- Energianvändning i ishallar -



Relevanta dokument
Stoppsladd fas 1-3, år

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år

Besparingar på 20-40% är realistiska i de flesta anläggningar. Stoppsladd, fas 1-3, år

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Projekt Stoppsladd Teknik- & Energiinventering av svenska ishallar

Effektivisering - exempel från svenska ishallar -

- en teknik- och energiinventering av svenska isarenor - Jörgen Rogstam Installatörernas Utbildningscentrum

Schneider Electric är involverade i 72% av slutanvändarnas energiförbrukning. Vi kan hjälpa er att spara!

ATT BYGGA OCH DRIVA ISHALLAR. Kenneth Weber

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Skogsvallen idrottsanläggning

Workshop Energismart Ishall Skåvsjöholm 9-10 juni 2011

Jörgen Rogstam Energi & Kylanalys

Checklista. Version 28 OKT Teknik- och energiinventering av svenska isarenor

2(5) Fula armaturer (d.v.s. belysningsanordningar) Bländande dagsljus eller armaturer 22% 26% 18% 20% 24% 24%

Information om isar och hallar

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energikartläggning Värmbols FC

Användarmanual Timvärde El o Fjärrvärme

Energirapport. med smarta tips. Fastighetsbeteckning: Ingarö-Långvik 1:366. Snösundsvägen 38 / Värmdö. Besiktigad av (certnr): Olle Lilja (5425)

SÅ LYCKAS VI MED ENERGIBESPARINGAR I ISHALLAR

Glidindex?, Snöindex? Passningsindex?, Synlighetsindex? Spelarindex?

Totalmetodiken. Totalmetodiken Kortrapport för Etapp 1 maj 2015

Stoppsladd fas 2 Energianvändning i svenska ishallar

Analys och rapport. Undersökningen Hur mår djuren som ger oss vår mat? 8 februari 2010

Energirapport med smarta tips

Stoppsladd fas 3 Energianvändning i svenska ishallar

Stoppsladd fas 2 Energianvändning i svenska ishallar

Fjärrvärme Ängelholm. Informationsmöte med konsumenter 10 oktober 2012

Invändig tilläggsisolering. Varför? ytterväggar i flerfamiljshus

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Vallda 17:208. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Vad är Reko fjärrvärme? Reko fjärrvärme är Svensk Fjärrvärmes system för kvalitetsmärkning av fjärrvärmeleverantörer.

Cykeltrafikprogram för Umeå kommun

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energieffektiva företag

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Backagärde 4:1. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Varför förbruka mer ljus än vad du behöver?

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Järnbrott 40:26. Radiomastgatan 4 / Västra Frölunda. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Svenska Ishockey förbundet

Energirapport. med Energitips. Fastighetsbeteckning: Skärkhult 1:53. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Certifieringssystem för installatörer. Anna Carlén

Split- vs ventilationsaggregat

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet/ Rådgivarna.

Skåneinitiativet Skellefteå 22 & 23 mars 2012

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Rampen 14. Besiktigad av (certnr): Zanel Skoro (5204)

WinMore Systems Hippo Hippo Tips

Energy Performance Contracting eller energiarbete i egen regi?

SMHI Prognosstyrning. För lägre energiförbrukning och bättre inomhusklimat

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

Energirapport villa. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Lervik 1:256. Lerviksvägen 108 / Åkersberga

Energirapport. med smarta tips. Kremlavägen 3 / Västerås. Datum för besiktning: Adress/ort: Besiktigad av (certnr): Mats Jönsson (3299)

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Besiktningsuppgifter. Byggnadsuppgifter. Uppdragsgivare

Enkätundersökning inomhusklimat, Beteendevetarhuset, Umeå Universitet

Kärnkraftsopinionen november 2006

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

19. Skriva ut statistik

Gör rent hus med fukt, mögel och dålig lukt

Vi i Sverige är duktiga på att effektivisera energianvändningen!!??

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Fastighetsautomation ur ett ekonomiskt perspektiv

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Uppdrag: Du vet nu mer om hur Östersjön mår. Nu är det dags att göra något. Rädda Östersjön! Handlingsplan Elevmaterial 2

Semesterplaner Ingela Gabrielsson Privatekonom

TOTALPROJEKT - LÖNSAM ENERGIEFFEKTIVISERING MED TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Energieffektiv belysning. Milstolpar energibesparing med modern belysning. Belysning i offentliga verksamhetslokaler

2011 Reningsverk och vatten.

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Nödinge 1:2. Besiktigad av (certnr): Gunnar Bauner (5528)

Användarmanual Mina sidor Timvärden

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Viggbyholm 93:12

Många bäckar små. En informationsskrift från Teknisk förvaltning/fastighet om energi

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om energikartläggning i stora företag

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: 10 februari Besiktigad av (certnr): Ola Eklund (1087)

Husets energianvändning

Armaturbyte Ishall. Klimatsmarta energisparlösningar med garanterad avkastning. Energisystem

En film om fjärrvärme

Energiteknik AB. Krav 1 (5) Byggår: Area: 5404 m 2 A temp Vårdcentral Byggnaden är uppförd. ett styr- och. Töreboda. I byggnaden finns två

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vibrafonen 2

Med användarna i fokus

Informationskvällar 18, 22 och 24 februari

Åvestadalskolan högstadium Krylbo 6:20 Totalmetodiken Etapp 1. Framtagning av åtgärdspaket

Energirapport. med smarta tips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Väggen 31. Sjöholmsvägen 54A / Älvsjö

TA HAND OM DITT HUS Energianvändning. Örebro

Energianalys. Bilprovningen Söderhamn

Energieffektiva småföretag i Örebro län. Malmö

Brf Stadsparken Gyllenkroks Alle 19, Lund

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Årnäs 2:24

Nu och Framtidens LEDande ljuskälla

Energirapport. med energitips. Datum för besiktning: Fastighetsbeteckning: Härene 9:1. Södra Härene Lärarbostaden

Bruksanvisning. Wood s avfuktare WP-200AP

Semesterväder vad säger statistiken

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

Nacka kommun Smörblommans förskola - Föräldrar Förskola

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Åtgärdsrapport Energideklaration av villa

Stoppsladd fas 4 Energianvändning i svenska ishallar

TEKNISKA NYCKELTAL FÖR FJÄRRVÄRMECENTRALER

Smidigt kodlås. Tekniska data. Easy Digital Door Lock. Easy Digital Door Lock.

Transkript:

- Energianvändning i ishallar - Stoppsladd: En energi- och teknikinventering av svenska ishallar Mattias Dahlberg Energi & Kylanalys

Agenda En kort introduktion till Stoppsladd - Vad är Stoppsladd och vad är dess syfte? -Vilka är huvudaktörer/finansiärer? Stoppsladd fas 2 (2010 2011) - Resultat och slutsatser Stoppsladd fas 3 (2011 2012) - Vad är på gång i fas 3? - Delmål och teknikprojekt

Introduktion Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar - Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna informationsspridning! - Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar (Använder min ishall för mycket energi? Varför?) Förslag till energibesparingsåtgärder! - Goda exempel 20 konkreta exempel på åtgärder! - Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 dåliga ishallar Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!! Implementering av åtgärdsförslag! - Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa - 5 delprojekt som genomförs inom fas 3

Projektets partners Energimyndigheten (huvudfinansiär) Svenska Ishockeyförbundet (huvudpartner) - QTF Sweden AB - KYAB Sweden AB - Francks Kylindustri - ETM Kylteknik - RiteIce - Polair - ClimaCheck - Schneider Electronic

Stoppsladd fas 2 - Resultat Energi- & teknikinventering Inte alla hallar finns i registret än. - 102 anläggningar från 2010 varav 76 med energiinformation -147 anläggningar i år varav ca 100 med energiinformation Exempelvis: Genomsnittlig läggvattentemperatur i svenska ishallar är 37 grader C. (statistik från 147 st)

Köpt energi per år för ca 95 ishallar Stor spridning mellan ishallarna i Sverige Köpt el Köpt värme Genomsnitt 1091 MWh/år (ca 1185 MWh, 2010) Median ca 959 MWh/år (ca 1000 MWh, 2010)

7 Specifik energianvändning Median: 2.17 kwh/dag*m2 (2.2 för 2010)

8 Energianvändning - geografiska skillnader Distrikten inordnades i landsdelar för att se om man kan se geografiska skillnader

Specifik energianvändning 9 Total specifik energianvändning [ kwh/säsongsdag och m^2 isyta] 3 2.71 2.82 2.5 2 1.81 1.5 1 0.5 0 Götaland Svealand Norrland Norrland förefaller använda mer energi i snitt än Götaland

Specifik energianvändning Specifik elenergianvändning [kwh_el/säsongsdag och m^2 is] 3 2.5 2.4 2 1.7 1.9 1.5 1 0.5 0 Götaland Svealand Norrland Svealand använder mer el än de övriga landsdelarna -kan bero på sammansättningen av ishallar

Specifik energianvändning Specifik värmeenergianvändning [kwh_värme/säsongsdag och m^2 is] 1 0.9 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 0.2 0.3 0 Götaland Svealand Norrland Värmeanvändningen förefaller vara större i Norrland vilket är rimligt.

Bandyhallar Medelvärde total: 2404 MWh

Bandyhallar Medelvärdet är 1.8 kwh/dag*m2 - motsvarande för ishockeyhallarna är 2.17 kwh/dag*m2

Stoppsladd fas 2 Belysning Fallstudier av energibesparande åtgärder från fas 2 - Jämförelse av belysning (lux) och installerad effekt (kw) - Bättre belysning vid lägre effekt?

Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) Ca 1300 lux Ca 620 lux Samma installerade effekt Uppmätt ljus (lux) för belysningen vid full effekt (beräknad installerad effekt) Medel ca 26 lux/kw Jämförande nyckeltal för din ishall!

Belysning (Lux) Belysning i ishockeyhallar (lux vs. kw) 1000 900 800 700 Bättre belysning med lågstrålningsduk 600 500 LED ~ 520 lux Genomsnittlig ishall 400 300 200 100 0 8,4 kw 19 kw LED Finland Älta- duk Älta - orig. Linjär (Nat. snitt) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Belysningseffekt (kw)

LED-belysning i en ishall i Finland Uppmätt ljus; 520 lux vid full effekt; 8.4 kw (80 arm. x 105 W ) Belysningsprestanda 62 lux/kw (nat. snitt 26 lux/kw)

Stoppsladd fas 2 - Slutsatser Några korta slutsatser från fas 2: Det mäts för lite! - Ishallar i Sverige är generellt sett dåligt instrumenterade - 1 av 3 hallar kan inte redogöra för köpt energi per år Belysning utgör en stor potentiell besparing - Stor spridning mellan belysning (lux) och installerad effekt (kw) - LED har god potential men är förhållandevis dyr Bättre jämförbarhet med detaljerad statistik - Fortsatt insamling av statistik för ökad jämförbarhet! - En ishall använder drygt 1000 MWh köpt energi per år.. - men vad är rimligt för min träningshall B i Norrland?

Stoppsladd fas 3 Vad är på gång? Energi- & teknikinventering av Sveriges ishallar - Hur ser det ut idag? Besök i ishallarna informationsspridning! - Skapa jämförbara nyckeltal för olika kategorier av ishallar (Använder min ishall för mycket energi? Varför?) Förslag till energibesparingsåtgärder! - Goda exempel 20 konkreta exempel på åtgärder! - Detaljerade förslag till energibesparande åtgärder för 5 dåliga ishallar Besparingspotentialen: 25-40% per ishall!! Fokus Implementering av åtgärdsförslag! - Fallstudier av energibesparande åtgärder och effekten av dessa - 5 delprojekt som genomförs inom fas 3

Stoppsladd fas 3 Vad är på gång? Det övergripande målet för den tredje fasen för projekt Stoppsladd är att omsätta insamlad data och kunskap i åtgärder Fem fallstudier av energibesparande åtgärder: A) Visualisering av energianvändningen i ishallar B) Optimering av vätskesystemet i ishallar C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning D) Lågstrålningsduk Reducering av strålningsvärme E) Avfuktare med värmeåtervinning Utföra ytterligare 50 besiktningar Sprida information!

Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Syfte: Synliggöra energianvändning genom installation av displayer i två ishallsanläggningar i syfte att förändra personalens beteende. Mål: Målet är att energianvändningen minskar med 10 procent, 100 MWh, i respektive ishall.

Fallstudie A) Visualisering av energianvändningen i ishallar Visualisering av energianvändning i realtid med skärmar SABER mätsystem från KYAB Lätt överskådligt!

Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Syfte: Syftet är att kontrollera och analysera vätskorna i kylanläggningen i två ishallar och säkerställa en god kvalité genom optimering. Mål: Åtgärden väntas minska energianvändningen ishallarna med 5-10 procent, motsvarande ungefär 50-100 MWh per ishall.

Fallstudie B) Optimering av vätskesystemet i ishallar Genomförs tillsammans med QTF enligt deras steg för steg metod. 1) Besiktning: Okulär besiktning Vätskekontroll 2) Systemrengöring: Backspolning Renspolning Filtrering Renspolning

Fallstudie C) Tydliggöra vikten av mätning och uppföljning Syfte: Tydliggöra vikten av uppföljning genom att installera undermätare för 4-5 av de största energianvändarna i tre ishallsanläggningar. Mäta! Åtgärda! Mät igen Mål: Målet är att minska energianvändningen med 15 procent, 150MWh, i respektive ishall PowerLogic mätare från Schneider Electric

Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Syfte: Utvärdera möjligheterna att minska energianvändningen i en ishall genom att reducera värmestrålningen från taket till isen. Mål: Målet är att minska energianvändningen med 10-15 procent, ca 130 MWh i en ishall Värmelasternas fördelning på en ispist Konduktiva, (Övrigt); 37% Strålning; 35% Konvektiva (Luft) ; 28%

Fallstudie D) Minska energianvändning med lågstrålningsduk Utvärdering pågår i Älta ishall Mätning av temperaturer i tak, is och luft.. kylsystemets energianvändning solinstrålning på taket.. Belysning.. Positiv bieffekt Bättre belysning till samma installerad effekt

Fallstudie E) Avfuktare med värmeåtervinning Syfte: Jämföra skillnaden i energianvändning mellan en avfuktare med värmeåtervinning och en utan återvinning. Minst två ishallar med olika typer av avfuktare Mål: Målet med delprojektet är att visa att energianvändningen till avfuktaren kan halveras med värmeåtervinning. Vilket är ungefär 30 MWh per år och anläggning.

Sammanställning av delprojekten inom Stoppsladd: Följande anläggningar deltar i fallstudierna: A) Visualisering av energianvändning - Nacka ishall och Norrtälje Sportcentrum B) Optimering av vätskesystemet i ishallar - Nacka ishall och Järfälla ishall C) Mätning och utvärdering - Tattby ishall, Järfälla ishall och Vikingahallen (ekerö) D) Reducerad energianvändning med lågstrålningsduk - Älta ishall E) Avfuktning med värmeåtervinning - Nacka ishall och Älta ishall

Tack för er uppmärksamhet! Följ utvecklingen på www.stoppsladd.se (ny hemsida inom kort ) Frågor?