dialog En tidning från Kommuninvest Nr 1 2008 www.kommuninvest.se Medlemsmöten på femton platser i Sverige skapade engagemang och goda samtal! Yvonne Stein, kommunstyrelsens ordförande i Upplands-Bro kommun. Nu har Kommuninvest genomfört sin årliga rundresa med syftet att träffa så många medlemmar som möjligt. Även i år var intresset stort. Samtalsämnena var många. Några av dem var ägarstyrning, oron på finansmarknaden och aktuella lagändringar. Sidan 3 Nya medlemmar i Kommuninvest Sidan 10
Att betrakta, reagera och agera Vi kan närma oss omgivningen genom att betrakta den, vissa saker nöjer vi oss inte med att betrakta, vi reagerar. Vill vi få till stånd en förändring i omgivningen räcker det inte att reagera vi måste agera. Vi betraktar Kommuninvest som en del av den offentliga sektorn. Vi deltar i samhällsbyggandet och vi är en del av det omgivande samhället. Under den senare delen av 2007 och även en bit in på 2008 har vi tvingats att inte bara reagera utan agera. Vissa brev eller meddelanden hade jag helst sett att vi sluppit sända till er medlemmar och kunder. Men vi måste agera i den omgivning vi befinner oss. Ni har därför nåtts av fem olika brev om ränteändringar på vår attraktivaste låneprodukt, KI-räntan. Bara ett av dessa handlade om sänkning av räntan. Under hela den tid som räntan har åkt hiss, företrädesvis till högre höjder, har vi arbetat intensivt med att formulera en ny finansieringsstrategi som ska komma er medlemmar till del. Men en av våra främsta framgångsfaktorer är försiktighet. Vi spekulerar inte för att nå kortsiktiga vinster. I stället arbetar vi långsiktigt utan enskilt vinstintresse med medlemmarnas bästa för ögonen. Att eliminera, begränsa och kontrollera risker kräver fokus, säkerhetsmarginaler och resurser. Det är en lågriskfilosofi som bidragit till att göra Kommuninvest till en synnerligen stabil och kreditvärdig aktör på den globala marknaden och så ska det förbli. Ett år med stark medlemstillväxt och ökad utlåning 2007 har inte bara inneburit oro och tveksamheter. Vi har haft en fantastisk medlemstillväxt under året. 21 nya kommuner har välkomnas in i samverkan. Detta har i sin tur lett till ökad utlåningsvolym, som återigen slog rekord. Ägarfrågor angelägna för oss alla Under hela förra året bedrevs ett omfattande arbete i olika grupperingar mellan kreditmarknadsbolaget Kommuninvest i Sverige AB och ägarföreningen Kommuninvest ekonomisk förening. Arbetet har syftat till att tydliggöra arbetsfördelningen mellan bolaget och föreningen. Förslag till ny bolagsordning, nya stadgar och nya ägardirektiv har utvecklats och presenteras för årsstämman nu i april. Parallellt har affärs- och verksamhetsidéer finslipats samt en vision etablerats. Sammantaget blir det nu enklare för bolagsstyrelse, ledning och personal att utveckla Kommuninvest i enlighet med ägarnas önskemål. Inte bara för Kommuninvest står ägarfrågor i fokus. Därför har vi låtit ämnet prägla årets stämma. Vi har velat belysa frågor som att identifiera sig med ägarskapet och tillhörande ansvar, att vara förtroendevald och samtidigt ägare, att gå från passivt till aktivt ägande, att styra med relationsinriktade kontra prestationsinriktade värderingar och inte minst att utöva eller missbruka makt. Erfarenheterna och reflektionerna från stämmoseminariets minst sagt mångfacetterade panel kommer att följas upp i denna tidning under sommaren och hösten. Ett stort förtroende att förvalta Vi genomför regelbundet undersökningar bland våra kunder för att få klarhet i hur vi uppfattas. Vid förra undersökningstillfället, i december, ställde vi ett stort antal frågor till både förtroendevalda och tjänstemän i medlemskommunerna och landstingen. Undersökning visade återigen på en mycket hög kundnöjdhet med ett NKI på 73 procent. Nio av tio anser att man har stor nytta av medlemskapet i Kommuninvest. Det var första gången vi ställde frågor till förtroendevalda och där hamnade indexet på 75 procent. Ett stort tack till er alla som tålmodigt har svarat på frågor vilket ger oss tillfälle att bli ännu bättre. Mötesplatser för kommunfinansiering Det har som alltid varit en intensiv vår. Vi startade med att möta våra medlemmar i 15 olika samråd från norr till söder. Fortfarande återstår ett vårevent som jag varmt vill rekommendera, Finansdagarna, den 23 24 april i Stockholm. Senare, när vi just har lämnat solstolarna, kommer vi också att träffas på KOMMEK i Malmö, där vi arrangerar en workshop under rubriken Kommunfinansierng i fokus. I vår roll som Kommungäld ska vi verkningsfullt företräda den kommunala sektorn i finansieringsfrågor. Då krävs det tydliga arenor för ömsesidigt utbyte av kunskap. Vår egen stämma är också en sådan mycket uppskattad mötesplats, därför vill jag redan nu slå ett slag för nästa års stämma, torsdagen den 2 april 2009. Tomas Werngren Verkställande direktör 2007 i sammanfattning Kommuninvest ökade med 21 nya medlemmar till totalt 210 medlemmar. Nettoutlåningen ökade med 10,9 mdkr och utlåningen uppgick vid årets slut till 77,9 mdkr. Balansomslutningen ökade med 9 procent till 109,9 mdkr. Rörelseresultatet uppgick till 30,7 mkr. Kommuninvest har högsta kreditbetyg, AAA, från Standard & Poor s och Aaa från Moody s. I Sverige är det förutom staten, bara Kommuninvest som har högsta möjliga kreditbetyg från båda ratinginstituten. Kommuninvest Dialog utges av: Kommuninvest i Sverige AB (publ), Box 124, 701 42 ÖREBRO. Besöksadress: Fenixhuset, Drottninggatan 2. Tel: 019-16 78 00. Fax: 019-12 11 98. Hemsida: www.kommuninvest.se E-post: fornamn.efternamn@kommuninvest.se Ansvarig utgivare: Tomas Werngren,VD. Redaktör: Anitha Holmberg. Foto: Sid 1, isskulptur av L Kriström, foto Jan Jordan. Kvinna, Christer Pöhner. Sid 2 12, Christer Pöhner. Sid 14, isskulptur av Tim Linnart, foto Tomas Utsi. Bildena på sidorna 15 23 är tillhandahållna av respektive kommun. Övriga bilder, Kommuninvests arkiv. Produktion: Liljedal Communication AB. Tryck: Prinfo Welins Tryckeri, Örebro, december 2008. Nästa nummer av Kommuninvest Dialog utkommer den 12 juni 2008. 2
för Kommuninvests medlemsträffar! Under januari har Kommuninvests turnétåg stannat till på femton orter runt om i Sverige för att möta medlemmar i form av drygt 150 politiker och tjänstemän. Engagemanget på mötena har varit stort. Från Kommuninvest har förtroendevalda och tjänstemän i olika konstellationer informerat, lyssnat på och samtalat med medlemmarna. Stämningen har varit god. Traditionen att inte göra partipolitik av Kommuninvests verksamhetsidé odlas vidare. Det är medlemmarnas gemensamma intressen som räknas. Här en rapport från två av mötena. Det ena i Botkyrka och det andra i Katrineholm. Tomas Werngren Alf Egnerfors Ann-Charlotte Stenkil Harriett Forsell Söderberg Göran Mattsson 3
Kommungälden erbjuder samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering. Begreppet Kommungäld markerar att man utgör en samhällsnyttig och allmän verksamhet. Mötena har inletts med en kort tillbakablick på de medlemsträffar som hölls förra året. Ett ämne som diskuterades då var Kommungäldsbegreppet som bland annat innebär att Kommuninvest välkomnar alla som medlemmar. En orubblig grundprincip är förstås frivillighet både när det gäller medlemskap och rätten att utnyttja tjänster. Och det är först och främst denna princip som skiljer Kommuninvests roll som Kommungäld från statens internbank Riksgälden. Valfriheten. I praktiken är de statliga myndigheterna styrda att ordna sin finansiering via Riksgälden. Som medlem i Kommuninvest bestämmer man själv vem man vill låna pengar av. Ägarstyrning Redan på medlemsmötena 2007 talades det mycket om ägarstyrning och medlemsdialog. På 2008 års träffar var dessa frågor än mer aktuella, eftersom den arbetsgrupp som på uppdrag av medlemmarna specialbehandlat dessa frågor nu har lämnat sitt betänkande till styrelsen och stämman. Bland annat föreslås textjusteringar och kompletteringar av stadgarna. Exempel på områden som berörs är verksamhetsidé, vision, verksamhetens art, krav på medlemmarna, kapitalisering, insatsemissioner och beslutsorgan. De detaljerade förslagen är utsända till medlemmarna.* Arbetsordning för styrelsen, valberedningen samt ansvarsfördelningen mellan styrelse och VD kommer också att behandlas på stämman. Likaså ägardirektiv kring bland annat risker, etik och lönepolitik. Huvuddragen i dessa förslag presenterades och diskuterades på medlemsmötena. * Du som är intresserad av beslutsunderlagen till Kommuninvests föreningsstämma, kontakta Nazifa Okanovic 019-16 78 25, nazifa.okanovic@kommuninvest.se Arbetsgruppen för ägarfrågor har arbetat fram beslutunderlag beträffande ovanstående styrdokument till Kommuninvests föreningsstämma den 3 april 2008. Det innebär bland annat förslag till ändringar av den ekonomiska föreningens stadgar. 4
Stämman kommer att ta ställning till förslaget om föreningens verksamhetsidé... och vision Förslag till möjlighet att i framtiden ta ut en årsavgift av medlemmarna för att täcka kostnader för remissarbete, utredningar m.m. På mötena diskuterades även ett förslag om årsavgift som kommer att behandlas på stämman. Går stadgeändringen igenom ger den Kommininvests föreningsstämma möjlighet att i framtiden införa en årsavgift. Observera att förslaget innebär inte att införa en årsavgift, utan enbart om att stadgemässigt öppna dörren för ett eventuellt stämmobeslut. Eftersom en årsavgift kräver en stadgeändring, kan ingen annan 5
»Inflytandefrågorna för medlemmarna är mycket viktiga. Den ägargrupp som föreningsstyrelsen tillsatte i september 2006 har arbetat intensivt med översyn av stadgar, bolagsordning, arbetsordningar, instruktioner och ägardirektiv. Mycket av deras arbete har presenterats vid medlemsträffarna. På föreningsstämman i april 2008 kommer ett antal av dessa ärenden upp för beslut.» Alf Egnerfors (s), vice ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening.»behovet av ägarinflytande är speciellt viktigt att fundera kring nu när Kommuninvest har så många medlemmar. När Kommuninvest var en liten organisation kunde i princip varje medlemskommun ha en representant i styrelsen. Så är det inte längre.» Ann-Charlotte Stenkil (m), ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening.»frivillighet när det gäller medlemskap i Kommuninvest är en alldeles utmärkt drivkraft för oss anställda. Varje dag måste vi bevisa vår konkurrenskraft!» Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD, Kommuninvest.»I samband med en medlemsansökan görs självklart en ekonomisk analys med tanke på den solidariska borgen. Men Kommungäldsbegreppet innebär att Kommuninvest inte är någon guldklubb, utan öppen för alla svenska kommuner och landsting.» Tomas Werngren, VD Kommuninvest. 6
än stämman ta detta beslut. Därför behövs denna framförhållning. Syftet med denna eventuella avgift är att förstärka resurser till exempelvis lobbyverksamhet, remissarbete och annan generell utökad medlemsservice. Maximalt kan avgiften sättas till en krona med kommuninvånare och år. (För landstingsmedlemmar skulle motsvarande avgift maximeras till 20 öre per invånare.) Sammanslagning av Analyskommittén och Finanskommittén Ytterligare ett förslag till föreningsstämman är att göra de två kommittéerna till en och samtidigt låta den få föreningsstyrelsen som huvudman. Anledningen är att kommittéernas uppgifter är så närbesläktade att det känns naturligt att låta de två smälta ihop till en enhet som då kommer att kunna ta ett helhetsgrepp. Kommuninvests idé vinner mark. Just nu är 72 % av landets kommuner medlemmar. Rekordmånga nya medlemmar under 2007 Ytterligare 21 kommuner blev medlemmar i Kommuninvest under 2007. Det innebär att 72 procent av Sveriges kommuner och 35 procent av landstingen nu är medlemmar. På träffarna ställdes frågor kring den fortsatta medlemstillväxten. Ledningens vision är att samtliga landsting och kommuner ska vara med senast år 2015. Samtidigt kan det bli så att några väljer att stå utanför. Ett skäl kan vara att de inte upplever något lånebehov. För Kommuninvest är det viktigt att växa. Ju större man blir desto bättre villkor får man på den internationella finansmarknaden. Positivt resultat för Sveriges kommuner och landsting Kommunsektorns stabila ekonomi är viktig för omvärldens bedömning i samband med internationell upplåning. Kommuninvest, tillsammans med den svenska staten, tillhör den ytterst exklusiva grupp i världen som har dubbla trippel-a i kreditbetyg. Naturligtvis bidrar det till att Kommuninvest får bra lånevillkor. Enligt beräkningar av Kommuninvest, SCB samt SKL kommer de närmaste åren att kännetecknas av positiva ekonomiska resultat för de flesta kommunerna. Även landstingen bedöms visa positiva siffror fram till 2010, då resultaten på många håll kan komma att bli negativa. Kommuninvests ekonomiska resultat Som bekant är Kommuninvest en organisation som verkar utan enskilt vinstintresse. Historiskt har verksamheten redo- 7
En målsättning är att Kommuninvests årsresultat ska ligga i spannet 20 50 miljoner kronor. Det leder till en stabil utveckling av det egna kapitalet. Om en eventuell årsavgift visat ett positivt resultat, vilket bland annat har kommit medlemmarna tillgodo genom en utdelning i form av ökat insatskapital. Den finansoro som blev märkbar andra halvåret 2007 sänkte Kommuninvests prognostiserade årsresultat från 35 till 24 miljoner kronor. En snabb höjning av KI-räntan hade påverkat årsresultatet i positiv riktning. Men här valde företagsledningen att avvakta höjning för att i det längsta erbjuda medlemmarna ett så förmånligt ränteläge som möjligt. Ledningens målsättning när det gäller årsresultat är 20 50 miljoner kronor. Detta för att långsiktigt bygga upp det egna kapitalet. Som ett led i denna strävan är rekrytering av nya medlemmar betydelsefull. Blir samtliga kommuner och landsting medlemmar innebär detta en fördubbling av det egna kapitalet. När det gäller långivarnas bedömning av Kommuninvest har egna kapitalets storlek egentligen ingen betydelse. Det placerarna tittar på är antal medlemmar och deras utnyttjandegrad när det gäller att låna via Kommuninvest. Lagändringar på gång Kommunsektorns ändrade förutsättningar intresserade också mötesdeltagarna. Några exempel är en aktuell utredning om allmännyttans villkor, kompetensutredningen och nya regler kring hur kommunerna ska redovisa sina pensionsskulder. Ytterligare en nyhet är Basel II, ett regelverk som bland annat styr hur banker och kreditinstitut inom EU ska hantera sina risker. Avsikten med reglerna är att göra investerarnas position tryggare. Fråga: Ni har aldrig funderat på att sälja separata rådgivningstjänster direkt till enskilda medlemskommuner? Detta skulle ju kunna vara ett alternativ till den en årsavgift som efter ett stämmobeslut kan tas ut av oss medlemmar? Viking Jonsson (s), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun. Svar: Det är viktigt att slå fast att ett eventuellt beslut på stämman inte handlar om att ta ut en årsavgift. Ett beslut skulle ge möjlighet att i framtiden ta ut en sådan, varför vi gärna ser detta beslut nu, är för att det formellt krävs en stadgeändring. Denna årsavgift skulle kunna bli aktuell för att täcka till exempel kostnader i samband med tunga remissarbeten och bevaka sektorns intressen gällande till exempel pensionsskulden. För närvarande är vi inte inne på att ge medlemskommunerna konsultråd på individuell nivå, utan vill koncentrera oss på vår kärnverksamhet. Alf Egnerfors (s), vice ordförande i Finansoron ett hett samtalsämne Riskerna inom banksektorn har ökat. Det påverkar Kommuninvest eftersom s.k swapavtal (försäkringsinstrument) får ett högre pris. Placeringar hos stater och statligt garanterade institut blir också mindre lönsamma. Kommuninvests VD Tomas Werngren gör bedömningen att finanssystemet kommer att klara av finansoron. En faktor som bekymrar mer är en negativ utveckling av realekonomin i form av till exempel fallande huspriser, lägre köpkraft, högre arbetslöshet och minskad investeringsvilja. Kommuninvest möter oron på finansmarknaden genom en ny finansieringsstrategi som syftar till en mer kostnadseffektiv upplåning och en ännu 8
Nicholas Prigorowsky, ekonomichef i Huddinge kommun, frågade sig varför inte fler Stockholmskommuner är med i Kommuninvest. 9
Som ägare av Kommuninvest är det viktigt för oss alla att vara informerade om förutsättningarna för verksamheten. Speciellt viktigt just nu är att få koll på finansmarknadens utveckling. Olle Ytterberg (s), kommunstyrelsens ordförande i Arboga kommun. Detta är ett erhört intressant och bra möte! Tommy Gustafsson, ekonomi- och personalchef i Vingåkers kommun. Detta är en bra kontakt utanför föreningsstämman och intressant att följa verksamheten. De personliga mötena är viktiga. Viking Jonsson (s), kommunstyrelsens ordförande Vingåkers kommun. Att mötas med rak kommunikation är viktigt för oss alla, eftersom Kommuninvest är en medlemsorganisation. Vi får tillfälle att fråga och samtala medlemmar emellan. Carina Blank (s), kommunstyrelsens ordförande i Gävle kommun. Det här är en bra form för att skapa nya kontakter och nätverk. För min del prioriterar jag dessa möten. Bra också att ämnen som till exempel pensionsskulden berörs. Agne Lindberg, ekonomidirektör i Gävle kommun. Kommuninvest har blivit så stort att direktkontakt mellan medlemmarna är viktigt. Speciellt för att tala om relation mellan bolag och ekonomisk förening. Anders Olsson, finanschef i Örebro kommun. 10
Den här typen av möten prioriterar jag. Det har en väldigt bra form och ger viktig information. Inte minst kring hur Kommuninvest ska möta framtiden. Bo Trygg (s), kommunstyrelsens ordförande i Askersunds kommun. Jag har inte varit på något medlemsmöte av det här slaget tidigare. Andra möten jag har varit på och som Kommuninvest arrangerar har haft hög kvalitet. Viktiga i dag är medlemsfrågor som till exempel ägarinflytande. Annica Ericsson (s), kommunalråd i Kumla kommun. Det är viktigt att få allmän information om vad som är på gång. Johan Hultgren, ekonomichef i Kumla kommun. Det är mycket viktigt att ha ett utbyte ägarna emellan. Det handlar om samspel mellan kommunerna. Viktiga frågor i dag är ägardirektiv och information om finansoron. Istvan Biro, ekonom med ansvar för finansfrågor i Katrineholms kommun. Jag är här för att få information. Och föra samtal kring hur dialogen med medlemmarna kan öka. Ingela Örtegren, ekonomichef i Hallsbergs kommun. Oerhört angeläget för medlemmarna. En viktig sak för dagen är att hämta in kunskap. En annan att tala kring hur kommunikationen medlemmarna emellan ska se ut. Kommunikationen borde kunna utvecklas ännu mer? Kanske kan vi också mötas på region- eller länsnivå? Jag tror på det personliga mötet. Det kan aldrig ersättas av Internet! Claes Näslund (m), kommunstyrelsens ordförande i Habo kommun. Kommuninvest betyder mycket för kommunerna. Och detta är en viktig plattform för dialog mellan medlemskommunerna. Christina Johansson (s), kommunstyrelseledamot i Hallsbergs kommun. För min del är det första gången jag är med på ett medlemsmöte. Vi har diskuterat många jätteviktiga frågor i dag. Ett intressant område som berördes var bland annat hur de traditionella bankerna agerar i tider av finansoro. Kristina Jävergren (s), kommunalråd i Flens kommun. Jätteviktigt. Jag är nyanställd och vet ingenting om Kommuninvest. Är här för att lära. Annika Hallberg, kommundirektör i Kumla kommun. 11
större försiktighet vid val av motparter. liksom pensionsskulden Pensionsskulden är en angelägen fråga för Sveriges kommuner och landsting. På mötena markerades ett stort behov av ökad kunskap och samtal kring framtida strategier. Undersökning ger Kommuninvest goda betyg från medlemmarna Kommuninvest har nyligen via ett oberoende undersökningsföretag bett medlemmarna att betygsätta verksamheten. Generellt är de mycket nöjda med Kommuninvest. Kommungälden och framtiden En avslutande bild ger vid handen att den offentliga kommunala sektorn står inför intressanta utmaningar när det gäller finansförvaltning och finansiering. Ett bra sätt är att möta dem tillsammans i Kommuninvest. 90 procent av alla medlemmar anser att de har stor nytta av sitt medlemskap i Kommuninvest. Sveriges kommuner står inför en rad av betydelsefulla vägval. Fakta Från Kommuninvest har följande personer medverkat i olika konstellationer:»för alla anställda medarbetare i Kommuninvest är det viktigt att förstå ägarnas avsikter, bland annat i form av verksamhetsidé och vision. Hur Kommuninvest tänker och arbetar finns redovisat i skriften Brain Book.» Harriet Forsell Söderberg, ställföreträdande VD, Kommuninvest. Ann-Charlotte Stenkil, ordförande i Kommuninvest ekonomisk förening, Alf Egnerfors, vice ordförande. Från tjänstemannasidan har följande personer i olika omfattning deltagit: Göran Mattsson (analyschef), Tomas Werngren (verkställande direktör), Harriet Forsell Söderberg (ställföreträdande VD), Maria Vimne (chef för finans- och kommungruppen) samt Anitha Holmberg (informationschef). 12
Medlemmarna och kunderna har tyckt till om Kommuninvest Vi genomför regelbundet undersökningar bland våra kunder för att få klarhet i hur vi uppfattas. Nytt denna gång var att vi även ställde frågor till våra medlemmar som representerades av kommunstyrelsens ordförande. Kunderna utgjordes av ekonomichefer eller motsvarande kontaktperson i våra medlemskommuner och deras företag, En totalundersökning, via webbenkät, besvarades mellan den 3 och 24 december 2007. Undersökning visade återigen på en mycket hög kundnöjdhet. Nio av tio anser att de har stor nytta av medlemskapet i Kommuninvest. Undersökningarnas sammantagna resultat redovisades i ett index baserat på helhetsomdöme, förväntningar och idealbild. Nöjdmedlemsinsdex (NMI): 75 % Nöjdkundindex (NKI): 73% Medlemmarna ger Kommuninvest som helhet mycket bra betyg. Mest nöjda är de medlemmar som deltog i senaste medlemssamrådet eller på senaste stämman och medlemmar som hade samma uppdrag även före senaste valet. På frågan vad man kan tänka sig rekommendera till andra är det framförallt lånevillkoren och de förmånliga priserna. Man pratar även om medlemsnyttan, att Kommuninvest är en trygg och väl fungerande organisation, att medarbetarna är professionella, ger bra service och har trevligt bemötande Bland medlemmarna finns inga kritiska åtgärdspunkter i undersökningen. Man eftersöker dock mer relevant och tydlig information. Pris och villkor är absolut mest angeläget för kunderna och här får Kommuninvest mycket bra betyg. Företagets image och profil får också höga betyg men detta har inte lika stor effekt på kundnöjdheten. Kunderna vill se förbättringar gällande fakturarutiner och ekonomiska uppföljningar i första hand men också att webbplatsen ger information och att Finansstödet blir lättare att hantera. Kunderna vill ha ökad kontakt via ekonomichefsträffar, finansdagar och utbildningar. Dock var 75 % nöjda med dagens kontaktfrekvens. Ett stort tack till er alla som genom era svar har bidragit till att vi kan utveckla och förbättra Kommuninvest. Allt i syfte att vara det naturliga valet för svenska kommuner och landsting när det gäller finansförvaltning och att skapa de långsiktigt bästa villkoren för ägarnas finansiella verksamhet. En Kommungäld för svenska kommuner och landsting. Anitha Holmberg Informationschef 13
Samspel för samhällsnytta Kommuninvest erbjuder samtliga svenska kommuner och landsting effektiv finansförvaltning med fokus på finansiering. Detta utan enskilt vinstintresse och med syfte att skapa så förmånliga lösningar för medlemmarna som det är möjligt. I rollen som samhällsnyttig Kommungäld intar verksamheten en särställning i omvärlden. Tillsammans skapar vi mervärden som var och en inte kan åstadkomma på egen hand. Svenska kommuner och landsting i samverkan Telefon: 019-16 78 00 www.kommuninvest.se 14
Foto: Conny Karlsson DIALOG Nya medlemmar i Kommuninvest Töreboda kommun Töreboda kommun är en kommun i Västra Götalands län i landskapet Västergötland. Centralort är Töreboda. Kommunen ligger vid Göta Kanal, mitt emellan Vänern och Vättern och gränsar till Gullspång, Mariestad, Karlsborg, Skövdes och Tibro kommuner. Töreboda kommun har idag cirka 10 000 invånare. De flesta anställda arbetar inom vård, omsorg och utbildning. Näringslivet är väl differentierat med flera ledande företag inom sina områden. Nämnas kan Daloc AB som är Sveriges största tillverkare av brand- och säkerhetsdörrar, Källbergs Industri AB är Nordens ledande tillverkare av äggprodukter, Baltic Safety Products AB, störst i Europa på tillverkning av flytvästar, Westerstrands vars klockor kan ses på perrongerna i Stockholm och Göteborg samt på många idrottsanläggningar landet runt. Töreboda limträ, som är Europas äldsta limträfabrik, etablerade sig 1919 och har levererat takstolar till bland annat Stockholms centralstation under 1920- talet. I Töreboda finns världens minsta färja, Lina. Den går tvärs över Göta kanal, är öppen från maj till augusti och kostar 50 öre att åka. Färjan dras över för hand med hjälp av en lina och därav namnet. Töreboda kommun är också känd för sin lera. I generationer har Törebodas lera använts för att tillverka tegel, takpannor, kakelugnar, blomkrukor och hushållsgods. Idag är det Töreboda Blomkrukor AB som för traditionen vidare med blomkrukor och handdrejade bruksföremål. Töreboda kommun är en byggd med mångskiftande natur och miljö. Kommunens geografiska läge mellan Vänern och Vättern med Göta kanal som slingrar sig genom orten ger dig möjlighet till många fina naturupplevelser. Här korsar västra stambanan Göta kanal. Kommunen har goda kommunikationer, bland annat till högskola, samt till Stockholm och Göteborg. Göta kanal är en väsentlig del av miljön i Töreboda kommun. Det finns gott om slussar där du kan stanna till och ta del av det härliga kanallivet. Tusentals fritidsbåtar och en mängd passagerarbåtar trafikerar årligen kanalen. Den bördiga Västgötaslätten möter Tivedens vildmarker med urskog och Töreboda kanal. orörd natur. Sjöarna Unden, Viken, Ymsen samt den kända fågelsjön Östen begränsar kommunen i öster och väster. Här möts Sveriges blå band och Sveriges svarta band, dvs. kanalen och järnvägen. Knutpunkten har ansetts som symbol för 1800-talets väldiga tillväxt på transportområdet. I anslutning till kanalens kajer finns järnvägsspår framdragna. Längs kanalen och järnvägen ligger industrier och stora magasin, tillkomna tack vare de fördelaktiga kommunikationerna. Kring den här knutpunkten har samhället utvecklats och fått en betydande storlek. Men främst kan Töreboda tacka järnvägen för sin expansion. Den välbevarade järnvägsstationen från 1862 är statligt byggnadsminne. Det finns gott om fiskrika och badvänliga sjöar som ger landskapet liv och omväxling. Möjligheterna till ett rikt och varierat friluftsliv är många. Uråldriga kulturplatser och medeltida kyrkor, fornborgar och fornminnen, biologiskt och geologiskt intressanta utflyktsmål ger fritid och utflykter intresse och innehåll. Här finns härliga cykelvägar och kanotleder längs Göta kanal och i Tiveden. Utrymme för camping och bad i ro och avskildhet. Månsaruds golfbana 6 km från Törebodas centrum är välkänd för sin betagande skönhet och storslagna vy över Månsarudssjön. Göta kanal, år 2000 utsedd till Årtusendets Svenska Byggnadsverk, är en av anledningarna till att besöka Töreboda. Inom kommunen finns det 25 km grävd kanal med vackra gästhamnar Hajstorp, Töreboda, Vassbacken, Jonsboda och Tåtorp. Samlingspunkter med mycket liv och rörelse under sommarhalvåret. Den bilfria gamla dragleden bjuder på sommarängar, smultrondiken, betande kossor och båtliv, i ett vackert rofyllt landskap utmed kanalen. I Töreboda kommun finns ungefär 80 förtroendevalda med uppdrag i kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder. Det finns åtta partier i kom- 15
Foto: Jonte Göransson DIALOG munfullmäktige, nämligen de partier som denna mandatperiod finns i Sveriges riksdag och dessutom Sverigedemokraterna. Mandatfördelningen är (m) 8, (c) 6, (fp) 1, (kd) 1, (s) 11, (v) 2, (mp) 1 och (sd) 1. En del förändringar skedde i kommunens organisation den 1 januari 2008. Den mest omfattande förändringen är att det mesta av den kommunala tekniska verksamheten inom Töreboda kommun numera sköts av den gemensamma tekniska nämnden för Mariestad, Töreboda och Gullspång, det så kallade MTG samarbetet. Töreboda och Gullspångs kommuner har idag ett gemensamt ekonomikontor. Sedan Töreboda Fastighetsaktiebolag likviderats under året består kommunkoncernen av Töreboda kommun och Törebodabostäder AB. Sedan försäljningen av Töreboda Energi AB är kommunen delägare i Mariestad Töreboda Energi AB. 1989 lanserades på svenskt initiativ idén om En säker och trygg kommun eller A Safe Community. Tanken har varit att skapa en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället och modellen ingår som en viktig del i Räddningsverkets nationella och WHOs globala skadeförebyggande program. 2005 utnämndes Töreboda kommun till den femtonde Säkra och Trygga kommunen i Sverige, den nittionde i världen. Töreboda har också ett bra samarbete kring En Säker och Trygg kommun med sin lettiska vänort Iecava. På frågan om varför kommunen valt att gå med i Kommuninvest säger kommunstyrelseordförande Lars-Åke Bergman: Vi sökte medlemskap för att få möjlighet till lägre räntor på våra lån, och genom ytterligare en aktör på lånemarknaden kunna pressa andra långivare till för oss förmånligare räntor. Sölvesborgs kommun Sölvesborgs kommun ligger i det natursköna Blekinge alldeles vid Hanöbukten. Staden är en medeltida pärla där kullerstensgator slingrar sig fram mellan den charmiga bebyggelsen. Nordväst om torget ligger stadens enda bevarade medeltida byggnad, S:t Nicolai kyrka, uppkallad efter sjöfararnas skyddshelgon. Staden Sölvesborg fick stadsprivilegier tidigt, de äldsta kända härstammar från mitten av 1400-talet och utfärdades av Kristofer av Bayern. Staden anlades dock tidigare än så, redan på 1200-talet i det dåvarande Danmark, i skydd av den borg vars ruiner finns norr om stadskärnan. I borgen hölls under Kalmarunionen många strategiskt viktiga möten. År 1564 bränns borgen ner av kommendanten Parsberg för att undvika att den hamnar i den svenske kungen, Erik XIV:s händer. Ingen kan åka till Sölvesborgs kommun utan att besöka Listerlandet. Längst ut i kustbandet mot Hanöbukten ligger kustremsan som tilltalar alla sinnen. Doften av hav och tång i de små fiskelägena, dunket från fiskebåtarna som kommer in med fångsten som sedan går att avnjuta på någon liten restaurang. Besöken hos de många verksamma hantverkarna och njutningen i solen på någon av de kritvita stränderna, allt detta kan man göra på Listerlandet! Ett annat populärt besöksmål är Hanö. Ön fick i mitten av 1800-talet bofast befolkning men hade långt före det varit en tillfällig boplats för fiskare. Enligt skrönan så dödades en drake den natten, år 1869, då den första fyren på Hanö tändes. Sägnen säger att draken som varje natt flög mellan Hanö och Tärnö utanför Karlshamn kraschade i berget vid Fyrhällarna. Beviset skall vara det märke som kallas Drakmärket som idag kan beskådas på berget. På Hanö finns ca 50 bofasta som under året får dela med sig av öns sevärdheter till turister. Besöker man Hanö får man inte missa Bönsäcken som är en märklig stenrevel på öns norra sida. Bönsäcken består av miljontals ovala stenar och den ligger inte stilla utan rör på sig allteftersom vågorna flyttar runt den! Sölvesborgs kommun är också välkänd som festivalstad. Killebomfestivalen är en stadsfestival som i år fyller 35 år. Det firas den 2 5 juli med en rad olika aktiviteter i Sölvesborgs stadskärna. Sveriges mest välbesökta festival, Sweden Rock Festival, går av stapeln den 4 7 juni i år och utsågs förra året till en av Sveriges trevligaste festivaler, som dessutom bjuder på mer än bara hårdrock i världsklass. Den 7 9 augusti förvandlas Hällevik på Listerlandet till ett litet New Orleans. Då går Hälleviks Tradjazzfestival av stapeln och man kan vandra runt och njuta av svängiga jazztoner på en rad olika spelplatser. Kommunen har drygt 16 800 invånare och en positiv befolkningsutveckling. Förra året ökade kommunen med 206 personer. Näringslivet består i huvudsak av småföretagare, ca 1 400 företag finns registrerade, många verksamma inom fiske och jordbruk. Sölvesborgs kommun har tre helägda kommunala bolag: Sölvesborgshem AB, Sölvesborgs Energi och Vatten AB och Sölvesborgs Industri AB. Kommunstyrelsen ordförande, socialdemokraten Heléne Björklund säger: Medlemskapet i Kommuninvest ökar hela vår kommunkoncerns möjligheter till fördelaktiga finansieringslösningar för sitt lånebehov. Vi räknar med att kunna minimera koncernens totala räntekostnader. Dessutom får vi genom medlemskapet tillgång till en obunden rådgivning samt andra tjänster inom det finansiella området. Sofia Frändberg Finansrådgivare Södra regionen Nedim Murtic Finansrådgivare Södra Regionen Hanö. 16
Foto: Margareta Örn Liljedahl Foto: Margareta Örn Liljedahl DIALOG Ragunda kommun Ragunda kommun ligger i östra Jämtland och gränsar till kommunerna Bräcke, Sollefteå, Strömsund, Östersund och Sundsvall. Kommunen är 90 km från öst till väst och 50 km från nord till syd. Kommunen har cirka 6 000 invånare. Kommunen har ett bra läge med en timmes resväg med bil till städerna Östersund, Sollefteå, Sundsvall, Kramfors och Härnösand. I både Sundsvall och Östersund finns flygplatser och järnvägsstationer. Ragunda kommun bildades 1 januari 1974 genom sammanslagning av Fors, Ragunda och Stuguns kommuner. Hammarstrand som är byggd på den torrlagda Ragundasjöns sjöbotten är centralorten i kommunen. Orten är mest känd för sin rodelbana där många stora mästerskap anordnats. Banan är Sveriges enda internationellt godkända rodelbana. De övriga tätorterna i kommunen är Bispgården och Stugun. I hela kommunen är naturen fantastisk med bland annat skog, lavamarker, skogstjärnar, berg och dalar. Kommunen styrs av socialdemokraterna tillsammans med centern. Kommunstyrelsens ordförande är Elisabeth Yngström, socialdemokraterna. I Ragunda kommun finns cirka 500 företag som täcker de flesta branscher. Basnäringarna finns inom jord, skog, verkstadsinsdustri, vattenkraft och IT-/ tjänsteföretag. I kommunen finns nio kraftverk som tillsammans producerar ca 10 % av Sveriges vattenproducerande elström. Fram till 1796 fanns vattenfallet Storforsen nedanför den tidigare Ragundasjön i Indalsälven. Det väldiga vattenfallet med en fallhöjd av 35 meter omöjliggjorde all timmerflottning, därför planerades en flottningsled som skulle föra timret förbi Storforsen ned till sågverken vid kusten. Bönderna i Stuguns och Ragundas socknar anställde köpmannen Magnus Huss, vildhussen kallad, för att leda arbetet. Sommaren 1796 var förberedelserna med skogsavverkning och bygge av vattenledningsrännor färdiga. Boängsbäcken var redo att ledas om för att hjälpa till att skapa kanalen bredvid Storforsen. Dock hade man inte räknat med vårfloden 1796. Natten till den 6 juni 1796 inträffade den största kända naturkatastrofen i Sverige. Indalsälven bröt en ny fåra förbi forsen och den 25 km långa och 2,5 km breda Ragundasjön tömdes på allt sitt vatten. Storforsen tystnade och Döda fallen bildades. En enorm flodvåg sköljde fram, skövlade allt i sin väg, åkrar och ängar översvämmades och täcktes med stora mängder grus, sågverk förstördes och vägar utmed älven förstördes. Mirakulöst nog drunknade inga människor vid katastrofen. Magnus Huss hade misslyckats och omkom året efter katastrofen genom drunkning vid en båtfärd i Indalsälven. Enligt ryktet hade förargade ortsbor gömt hans åror och skjutit ut båten i älven. Ända in på 1970-talet har det förts skadeståndsprocesser kring skadorna i området. Sjöns botten är idag rik odlingsmark och älven har fått en ny sträckning. Det forna vattenfallet har blivit en unik turistattraktion Döda fallet ett av östjämtlands mest besökta turistmål. Ett annat välbesökt turistmål i kommunen är den thailändska paviljongen. Det är den enda i sitt slag utanför Thailand. Historien började redan 1897 då vår svensk-norske kung Oscar II bjöd med den thailändske kungen Kung Chulalongkorn på en tur längs Ångermanlandsälven. Under en dagsutflykt kom de till byn Utanede som kung Chulalongkorn blev förtjust i. Det finns också en alternativ förklaring till varför kungen besökte Sverige 1897. Enligt sägnen räddade en sjöman från Ångermanland livet på en prinsessa i Bangkok vilket imponerade så starkt på kungen att han ville se sjömannens hemtrakter. I mitten på fyrtiotalet rustades vägen vid Utanede upp och eftersom historien om den exotiske gästen aldrig glömts bort i dessa trakter döptes vägen till Kung Chulalongkorns väg. 1992 kom en dansgrupp från Thailand för att uppträda i Hammarstrand. De lade märke till vägskylten och blev oerhört fascinerade och hedrade över att vägen döpts efter deras mest älskade kung. När dansgruppen kom tillbaka till Thailand startades en insamling för att bygga ett minnesmärke över den store kung Chulalongkorns besök på den vackra platsen vid Indalsälven. Paviljongen byggdes av ett jämtländskt Den Thailändska paviljongen ett av våra landmärken. Vildhussstatyn i Hammarstrand. 17
företag tillsammans med arkitekter och hantverkare från Thailand. Det är en kunglig paviljong med guldförgylld spira. Invändigt finns en bronsstaty i naturlig storlek av kung Chulalongkorn. Det finns ingen annan plats utanför Thailand där kung Chulalongkorn levt kvar på samma sätt som här. Om medlemskapet i Kommuninvest ekonomisk förening säger Kommunstyrelsen ordförande Elisabet Yngström (s) att det är en utomordentlig fördel för en så liten kommun som Ragunda att få förmånen att ta del av råd, stöd och kompetens som medlemskapet i Kommuninvest kan erbjuda. Vi är väldigt beroende av att få en seriös service inför våra investeringar och planerade finanser. Ytterligare en fördel är att inte behöva vara hänvisade endast till banker som inte inser våra utvecklingsmöjligheter och vår potential. Ann Sörman Finansrådgivare Norra regionen Osby kommun Osby Kommun är beläget mitt i snapphanebygden i Skånes nordöstra hörn och gränsar till kommunerna Hässleholm, Markaryd, Kristianstad, Olofström, Älmhult och Östra Göinge. Läget är centralt i sydsverige med närhert till ett flertal hamnar och flygplatser. Osby ligger också utmed södra stambanan, vilket innebär goda tågkommunikationer. Kommunen bildades genom kommunsammanslagning i mitten på 1970-talet. Antalet invånare är ca 12 600. Osby kommun är rik på skog och vatten, med t ex över 120 sjöar och vattendrag. Ortnamnet har också anknytning till vatten, Osby betyder byn vid åns mynning. Osby kommun har en genuin småföretagartradition. Det finns över 700 företag i kommunen, vilket gör Osby till en av sveriges företagstätaste kommuner räknat per invånare. För de flesta är nog Osby synonymt med leksakstillverkaren BRIO, som fortfarande tar fram och designar alla sina produkter i Sverige. Här finns också BRIO Lekoseum, där man förutom att titta på leksaker och deras historia också kan leka med dem. Ett annat känt företag som huserar i Osby är researrangören Swanson s med sitt huvudkontor, Fort Swanson, i Osby. Något annan som gjort Osby känt är den omfattande brytningen av den svarta diabasen, en sten som med sin hårda, blanka, svarta yta är populär i många sammanhang. Diabasytan är hållbar i minst 300 år. Det karaktäristiska Riksbankshuset på Brunkebergstorg i Stockholm är ett exempel där man använt svart diabas som fasadbeklädnad. Osby kommun styrs av en minoritet bestående av centern, moderaterna, kristdemokraterna och folkpartiet. Alliansen har 17 av fullmäktiges 41 mandat. Det lokala Göingepartiet kommunal samling med sina fyra mandat stödjer alliansen. I kommunkoncernen ingår de helägda kommunala bolagen Osbybostäder AB, Diabasskulpturen Industrihus i Osby AB, Fjärrvärme i Osby AB, Osby Nova AB samt det till 50 % ägda Östra Göinge Renhållnings AB. Övriga 50 % ägs av Östra Göinge kommun. Som avslutning bjuds på en liten historia berättad på Göingemål, bygdens ursprungliga dialekt, och som visar på Osbybons perspektiv på tillvaron? Da va oin gåbbe frau dän ostligaste dåilen au vaur kommun, såm hadde vatt i Stockhölm. Naur han kåm hem sa fraute nabobonnen ho han hadde hatt da däa å hö han tyte åm Stockhölm? Jo svarte roisenären, da va vail rätt sau bra, män stan ligga ju i oin jädrans akrog. (Källa: www.osby.se) Krister Frödin Regionchef Vaggeryds kommun Vaggeryds kommun ligger i den västra delen av Småland i Jönköpings län. Kommunen har två tätorter, Vaggeryd och Skillingaryd. Vaggeryd är beläget omkring tre mil söder om Jönköping, nära E4:an, och har järnvägsförbindelse i tre riktningar norrut mot Jönköping, österut mot Nässjö och söderut mot Värnamo, Växjö och Halmstad. Devisen där hjulen alltid snurrar anknyter till kommunvapnet som är ett hjul. Hjulet är en symbol för forna tiders vagnshjulstillverkning. Den välkända småländska uppfinningsrikedomen kom 18
Foto: Lennart Krafve Foto: Lennart Krafve DIALOG väl till pass när de små jordbruken inte räckte som utkomst för att mätta de barnrika familjerna. Runt de många vattendragen växte trä- och snickeriindustrier fram liksom vagnssmedjor. Åkdonstillverkningen var det som lade grund för det industritänkande med underleverantörer och sammansättningsfabriker som idag finns i bygden. Flera av de möbeltillverkningsföretag som fanns i bygden är idag nedlagda men Swedese som tillverkar den välkända, klassiska, fåtöljen Lamino finns kvar och Kinnarp Production AB har en stor enhet i kommunen. Trä- och metallindustrin är dominerande. Uppåkra Mekaniska AB, AQ Enclosure Systems AB och Stacke Hydraulik är de största inom metallindustrin. Näringslivet representerar den genuina småföretagarandan, där det nära samarbetet mellan företagen och kommunen anses vara en av de viktigaste faktorerna i den framgångsrika utvecklingen. Inom Vaggeryds kommun finns ca 500 företag, ungefär 2 500 personer är sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Idag vill Vaggeryds kommun även profilera sig som hästkommun och arbetar aktivt för att utveckla och kvalitetssäkra hästnäringen. Vaggerydstravet är en välkänd anläggning där travorganisationerna ATG och STC kör tävlingar och där även utbildning inom hästnäringen och travsporten erbjuds. I Skillingaryd finns en av landets bäst bevarade övningsplatser för det gamla försvaret. Två läger med väl bevarade byggnader och miljöer där indelta soldater övade redan i slutet av 1700-talet. Är man naturintresserad är ett besök på Store mosse en självklarhet. Store Mosse är sedan 1982 en av Sveriges nationalparker. Mossen är till ytan ca 10 000 hektar och Sveriges största högmosse samt största myrmark söder om Lappland. Stora delar av mossen är fågelskyddsområde där bland annat tranan är en välkänd gäst. Vill man vandra finns ca 50 km vandringsled i området som har växlande karaktär av högmosse, kärr och öppna vattenytor. Ute på mossen finns den 300 kvm stora byggnaden Naturum, vilken är byggd i samklang med naturen. Naturum inrymmer utställningar, museum och mindre konferensrum. Koncernen Vaggeryds kommun består av tre bolag och ett kommunalförbund. Vaggeryd Skillingaryds Bostads AB och Vaggeryds Energi AB är helägda bolag. Vaggeryds Näringslivsråd ägs till hälften och Högskolan på hemmaplan - GGVVregionen (Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd) är ett kommunalförbund där ägarandelen är en fjärdedel. I Vaggeryds kommun har alliansen egen majoritet och kommunstyrelsens ordförande är moderaten Bengt Dahlqvist. I en kommentar till varför kommunen valt att bli medlemmar i Kommuninvest säger han: Flertalet inom allianspartierna vill ha flera aktörer på den finansiella marknaden för att skapa konkurrens. Vi såg då Kommuninvest som ett mycket gott alternativ och vi har dessutom fått goda rekommendationer från våra kommungrannar. Tyvärr var inte beslutet i kommunfullmäktige enigt. Oppositionen reserverade sig mot beslutet. Sofia Frändberg Finansrådivare Södra regionen Timrå kommun Timrå kommun ligger mitt i Sundsvallsregionen Härnösand, Ånge, Timrå, Nordanstig, Hudiksvall och Sundsvalls kommuner som med 200 000 invånare utgör Norrlands största arbetsmarknad. I Timrå kommun finns Midlanda flygplats med dagliga avgångar till Stockholm, Göteborg och Luleå. I Sundsvall finns järnvägsanslutning. Timrå kommun ligger i Västernorrlands län och har knappt 18 000 invånare. I kommunkoncernen ingår förutom Timrå kommun, AB Timråbo, Timrå Vatten AB, Midlanda Centrum AB samt Räddningstjänstförbundet Sundsvall/Timrå. Den största privata arbetsgivaren i kommunen är SCA Graphic Sundsvall- Östrand som är en massafabrik med cirka 450 anställda. Kommunens majoritet innehas av socialdemokraterna. Kommunstyrelsens ordförande är Ewa Lindstrand, socialdemokraterna. Ordet Timrå kommer av Thimeradh som betyder timmerbygd. I namnet Timrå finns timret som tillsammans med vattnet har varit förutsättningen för liv och uppehälle i Timrå. Före 1600-talet var Timrå en enkel bondbygd och skogen utnyttjades i huvudsak som bränsle och byggmaterial. På 1600- och 1700-talen kom järnbruken. En del av skogen omvandlades till Vaggerydstravet. Möbeltillverkning. 19
träkol och användes för järnframställning. En del forslades via vattendragen till kusten där skeppsvarv etablerades och en rad samhällen växte fram. I mitten av 1800-talet etablerades ångsågar i stort antal utefter kusten och en explosionsartad omdaning av bondesamhället till ett industrisamhälle ägde rum. På 1900-talet övertog cellulosafabrikerna den ledande rollen efter sågverken. Även nu var timret basen för produktionen. SCA är än i dag kommunens största privata arbetsgivare. Idag balanseras den viktiga skogsnäringen alltmer av en blandad mängd små och medelstora företag. Ett viktigt inslag på senare år är etableringen av data- och elektronikföretag I Timrå kommun finns sex naturreservat. Fageråsen, med mosaikartad naturskogsmiljö, Fågelsången, med känsla av ädellövskog, Indalsälvens delta som är Sveriges yngsta kustdelta, Stubb- Lisamon i baggarnas och svamparnas rike, Åstön ett välbesökt friluftsområde samt Örasjöbäcken-Storsvedjan med sin gammelskog och pärlmusselbäck. I kommunen bildas Sveriges största kustdelta där Indalsälven rinner ut i havet. Det är redan tio kvadratkilometer stort och blir ständigt större. Delar av deltat är naturreservat men också tillgängligt för besökare. I deltaområdet finns havsbad, fiske och en underbar natur. Indalsälven har två fiskeområden, Bergeforsen och Stavreviken, där fisket ofta ger bra utdelning i form av havsöring, lax, sik, eller harr. Havsöringsfisket är bland det bästa i Sverige och riktigt stora laxar är inte ovanligt. Ett samarbete mellan näringslivet, Timrå kommun och den nyligen bortgångne världskonstnären Bengt Lindström resulterade i Norrlands mest spektakulära byggnadsverk en skulptur i formen av bokstaven Y, en symbol för Västernorrlands län. Skulpturen finns efter E4:an vid infarten till Midlanda flygplats. Y:et kan ses antingen som en jätte som sträcker sina kraftiga armar mot himlen i glädjens segertecken, eller som ett mäktigt träd som symboliserar en positiv framtidstro i Västernorrlands län. Kommunstyrelsens ordförande socialdemokraten Ewa Lindstrand säger om medlemskapet i Kommuninvest ekonomisk förening: Vi kom fram till att ett medlemskap i Kommuninvest har tydliga fördelar för Timrå kommun inom det finansiella området. Det finns också en styrka i att det är väldigt många kommuner som är aktiva medlemmar och att vi därigenom ingår i ett stort nätverk. Ann Sörman Finansrådgivare Norra regionen Knivsta kommun Knivsta kommun en av Sveriges yngsta kommuner ligger i södra Uppsala län och gränsar till kommunerna Uppsala, Håbo, Sigtuna och Norrtälje. Knivsta kommun bildades 2003 i och med att Uppsala delades i två nya kommuner. Tätorten Knivsta är ett gammalt stationssamhälle i en kulturbyggd som en gång var centrum i Svearnas rike. I nuvarande Knivsta kommun ligger Mora Sten, platsen där medeltidens kungar skulle avlägga sin kungaförsäkran och hyllas. Den förste dokumenterat valde folkkungen var Magnus Ladulås 1275, men troligen är traditionen äldre än så. Det var först i och med att Sverige under Gustav Vasa blev ett arvkungarike som traditionen upphörde. Den exakta platsen för Mora sten är inte känd. Dock vet man att den låg i nuvarande Knivsta kommun utmed den viktiga vattenvägen Långhundraleden mellan Östersjön och Uppsala. Som ett dokument över valet vid Mora sten höggs text in i en sten. Några av dessa dokumentstenar finns bevarade i en mindre museibyggnad uppförd 1770. Minnesplatsen med museibyggnaden har fått sitt namn efter dokumentstenarna; Mora stenar. Det äldsta dokumentet där namnet Knifvsta finns med är från 1288. Var namnet Knifvsta kommer ifrån är oklart. En teori är att Knife kan ha varit en person som hade sin boplats sta där Knivsta i dag ligger. Knivsta kommun mitt i närheten Dagens Knivsta och är en ung och växande kommun med nybyggaranda och stark identitet. Kommunen har ett fördelaktigt läge vid järnvägen och E4:an. Täta tågförbindelser ger en resväg på under halvtimmen från Stockholm och tio minuter från Uppsala. En stor internationell flygplats Arlanda ligger bara femton minuter bort. Mitt emellan storstäderna erbjuder kommunen en härlig landsbygd med rika möjligheter till en aktiv fritid. Vackra miljöer och omgivningar inbjuder till utflykter och utomhusaktiviteter vid alla årstider. Det är nära till sjöar med rent och friskt vatten, ängar med rik flora, skogar och friluftsområden med vandringsstigar och skidspår. I kommunen 20