Laholmsnämnden Bokslut 2010



Relevanta dokument
Protokoll Sammanträdesdatum Ledamöter Margareta Bengtsson (M) ordförande, 80-82, Inbjudna Michael Borg äldreapotekare, 83

Protokoll Sammanträdesdatum Inbjudna Kerstin Larsson Strokeföreningen i Hallands län, 31 Barbro Thorin Strokeföreningen i Hallands län, 31

Protokoll Sammanträdesdatum Tjänstemän Eva Karin Möllefors tf nämndsdirektör, sekreterare, Maria Fransson sekreterare, 42-48

Kungsbackanämnden Bokslut 2013

Protokoll Sammanträdesdatum Presidiets förslag Laholmsnämnden beslutar utse Thomas Jönsson att jämte ordföranden justera protokollet.

Hyltenämnden. Bokslut 2013

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Protokoll Sammanträdesdatum Hyltenämnden Tid: Tisdagen 7 september 2010, kl 13:15-16:45 Plats: Vårdcentralen i Torup

Halsoframjande. skola. i Halland

En bra start i livet (0-20år)

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

vår hälsa länets möjlighet

Laholmsnämnden. Bokslut 2012

Kommunikationsavdelningen

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Hälsosamt åldrande hela livet

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING

Folkhälsoplan för Laxå kommun

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Lokalt folkhälsoarbete i Mora - Verksamhetsrapport 2008

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Verksamhetsplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

summan av kardemumman ett axplock av lokala nämnders erfarenheter och kunskaper

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN


Hälsosamma Skinnskatteberg

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

Gunnar Larsson. Underskrifter Paragrafer Marie Jesson Ewa Johansson. Gunnar Larsson BEVIS OM ANSLAG

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Demokratiutskottets verksamhetsrapport 2009

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Folkhälsoprogram

Jämställt bemötande i Mölndals stad

FOLKHÄLSOPLAN FOLKHÄLSORÅDET

Hälsa vid funktionsnedsättning

Mat och Måltider Oxelösunds kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

Verksamhetsrapport 2002

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Barn och ungdomars hälsa. Verksamhetsrapport från Hälso- och sjukvårdsberedning Nord Avser verksamhetsåret 2008

De nationella målen för folkhälsoarbete är också Eslövs kommuns mål. Se : Folkhälsans målområden

Protokoll Sammanträdesdatum Janet Harrysson folkhälsoutvecklare, 67

Lokala nämnden Hylte Bokslut 2012

Verksamhetsrapport 2012/2013

Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Utanförskap eller prevention?

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Beredningarna för medborgardialog

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Individuella utvecklingsplaner IUP

Kommunstyrelsens budgetberedning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Folkhälsoplan. för Partille

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Kommunstyrelsens arbetsformer

Åtgärdsplan Folkhälsorådet i Härryda kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Barn och elevhälsoplan 2011

Verksamhetsrapport 2001

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Välfärdsredovisning Bräcke kommun Antagen av Kf 57/2015

Matti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Barn- och ungdomspsykiatri

Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Mariestads kommun

Regionpolitik för barn och ungdomar

Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret

Jämlik hälsa

Minnesanteckningar från Hälsosamverkansberedningens möte den 21 november 2007

Vi växer för en hållbar framtid!

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt LK/150039

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens möte den 9 mars 2005

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Verksamhetsplan 2014/2015 Holmesskolan (skola och fritidshem)

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Transkript:

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo Ekman (S) Imre Gulyas (S) Ersättare Tommy Jacobson (M) Christian Wahl (M) Helene Nilsson (KD) Birgitta Fritzon (S) Nils-Erik Johansson (S) Nämndsdirektör: Eva Karin Möllefors Förändringar i Laholmsnämnden sedan den 1mars: Bo Ehlin (M) har slutat som ledamot och ersatts av Angela Magnusson (M) som tidigare var ersättare Tommy Jacobson (M) är ny ersättare Inledning Laholmsnämnden har ett ansvar för att inventera behov av hälso- och sjukvård, informera invånarna om deras möjligheter till vård samt hela vårdutbudet ur ett lokalt perspektiv, vilket ökar det demokratiska inflytandet. Samverkan mellan landstinget och kommunen stärks genom att den lokala nämnden kan företräda sin befolkning i alla samverkansfrågor. Uppdraget är att: beskriva och analysera befolkningens behov av hälso- och sjukvård ansvara för information till invånarna samverka med intressenter föra lokalt folkhälsoarbete verka för god hälsa medverka till nöjda och engagerade invånare Laholmsnämnden har under 2010 haft åtta sammanträden. Inför alla sammanträden har presidiet förberedd nämndssammanträdena. Nämnden har, för att skaffa sig kunskap om invånarnas hälso- och sjukvårdsbehov, haft dialogmöten med samtliga vårdenheter i Laholm, folktandvården i Laholm och Knäred, barnmorskemottagningen med mödrahälsovård, ungdomsmottagningen, familjecentralen samt barn- och ungdomspsykiatrin. 2

Laholmsnämnden har framfört och medverkat med underlag till den hälso- och sjukvårdspolitiska inriktningen via planeringsberedningen. Nämnden upprättar en plan för sitt arbete under ett år i taget, denna plan omsätts i aktiviteter. Under 2010 har en mångfald aktiviteter genomförts, så som möte med pensionärsorganisation, handikapporganisationer, invånarmöten där presidiet deltagit i huvudparten men i många fall hela nämnden. Se vidare i intern kontrollsredovisningen av samtliga utförda aktiviteter. Nöjda och engagerade invånare Folkhälsorådet styrning och samverkan Ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en förutsättning för att minska hälsoskillnader i befolkningen. Genom att samverkan i folkhälsorådet mellan Laholmsnämnden och kommunstyrelsen, har det lokala folkhälsoarbetet stärkts på strategisk nivå. Folkhälsorådet har sammanträtt fyra gånger under året. Folkhälsopolicyn för Halland och kommunbild Laholm (2009) har implementerats i såväl Laholmsnämndens som kommunens nämnders verksamheter och utgör underlag i styrningen av folkhälsoarbetet. Respektive kommunal nämnd har i sina nämndsplaner för 2011 angett vad de skall göra mot bakgrund av policyn och utifrån lokal data Kommunbild Laholm. Uppföljning kommer att ske genom att Folkhälsorådet gör nämndsbesök och för en dialog med de olika nämnderna. I syfte att uppdatera data och följa hälsoutvecklingen arrangerade folkhälsorådet en lokal folkhälsokonferens med redovisning av uppgifter kring befolkning, arbetsmarknad och näringsliv samt resultatet från studien Hur mår hallänningen? 2009. God hälsa Hälsofrämjande hälso och sjukvård Utvärderingen av landstingets utbildningsinsats inom ramen för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård visar att en ökad andel av patienterna har genomfört en livsstilsförändring i positiv riktning, från 21 procent (2007) till 24 procent (2009). Flera (46 procent) av patienterna uppger att personalens råd har bidragit till förändringen. Folkhälsoenheten stödjer vårdenheterna i det hälsofrämjande arbetet bl a genom verksamhetsbesök, FaR introduktion och material. Många är utbildade i Motiverande samtal (MI) och i basfakta om levnadsvanor. Laholm har en hög andel i befolkningen med övervikt och fetma vilket exempelvis har resulterat i ökade insatser kring matvanor och vikt vid ett par vårdenheter. Maten är förutsättningen för vårt liv men den står också för gemenskap, njutning, kultur och traditioner. På lång sikt kan matvanorna påverka risken att drabbas av olika folksjukdomar men de har även betydelse för inlärnings- och reaktionsförmåga, koncentration och ork. Under titeln: Så får vi ihop måltidspusslet, bra mat på kort tid till hela familjen, föreläste matkonsult, Eva Hessel för ett 70 tal laholmare. 3

Under kvällen kunde man även göra intresseanmälan till vårens uppföljning med praktisk matlagning. Hälsofrämjande förskola/skola Förskolan och skolan är bland de allra viktigaste arenorna för det hälsofrämjande arbetet riktat mot barn och ungdomar. Arbetet bör i första hand syfta till att stärka barnens och elevernas skyddsfaktorer på en generell nivå för att nå så många som möjligt. Förskolor och skolor som lyckas skapa lust och glädje i lärandet ger barn och elever möjlighet att utveckla en god hälsa. Förskolans generella uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande och skolans kärnuppdrag är att förmedla kunskaper och färdigheter. Genom att utveckla det hälsofrämjande arbetet i förskolan och skolan ges förutsättningar för att kärnuppdragen uppfylls. Laholmsnämnden via folkhälsoutredaren och hälsopedagogen verkar för en god hälsa hos barn och unga bland annat genom att samverka med kommunen i arbetet med Hälsofrämjande förskola/skola. Under året har två förskolor och en skola anslutit sig till modellen vilket innebär att 85 procent av förskolorna och 58 procent av skolorna nu ingår i nätverket. I uppföljningarna uppger personalen att arbetet med hälsofrämjande skolutveckling vidgat synen på begreppet hälsa. Det hälsofrämjande tankesättet finns med i vardagen hos pedagogerna, kontakten och delaktigheten med föräldrarna har utökats, arbetet med att stärka barnens självkänsla har resulterat i att barnen har blivit bättre på att klara sig själva och att ta ansvar för sig själva. Stödet till förskolor/skolor består av bland annat av att bidra med material, metoder, spridning av goda exempel, utveckling av nätverk samt handledning genom att medverkan på personal- och föräldramöten. En behovskartläggning i syfte att ta reda på högstadieskolornas behov av stöd i det hälsofrämjande arbetet har genomförts under hösten. Resultatet visar bl a att tid, struktur, samverkan, ekonomi, ledningens stöd och intresse anses som viktiga förutsättningar för det hälsofrämjande arbetet. Kunskapen om utvecklingsområdet hälsofrämjande skolutveckling varierade mellan skolorna men gemensamt var att det fanns en efterfrågan av mer information om nätverket och modellen. Laholmsnämnden ska under 2011 ta ställning till det fortsatta arbetet med handläggningen som grund. Psykisk hälsa Att må psykiskt bra är precis som att ha god hälsa inte något statiskt tillstånd. Det påverkas i ett kontinuerligt växelspel mellan livets olika situationer och omgivningen. Vid studier av psykisk ohälsa över tid ses tydliga könsskillnader där kvinnor rapporterar mer besvär än män. Det framgår också att det framförallt är i de yngre åldersgrupperna som den psykiska ohälsan har ökat. I syftet att ge befolkningen redskap och verktyg för att stärka sin psykiska hälsa och må bättre, genomfördes en föreläsning för allmänheten om självkänsla med psykoterapeut Jana Söderberg och med inslag av sång och musik med Elin Bäck. Kvällen samlade 225 deltagare som i utvärderingen beskrev att de fått inspiration och konkreta redskap att använda i vardagen. I samarbete med Veingeskolan (år7-9) och psykiatrin i Halland, har en temadag om psykisk ohälsa genomförts för elever i åk 8 och 9. Syftet är att öka kunskapen kring 4

psykisk ohälsa, informera om befintliga stödresurser samt visa på vad var och en kan göra själv. Utvärderingen av dagen visar en positiv inställning från eleverna. De ansåg att temadagen har bidragit till ny kunskap om psykisk ohälsa, de ansåg även att de fick många bra och nyttiga tips att använda i vardagen. Planeringen ansågs lyckad och eleverna ville gärna lära sig mer inom ämnet. Övrigt Laholmsnämndens folkhälsopersonal ingår i nätverk med nyckelpersoner i kommunen som arbetar med barn och unga samt i nätverk med Region Halland. Detta ger stora möjligheter till ett gemensamt folkhälsoarbete inom Laholm och hela Halland. Information och material inför uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige samt äldresäkerhets dagen Peppar Peppar, har spridits till verksamheter inom kommun och landsting med deltagande av nämnden. Stark ekonomi Landstingets övergripande mål Landstinget ska ha en stark ekonomi på både kort och lång sikt. En förutsättning för en stark ekonomi är att det finns en god ekonomisk hushållning med balans mellan de löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora. Om landstinget ska kunna behålla samma kapacitet över tiden behöver det egna kapitalet värdesäkras. Utgångspunkten ska vara att varje generation ska bära sina kostnader. Laholmsnämnden har som mål att ha en ekonomi i balans. Detta genom kontinuerlig uppföljning och stor uppmärksamhet inom de områden som nämnden ansvarar för. Totalt sett har nämnden en ekonomi i balans. Nämndens resultat för år 2010 är plus 400 000 kronor. Nedan presenteras det ekonomiska resultat per ansvarsområde. AE Ae namn Budget Utfall Utfall % Avvikelse 20403 Mödravård/ungdomsmottagning 4 985,0 4 985,0 100,0% 0,0 20404 Hälsofrämjande insatser 1 066,0 958,6 89,9% 107,4 20405 Politiker 1 001,0 918,2 91,7% 82,8 20406 Administration Nämndsdirektör 628,0 401,5 63,9% 226,5 Total 7 680,0 7 263,3 94,6% 416,7 Tabell 1 Resultat per 2010 i tkr Utfallet för mödravård/ungdomsmottagning följer enligt plan. Hälsofrämjande insatser visar ett överskott om 100 000 kronor för år 2010 på grund av lite lägre omkostnader än budgeterat. Utfallet för politiker är ett överskott om 100 000 kronor på grund av lägre kostnader för sammanträdeskostnader och omkostnader än budgeterat. Under juni månad genomfördes 5

en utbildningsdag för hela nämnden tillsammans med övriga lokala nämnder. Utbildningen innehöll i huvudsak underlag för nämndens fortsatta arbete med invånarnas behov av hälso- och sjukvård: Hälsa på lika villkor, folkhälsorapport Halland Cancersjukvården två vårdkedjor Läkemedel läkemedelsprojektet Halland, läkemedelskonsumtion Barnhälsovården Uppföljning Säker vård och vårdmiljöer Nationella patientenkäten Vårdbarometern Uppföljning Vårdval Halland Öppna jämförelser Psykisk ohälsa, demografi och socioekonomiska variabler Anslaget för nämndsdirektör visar överskott om 200 000 kronor. Det beror på att tidigare nämndsdirektör kostnader är budgeterade men nuvarande direktörs kostnader belastat kontot. För Laholmsnämnden Margareta Bengtsson ordförande Eva Karin Möllefors nämndsdirektör 6