrattar. Men det är mycket annat praktiskt jobb också, som till exempel att flytta gravstenarna. Då behövs fyra händer, säger han. Paul har specialiserat sig på stenreliefer, en teknik som kräver att konstnären vet precis i vilken ordning varje moment ska göras. Paul visar ett rosenmönster som han håller på att jobba med. Först ritar han ut mönstret på gummitejp och limmar fast tejpen på stenen. Sedan skär han ut varje blad i mönstret på tejpen. Han lossar tejpen bit för bit och sandblästrar motivet i etapper. Sedan gör han justeringar med lufthammare och mejslar gjorda av hårdmetall. Jag måste ta loss varje tejpbit i rätt ordning, så att det blir rätt djup i motivet. Om jag inte får till det så ser reliefen helt platt ut i gravstenen, säger Paul. Det är vanligt att kunden vill ha en speciell bild på gravstenen, till exempel en sommarstuga eller ett husdjur. Då är det skuggningstekniken som gäller. När jag gör skuggningar jobbar jag med lufttrycket i blästringen och med avståndet till stenen. Jag kan inte stanna upp och fundera när jag jobbar, för då syns det direkt i stenen, säger Paul. PG Stone Art gör gravstenar i olika nyanser av granit, i den rödaktiga stenen mäntsälä och i den norska stenarten ljus labrador. De flesta kunder vill ha en gravsten i svart granit, och det är enligt Paul den stenart som är hårdast och svårast att jobba i. Naturstenar är ändå det mest utmanande materialet. Jag måste anpassa arbetet efter stenens former och ytor. Den kan till exempel innehålla sprickor som jag märker först när jag börjar hugga. När jag arbetar i natursten får hjärncellerna verkligen jobba på högvarv, säger Paul och skrattar. hektiska perioden inom stenbranschen. I våras tillbringade Göran och Paul ungefär var tredje helg i Replot. Vintertid är det betydligt lugnare. Folk verkar inte veta att de kan beställa en sten på vintern och låta den stå i vårt lager till våren, säger Göran Jåfs. Under vintern brukar Paul experimentera med nya tekniker och söka fram dekorer som han tror kunderna gillar. Jag har till exempel gjort en dekor där två älgar går i solnedgången. Den har varit populär här i Österbotten, säger Paul. De flesta av PG Stones gravstenar finns på begravningsplatserna i Korsholm, men företaget har kunder mellan Karleby och Vasa. Under året har de tillverkat runt 15 gravstenar, en siffra de är mycket nöjda med. Vi har börjat småskaligt. Vi har ju två familjer att försörja så vi vågar inte satsa fullt ut. Men nog funderar vi på att skaffa egna utrymmen så småningom, säger Göran Jåfs. foto: göran Jåfs Beställ PELLETS från oss! 20 och 500 kg:s säckar i lager, även hemtransport och leverans i lösvikt God Jul & Gott Nytt År! och leverans i lösvikt Lantbrukscentralen Vörå Tel 3843420 / 3843412

Waasa Snowmobile perustettiin Vaasassa vuonna 1997. Alussa jäseniä oli parisataa, mutta määrä on vuosien varrella kasvanut, ja tänä päivänä jäseniä on noin 470. Jäsenmäärä on lähes suoraan verrannollinen kelkkojen omistajien määrään, koska jokaisen kelkanomistajan tulee kuulua johonkin kerhoon, ellei ainoastaan ajele omilla maillaan tai jäällä. Kerhon jäsenyys antaa oikeudet käyttää kerhon ylläpitämiä uria. Toki ulkopaikkakuntalaisetkin saavat käyttää meidän reittejämme, mutta silloin heidän tulee kuulua johonkin toiseen kerhoon. Esimerkiksi etelässä reittimme yhtyvät laihialaisten reitteihin, ja olemme sopineet, että saamme käyttää toistemme uria, kertoo Waasa Snowmobilen hallituksen jäsen Kurre Sjöholm. jäsenmäärä pohjautuu alueen mökkikulttuuriin. Monilla asukkailla on mökki saaristossa, ja kelkan avulla on jo vuosien ajan kuljettu suoraan kotipihalta jäitten yli mökille. Kelkkailuun tottuneet nuoret ostavat vähitellen myös omia kelkkoja. Sen lisäksi meillä on suuri saaristo, jossa voi ajella pitkiä matkoja jäitten päällä Oy Skandia Lattia-Golv Ab Rådhusgatan / Raastuvankatu 55 65100 Vasa / Vaasa Tel. / Puh. (06) 357 5400 ilmojen niin salliessa. Kerhon tärkein tehtävä on ylläpitää ja merkata reittejä. Esimerkiksi jääreitit merkataan vasta sen jälkeen, kun ne on mitattu ja todettu olevan vähintään 10 YRKESKUNNIG GOLVLÄGGNING LATTIAPÄÄLLYSTEITÄ AMMATTITAIDOLLA LAMINAT PARKETT MATTOR KLINKERS KAKEL TILLBEHÖR LAMINAATIT PARKETIT MATOT KLINKKERIT KAAKELIT TARVIKKEET God Jul & Gott Nytt År Hyvää Joulua & Onnellista Uutta Vuotta senttimetrin paksuisia. Kun olemme merkinnet reitin, se kestää moottorikelkan painon ja siellä on turvallista liikkua. Reitit merkataan niin, että virtapaikkoja vältetään, joten reittimme ovat turvallisia myös muille jäällä liikkuville, sanoo Kurre. Reitit merellä ja maalla ovat tarkoitettu kelkoille, mutta myös kävelijät, pyöräilijät ja hiihtäjät saavat jokamiehenoikeuksien puitteissa käyttää niitä. Yleensä kelkkailijat ajelevat viikonloppuisin, joten urat ovat aika vähässä käytössä viikolla. Meistä on mukavaa ja Däckförsäljning för tung trafik Handelsv. 22, Korsholm 050-467 6674 positiivista, että muutkin hyötyvät meidän reiteistämme ja niitä saa jokamiehenoikeuksien nojalla käyttää. Mutta tietenkin liikkujien kannattaa seurata mitä reitillä tapahtuu, koska vastaan saattaa tulla moottorikelkka myös hiljaisena iltana, sanoo Kurre. Paalutus- ja pohjatyöt God Jul och ett Framgångsrikt Nytt År! Hyvää Joulua ja Menestyksekästä Uutta Vuotta! Pålnings- och grundarbeten 0500-864250

/NSDAGEN DEN DECEMBER JA -USTASAARESSA Ongelmana on se, että kilpailut vaativat lunta. Syksyllä kerho järjesti drag race kisan, joka ajettiin paljaalla maalla, mutta esimerkiksi crossikilpailuja ei voi järjestää ilman pakkasta ja lunta, Hans sanoo. Snöskoterleder/ Moottorikelkkaväylät Huvudlederna för snöskoterkörning mellan Petalax och Maxmo. Markägarna har gett förarna lov att köra med bandfordon på de utmärkta lederna när marken är frusen och snöbeklädd. Petolahden ja Maksamaan välissä kulkevat moottorikelkoille tarkoitetut pääväylät. Maanomistajat ovat antaneet kuljettajille luvan ajaa väyliä pitkin telaketjuajoneuvoilla maan ollessa roudassa ja lumen peitossa. Björköby,UMEN PUUTE ON moottori- Österö Västerö Söderudden Köklot Vistan Särkimo Oxkangar Kvimo Replot Raippaluoto Norra Vallgrund Österhankmo Petsmo Grönvik Iskmo Maxmo Maksamaa Västerhankmo Jungsund Vassor Kvevlax Koivulahti Karperö Kuni Brändö Smedsby Sepänkylä Vasklot Vaskiluoto Veikars Veikkaala Gamla Vasa Vanha Vaasa Toby Tuovila Sundom Söderfjärden Bergö Vörå Vöyri Solf Sulfa Helsinby Åminne Öjna Malax Maalahti Bockören Molpe Moikipää 1 2 3 4 5 0 5 km Petalax Petolahti Gunilla Ahlholm 0AITSI MERKKAAMISESTA ker- ho huolehtii myös reittien lanauksesta ja niillä olevista sadoista silloista. Kerho omistaa itse tarvittavan huoltokaluston ja reittien ylläpito rahoitetaan täysin kerhon omilla varoilla. Kerholla on kymmenkunta aktiivista reittivastaavaa, jotka keräävät talkooporukan kasaan ja hoitavat oma alueensa reittejä viikoittain. Kaikki maanomistajien antamat ajoluvat ovat myös kerhon nimissä. Tällä alueella on paljon pieniä palstoja ja meillä on lähes 2 000 erillistä lupaa. Ne ovat nimenomaan myönnetty moottorikelkalla ajamiseen maan ollessa roudassa ja lumen peitossa. Ne eivät sisällä lupaa ajaa reiteillä muilla ajoneuvoilla, kuten mönkijöillä. Mönkijällä ajamiseen tarvitaan erillinen lupa maanomistajalta, koska kesällä reitit menevät usein viljelysmaiden halki ja talvella renkaat uppoavat lumeen ja nastat repivät rikki aluskasvillisuutta ja puiden juuria. Mönkijät eivät siis ole tervetulleita meidän reiteillemme ja osa maanomistajista on myös suivaantunut siitä, että mönkijäkuskit käyttävät niitä, sanoo Kurre. Muutama maanomistaja on jopa perunut lupansa mönkijöiden takia, mutta suurimmat ongelmat on saatu selvitettyä puhumalla. Kurre kiittääkin suuresti kaikkia maanomistajia, jotka ovat tukeneet kerhon toimintaa antamalla ajoluvan. Pidämme myös itse silmällä reittejämme, ja esimerkiksi kaa- hailijoiden kanssa käymme tarvittaessa juttelemassa vaikka kotona saakka, Kurre naurahtaa. +ERHON IK»JAKAUMA ULOTTUU 13-vuotiaista eläkeläisiin. Alle 15 vuotiaat saavat tosin ainoastaan ajaa suljetuilla alueilla, koska ennen sitä ei saa lähteä liikenteen sekaan. Yksi kerhon jäsenistä on Koivulahdessa asuva Hans Holm, joka on ajanut moottorikelkoilla koko ikänsä. Ensimmäisen oman kelkkansa hän osti vuonna 1990, ja tänä päivänä hän myös myy moottorikelkkoja työkseen. Kelkkailu on ennen kaikkea minulle mukava harrastus, jonka avulla saan liikkua luonnossa ja tuntea itseni vapaaksi. Jotkut kysyvät, että eikö kelkalla istuessa tule kylmä, mutta todellisuudessa hiki tulee pintaan ainakin kun ajaa maastossa. Maastoreitit ovat usein kapeita ja ne kiemurtelevat kivien ja puiden välissä. Kelkkaa ohjatessa saa tehdä kunnolla työtä ja se käy liikunnasta, Hans hymyilee. Maastossa saa ajaa 60 kilometriä tunnissa ja jäällä 80 kilometriä tunnissa. Nopeusrajoituksia valvoo sekä poliisi että merivartiosto, ja he myös puhalluttavat kelkkailijoita lähes viikoittain. Suljetuilla alueilla, kuten kerhojen järjestämissä kilpailuissa, saa ajaa niin kovaa kuin haluaa. Hans on osallistunut useisiin kilpailuihin ja toivoisikin, että niitä järjestettäisiin enemmän. kelkkailun pahin vihollinen. Hans kertoo, että kelkkojen myynti on hieman hiipunut juuri leutojen talvien takia. Ihmiset eivät niinkään mieti kelkkojen hintoja, he ovat valmiita panostamaan vapaa-ajan harrastuksiinsa. Heitä kiinnostavat uutuudet, jousitus, moottorin tehot ja kelkan ulkonäkö. Mutta jos lunta ei ole niin myös innostus laantuu. Itsekin ajoin vain 800 kilometriä viime talvena, kun tavallisesti ajan 1 500 2 000 kilometriä. Ja nekin kilometrit sain kerättyä vain ajamalla joka viikonloppu, kun ulkona oli lunta, Hans kertoo. Hans ajaa mieluiten pitkiä matkoja maastossa ja hän yrittää aina valita eri ajoreittejä. Jäällä hän ajaa vain, jos tarjolla ei ole muita mahdollisuuksia. Se johtuu varmaan siitä, että ajoin nuorempana paljon jäällä. Maastossa on kiinnostavampaa ajaa, ja kerhon tekemä kunnossapito on siksi todella tärkeää, Hans sanoo. Koivulahdessa maastoajo on hieman hankalampaa, koska kaikki maanomistajat eivät ole antaneet ajolupia kerholle. Alueella liikkuu kuitenkin aika paljon kelkkoja, jotka ajavat myös luvatta toisten mailla. Siinä mielessä voisi olla järkevää antaa ajolupa kerholle, koska silloin kaikki käyttäisivät samaa uraa. Nyt kelkat ajavat monia eri reittejä peltojen halki kun ura loppuu kesken. Vaihtoehtona on ajaa jään kautta, mutta silloin matka pitenee huomattavasti, Hans pohtii. Isän kelkkainnostus on myös tarttunut perheen 10- ja 14 vuotiaisiin tyttäriin ja 3,5 vuotiaaseen poikaan. He odottavat innolla yhteisiä ajoretkiä ja heillä on myös omat juniorikelkat, joita he ovat koeajaneet omassa pihassa. Kelkkailuun jää kyllä kiinni kun sen on kerran aloittanut. Yritin olla puoli vuotta ilman kelkkaa, mutta tulin aivan sairaaksi aina, kun näin jonkun toisen ajelemassa. Sain heti pakottavan tarpeen päästä itse ajamaan, ja lopulta annoin periksi. Minulla pitää olla kelkka tallissa odottamassa hienoja talvipäiviä, Hans nauraa.

kuva: TIINA NORRkNIIVILÄ Aino Kujala on syntynyt Alajärvellä. Sen jälkeen hän on asunut muun muassa Helsingissä, josta hän muutti 33 vuotta sitten Sepänkylään. Eläkkeellä hän on ollut jo kaksikymmentä vuotta ja kohta hän viettää 81 vuotis syntymäpäiviään. Kotipalvelu oli hänelle täysin vieras käsite, kunnes hän sai sairaskohtauksen keväällä 2007. Jouduin olemaan sairaalassa kymmenen päivää. Siellä ollessani sairaanhoitaja kertoi minulle kotipalvelusta ja lupasi järjestää minulle tapaamisen, jos olin kiinnostunut. Vastasin myöntävästi ja sairaalasta päästyäni minua tuli tapaamaan kolme henkilöä. Täytyy myöntää, että olin vähän yllättynyt, koska olin olettanut, että paikalle saapuisi vain yksi ihminen. Mutta ensimmäisen kerran jälkeen hoitajia käy kyllä vain yksi kerrallaan, naurahtaa Aino. kotikäynnin yhteydessä asiakasta ja hänen omaisiaan tulee tapaamaan kotipalveluohjaaja, kotipalveluhoitaja ja tarvittaessa kotisairaanhoitaja. Silloin arvioidaan avun tarve ja tehdään hoitosuunnitelma. Usein meihin otetaan yhteyttä sairaalasta tai vuodeosastolta. Myös omaiset tai asiakas itse saattaa soittaa meille. Hoitosuunnitelman tehtyämme aloitamme hoidon, ja aika nopeasti huomaamme, jos apua pitää lisätä tai vähentää. Kotipalvelun henkilökunta huolehtii asiakkaan päivittäisistä toimista ja kotisairaanhoitajat asiakkaan lääkinnällisestä puolesta. Tarkoitus on, että täydennämme toisiamme, ja teemme myös tiivistä yhteis Tiistaikerhoa on järjestetty jo yli kymmenen vuoden ajan ja se on ainut täysin suomenkielinen päiväkeskusryhmä Sepänkylässä. Sen, kuten muiden päiväkeskuksessa järjestettävien ryhmien, tarkoituksena on tarjota sosiaalista yhdessäoloa ja viriketoimintaa ensisijaisesti yli 65 vuotta täyttäneille mustasaarelaisille. Ryhmä kokoontuu aina tiistaisin kello 10 15, ja viimeiset pari vuotta sitä on vetänyt Heli Yli Koski, joka työskentelee Sepänkylän kotipalvelussa. Kyseessä on askarteluryhmä, jossa askartelemme ja teemme Företagskommittén välkomnar käsitöitä laidasta laitaan. Tänne voi tuoda omia keskeneräisiä töitä kotoa tai tehdä sellaisia töitä, johon olen ostanut materiaalit valmiiksi. Välillä minä keksin mitä voisimme tehdä ja välillä suunnittelemme yhdessä tulevat työt. Minä käyn sitten ostamassa materiaalit ja kurssille saa osallistua omakustannushintaan. Työt tehdään omien taitojen puitteissa ja jos ei jaksa tehdä mitään, ei ole pakko. Tänne voi myös tulla vain juttelemaan, sanoo Heli. Tarvikekustannusten lisäksi kurssi ei maksa mitään osallistujille. Osallistujamäärä vaihtelee ALLA FÖRETAGARE I KORSHOLM till Kulturhuset den 20 januari 2009 kl. 18.30 för att lyssna till Wärtsiläs VD och koncernchef Ole Johansson som håller ett anförande om Wärtsiläs tillväxt - en utmaning för Vasanejden? Publiken får gärna ställa egna frågor kring temat. Även andra intresserade har möjlighet att delta. Anmälningar senast 16.1.2009 till kommunens infopunkt tel. 327 7111 eller per e-post info@korsholm.fi. 3 9 henkilöön, mutta yleensä paikalla on noin 6 7 henkilöä. Toivomme enemmän osallistujia, joten kaikki kiinnostuneet ovat lämpimästi tervetulleita mukaan, niin naiset kuin miehet. Minä voin tarvittaessa järjestää myös viikoittaisen taksikyydin jos ei muuten pääse paikalle, sanoo Heli. mukaan myös kesken lukukauden, ja joulutauon jälkeen se jatkuu taas 13. tammikuuta. Kesäkuun alusta elokuun puoleenväliin pidetään kesälomaa. Jouluna on yleensä järjestetty pienimuotoiset joulujuhlat ja keväällä kevätretki johonkin lähialueelle. Olemme myös miettineet jos menisimme ryhmän kanssa teatteriin tai näyttelyyn. Joka kevät olemme mukana päiväkeskuksen kevätnäyttelyssä, jossa kaikki osallistujat esittelevät lukuvuoden aikana tehtyjä töitä, sanoo Heli. Askartelun lisäksi ryhmä pelaa toisinaan pelejä. Voi olla, että kokeilemme myös jumppaa, mutta silloin teemme helppoja liikkeitä joissa kaikki pärjäävät, sanoo Heli. ryhmä menee aina syömään päiväkeskuksen ravintolaan, ja sen jälkeen he jatkavat kerhoa. Osallistujat kehuvat ravintolan ruokaa hyväksi ja monipuoliseksi. Ruokaa on tarjoilla ympäri vuoden ja siinä otetaan huomioon kaikki eri ruokavaliot. Myös kerho saa kehuja naisilta. Ritva Seidi Laakkonen on ollut mukana tiistaikerhossa kymmenen vuotta ja hän viihtyy siinä hyvin. Täällä on aina mukavaa ja aika menee todella nopeasti. Kurssi on antanut minulle paljon ja olen mukana lähes joka kerta, koska en malta olla pois, Ritva Seidi kertoo hymyillen. Käymme täällä seuran takia, Yritystoimikunta toivottaa KAIKKI MUSTASAAREN YRITTÄJÄT tervetulleiksi Kulttuuritaloon 20.1.2009 klo 18.30 kuuntelemaan Wärtsilän toimitusjohtaja ja konsernijohtaja Ole Johanssonin esitelmää Wärtsilän kasvu Vaasan seudun haaste? Yleisö saa mielellään esittää teemaan liittyviä kysymyksiä. Myös muut kiinnostuneet ovat tervetulleita tilaisuuteen. Ilmoittautumiset viimeistään 16.1.2009 kunnan infopisteeseen puh. 327 7111 tai sähköpostitse info@mustasaari.fi. ja meillä on aina erittäin kivaa. Myös talon henkilökunta on tosi kohteliasta, muut naiset lisäävät. Vaikka tiistaikerho kokoontuu kello 10 15, sinne saa tulla ja mennä niin kuin jokaiselle parhaiten sopii. Tietysti olisi kivaa jos kaikki voisivat viipyä täydet viisi tuntia, mutta ei se ole pakollista, sanoo Heli. päiväkeskuksen ainut täysin suomenkielinen ryhmä, mutta myös muissa ryhmissä puhutaan suomea. Keskiviikkoisin ja torstaisin järjestettävät puutyöryhmät ovat kaksikielisiä, kuten myös joka viikko järjestettävät senioritanssit ja boccia, sekä keskuksen kaikki yhteislaulutilaisuudet, tanssit ja markkinat. Jos joku on kiinnostunut päiväkeskuksen toiminnasta, he voivat ottaa yhteyttä keskuksen johtajaan Viola Mittsiin tai Sepänkylän kotipalveluohjaajaan Lis Britt Toppariin. Osa ryhmistä voi olla täynnä, mutta tiistaikerhosta löytyy hyvin tilaa, joten kaikki kiinnostuneet ovat tosiaan tervetulleita, Heli kehottaa vielä kerran. tackar för det gångna året och önskar alla en God Jul & Gott Nytt År! Bokningar och förfrågningar 050-5930 200 Även catering! www.hemmer.fi

työtä, kertoo Sepänkylän kotipalvelunohjaaja Lis-Britt Toppar. on maksullinen, ensimmäisen käynnin yhteydessä tehdään myös tuloselvitys. Hinta määräytyy asiakkaan tuloista, eli useimmiten eläkkeen suuruudesta, ja tietysti siitä, kuinka usein käymme asiakkaan luona. Siksi on mahdotonta sanoa mitään keskimääräistä hintaa, vaan se lasketaan aina erikseen jokaiselle asiakkaalle, sanoo Lis-Britt. Aino kertoo hänen laskunsa olevan parinsadan euron luokkaa. Siihen sisältyy neljä kotikäyntiä ja neljä ateriaa viikossa. Tiistaisin kotisairaanhoitaja käy täyttämässä lääkedosettini. Keskiviikkoisin kotipalvelu avustaa kylvetyksessä ja kauppalistan tekemisessä. Torstaisin ostokseni tuodaan kotia ja perjantaisin kotipalvelusta joku käy imuroimassa. Aterioita minulle tuodaan sunnuntaina, maanantaina, keskiviikkona ja perjantaina. Lauantai on siten ainut päivä, jolloin kukaan ei tule käymään, Aino kertoo. Kylvetyksen ja imuroinnin yhteydessä käynnit ovat hieman pitempiä, muina päivinä kotipalvelu käy vain pikaisesti, mutta tarkastaa silti, että kaikki on kunnossa. Mielestäni on mukavaa kun he käyvät ja tietenkin se tuo turvallisuuden tunnetta. Kylvetyksen yhteydessä hoitajilla on enemmän aikaa ja hiusten laiton lomassa me kerkiämme keskustella. Keskiviikkoisin hoitajat auttavat myös roskien ja lehtien ulosviennissä, pienissä askareissa ja esimerkiksi pyykin ripustamisessa, koska en pysty kurkottamaan korkealle, sanoo Aino. Koska Ainon tasapaino on huono, hän myöntää, ettei pärjäisi enää yksin asunnossaan ilman kotipalvelun apua. Arki on helpottunut huomattavasti sen jälkeen, kun tulin kotipalvelun piiriin. Omahoitajani on esimerkiksi auttanut minua laittamaan kaikki laskut suoraveloitukseen. Hän on järjestänyt minulle apukaiteita kylpyhuoneeseen ja auttanut minua apuvälineiden lainaamisessa, jotta pääsisin liikkumaan. Kesällä maan ollessa sula kävin itse kaupassa, mutta nyt talvella en uskalla kävellä kauppaan. Kotipalvelu hoitaa siten kaikki ruokaostokseni. Minulla on myös turvaranneke, jonka avulla voin hälyttää apua, jos esimerkiksi kaadun ja loukkaan itseni, sanoo Aino. kaipaa, on suuremmat mahdollisuudet liikkua, koska kaikki hänen ystävänsä asuvat Vaasan puolella. Hän osallistuisi myös mielellään kaupungissa järjestettäviin eläkeläisten keskiviikkotapaamisiin. Linja-autoa hän ei pysty enää käyttämään huonon tasapainonsa vuoksi, joten jäljelle jää ainoastaan kyläbussi ja taksi. Olisi mukava mennä tapamaan kavereita sunnuntaisin, mutta silloin mitkään julkiset kulkuvälineet eivät kulje, eli on pakko käyttää taksia. Toivonkin, että minulla olisi mahdollisuus saada avustusta taksikorttiin, koska myös ihmisen henkistä puolta pitää tukea. On tärkeää saada tavata ja jutella muiden ihmisten kanssa. Tiedän, että voisin osallistua esimerkiksi askarteluryhmään, mutta se ei ole minun juttuni. Olen aina pitänyt enemmän liikkumisesta, ja nyt odotan innolla allasjumppaa, jonka aloitan ensi vuoden alussa, sanoo Aino. Aino miettii, että joskus olisi mukavaa päästä myös ostoksille erikoisliikkeisiin. Olisi kiva mennä esimerkiksi ostamaan uusia vaatteita omahoitajan kanssa, ruokakaupasta kun ei oikein voi tilata niitä. Sen lisäksi haluan kyllä itse olla kokeilemassa ja valitsemassa omat vaatteeni, jos sellaisia ostan, Aino hymyilee. tulee asumaan niin kauan, kun hän jaksaa kävellä rappuset ylös neljänteen kerrokseen. Mieluiten asuisin tietenkin kotona mahdollisimman kauan, ja kotipalvelun avulla olen saanut siihen mahdollisuuden. Henkilökunta on oikein mukavaa ja he auttavat minua ja kyselevät aina miten voin. Suosittelen kotipalvelua kaikille, se on ollut todella hyvä ratkaisu minulle. Vaikka minulla ei alussa ollutkaan mitään aavistusta siitä, mitä palvelu piti sisällään, nauraa Aino. * vård och omsorgstjänster * städtjänster * stödtjänster * tillfällig barnvård För dessa tjänster har du möjlighet att få upp till 60% hushållsavdrag. Julklappstips? Kontaktuppgifter: Siv Mörk, Kosköv. 700, 65650 KOSKÖ Tel. (06) 3591 859, GSM 050-3490272 www.sivanshemservice.fi info@sivanshemservice.fi Behöver du pålitlig hjälp i ditt hem? Sivan s Hemservice erbjuder professionella God Jul! TRÄPERSIENNER Naturligt, tidlöst och vackert GOD JUL! 8.30-17 GARDINSTÄNGER Besök vår uppdaterade hemsida! Auktoriserad Hasta-återförsäljare. www.rullma.fi STÄNGT 2 och 5 januari VVS-installation B Lax Rör Slompvägen 98 65630 Karperö Tel. 06-3591 097 / 0500-163 468

Hennes bästa julklapp: Ett presentkort till Vaasa Day Spa! Må bra -paket, massage, hot stone massage, zonterapi, ansikts-, fotvård, frisyrer och strukturnaglar. Du betjänas av proffs i 10 olika branscher. Reservera tid per telefon eller internet! www.vaasadayspa.fi eller 06 312 5545 Rådhusgatan 7. Öppet: vard. 10-18, lö 10-15. Behandlingstider vard. 9-19, lö 9-16 Vi har några överåriga Lynx och Ski-Doo 2008-års modeller till specialpris! Lynx Rave 600 SDI, Lynx Adventure 600SDI, Lynx X-trim 550F, Ski-Doo MXZ600TNT, SKI-DOO MXZ800X, SKI-DOO GTX600LTD. SKI-DOO FREESTYLE PARK 550F (07) TILL UTFÖRSÄLJNINGSPRIS NU 5750,- Mångsidigt bytesskoterurval, se mera på www.loukko.com Begagnade Skotrar, Mopeder, Fyrhjulingar, Båtar, Jordbruksmaskiner Oslagbar handelsplats Bytesmaskiner på nätet God Jul och Gott Nytt År tillönskas alla kunder och leverantörer! Tervajoentie 2 C Topeeka 73 66440Tervajoki 61800 Kauhajoki puh. tfn 010 470 9850 050 387 0800 www.loukko.com På scenen dansar klottrare med huvor, sprayburkar och svarta solbrillor. Jag får höra att det är det tuffa gänget som sprider dålig stämning i skolan. Sofie är ny elev och klottrarna mobbar henne. Alex är mobbaren som blir hennes vän och småningom blir de två kära i varandra. För att göra stämningen bättre i skolan bildar de Rock n Rollers Club, eftersom alla deras klasskompisar gillar rockmusik. Detta är grundstoryn i Birger Nilssons musikal Rock n Rollers Club, som eleverna i Hankmo skola visar upp i kväll. Alla 38 elever står på scenen i något sammanhang. De flesta gillar att sjunga, så det har gått bra. Koreografin har däremot varit knepigare att öva in, det krävs en hel del koordination för att dansa, säger rektor och musiklärare Gösta Hjerpe. Han sköter musiken tillsammans med ett band bestående av dottern Sofia Hjerpe och skolans tidigare elever Sebastian Heir, Viktor Heir och Lauri Valkola. Det är härligt att ha en orkester och det är mycket roligare för eleverna att sjunga till levande musik. Sju av de 13 låtarna i musikalen framförs med koreografi. Klassläraren Britt Marie Heir är gammal folkdanslärare och hjälper till med stegen. Dessutom har skolan fått bidrag från Kulturfonden för att ta proffshjälp av Jenny Ekman. Klassläraren Annica Finne ansvarar för dekoren tillsammans med skolgångsbiträdena Gunnevi Sundvik och Sonja Paro. För regin står timlärare Annica Svarvar. Jag är själv väldigt intresserad av musik och vill ge eleverna inspiration. Personligen tycker jag att musikaler är mycket roligare än teaterpjäser, musiken ger pjäsen en helt ny dimension, säger Gösta. sjä sk sin de hi lev 10 fö oc är ka gr hu ba fö de än Fridfull Jul och ett Lyckosamt Nytt År! Rauhallista Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta! Sedan augusti har tvåorna och treorna i Korsholms gymnasium deltagit i kursen Musikaliskt projekt, som ordnas vartannat år. Musiklärare Johan Sundqvist leder musikalprojektet för fjärde gången. Eleverna har möjlighet att välja ett relativt fritt projekt, men under de år som jag har verkat som musiklärare har alla valt att göra musikal, säger han. Orsaken tror Johan är att musikalen ger möjlighet till många olika uppgifter. Alla vill inte stå på scenen. Förutom att inneha en huvudroll har eleverna kunnat skriva manus, göra koreografi, regissera, sköta ljud och ljus, spela instrument eller sjunga i kören. Och det mesta har de själva ansvarat för. Jag har försökt hålla mig i bakgrunden. Kursen handlar om att de ska få pröva på hur det är att göra något från början till slut. Processen är viktigare än resultatet. foto: pia backman Jahorina Kolppanen är en av dem som haft många uppgifter samtidigt. Jag har varit med och skrivit manus och regisserat. Sedan har jag ansvarat för kläderna, säger hon. Jeanette Granberg och Ludwig Sandbacka har haft liknande uppdrag. I början var det svårt när allt skulle organiseras. Det är också knepigt att fungera som chefer åt varandra när vi alla är lika gamla, säger Ludwig. Jeanette håller med. Och vi var så många, så det tog ett tag innan vi hade på klart vem som skulle göra vad, säger hon. Johan Sundqvist bekräftar att storleken på årets grupp har varit en utmaning. Vi får se till ett annat år ifall de är lika många. Då delar vi kanske in dem i två grupper. Om gruppen är mindre känns uppgifterna mer givande och ingen hamnar i skymundan. Josefin Ragvals hade tur och fick den uppgift hon ville ha, koreografin. Det har gått ganska lätt och har varit roligt. Vi har bland annat skapat rörelser åt kören, säger hon. lit na vi br ka oc ha tid oc de

musikal vart tte år. Detta för att alla elever a ha chans att medverka under skoltid. Rock n Rollers Club är n tredje stora musikalen i skolans storia. Den första musikalen Den ande skogen sågs av närmare 00 personer år 1996. Då ordnades reställningar för föräldrar, bybor h elever från andra skolor. Gösta intygar att skolans musikal ett jätteprojekt som eleverna brur minnas långt efter att de gått ut undskolan. Det är bra att eleverna får se r mycket arbete det faktiskt ligger kom en musikal. När de ser en reställning i framtiden tror jag att kommer att uppskatta den mer de skulle ha gjort annars. Sångerna i musikalen började eleverna öva redan i september. En del låtar går på engelska, och det kräver extra mycket övning. Gösta avslöjar att skolan för första gången vågar sig på tvåstämmig sång i duetten mellan huvudrollsinnehavarna Linda Holm (som spelar Sofia) och Robin Kulla (som spelar Alex). När vi börjar öva på hösten är allas koncentration på topp. Sedan när vi har sjungit en låt 30 gånger hörs nog en del suckar, men när vi närmar oss premiären höjs humöret igen, säger Gösta. främst övat på sina vanliga musiklektioner men även med sina klasslärare på andra lektioner. Danserna har övats klassvis och ibland har hela skolan haft gemensamma övningar. Bandet har bara kunnat öva en helg, då hölls en frivillig övning i skolan. Har det inte varit svårt att engagera alla skolans elever i musikalen? Eleverna missar ju en del vanliga lektioner tack vare musikalövningarna så jag tror nog att de flesta är nöjda och glada, säger Gösta och skrattar. Premiären av Rock n Rollers Club hålls på Hankmo skolas julfest i kväll. Den andra föreställningen är öppen för allmänheten. Den visas i Hankmo skola den 11 januari klockan 14.00. Fler föreställningar blir det inte denna gång. Det är svårt att samla hela gänget, säger Gösta. Blir det musikal igen om sex år? Det vet jag inte. Jag har jobbat här i 20 år och går i pension om några år. Skolans elevantal kommer att minska med närmare tio elever redan nästa år, så vi får se om det alls kommer någon ny musiklärare efter mig. Musikalen The sound of a different kind of music visades två gånger den 10 december i Kulturhuset, Smedsby. Musikalen handlar om ett barnhem som hotas av stängning. Barnhemsbarnen tar saken i egna händer och lyckas till sist övertala socialtanten att behålla barnhemmet. Eleverna väver skickligt samman storyn med låtar av bland annat Queen, Abba, Coldplay och Bon Jovi. En häftig upplevelse! foto: johanna jungell foto: pia backman Josefin har dansat sedan hon var en och koreografidelen blev ett turligt val för henne. Men det är knappast något jag ll satsa på yrkesmässigt. Det passar a som fritidsintresse. Jahorina däremot siktar på en rriär inom branschen. Jag vill söka in till en högskola h bli dramainstruktör, säger hon. Alla de tillfrågade säger att arbetet r varit värt besväret, trots att det vis känts kaotiskt. Absolut, att vi har fått bestämma h göra allting själva är ju en del av t roliga, säger Ludwig. foto: johanna jungell foto: johanna jungell

Karin Herala målar sig genom sommaren och skriver sig genom vintern. Hennes dikter stannar sällan i pappersversionen. Ofta illustrerar hon dikten med en oljemålning eller så tonsätter hon texten och förädlar den till en visa. Karin är både bildkonstnär, tonsättare och poet. Jag tar i penseln så fort jag har lite tid över. Skrivandet är mera terapi, jag får vintrarna att gå genom att skriva, säger Karin Herala. Musiken och konsten har funnits i Karins liv sedan hon växte upp i Dragnäsbäck i Vasa på 1940- och 1950-talet. Skrivandet är däremot ett intresse som växte fram för ungefär 20 år sedan. När min syster dog i cancer så uttryckte jag min sorg i texter. Det var då jag började skriva. Karin är aktiv medlem i föreningen Tondiktarna och är ordförande för Korsholmsgruppen Ord och Visor. De är numera fyra aktiva medlemmar som uppträder med sång och diktläsning på olika evenemang. I november gav klubben ut skivan Tankar, som innehåller tankeväckande visor som gruppmedlemmarna producerat själva. Jag måste känna något speciellt för en dikt för att jag ska kunna tonsätta den. I början kallade de andra i föreningen mig för Moll-Kajsa för att jag alltid valde att tonsätta vemodiga texter. Jag tycker om humoristiska dikter men när det gäller visor så föredrar jag allvarligare texter. När Karin tonsätter en text sjunger hon först den melodi som hon skapat. Sedan söker hon de rätta tonerna med hjälp av synthen på vinden i egna- hemshuset i Singsby. När visan sitter sjunger hon in den på band. Hon får hjälp med det slutliga arrangemanget. Karin tar också synthen till hjälp när hon övar körsång. Hon är medlem i pensionärskören VIPS och när Korsholmsnytt hälsar på övar hon sången Julen är här inför körens julkonsert. ALLT FRÅN GRUND TILL SKORSTEN Fuktskaderenovering Badrumsrenovering Målning o. tapetsering samt golvvärme Kakel o. klinkerarbeten Mattarbeten Fukttorkning + rörkrassning Mindre VVS-arbeten Statens hushållsstöd VTT:s cerifikat för Fuktmätning våta utrymmen FASTIGHETSREPARATION Ahlgren Morgon kl 7-8 el. kv. efter 18, 3222199. Dagt. 0400-561900, 0400-365487 20 års erfarrenhet Karin ut sin första egna diktbok, En helt vanlig människa. Nu håller hon på att skriva sin första roman, självbiografin Bagarbarn. Boken kommer att innehålla mycket humor. Men visst finns det tråkigheter också. Jag fick tuberkulos när jag var elva år gammal och var sjuk länge. Karin har gått i folkskola, men sjukdomen satte stopp för fortsatta studier. Under sitt arbetsliv har Karin jobbat på syfabrik och så länge de två sönerna var små jobbade hon som familjedagvårdare. Numera är Karin pensionär och för tillfället slukar romanen det mesta av hennes tid. Den knallröda skrivmaskinen på köksbordet avslöjar att Karin inte bryr sig speciellt mycket om Vesivek håller! nymodigheter. 14-åriga Jemina försöker lära farmor använda datorn, med varierande framgång. Hittills har Karin inte övergett den gamla skrivmaskinen. Jag inser att jag måste lära mig hantera datorn nu när jag ska ge ut min bok. Det blir dyrt om jag ska överlåta det jobbet åt någon annan. Det är svårt men det ska nog gå, säger Karin och skrattar. Ab Toby Bil & Traktor Oy Tackar kunderna för det gångna året och önskar God Jul och Gott Nytt År! Tel. 0400-361 171 ETT INHEMSK SKARVLÖST REGNVATTENSSYSTEM I ALU- MINIUM SOM INTE ROSTAR. Takbryggor Stegar Snöhinder BEGÄR OFFERT! Riksomfattande försäljningsoch monteringskedja med över 20 års erfarenhet. VASA: Handelsespl. 6, Vasa Byggcentrum 06-317 7239 JAKOBSTAD: 040-516 6133 SITA Finland Oy Ab God Jul och Gott Nytt År Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta Under julveckan påbörjar vi sophämtningen redan på lördag v. 51. Jouluviikon jätehuoltotyhjennykset aloitamme jo lauantaina viikolla 51. Handelsvägen 7, 65610 KORSHOLM. Tfn 010 540 162 www.sita.fi

Vattnet i en källa fryser inte på vintern. Det gör källorna till viktiga livsmiljöer, bland annat som drickplatser och övervintringsplatser för djur. En del människor utnyttjar källor som brunnar, andra går åt källorna i samband med jord- och skogsbruk. Många För en gammaldags jul! * Vackra juldukar * Handstickade mössor, sockor, vantar * Mattor & vaxdukar * Blecklyktor (3 storl.) God Jul! Vörå Handarbetsaffär Vörå, tel. 383 2500 Vasa, tel. 317 5252 God Jul o Gott Nytt år källor har människan förändrat så mycket att de inte längre går att återställa till sitt naturliga tillstånd. Det finns få helt orörda källor kvar i vårt land. De skyddas alla av skogs- och vattenlagen. Mellan år 1999 och 2003 gjorde Fullständig begravningsservice. Marknadsvägen 1 Smedsby Tel. (06) 322 2999, GSM 044-322 2998 inneh. Benita Ingman KORSHOLMS APOTEK MUSTASAAREN APTEEKKI SMEDSBY SEPÄNKYLÄ ÖPPET VARD. 9-18, LÖRDAG 9-13 AVOINNA ARKISIN 9-18, LAUANTAISIN 9-13 TEL 322 2941 PUH Korsholms Grundbyggnad Skogscentralen Kusten en kartläggning av miljöer som enligt skogslagen klassas som viktiga livsmiljöer. Dit hör de orörda källorna. Nästa steg var att lokalisera källor som blivit förändrade av människan men som med enkla åtgärder kan föras närmare sitt naturliga tillstånd. 2006 sparkade Skogscentralen Kusten i gång projektet Iståndsättning av källor i Österbotten med ett medieupprop. Ett sextiotal markägare inom projektområdet Karleby Kristinestad tog kontakt och anmälde att de har en källa på sin tomt. Markägarnas intresse var större än vi hade räknat med. Under besöken hittade vi också orörda källor som vi inte känt till tidigare, säger projektansvarige Björn Stenmark. De två senaste åren har han och projektmedarbetaren Nina Jungell besökt källorna och dragit slutsatsen att sex av dem kan iståndsättas. Var alla de övriga källorna i Auto-Rost Pada Bengt Rostskyddsbehandling av person- och paketbilar Dinitrol-center Rostskyddsbehandling SFS-standard Laihelavägen 217, Helsingby (06) 320 1151 Byggnadsfirma H. Back Kb Nybyggen och renoveringar SOLF Tel. 344 0543 050-522 5029 Mjölnareg. 17, 65100 VASA % (06) 3170 508 EXIDE - PILKINGTON ACKUR OCH BILRUTOR FÖRMÅNLIGT FRÅN OSS! OBS! Vi har ny adress: Mjölnaregatan 17. så dåligt skick att de inte kunde återställas? Nej tvärtom, många var i så gott skick att vi inte fick röra dem. Men en del källor skulle ha krävt för stora åtgärder från vår sida, säger Nina Jungell. De sex utvalda källorna finns i Korsholm (Kvevlax), Pedersöre, Oravais, Närpes och Kristinestad. Restaureringsarbetet påbörjades i november vid en källa i Oravais. Den här källan har dikats, vilket gör att vattnet rinner ur källan för snabbt. Vi har byggt tre dammar för att bromsa vattenströmmen och på så sätt höja vattennivån, säger Björn Stenmark. Andra vanliga åtgärder som man kan göra är att höja utloppsfåran, avlägsna konstruktioner som lock och cementringar samt täppa igen diken och plantera träd för mer beskuggning. Iståndsättningen av källorna kommer att pågå till våren 2009. Budgeten för projektet är cirka 20000 euro. Skogscentralen tar fortfarande emot anmälningar om källor inom projektområdet mellan Karleby och Kristinestad. Gångmattor och vaxdukar -20% VÄLKOMNA VASA FÄRG Smedsbyvägen 17 Tel. 06-361 6300 BOMILJÖ

h Vad önskar vi oss av vår hälsovårdscentral och av primärhälsovården? I undersökningar bland dem som är patienter och bland kommuninnevånare i allmänhet har det framkommit skillnader. Patientens och den friska kommuninnevånarens önskemål och förväntningar är inte alltid de samma. Snabb tillgång till tillförlitlig hälsovård. Effektiv behandling av erkänt kunnig personal. Deltagande i beslut om vården och respekt för patientens önskemål. Klar och begriplig information och stöd för den egna vården. Uppmärksamhet på patientens behov och levnadsförhållanden. Emotionellt stöd, empati och respekt. Engagemang och stöd för familj och anhöriga. Kontinuitet i vården och smidighet vid förändringar. h Vård och behandling som samhället har råd med, avgiftsfri för användaren. Säkerhet och kvalité. Förebyggande av sjukdomar och skydd för hälsan. Lättillgänglig lokal service och framstående kliniker. Geografisk och social rättvisa. Lättillgänglighet, flexibilitet och alternativ. Delaktighet i utvecklingen av servicen. Möjlighet att påverka beslut om sjukvårdens utveckling. Patienternas erfarenheter var i allmänhet positiva. De blev väl bemötta av läkare och annan hälsovårdspersonal, som lyssnade på dem och hade tillräckligt med tid. Negativa erfarenheter var svårigheter att komma fram per telefon och så önskade man mera information om mediciner och medicinering. Finns här något motstridigt eller oväntat? Nej. Läkarnas och vårdpersonalens uppgift är att bemöta och sköta patienterna på bästa sätt. Nya vårdmetoder och nya sätt att arbeta är också en del av en välfungerande hälso och sjukvård. Politiker och beslutsfattare bestämmer om riktlinjerna. Kommuninvånarnas initiativ, förslag och idéer är viktiga. Allt kan inte förverkligas men allt beaktas då verksamheten utformas. Då alla fått vara med och påverka och då besluten känns rätta och rättvisa fungerar vi som bäst. God Jul till er alla från oss på hälsovårdscentralen! Terveyskeskuspotilaiden ja muiden kuntalaisten mielipiteissä terveyskeskuksesta ja perusterveydenhuollosta ilmenee tutkimusten mukaan eroavuuksia. Potilaan ja terveen kuntalaisen toivomukset ja odotukset eivät aina käy yksiin. nopeasti saatavilla olevaa, luotettavaa terveydenhoitoa. Tehokasta hoitoa pätevältä ja osaavalta henkilökunnalta. Osallistumista hoitopäätöksiin ja potilaiden toivomusten kunnioittamista. Selkeää ja ymmärrettävää tietoa ja tukea omaan hoitoon. Potilaan tarpeiden ja elämäntilanteen huomioimista. Emotionaalista tukea, empatiaa ja kunnioitusta. Hoitohenkilökunnan sitoutumista ja tukea perheelle ja omaisille. Hoidon jatkuvuutta sekä sujuvuutta muutostilanteisiin. hoitoa, johon yhteiskunnalla on varaa, käyttäjälle maksutonta hoitoa. Turvallisuutta ja laatua. Sairauksien ehkäisemistä ja terveydensuojelua. Helposti saatavilla olevia lähipalveluja ja tasokkaita klinikoita. Maantieteellistä ja sosiaalista oikeudenmukaisuutta. Helppoa saatavuutta, joustavuutta ja vaihtoehtoja. Osallistumista palvelujen kehittämiseen. Mahdollisuutta vaikuttaa sairaanhoidon kehittämispäätöksiin. Potilailla oli yleensä myönteisiä kokemuksia. Potilaat kokivat saavansa hyvää ja kiireetöntä kohtelua lääkäriltä ja muulta terveydenhuoltohenkilökunnalta. Kielteisenä potilaat pitivät puhelinasioinnin hankaluutta. Potilaat toivoivat myös lisää tietoa lääkkeistä ja lääkityksestä. Onko vastauksissa jotain ristiriitaista tai yllättävää? Ei ole. Lääkäreiden ja hoitohenkilökunnan tehtävänä on kohdata potilaat ja hoitaa heitä parhaalla mahdollisella tavalla. Uudet hoitomenetelmät ja työtavat ovat nekin osa toimivaa terveydenhuoltoa. Poliitikot ja päättäjät päättävät suuntaviivoista. Kuntalaisten aloitteet, ehdotukset ja ideat ovat tärkeitä. Kaikkea ei voida toteuttaa, mutta kaikki otetaan huomioon toimintamuotoja haettaessa. Kun kaikki ovat saaneet olla mukana vaikuttamassa ja kun päätökset tuntuvat oikeilta ja oikeudenmukaisilta, niin silloin toimimme parhaiten. Hyvää joulua kaikille toivottaa terveyskeskuksen väki! ivårdguiden, Stockholms läns landsting i Sverige, öppnar nu vägen till säker kommunikation över Internet mellan patienter och sjukvård. Tjänsten heter Mina vårdkontakter och är kostnadsfri. Korsholms hälsovårdscentral har avtal med vårdguiden och du som är patient hos oss har därför möjlighet skicka ärenden till oss via Internet. Rådgivning av sjukskötare Förnya recept Av och omboka tid (senast 4 dagar på förhand) När du använder tjänsten Mina vårdkontakter får du möjlighet att sköta dessa ärenden när det passar dig. Du behöver inte tänka på telefontider eller telefonköer. Du loggar in i Mina vårdkontakter, fyller i ett formulär som du skickar till sjukskötaren på hälsovårdscentralen. För att läsa svaret loggar du in igen. För att kunna logga in på Mina vårdkontakter måste du ha tillgång till en dator med Internet och ett personligt lösenord. Lösenordet får du från oss på hälsovårdscentralen när du fyller i uppgifterna på blanketten och lämnar den till oss. När du använder Mina vårdkontakter ansvarar du för att de uppgifter du lämnar är sanningsenliga. Uppgifterna behandlas som journaluppgifter. Allt informationsutbyte i Mina vårdkontakter är krypterat och lagras i Mina vårdkontakter. Du kan använda tjänsten till att utföra ärenden som rör din egen person eller för en nära anhörig. Anmälningsblanketter finns på hälsostationerna. iidrottsgala 17 januari 2009 klockan 19.00 vid Berny s restaurant. Med anledning av begränsat antal platser ber vi er anmäla om deltagande till fritidsavdelningen senast 9.1, tel. 3277111 (växeln). Vi erbjuder er även möjligheten att avnjuta en supé klockan 17.30 innan galan drar i gång. Bordsreservering görs till fritidsavdelningen senast 9.1, telefon 3277111 (växeln). iurheilugaala 17 tammikuu 2009 kello 19.00, Berny s restaurant. Koska paikkoja on rajoitetusti, pyydämme teitä ilmoittautumaan vapaa aikaosastolle viimeistään 9.1., puhelin 3277111 (vaihde). Tarjoamme myös mahdollisuuden osallistua illallisille kello 17.30 ennen gaalan alkamista. Pöytävaraukset vapaa aikaosastolta viimeistään 9.1., puhelin 3277111 (vaihde). i I Tölby hembygdslokal startar den 21 januari en ny verksamhet för ungdomar i åldern 13 17. Under vintern och våren 2009 kommer hembygdslokalen att vara öppen på onsdagar mellan klockan 18 20. Diverse program utlovas, men det går också lika i Tölbyn kotiseutuyhdistyksen tiloissa järjestetään 21.1. alkaen nuorisotoimintaa 13 17 vuotiaille nuorille. Kotiseutuyhdistyksen tilat ovat talvella ja keväällä 2009 avoinna keskiviikkoisin kello 18 20. Luvassa on kaikenlaista ohjelmaa, mutta yhtä hyvin voi vain bra att bara umgås med kompisar ( gamla som nya). Ungdomsverksamheten ordnas i samarbete mellan Tölby hf och fritidsavdelningen i Korsholm. Hembygdslokalen finns på adressen Nissustået 6 i Tölby. ige unga korsholmare en chans att tjäna egna pengar, beställ hjälp från Arbetspoolen! Arbetspoolen är arbetshjälp av ungdomar (14 18 år) som förmedlas av Korsholms kommuns fritidsavdelning. Uppdragsgivare kan vara hushåll i Korsholm. Uppdragets längd är max 3 timmar och lönen är 15 euro/gång. ianna nuorelle mustasaarelaiselle tilaisuus tienata omaa rahaa, tilaa apua Työringistä! Työrinki on Mustasaaren kunnan vapaa aikaosaston välittämää työtä 14 18 vuotiaille nuorille. Toimeksiantajina toimivat mustasaarelaiset kotitaloudet. Työn kesto on kerralla seurustella kavereiden kanssa (sekä vanhojen että uusien). Nuorisotoiminta järjestetään Tölbyn kotiseutuyhdistyksen ja Mustasaaren vapaa aikaosaston välisenä yhteistyönä. Kotiseutuyhdistyksen tilat löytyvät osoitteesta Nissustået 6, Tölby. Trädgårdsarbete, snöskottning, städning, diskning, rasta hunden, fönstertvättning, renoveringshjälp, och mycket mera. 050 3450501 / Arbetspoolen må 12 16, ti 12 15, on 12 16, www.korsholm.fi/fritid max. 3 tuntia ja palkka 15 euroa/ kerta. Pihatöitä, lumitöitä, siivousta, tiskausta, koiran ulkoiluttamista, ikkunanpesua, remonttiapua ja paljon muuta. 0503450501/Työrinki ma 12 16, ti 12 15, ke 12 16. www.mustasaari.fi/vapaa aika

Hösten 2006 öppnades en ny typ av mottagning, livsstilsmottagning på Korsholms hälsovårdscentral, Helsingby hälsostation samt Solf hälsostation. Syftet med mottagningen är att förbättra det förebyggande vårdarbetet för att lindra uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar samt diabetes. Verksamheten bygger på ett samarbete med sjukvårdsmottagningarnas vårdpersonal, diabetesskötaren, läkarna samt fysioterapin. De patienter som kommer till livsstilsmottagningen har först varit på besök till sjukvårdsmottagningen för till exempel blodtrycksmätning eller till läkare. Där har man då gjort den första bedömningen av patientens hälsotillstånd och bedömt risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Patienter som har hälsoproblem informeras om möjligheten att komma på besök till livsstilsmottagningen för mer hälsoinformation samt uppföljning. beställa tid till ett första besök. Uppföljningen av patienten görs enligt ett uppgjort vårdschema utgående från de hälsohinder som patienten har. Det kan gälla högt blodtryck, övervikt, höga kolesterolvärden, förhöjda glukosvärden. Patienter som önskar hjälp och stöd med att sluta röka, minska på alkoholkonsumtionen kan även vända sig till livsstilsmottagningen. För att lyckas med förändringar i livsstilen behövs stor motivation och positiv uppmuntran. Dagens levnadsvanor med stress, brist på tid för fysisk aktivitet och oregelbundna matvanor gör att allt fler upplever att de inte mår bra. och bra matvanor så kan patienten få de förutsättningar som behövs för ett gott välbefinnande och minska risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Genom att ge patienten möjlighet till individuell rådgivning och uppföljning så hoppas vi att patienten blir motiverad till förändringar i sin livsstil och på längre sikt vinner en del hälsoeffekter. Livsstilsmottagningens verksamhet utvecklas för varje dag som går. Vi vill genom denna verksamhet ge patienten mera tid för att få diskutera och fråga, utbyta kunskap och erfarenheter. Vår önskan är att patienten utan en känsla av pekpinnar skall få hjälp och stöd till bättre välbefinnande och hälsa. Mustasaaren terveyskeskuksessa ja Helsingbyn ja Sulvan terveysasemilla avattiin syksyllä 2006 aivan uudentyyppinen vastaanotto, elämäntapavastaanotto. Vastaanoton tarkoituksena on tehostaa ehkäisevää hoitotyötä sydän- ja verisuonitautien ja diabeteksen torjumiseksi. Vastaanoton toiminta perustuu hoitohenkilökunnan, diabeteshoitajan, lääkäreiden ja fysioterapeutin yhteistyöhön. elämäntapavastaanotolle sairaanhoidon vastaanoton kautta, jossa he ovat käyneet esimerkiksi mittauttamassa verenpaineensa tai lääkärissä. Sairaanhoidon vastaanotolla on tehty ensimmäinen arvio potilaan terveydentilasta ja riskistä sairastua sydän- ja verisuonitauteihin ja kakkostyypin diabetekseen. Jos potilaalla todetaan terveysongelmia, hänelle kerrotaan elämäntapavastaanotosta, jossa saa tietoa terveydestä ja tehdään terveysseurantaa. Potilas voi itse tilata ajan ensimmäiselle vastaanottokäynnille. Terveysseurannassa noudatetaan potilaalle laadittua hoitosuunnitelmaa ja huomioidaan potilaan terveydelliset rajoitukset, kuten korkea verenpaine, ylipaino, korkea koles- teroli tai korkea verensokeri. Elämäntapavastaanotolta saa myös apua ja tukea tupakoinnin lopettamiseen ja alkoholinkäytön vähentämiseen. muuttamiseen tarvitaan vahva motivaatio ja ympäristön tukea ja kannustusta. Nykyelämäntapaan kuuluva stressi, ajanpuutteesta johtuva liikunnan laiminlyöminen ja epäsäännölliset ruokailutottumukset saavat yhä useamman voimaan huonosti. Lisäämällä liikuntaa ja muuttamalla ruokavaliotaan potilas pystyy kuitenkin parantamaan hyvinvointiaan ja vähentämään riskiä sairastua sydän- ja verisuonitauteihin sekä kakkostyypin diabetekseen. Toivomme, että yksilöllinen neuvonta ja terveysseuranta kannustavat potilasta muuttamaan elintapojaan ja saavuttamaan pitkällä aikavälillä terveysetuja. Elämäntapavastaanoton toimintaa kehitetään koko ajan. Haluamme tarjota potilaille aikaa keskustella ja esittää kysymyksiä sekä vaihtaa tietoja ja kokemuksia. Emme halua opastaa sormi pystyssä miten elää, vaan auttaa ja tukea potilasta edistämään omaa hyvinvointiaan ja terveyttään. VÅRDNÄMND/HOIVALAUTAKUNTA FÖRVALTNING/HALLINTO Ansvarsperson: Alice Backström Vastuuhenkilö: Alice Backström FOLKHÄLSOARBETE/KANSANTERVEYSTYÖ Ansvarig tjänsteinnehavare: Anders Furustrand Vastaava viranhaltija: Anders Furustrand ÖPPEN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD AVOTERVEYDENHUOLTO Ansvarspersoner/Vastuuhenkilöt: Gunilla Jusslin, Anders Furustrand, BÄDDAVDELNINGSVÅRD VUODEOSASTOHOITO Ansvarspersoner/Vastuuhenkilöt: Margita Strandberg-Heinonen, Stefan Strang SPECIALTJÄNSTER ERITYISPALVELUT Ansvarspersoner/Vastuuhenkilöt: Yvonne Nybo, Anders Furustrand TANDVÅRD HAMMASHUOLTO Ansvarsperson/Vastuuhenkilö: Ledande tandläkare (ledig) Johtava hammaslääkäri (täyttämättä) Korsholms hvc - med hälsostationer - samt övriga tjänster inom öppen hälso- och sjukvård Mustasaaren terveyskeskus - terveysasemat - muut terveydenhuollon avopalvelut Oravais Vörå-Maxmo hvc - med hälsostationer - samt övriga tjänster inom öppen hälso- och sjukvård O V-M terveyskeskus - terveysasemat - muut terveydenhuollon avopalvelut Korsholms hvc bäddavdelningar Mustasaaren terveyskeskus vuodeosastot Oravais Vörå-Maxmo hvc bäddavdelning O V-M terveyskeskus vuodeosasto Korsholms hvc & Oravais Vörå-Maxmo hvc - företagshälsovård - fysioterapi - medicinsk rehabilitering - hjälpmedel - röntgen - laboratorium - sjuktransporter - instrument och lokalvård - lager Mustasaaren terveyskeskus / O V-M terveyskeskus - työterveyshuolto - fysioterapia - lääkinnällinen kuntoutus - apuvälineet - röntgen - laboratorio - sairaankuljetus - välinehuolto ja siivous - varasto Korsholm - tandläkarmottagningar Mustasaari - hammaslääkärivastaanotot Oravais Vörå-Maxmo - tandläkarmottagningar O V-M - hammaslääkärivastaanotot

Korsholms hälsovårdscentral upprätthåller två avdelningar med dygnet runt-vård. Och strävar till att erbjuda kommuninnevånarna en kvalitativt god vård, där den enskilda mänskans behov och resurser beaktas. Här vill man att den egna aktiviteten befrämjas och betydelsen av individuell vård betonas. Avdelning 1 färdigställdes 1982 och erbjöd från första början både kortvård och långvård. Eftersom kommunen växte i rask takt, ökade behovet av fler långvårdsplatser och en ny vårdavdelning, avdelning 2, byggdes till. Den färdigställdes 1992 med alla de krav som ställdes på ett modernt sjukhus. är att varje patient skall ges en god och värdig vård. Avdelning 2 har för tillfället 40 vårdplatser för långvårdsbehov. Platsantalet har de senaste åren successivt höjts på grund av det ökade patienttrycket från specialsjukvården. Den äldre avdelningen, avdelning 1, med 36 vårdplatser, erbjuder i huvudsak kortvård och rehabilitering. Cirka 25 35 procent av vårdplatserna behövs dock i dag för långvård för personer som väntar på annan vårdplats. Trots detta har avdelningen en månatlig patientomsättning på 180 200 procent, vilket innebär cirka 60 70 utskrivningar per månad och ett medelvårddygn på 15 dygn. Var fjärde patient ges akut medicinsk vård, var femte är inne för rehabilitering medan 5 procent erbjuds anhörigavlastning. Det finns också ett kontinuerligt behov av terminalvård för döende patienter. Utöver dessa 36 platser finns också dagpatienter på avdelningen, främst för rehabilitering. avdelning har under de senaste 15 åren förändrats mycket och kan långt liknas vid en allmänavdelning på ett kretssjukhus. Vi erbjuder bland annat akutvård av infektioner med till exempel intravenösa behandlingar, ger blodtransfusioner, ger pre- och postoperativ rehabilitering, utreder oklara besvär och funktionsförsämringar, vårdar kroniska infektioner med multiresistensproblematik. Avdelningen ger också intervallvård och palliativ vård. Huvudmålsättningen är alltid att erbjuda återgång till hemmet eller hemlika förhållanden. För alla finns inte dessa möjligheter och därför månar vårdpersonalen om att göra sitt yttersta för att erbjuda trygg vård i livets slutskede. Avdelningen upplevs dels som specialsjukvårdens, dels som hemvårdens förlängda arm. Även om klientelet oftast är äldre, vårdas kontinuerligt mänskor i arbetsför ålder. Den hittills yngsta har varit 16 år. Vi har hittills varit lyckligt lottade som har kunnat anställa kompetent sjukvårdspersonal och också haft goda läkarresurser. Tyvärr krävs numera allt större kraftansträngningar för att hitta semester- och sjukvikarier för vårdarna. Svenska yrkeshögskolan och Svenska yrkesinstitutet i Vasa som ansvarar för sjukvårdarutbildningen har i flera år satsat på en internationell utbildningslinje. Via denna har vi kunnat anställa flera utländska vårdare. Vårdpersonalen betjänar alla patienter på deras eget modersmål. Avdelningarna betonar individuell vård och vill därför också hålla tät kontakt till patienternas anhöriga. Vårdavdelningarna delas in i vårdmoduler med parvisa vårdare i varje modul. Dessa tar hand om 8 10 patienter. På avdelning 1 finns läkare alla vardagar, på avdelning 2 rondar läkaren två gånger i veckan. och kompetensen upprättshålls bland annat genom aktivt deltagande i vidareutbildning och genom vårdplaneringstillfällen. På avdelningarna används ett internationellt mätinstrument för vårdkvaliteten, FinRAI, tillsammans med kommunens hemvård och hemsjukvård. Instrumentet mäter patienternas resurser, hälsohinder och hälsorisker på ett mångsidigt sätt och är till hjälp vid vårdplanering. Instrumentet används i 20 25 procent av landets kommuner. På så sätt blir även kommunens äldreomsorg mätt och jämförd med övriga kommuner i Finland. Vårdpersonalen gör numera alla sina vårdanteckningar elektroniskt på dator, vilket underlättar patientens vårdplanering och -uppföljning samt förenklar kommunikationen mellan hemvård och hemsjukvård i egen kommun. En vårdjournal på datorn är säkerhetsförbättrande i vården. Ordinationerna ges vid korrekt tidpunkt och medicinhanteringen blir tryggare. Avdelningarna jobbar intensivt med hälsovårdscentralens fysioterapiavdelning. Både fysioterapeuter och konditionsskötare deltar dagligen i patientvården genom individuell rehabilitering och fysioterapeutisk vård. Den medicinska rehabiliteringen erbjuder utprovning av hjälpmedel och besök till hemmet för utvärdering av eventuella omändringsarbeten i hemmet och kartlägger vilka hjälpmedel eller anordningar behöver skaffas eller installeras. Hälsovårdscentralens talterapeut anlitas för afatikers talträning. Eftersom kommunen inte har egen ergoterapeut anlitas centralsjukhusets, då till exempel individuella stödskenor behöver framställas. Kontakten med hembyns hemsjukvård och hemservice är aktiv då utskriv- Foto/Kuva: SteFan Strang ningen planeras. Hälsovårdscentralens socialarbetare jobbar även intimt med avdelningen för att bistå med bedömning av fortsatt vårdplats och hjälper också med socialstödet. Hon är samtidigt hälsovårdscentralens patientombudsman. Äldrerådgivaren bistår vid minnestester och stöder de dementa och deras anhöriga i hemmen. Även tandklinikens och fotvårdens tjänster står till förfogande. Under några års tid har vi även, på läroavtalsbasis, erbjudit yrkesutbildning för anstaltsvårdare och närvårdare i samråd med Vasa kustregions läroavtalsbyrå. På så sätt har några icke formellt kompetenta erhållit kompetens för sin befattning. Ibland märks en viss rädsla för avdelningarna. Många äldre lever ännu med den gamla uppfattningen att från bädden kommer man aldrig ut och drar sig därför för att komma dit. Den attityden försvinner vanligtvis snabbt på avdelningen, som upplevs trygg och positiv. Torsten Lång, hemma från Solf, är inne för rehabilitering av sin opererade höftled. Jag har vårdats på fyra olika Foto/Kuva: SteFan Strang sjukhus, till och med på universitetssjukhus, men aldrig upplevt samma goda vård och bemötande av personal och läkare som här. De är bäst. Men däremot är boendestandarden här på avdelning 1 under all kritik. Det finns bara ett duschrum för oss alla. Där står kvinnor och karlar i kö. Toaletterna är för få och finns inte heller i rummena. Det borde åtgärdas snabbt. Avdelningen blev nämligen uppförd under dåtida byggnadsstyrelsens tidevarv och den gav strikta normer för byggandet. Tyvärr uppfyller de inte alls kraven på modern vård ur praktisk och vårdetisk synvinkel. I dag vill man se till den enskildes behov av integritet. Helst borde alla ha rätt till enskilt rum eller högst dela det med en annan. WC och badrum borde ingå i varje rum. Avdelningen vårdar alltid dementa samtidigt. Det blir ofta oroligt för alla parter då alla patientkategorier blandas samman. oberoende om de är unga eller gamla borde absolut ha möjliget till enskildhet och rum för anhöriga, till exempel för övernattning. Infektionspatienterna kan inte erbjudas behövlig isolering. Maginfluensa breder lätt ut sig, trots aktiva hygieninsatser. I flera år har hälsovårdsnämnden försökt få planerna för nybygge av avdelning 1 att inrymmas i kommunens planer. Äntligen har nu kommunstyrelsen hörsammat detta och planerar seriöst för nybygge från och med 2010. det mesta av öppna vårdens hälso- och sjukvård via hälsostationerna. Tyvärr har inte Smedsby- och Norra Korsholmområdet ännu fått någon egen hälsostation för ändamålet, utan inryms i den redan överfulla huvudhälsovårdscentralen. I samma byggplaner finns nu även en efterlängtad egen hälsostation för Smedsby och Norra Korsholm. Kommunen har många stora utmaningar framför sig då den äldre befolkningens antal starkt växer till sig under de närmaste 20 åren. Alla insatser för fortsatt boende hemma bör utvecklas. Trots det räcker inte dygnet runtvårdens vårdplatser som de är i dag. Kommunen behöver definitivt fler så kallade effektiverade serviceboenden.

Mustasaaren terveyskeskuksen kaksi vuodeosastoa antavat ympärivuorokautista hoitoa. Potilaille halutaan tarjota laadukasta hoitoa, jossa otetaan huomioon potilaan yksilölliset tarpeet ja resurssit. Vuodeosastot haluavat edistää potilaiden omatoimisuutta ja korostaa yksilöllistä hoitoa. Osasto 1 valmistui vuonna 1982, ja se tarjosi aluksi sekä lyhytaikais- että pitkäaikaishoitoa. Nopeasti kasvavassa kunnassa tuli kuitenkin pian tarve saada lisää pitkäaikaishoitopaikkoja, ja paikkapulaa helpottamaan valmistui vuonna 1992 uusi hoito-osasto, osasto 2, vastaamaan nykyaikaiselle sairaalalle asetettuihin vaatimuksiin. Osastojen visiona on antaa jokaiselle potilaalle hyvää hoitoa potilaan arvokkuus säilyttäen. Osastolla 2 on tällä hetkellä 40 pitkäaikaishoidon paikkaa. Paikkamäärää on viime vuosina vähitellen lisätty, jotta mahdollisimman moni potilas saataisiin heti erikoissairaanhoidon tarpeen päätyttyä jatkohoitoon terveyskeskukseen. Osastoista vanhempi, osasto 1, antaa lähinnä lyhytaikaishoitoa ja kuntoutushoitoa. Osastolla on 36 hoitopaikkaa. Noin 25 35 prosenttia tämän osaston hoitopaikoista tarvitaan kuitenkin nykyisin sellaisten potilaiden pitkäaikaishoitoon, jotka odottavat hoitopaikkaa muualta. Siitä huolimatta potilasvaihtuvuus on 180 200 prosenttia eli noin 60 70 kotiutettua potilasta kuukaudessa. Keskimääräinen hoitoaika osastolla on 15 vuorokautta. Joka neljäs potilas saa lääkinnällistä hoitoa, joka viides kuntoutushoitoa, ja 5 prosenttia potilaista on osastolla sijaishoidossa omaishoitajan vapaan aikana. Myös saattohoidon tarve kasvaa koko ajan. Lisäksi osastolla on pääasiassa kuntoutukseen tulleita päiväpotilaita. muuttunut paljon 15 viime vuoden aikana, ja se muistuttaa nykyisin pitkälti aluesairaalan yleistä osastoa. Hoidamme muun muassa kiireellistä hoitoa vaativia tulehduksia (esim. suonensisäisellä hoidolla), teemme verensiirtoja ja annamme leikkausta edeltävää ja leikkauksen jälkeistä kuntoutusta, selvitämme erilaisia vaivoja ja toimintojen heikentymistä ja hoidamme multiresistenttien bakteerien aiheuttamia kroonisia tulehduksia. Osasto antaa myös intervallihoitoa sekä palliatiivista (ei-parantavaa, lievittävää) hoitoa. Ensisijaisena tavoitteena on aina, että potilas pääsisi takaisin kotiin tai kodinomaisiin olosuhteisiin. Kaikilla potilaillamme ei ole tätä mahdollisuutta, ja sen vuoksi hoitohenkilökunta haluaakin tehdä kaikkensa antaakseen potilaille turvallista hoitoa elämän loppuvaiheessa. Osasto koetaan sekä erikoissairaanhoidon että kotihoidon jatkeeksi. Vaikka asiakkaat ovat usein iäkkäitä, osastolla hoidetaan jatkuvasti myös työikäisiä potilaita. Tähän asti nuorin potilaamme on ollut 16-vuotias. Olemme tähän asti olleet onnekkaita ja voineet palkata osaavaa sairaanhoitohenkilökuntaa. Myös lääkäreiden saatavuus on ollut hyvä. Valitettavasti nyt on käynyt yhä vaikeammaksi löytää hoitajille vuosi- ja sairauslomasijaisia. Svenska yrkeshögskolan ja Svenska yrkesinstitutet, jotka vastaavat sairaanhoitajakoulutuksesta Vaasassa, ovat useamman vuoden ajan panostaneet kansainväliseen koulutusohjelmaan, jonka kautta myös terveyskeskus on voinut palkata useita ulkomaisia hoitajia. Hoitohenkilökunta palvelee potilaita suomeksi tai ruotsiksi potilaan äidinkielen mukaan. Osastot korostavat yksilöllistä hoitoa, minkä vuoksi potilaan omaisiin pidetään tiivistä yhteyttä. Hoito-osastot on jaettu hoitomoduuleihin, ja jokaisessa moduulissa työskentelee yksi hoitajapari. He huolehtivat 8 10 potilaasta. Osastolla 1 on lääkäri paikalla joka arkipäivä, osastolla 2 lääkäri kiertää kaksi kertaa viikossa. Hoitajat ylläpitävät hoidon laatua ja omaa osaamistaan muun muassa osallistumalla aktiivisesti täydennyskoulutukseen ja hoitosuunnittelutilaisuuksiin. Osastoilla samoin kuin kunnan kotihoidossa ja kotisairaanhoidossa on käytössä kansainvälinen hoidon laadun mittari, FinRAI. Mittari mittaa potilaan resursseja, terveyshaittoja ja terveysvaaroja monipuolisesti ja auttaa hoidon suunnittelussa. Maamme kunnista 20 25 prosenttia käyttää FinRAI-mittaria. Tällä tavoin myös Mustasaaren kunnan vanhustenhuoltoa voidaan mitata ja verrata maamme muihin kuntiin. Hoitohenkilökunta tekee nykyisin kaikki potilaan hoitoa koskevat merkinnät tietokoneella, mikä helpottaa hoidon suunnittelua ja seurantaa sekä yksinkertaistaa yhteydenpitoa oman kunnan kotihoidon ja kotisairaanhoidon välillä. Sähköinen hoitopäiväkirja parantaa myös hoidon turvallisuutta. Lääkkeet annetaan oikeaan aikaan ja lääkkeiden käsittely on turvallisempaa. Kuva/Foto: SteFan Strang Vuodeosastot tekevät kiinteää yhteistyötä terveyskeskuksen fysioterapiaosaston kanssa. Sekä fysioterapeutit että kuntohoitajat osallistuvat potilaiden päivittäiseen hoitoon antamalla yksilöllistä kuntoutusta ja fysioterapeuttista hoitoa. Lääkinnällinen kuntoutus tarjoaa apuvälinepalvelua ja kotikäyntejä, jolloin tehdään arvio kodin mahdollisista muutostöistä ja selvitetään, mitä apuvälineitä tai laitteita kotiin täytyy hankkia tai asentaa. Osastoilla käy terveyskeskuksen puheterapeutti harjoittamassa afaatikkoja puheen tuottamisessa. Kunnalla ei ole omaa toimintaterapeuttia, mutta terveyskeskus käyttää keskussairaalan toimintaterapeutin palveluja esimerkiksi silloin, kun potilas tarvitsee yksilöllisen lepolastan. Osastot ovat tiiviissä yhteydessä potilaan kotikylän kotisairaanhoitoon ja kotipalveluun potilaan kotiuttamista suunniteltaessa. Terveyskeskuksen sosiaalityöntekijä tekee myös tiivistä yhteistyötä osaston kanssa jatkohoitopaikan suunnittelussa. Sosiaalityöntekijä avustaa myös sosiaalituen hakemisessa ja toimii terveyskeskuksen potilasasiamiehenä. Vanhusneuvoja tekee muistitestejä ja tukee dementoituneita ja heidän omaisiaan kotona. Osastojen käytettävissä ovat myös hammasklinikan ja jalkahoidon palvelut. Olemme myös muutaman vuoden ajan tarjonneet laitoshoitajan ja lähihoitajan ammattikoulutusta oppisopimuskoulutuksena yhteistyössä Vaasan rannikkoseudun oppisopimustoimiston kanssa. Näin hoitajat, joilta on puuttunut muodollinen pätevyys, ovat voineet pätevöityä ammattiinsa. Huomaamme täällä osastoilla aina silloin tällöin, että vuodeosastoja kohtaan tunnetaan jonkinlaista pelkoa. Moni iäkkäämpi kuntalainen on yhä siinä uskossa, että kun vuodeosastolle joutuu, sieltä ei enää pääse pois. Pelko häviää kuitenkin normaalisti pian, ja osasto koetaan turvalliseksi ja myönteiseksi. Sulvalainen Torsten Lång on vuodeosastolla kuntouttamassa leikattua lonkkaniveltään. Minua on hoidettu neljässä eri sairaalassa, myös yliopistosairaalassa, mutta missään en ole saanut yhtä hyvää hoitoa ja kohtelua kuin täällä. Täällä on parhaat hoitajat ja lääkärit. Sen sijaan vuodeosaston 1 potilashuoneet ovat tasoltaan ala-arvoisia. Meillä potilailla on käytössä vain yksi suihkuhuone, jonne jonottavat niin naiset kuin miehetkin. Huoneissa ei ole omaa vessaa, ja yhteisiä vessoja on aivan liian vähän. Tähän täytyisi saada muutos pikaisesti. Osasto 1 rakennettiin sen aikaisen rakennushallituksen aikana, ja rakentamiselle asetettiin silloin hyvin tiukat rajat. Lopputuloksena oli osasto, joka ei valitettavasti lainkaan täytä nykyajan hoitovaatimuksia käytännöllisyyden ja hoidon eettisyyden kannalta. Nykyisin halutaan kunnioittaa potilaan yksityisyyttä. Potilashuoneiden tulisi mieluiten olla yhden hengen, korkeintaan kahden hengen huoneita. Jokaisessa huoneessa tulisi olla oma wc ja kylpyhuone. Osastolla hoidetaan aina dementoituneita yhtä aikaa. Erilaisten potilasryhmien sekoittaminen johtaa usein siihen, että kaikki potilaat kokevat tilanteen rauhattomaksi. Saattohoitopotilaiden, niin nuorten kuin vanhojenkin, tulisi ehdottomasti saada mahdollisuus yksityisyyteen, ja omaisille tulisi järjestää huone esimerkiksi yöpymistä varten. Osastolla ei ole potilaiden eristämismahdollisuutta infektioiden torjumiseksi. Vatsainfluenssalla on tapana levitä helposti, vaikka noudatetaankin tarkkaa hygieniaa. Terveyslautakunta on monen vuoden ajan yrittänyt saada osaston 1 uudisrakennuksen sisällytettyä kunnan investointisuunnitelmiin. Kunnanhallitus on viimein kuullut toivomuksen, ja suunnitteilla on nyt hankkeen toteuttaminen vuodesta 2010 alkaen. Suurin osa avoterveydenhuollosta annetaan nykyisin terveysasemilla. Valitettavasti Sepänkylän ja Pohjois- Mustasaaren alueet eivät ole vielä saaneet omaa, tarkoituksenmukaista terveysasemaa, vaan näiden alueiden asukkaita palveleva terveysasema joutuu ahtautumaan jo ennestään täyteen ahdetun terveyskeskuksen tiloihin. Rakentamissuunnitelmiin sisältyy nyt myös odotetun oman terveysaseman rakentaminen Sepänkylän ja Pohjois- Mustasaaren asukkaille. Kunnalla on edessään monia suuria haasteita, sillä ikääntyvän väestön osuuden arvioidaan kasvavan huomattavasti 20 lähivuoden aikana. Kunnassa tulisikin kehittää kaikkia niitä toimenpiteitä, joilla mahdollistetaan kotona asuminen mahdollisimman pitkään. Tästä huolimatta ympärivuorokautiseen hoitoon ei nykyisellään ole riittävästi hoitopaikkoja. Kunta tarvitsee ehdottomasti lisää nk. tehostetun paikkoja. palveluasumisen

i Under januari mars 2009 får Korsholms elever i högstadiet, gymnasiet och Keskuskoulu samt andra stadiets elever som tar en yrkesutbildning delta i en idétävling om hur Korsholms kommuns centrum kunde se ut i framtiden. När omfartsvägen norr om riksväg 8 är klar kommer trafikmängden genom Smedsby att sjunka enligt prognosen för år 2030 från dagens 15000 fordon till knappa 3000 fordon per dag. Detta öppnar upp för nya kreativa lösningar för kommunens centrum. En egentlig arkitekttävling kommer att pågå under våren 2009 med 3 5 utvalda deltagare. Dessa bör lämna in sina tävlingsförslag under maj månad. Samtidigt som arkitekttävlingen pågår önskar Alice Lillas, som är ordförande för centrumplaneringsarbetsgruppen få in många kreativa förslag även från dagens skolelever, vilka samtidigt är morgondagens invånare i det framtida förnyade centrumområdet. Eleverna kan endera jobba på egen hand eller i grupp med sina förslag. komma med förslag om hur området kring skolcentrum kunde utvecklas, hur grönområdet kring kulturhuset bättre kunde utnyttjas. Kanske torget bör flyttas för att få mer synlighet, hur ska man bättre binda samman båda sidorna om dagens riksväg 8 för att få en bättre helhet av centrum. Vad kunde man göra för att bättre synliggöra att man anländer till kommunens centrum när man passerar gränsen mellan Vasa och Korsholm i söder och när man kommer in norrifrån vid i Tammi maaliskuussa 2009 mustasaarelaiset yläkoulun ja lukion oppilaat sekä toisenasteen ammatillisessa koulutuksessa olevat nuoret voivat osallistua ideakilpailuun, jonka tarkoituksena on suunnitella, miltä Mustasaaren kunnan keskusta voisi näyttää tulevaisuudessa. Ennusteen mukaan Sepänkylän läpi kulkeva liikenne vähenee ohikulkutien valmistuttua nykyisestä 15000 ajoneuvosta vajaaseen 3000 ajoneuvoon päivässä vuoteen 2030 mennessä. Tämä mahdollistaa uudet, luovat ratkaisut kuntakeskuksen kehittämisessä. järjestettävään varsinaiseen arkkitehtikilpailuun kutsutaan 3 5 osallistujaa, joiden on jätettävä kilpailuehdotuksensa toukokuun loppuun mennessä. Keskustan suunnittelutyöryhmän puheenjohtaja Alice Lillas toivoo, että samaan aikaan foto/kuva: emma Hinttu Botniahallens korsning. Behövs det utrymme för mera idrottsaktiviteter i centrum eller kanske behöver vi få fler utecaféer eller gång och cykelleder? Allt är möjligt när man låter fantasin flöda. Högst 5 sidor får lämnas in där kun arkkitehtikilpailu on käynnissä, työryhmä saisi monta luovaa ehdotusta myös tämän päivän oppilailta, jotka ovat tulevan uudistetun kuntakeskuksen huomispäivän asukkaita. Oppilaat voivat työstää ehdotuksiaan joko yksin tai ryhmässä. Työryhmä toivoo, että oppilaat kiinnittävät ehdotuksissaan huomiota etenkin seuraaviin seikkoihin: koulukeskuksen kehittäminen, kulttuuritaloa ympäröivän viheralueen hyö man i mån av möjlighet både i ord och med teckningar eller bilder för fram sina idéer till tävlingsjuryn. Det vinnande förslaget från varje skola får sedan 100 euro i belöning. dyntäminen, torin mahdollinen siirtäminen näkyvämmälle paikalle, eri puolella valtatietä 8 sijaitsevien alueiden yhdistäminen keskustakokonaisuuden eheyttämiseksi, kuntakeskukseen saapumisen korostaminen miten tielläliikkujalle osoitetaan, että hän lähestyy kuntakeskusta ylittäessään etelässä Vaasan ja Mustasaaren välisen rajan tai ajettuaan pohjoisen suunnasta Botniahallin risteykseen. Tarvitaanko keskustassa lisää tilaa liikuntaharrastuksille vai tarvittaisiinko kenties lisää ulkokahviloita tai vaikka lisää kävely ja pyöräteitä? Kaikki on mahdollista, kun annetaan tilaa mielikuvitukselle. Tuomaristolle toimitetaan enintään 5 sivun mittainen kilpailuehdotus, jossa ideaa esitellään sanoin ja kuvin. Kunkin koulun voittajaehdotus palkitaan 100 euron rahapalkinnolla. foto/kuva: futureimagebank I Flugan Astrid tar sig an den svåra uppgiften att hålla reda på sin lillebror Bertil. Tillsammans får de vara med om många äventyr. En fyndigt skriven berättelse med roliga bilder. I Snön faller och det är självaste julafton. Men för Kråkan vill ingen riktig julstämning infinna sig. Inte nog med att det är kallt och mörkt i kråkboet, han har dessutom redan kvällen före julafton råkat öppna alla julklappar han hade ordnat till sig själv. Då är det tur att det finns vänner som Mamma Mu. Hon vet precis hur man ska ordna mysigt juligt både för en ko och en kråka. I Perry L Crandall är inte efterbliven, Är man efterbliven har man IQ 75 jag har IQ 76. Han är långsam, men det är en helt annan sak. Vid 32 års ålder förändras hans liv i ett slag hans älskade farmor dör och han tvingas flytta från huset han bott i hela sitt liv. Men kort därefter blir han en vinnare han har vunnit 12 miljoner dollar! Lyckligt lottad är en riktig feel good roman, en hjärteknipande historia som bjuder på skratt, gråt, tandagnisslan och ett underbart, lyckligt slut. Behöver vi tillägga att L i Perry L Crandall står för Lucky? I Det är inte bara höstdagarna i Edinburgh som lider mot sitt slut även John Rebus karriär som kriminalkommissarie gör det. Skrivbord ska städas, lösa trådar ska knytas ihop och kollegor ska övertalas. En rysk exilpoet hittas död, samtidigt som en rysk delegation av ivriga affärsmän befinner sig i staden. Politikerna och bankdirektörerna är angelägna om att fallet får ett snabbt avslut. Men Rebus och hans kollega Siobhan Clarke anar ugglor i mossen, särskilt när ett nytt brutalt mord inträffar. I samma veva utsätts en lokal gangster för ett överlagt och rått mordförsök. Har Rebus ansträngt sig lite väl mycket för att avsluta gamla fall? I Oksasen toinen romaani kertoo nuorten naisten välisestä rakkaudesta ja toivosta, että tämä rakkaus kestäisi vaikeuksien läpi. Paniikkihäiriöstä kärsivä Piki, Helsingin coolein yölintu, jää vangiksi omaan kotiinsa. Häntä yrittävät auttaa sekä nykyinen tyttöystävä, joka on myös tarinan kertoja, että entinen heila. Koskeva, raaka ja rehellinen tarina. I Mikko Karppi on tuonut suomalaiseen jännityskirjallisuuteen mystiikkaa ja yliluonnollisia asioita tavalla, joka on tullut tutuksi X Filesin ja Lostin kaltaisista televisiosarjoista. Unkarilainen taulu on hänen toinen romaaninsa. I Agent ZigZag handlar om Eddie Chapman som utbildades till tysk spion i det ockuperade Frankrike under andra världskriget och som sedan släpptes över England med fallskärm, utrustad med revolver, en kortvågsradio och en cyanidkapsel. Eddie Chapmans uppgift var att spränga en flygplansfabrik, men han kontaktade istället den brittiska underrättelsetjänsten MI5 och blev dubbelagent. Agent ZigZag bygger på material från MI5:s hemliga arkiv som sextio år efter andra världskrigets slut blivit tillgängligt och möjliggjort att den sanna historien om Agent Zig Zag nu för första gången kan berättas. I En bok om hur man tränar med sikte på att tävla i bruksspår. Det finns många exempel på övningar från nybörjarspår till avancerad spårträning. Dessutom om hur man tränar uppletande med hunden. Tisdag 23.12 stänger vi klockan 16.00. I övrigt normal öppethållning. Kör normalt (men inga skolor) 22 23.12. Står 24.12 6.1. Stängt måndag 5.1. Tisdag 23.12 öppet 10 16. Stängt onsdag 31.12 och måndag 5.1. Stängt fredag 2.1, måndag 5.1 och fredag 9.1. Stängt fredag 2.1. Stängt måndag 5.1. Tiistaina 23.12. suljemme klo 16.00. Muuten auki normaalisti. Ajaa normaalisti (paitsi kouluvuoroja) 22. 23.12. Ei aja 24.12. 6.1. Kiinni maanantaina 5.1. Tiistaina 23.12. auki 10 16. Kiinni keskiviikkona 31.12. ja maanantaina 5.1. Kiinni perjantaina 2.1., maanantaina 5.1. ja perjantaina 9.1. Kiinni perjantaina 2.1. Kiinni maanantaina 5.1.

Anmälan till vårens kurser pågår som bäst och du kan anmäla dig antingen direkt på webben www. hellewi.fi/korsholm eller till kansliet på telefon 3277260 eller 3277261. Vårt kansli är stängt 23.12 och 31.12. Godhet i en ond tid, 19.1, Svante Lundgren. Syskonrelationer, del I, 3.2, Lisen Kullas-Nyman. Sorgen klädd i ord och känsla, 9.2, Mary Andrén-Pada. Hållbart liv, 10.2, Maria Sundblom- Lindberg. Hälsoserie för pensionärer: Fotvård, 10.2, Catrin Byggningsbacka. Manligt Kvinnligt, 16.2, Christoph Treier Nyheter i vårens program, bl.a: Creative crafts, slöjd för pojkar och män med invandrarbakgrund, Smedsby. Cooking in English, Smedsby. Short Stories, Kvevlax. Nybörjar- kurs i orientalisk dans, Kvevlax. Engelska för nybörjare, Replot. Engelska (nivå 3), Replot. En röd tråd skriv om ditt liv!, Smedsby. Travelling and writing (nivå 4), Smedsby. Skriv på finska, Smedsby. Afrodans, Smedsby. Pianospelning för daglediga, Smedsby. Skapa till babyn, Smedsby. Redigera digital video, Smedsby Det finns ännu platser kvar på en svenskspråkig A-datakörkortsutbildning som ordnas av vuxeninstitutet och Vasa kustregions läroavtalsbyrå. Utbildningen är avsedd för företagare eller anställda som använder datorn dagligen. Innehållet i utbildningen är 1) Datateknikens grunder, 2) Datoranvändning och datahantering, 3) Ordbehandling i Word, 4) Kalkylering i Excel, 5) Databaser i Excel, 6) Grafik i Power- Point och 7) Internet och e-post. Teoriundervisningen pågår tisdagseftermiddagar från januari till oktober, dock med sommar- uppehåll. Tom Lillas på vuxeninstitutet ger ytterligare information om utbildningen, tom.lillas@korsholm.fi eller tfn 3277264. Mia Malmsten på Vasa kustregions läroavtalsbyrå tar emot anmälningar, mia.malmsten@ vaasa.fi eller tfn 3253451. Anmälan senast 31.12.2008. Deltagare tas med i anmälningsordning. Ilmoittautuminen kevään kursseille on meneillään, ja voit ilmoittautua joko suoraan verkossa www.hellewi.fi/mustasaari tai soittamalla kansliaan, puhelin 3277260 tai 3277261. Kanslia on kiinni 23.12. ja 31.12. Sijoittaminen, 4.2. Asunnon osto ja myynti, 11.2. Keinoja talouden tasapainolle, 18.2. Uutuuksia kevään ohjelmassa, mm.: Matkailijan englantia. Espanjan alkeiskurssi. Kiinan kielen ja kulttuurin alkeiskurssi. Kesäksi kuntoon! painonhallinta. Kuvataidekurssi 7 12- vuotiaille, Tuovila. Kudonta alkeiskurssi. Hopeatyö. Vaapun rakennus ja maalaus. Pukeutumiskurssi Namnförslagstävlingen som började på vårvintern är nu avslutad. Förslagen gav inte ett heltäckande namn, men dock ett delnamn. Det nya namnet som träder ikraft 1.1.2009 är Sp Seniorpunkten Senioripiste. Namnet återger vår verksamhet och kan lätt användas på båda språken. Ingen hade gett just det namnet, men många hade gett förslag där senior/seniori ingick. Juryn bestämde att mellan alla dessa skulle en vinnare dras. Fru Fortuna gynnade Henry Koivisto från Smedsby som hade gett namnförslaget Seniorhem Iltarusko. Han vinner den handgjorda segelskutan som tillverkats här på dagcentralen. 68 personer deltog och bland dem drogs tröstevinster. Vinnarna är: Terttu Piiroinen får ett nyckelskåp, Edith Karlsson tiffanyljuslykta, Maj-Lis Nyman duk i lappteknik, Irma Finnilä tovade pannlappar, Thomas Friberg tovad tomte, Gretel Kytömäki träslevar, Seija Ingo smörkniv, Marjukka Kennola smörkniv, Elvi Löwenberg smörkniv och Birgit Risberg decoupageask. Vi gratulerar vinnarna och tackar jurygruppen! Välkomna till Sp Seniorpunkten både nya och gamla deltagare! Hobby, jämna veckor: måndag, torsdag och fredag klockan 9 11. Ojämna veckor: måndag, tisdag, torsdag och fredag klockan 9 11. Träslöjd varje onsdag och torsdag klockan 12 15.30. Vårterminen börjar vecka 2, det vill säga 7.1. Dagcentergrupperna startar sin verksamhet också 7.1. Onsdag 17.12 klockan 18.30 gästar oss den tvåspråkiga kören Sunny Singers från Korsholms vuxeninstitut. Utlovas sång, allsång och överraskningar, dessutom är konserten avgiftsfri. besöker oss lördag 20.12 klockan 10. En stämningsfull stund i vår festsal med Lucia och hennes tärnor. Vi inbjuder till mellandagsdans och till årets första dans torsdag 8.1 klockan 16.30 20 (obs. tiden!) Det är Kvevlaxgillet som ger oss takt och dansglädje! Förra årets mellandagsdans var mycket uppskattad så vi inbjuder er alla gamla men också nya deltagare igen. Vi bjuder också på konfekt ett nytt dansår till ära! Torsdag 5.2 klockan 14 17 firar vi med en dans tillsammans med Korsholmsgillet och deras svängiga spelmansmusik. Vi spelar säsongens första Bingo 14.1 klockan 13. Ännu till sista december ställer träkonstnär Lars-Göran Söderholm ut sina alster. Under januari och februari månader presenterar Smedsby Marthaförening sin utställning foto/kuva: viola mitts av gamla textilier. Alla är välkomna och speciellt välkomna är övriga Marthaföreningar. Mars- och aprilmånadens utställare är Inger Järf från Karperö. Hon är ny konstnär på dagcentralen och målar människor och blommor i akvarell. Hennes utställning heter Min andra. Sysselsättningsledare Kerstin Dahlkar, tisdag klockan 9 10, telefon 3277297. Dagcenterledare Viola Mitts, varje vardag klockan 9.30 10.30, telefon 3277293. E-post: viola. mitts@korsholm.fi. Glada Julhälsningar från personalen på Korsholms dagcentral. Och ett riktigt Gott Nytt År i samarbetets tecken! Kuluvan vuoden kevättalvella alkanut Mustasaaren päiväkeskuksen nimikilpailu on nyt päättynyt. Ehdotetuista nimistä ei suoraan löytynyt sopivaa nimeä mutta osa tulevasta uudesta nimestä löytyi useammasta ehdotuksesta. Uusi nimi, joka tulee voimaan 1.1.2009, on Sp Seniorpunkten Senioripiste. Nimi kuvastaa toimintaamme, ja sitä on helppo käyttää sekä suomeksi että ruotsiksi. Kukaan ei ollut ehdottanut juuri tätä nimeä, mutta monet olivat ehdottaneet nimeä, johon sisältyi sana senior/seniori. Tuomaristo päätti arpoa voittajan näiden keskuudesta. Onnetar suosi sepänkyläläistä Henry Koivistoa, joka oli ehdottanut nimeä Seniorhem Iltarusko. Koivisto voitti päiväkeskuksessa tehdyn purjeveneen. Nimikilpailuun saatiin kaikkiaan 68 ehdotusta, ja osallistujien kesken arvottiin lohdutuspalkintoja. Arpaonni suosi seuraavia: Terttu Piiroinen avainkaappi, Edith Karlsson tiffanylyhty, Maj-Lis Nyman tilkkuliina, Irma Finnilä huovutetut pannulaput, Thomas Friberg huovutettu tonttu, Gretel Kytömäki puukauhoja, Seija Ingo voiveitsi, Marjukka Kennola voiveitsi, Elvi Löwenberg voiveitsi ja Birgit Risberg decoupage-rasia. Onnittelut kaikille voittajille ja kiitokset tuomaristolle! Harrastustoimintaa, parilliset viikot: maanantai, torstai ja perjantai klo 9 11. Parittomat viikot: maanantai, tiistai, torstai ja perjantai klo 9 11. Puutöitä keskiviikkoisin ja torstaisin klo 12 15.30. Kevätkausi alkaa viikolla 2 eli 7.1. Päiväkeskusryhmien toiminta alkaa samoin 7.1. Keskiviikkona 17.12. klo 18.30 vieraanamme on Mustasaaren aikuisopiston kaksikielinen kuoro Sunny Singers. Konsertti on maksuton. lauantaina 20.12. klo 10. Tule viettämään tunnelmallinen hetki juhlasalissa Lucian ja Luciakulkueen kanssa. Tervetuloa välipäivätansseihin ja samalla uuden vuoden ensimmäisiin tansseihin torstaina 8.1. klo 16.30 20 (huom. kellonaika!). Vuoden takaiset välipäivätanssit saivat suuren suosion, joten haluamme kutsua kaikki aiemmin mukana olleet ja uudet tulokkaat mukaan kokemaan tanssin iloa! Tarjolla konvehteja uuden tanssivuoden kunniaksi! Torstaina 5.2. klo 14 17 meitä tanssittaa Korsholmsgillet, joka tarjoaa menevää pelimannimusiikkia. Kauden ensimmäinen bingo pelataan 14.1. klo 13. Puutaiteilija Lars-Göran Söderholmin töihin voi tutustua vielä joulukuun loppuun asti. Tammi helmikuussa esillä on Smedsby Marthaföreningin keräämiä vanhoja tekstiilejä. Toivotamme tervetulleeksi kaikki kiinnostuneet ja erityisesti muut marttayhdistykset. Maalis huhtikuun taiteilija on Inger Järf Karperöstä. Näyttely on taiteilijan ensimmäinen päiväkeskuksessa. Hän kuvaa akvarelleissaan ihmisiä ja kukkia. Askartelunohjaaja Kerstin Dahlkar, puhelinaika tiistaisin klo 9 10, puh. 3277297. Päiväkeskuksen johtaja Viola Mitts, puhelinaika arkipäivisin klo 9.30 10.30, puh. 3277293. Sähköposti: viola.mitts@mustasaari.fi. Mustasaaren päiväkeskuksen henkilökunta toivottaa iloiosta joulua ja okein hyvää uutta vuotta yhteistyön merkeissä!

www.puutavaraliike.fi www.smeds.fi God Jul och Gott Nytt År! LAIHELA tel. 477 0470 NÄRPES tel. 224 1717 KAUHAJOKI tel. 232 1841 TEUVA tel. 267 2150 Sågat, hyvlat, impregnerat, målat, värmebehandlat trävirke. Paneler och lister, lim- Paneler fr. 2.50 /m 2 ERBJUDANDE träpelare och -balkar, tryckimpregnerade Golvspont fr. 7,00 /m balkar, lekstugor, förråd, utedass, lusthus 2 och gungor, garage och biltak. Bräder och plankor förmånligt LAIHELA NÄRPES KAUHAJOKI TEUVA ÖPPET VARD. 9-17 Dränerings- & avloppsreningssystemlösningar - Dränerings- och kabelgrävning - Dikesrensning - Avlopps- och regnvattensystem - Gräsmattor och stenmurar Korsholms Minigräv Tel. 050-434 6870 044-030 0001 H-FASTIGHETER Ab: Förmedlingsuppdrag av landsbygdsobjekt även skogs- och åkermarker, värderingar, köpebrev, gåvobrev, lagfarter H-KIINTEISTÖT Oy: Maaseutukohteiden välittäminen, myös metsä ja peltomaat, arviointi, kauppakirjat, lahjakirjat ja lainhuudot. Alla fraktioner 050-349 8555 Välkommen på uppköp! Vi har många fiskdelikatesser som passar till julbordet. Tel. 06-3200255 www.kalaliike.fi info@kalaliike.fi ny-ja@multi.fi www.nyja.fi OBS! Nu även hushållsavdrag för ventilationsrengöring och pannsotning av egnahemshus! (Självrisk 100,-) Tel. 06-7230839, 050-514 7488 www.nyja.nu önskar / toivottaa God Jul och Gott Nytt År Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta Marknadsvägen 2, 65610 Korsholm (Hotell Vallonia) Tfn 06-322 3211 Öppet vardagar 8.00-16.30 www.h-fastigheter.com www.h-kiinteistot.com NUOHOUS JA ILMASTOINTITÖITÄ YLI 30 VUODEN KOKEMUKSELLA VAASAN JA MUSTASAAREN ALUEELLA. Suoritamme - Kaikkien savuhormilla varustettujen tulisijojen nuohoukset, myös erikoistulisijat ja kattilanpuhdistukset. - Haponkestävät sisäpiiput ja katokset 10 vuoden takuutyönä. - Ilmastoinnin puhdistus-, mittaus- ja säätötyöt sekä pöytäkirjojen laadinta rakennustarkastusta varten. Kojehuollot, tiiviyskokeet ja kanavien kuvaukset. För inredaren Nuohoojamestari Eino Villanen puh. 044-9187421 Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta! PIIPPUVEIJARIT OY Försäljning och installation: Wahlroos Verkstad, Grankärrvägen 10, 66160 LÅNGÅMINNE Tfn 06-365 7105 www.wv.fi FANTS BLOMMOR Irenevägen 8, (Pellasbacken) Korsholm Må-fre 9.00-17.00, lö 10.00-14.00. Tel. 06-322 2544-25 olika pusselmotiv - Presenter - Binderier till alla tillfällen i livet. BEGRAVNINGSBYRÅ FANT AB Irenevägen 8, (Pellasbacken) Korsholm Öppet må-fre 9.00-16.30 Tel. 06-322 2744, gsm 050-313 8142 - Dejour dygnet runt - Fullständig begravningsservice Carina Lähdesmäki & Marina Östman