Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012
Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Uppdrag och syfte... 5 2.3 Avgränsning och metod... 5 3 ÖVERGRIPANDE ANALYS... 5 3.1 Utformning av delårsrapporten... 5 3.2 Analys av resultatutvecklingen för Strängnäs kommun... 6 3.3 Uppföljning prognos 2011 mot utfall 2011... 7 3.4 Balansräkningen... 7 3.5 Kommunkoncernen... 7 4 KOMMENTARER OM RESULTAT... 8 4.1 Hur ekonomi och verksamhet följs upp i delårsrapporten... 8 4.2 Nämndernas redovisning... 8 Socialnämnden... 8 Barn- och utbildningsnämnden... 9 Teknik- och fritidsnämnden... 9 Kommunstyrelsen... 9 4.3 Investeringar... 9 5 KOMMENTARER OM MÅLUPPFYLLELSE... 10 5.1 Lagstadgade krav... 10 5.2 Avstämning av balanskravet... 10 5.3 Finansiella mål... 10 5.4 Verksamhetsmål... 11 2
1 Sammanfattning Vi har översiktligt granskat Strängnäs kommuns delårsrapport per 31 augusti 2012. Följande kan sammanfattningsvis konstateras i bedömningen av delårsrapporten. Delårsrapporten uppfyller i allt väsentligt lagstiftarens krav och god redovisningssed och ger därmed en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning. Delårsrapporten ger i huvudsak en god bild av resultatet för Strängnäs kommun som helhet per den 31 augusti och den förväntade utvecklingen med prognos för helåret. En redovisning av såväl Strängnäs kommuns verksamhet som nämndernas ekonomi lämnas. Dokumentationen av de väsentliga balansposterna bedöms som tillräckliga och tydliga. De övergripande finansiella målen liksom balanskravet uppnås enligt delårsbokslutet. Vår bedömning är att de tio övergripande verksamhetsmässiga målen har följts upp och utvärderats i tillräcklig omfattning. Ett mål, kunskapsmålet, bedöms inte bli uppfyllt 2012. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar framöver. Till de övergripande målen finns totalt 36 indikatorer som möjliggör mätning och utvärdering av de övergripande målen. Uppföljning av indikatorerna i delårsbokslutet ger följande: o Sex indikatorer bedöms bli uppfyllda. o Nio indikatorer bedöms delvis bli uppfyllda. o Sju indikatorer bedöms inte bli uppfyllda. o Elva indikatorer kan inte bedömas alls i delårsbokslutet då resultaten av indikatorerna inte finns tillgängliga förrän i årsbokslutet. o För tre indikatorer sker ingen mätning 2012. Socialnämnden prognostiserar underskott med 13,9 mkr varav kostnader för försörjningsstöd är 10 mkr. Enligt beslut i socialnämnden dels i april dels i juni uppgår totala sparuppdrag år 2012 och 2013 till 12 400 tkr varav 2,8 mkr bedöms klaras av under 2012. Det totala besparingskravet på 12 400 tkr ingår i förutsättningarna för att klara 2013-års budget. Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden pekar på underskott med ca 2,6 mkr. Underskottet beror i huvudsak på att fler elever behöver mer än tre år i gymnasieskolan. Osäkerhet föreligger i prognosen med avseende på läraravtalen för 2012 som vid delårsbokslutets upprättande inte var färdigförhandlade. Enligt nämndens delårsbokslut fortsätter samtliga verksamheter/enheter som har obalans sitt arbete med att minska underskotten. Prognosen vid årets slut för Teknik- och fritidsnämnden visar på en avvikelse på -0,6 mkr vilket kan härledas till måltidsverksamheten. Beräknat underskott 3
kommer att regleras via det balanserade resultatet. En genomlysning av intäkter och kostnader har påbörjats för att säkerställa att enheten har en budget i balans år 2013. Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 0,6 mkr. Underskottet avser säkerhetsfonden som balanseras mot tidigare års överskott. Vid granskningen har noterats att investeringsbudgeten i likhet med tidigare år inte följs, investeringar skjuts på framtiden. Detta kan få negativa konsekvenser i framtiden i form av väsentligt ökade kapitalbehov. Kommunen behöver etablera och tydliggöra interna rutiner och riktlinjer för sin investerings- och exploateringsredovisning. 4
2 Inledning 2.1 Bakgrund Vi har av Strängnäs kommuns revisorer fått i uppdrag att genomföra en översiktlig granskning av Strängnäs kommuns delårsrapport per 2012-08-31. 2.2 Uppdrag och syfte Enligt kommunallagens 9 kap 9 ställs krav på att revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten. En förutsättning för att revisorerna ska kunna göra en bedömning är att kommunfullmäktige i budget och planer har fastställda riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Uppdragets syfte är att: bedöma om ett balanserat resultat kan nås vid årets slut, bedöma om det är troligt att de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnås, bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten kan nås samt bedöma om delårsrapporten är upprättad enligt god sed för kommuner. 2.3 Avgränsning och metod Granskningen har varit översiktlig. En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en revision. Den baseras främst på en analytisk granskning och intervjuer med fokus på väsentliga områden och prognosunderlag. Intervjuerna har utförts i syfte att erhålla rimliga förklaringar till resultatutfall, avvikelser mot budget och prognoser. Väsentliga konton i balansräkningen har stämts av mot underlag. Granskningen har även inriktats på att kommunens delårsrapport är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning, rekommendationer från rådet för kommunal redovisning samt kommunens egna anvisningar. I granskningen ingår kommunens verksamhet och den sammanställda redovisningen omfattande kommunens bolag. 3 Övergripande analys 3.1 Utformning av delårsrapporten Delårsrapporten upprättas i enlighet med de krav som finns i lagen om kommunal redovisning samt efter samma redovisningsprinciper som årsbokslutet 2011 och som föregående års delårsrapport. Enligt kommunallagen skall delårsrapport upprättas minst en gång under räkenskapsåret. Rapporten skall omfatta en period av minst hälften och höst två tredjedelar av räkenskapsåret. 5
Rapporten för Strängnäs följer dessa krav och är upprättad per 31 augusti. Delårsrapporten skall vara strukturerad på samma sätt som årsredovisningen och åtminstone innehålla förvaltningsberättelse, resultaträkning samt balansräkning. Även finansieringsanalys och relevanta nothänvisningar bör ingå. Vi har vid vår granskning noterat att delårsrapporten för Strängnäs kommun och dess bolag är upprättad enligt gällande regelverk och omfattar åtta månader av räkenskapsåret. Bokslutsanvisningar har kommunicerats till organisationen i god tid. Tidplan finns angiven. Kommunen bedöms ha en god och effektiv bokslutsprocess. 3.2 Analys av resultatutvecklingen för Strängnäs kommun DELÅRSRAPPORT PER 31 AUGUSTI 2012 RESULTATRÄKNKING STRÄNGNÄS KOMMUN (mkr) Utfall 2012-08-31 Utfall 2011-08-31 Budget helår 2012 8/12 av budget helår 2012 Intäkter 183,1 153,8 227,0 151,3 Kostnader -1 142,3-1 078,4-1 714,7-1 143,1 Avskrivningar -23,7-20,9-43 -28,7 Verksamhetens nettokostnader -982,9-945,5-1 530,7-1 020,5 Skattenetto 1 042,1 1 001,1 1 545,20 1 030,1 Finansnetto 4,6 3,4-0,5-0,3 Resultat före extraordinära poster 63,8 59,0 14,0 9,3 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 63,8 59,0 14,0 9,3 Som framgår av uppställningen ovan uppgår kommunens resultat för perioden till nästan 64 mkr. Prognostiserat resultat för helåret 2012 uppgår till ca 32 mkr. I årsprognosen ingår kostnader med 8,7 mkr som i tidigare beslut är avsatta i det egna kapitalet. Med hänsyn tagen till det är prognosen 41,1 mkr. Årets förbättrade resultat jämfört med budgeterat resultat för 2012 förklaras av högre skatteintäkter, 16,1 mkr, lägre avskrivningskostnader, 3,5 mkr, bättre finansnetto, 5,6 mkr, samt återbetalning av premier från Fora, 23,6 mkr. Underskott prognostiseras för nämnderna till totalt 17,1 mkr och för exploatering och anläggningar till 6,4 mkr. Mer om nämndernas underskott framgår vid avsnitt 4.2 nedan. Verksamhetens nettokostnader beräknas stiga med 5,7% jämfört med utfall 2011. Utvecklingen av skattenettoökningen beräknas uppgå till 4,1% vilket är en förbättring med 0,7% (ökningen uppgick förra året till 3,4%). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna har ökat till 98% (2011=96,4%). Det är inte hållbart på sikt att kostnaderna ökar mer än intäkterna. 6
Några väsentliga felaktigheter har inte noterats i resultaträkningens poster. 3.3 Uppföljning prognos 2011 mot utfall 2011 En uppföljning av nämndernas prognossäkerhet har skett genom uppföljning av helårsprognosen i delårsbokslutet 2011 mot utfallet för 2011. Uppföljningen visar att nämndernas prognoser var ca 4 mkr sämre än utfallet, vilket motsvarar ca 0,3% av nämndernas nettokostnad för år 2011. Kommunstyrelse och Socialnämnden var de nämnder som redovisade sämre utfall än prognos. I förhållande till respektive nämnds nettokostnad är avvikelserna inte att betrakta som väsentliga. Nämndernas avvikelseprognoser och utfall för 2011 (mkr) Nämnd aug dec Kommunfullmäktige 0,8 1,3 Kommunstyrelsen 0-0,4 Barn- och utbildningsnämnd -3,6 0,3 Socialnämnd 1,2-1,4 Kulturnämnd 0,0 0,0 Plan- och byggnämnd 0,0 0,7 Nämnden för hållbart samhälle 0,0 0,0 Teknik- och fritidsnämnd -2,9-1,0 Summa budgetavvikelser -4,5-0,5 3.4 Balansräkningen Balansräkningens poster har granskats översiktligt. Balansomslutningen för Strängnäs kommun per 2012-08-31 uppgår till 2 933 mkr (2 793 mkr). Den mest väsentliga tillgångsposten är anläggningstillgångar som redovisas med 2 685 mkr (2 542 mkr). Eget kapital uppgår till 463 mkr (404 mkr). Vid vår granskning har det stämts av att det finns dokumenterade underlag till väsentliga poster balansräkningen. Inga väsentliga felaktigheter har noterats vad det gäller balansräkningens poster. 3.5 Kommunkoncernen Kommunkoncernens sammanställda resultat per augusti uppgår till 43,4 mkr. Som redan framgått i rapporten gör kommunen ett bättre resultat än budget vilket också gäller för Strängnäs Fastighets AB. SEVAB Strängnäs energi redovisar ett negativt resultat på 29,4 mkr per augusti att jämföra med budgeterat positivt resultat på 3,4 mkr. Prognosen för helåret är ett negativt resultat på 26,7 mkr att jämföra med ett positivt resultat på 16,0 mkr i budget för 2012. Anledningen till den stora avvikelsen mellan utfall och budget kan till stor del förklaras av en under året uppdagad felaktig hantering av affärsdelen inom återvinning som beräknas påverka resultatet med 20 mkr. Oplanerade driftsstopp i kraftvärmeverket har medfört reparations- och underhållskostnader på 6,4 mkr och ökad kostnad för bränsle på 6,9 mkr. Senareläggning av VA-taxans planerade höjning och lägre anslutningsintäkter än beräknat påverkar också årets sämre utfall jämfört med budget. Strängnäs Fastighets AB redovisar ett positivt resultat på 9,1 mkr i delårsbokslutet till följd av eftersläpningar i underhållsprojekt. Helårsprognosen 7
för Strängnäs Fastighets AB visar dock på ett negativt resultat uppgående till 7,8 mkr men är i enlighet med budget. Sammantaget för kommunkoncernen prognostiseras ett helårsresultat på ca 2 mkr. 4 Kommentarer om resultat 4.1 Hur ekonomi och verksamhet följs upp i delårsrapporten I delårsrapporten kommenteras resultat och förändringar som skett eller bedöms ske under året. Nämndernas prognoser redovisas och kommenteras översiktligt. Nämndernas prognoser lämnade under året redovisas överskådligt i tabell. Av de totalt åtta nämnder och styrelser som finns inom Strängnäs kommun prognostiserar fyra stycken ett underskott jämfört mot budget. Övriga bedömer att de uppnår nollresultat eller överskott. 4.2 Nämndernas redovisning Nämnderna ger överlag en god redovisning av verksamhet och ekonomi. Nämndernas avvikelseprognoser 2012 (mkr). Tabell från delårsrapport. Nämnd, mkr Budget 2012 Avvikelse mars Avvikelse april Avvikelse maj Avvikelse aug Avvikelse aug % Kommunfullmäktige 9,5 0,3 0,3 0,3 0,5 5,7 Kommunstyrelse 105,6 0,0 0,0 0,0-0,6-0,5 Barn- och utbildningsnämnd 712,9-0,8 0,0 0,0-2,6-0,4 Socialnämnd 521,8-17,9-13 -13-13,9-2,7 Kulturnämnd 25,4 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Plan- och byggnämnd 9,2 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Nämnden för hållbart samhälle 5 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Teknik- och fritidsnämnd 101,5 0,0 0,0 0,0-0,6-0,6 Summa 1 490,9-18,4-12,7-12,7-17,2-1,10 Av tabellen framgår att Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Teknik- och fritidsnämnden prognostiserar underskott för helåret 2012. Socialnämnden (tkr) Utfall 0831 Budget 2012 Prognos 2012 Resultat -361 664-530 246-544 176 Socialnämnden prognostiserar underskott med 13,9 mkr varav kostnader för försörjningsstöd är 10 mkr. Ett särskilt arbete med traineeplatser pågår för att minska försörjningsstödskostnaderna. Effekten av detta arbete bedöms i huvudsak komma 2013. Enligt beslut i socialnämnden dels i april dels i juni uppgår totala sparuppdrag år 2012 och 2013 till 12 400 tkr varav 2,8 mkr bedöms klaras av under 2012. Det totala besparingskravet på 12 400 tkr ingår i förutsättningarna för att klara 2013-års budget. 8
Barn- och utbildningsnämnden (tkr) Utfall 0831 Budget 2012 Prognos 2012 Resultat -471 270-712 927-715 527 Helårsprognosen för Barn- och utbildningsnämnden pekar på underskott med ca 2,6 mkr. Underskottet beror i huvudsak på ett ökat antal elever i gymnasieverksamheten, fler elever behöver mer än tre år i gymnasieskolan. Osäkerhet föreligger i prognosen med avseende på läraravtalen för 2012 som vid delårsbokslutets upprättande inte var färdigförhandlade. Ett för lärarna gynnsamt utfall kommer förmodligen leda till ett större underskott för nämnden. Enligt nämndens delårsbokslut fortsätter samtliga verksamheter/enheter som har obalans sitt arbete med att minska underskotten. Teknik- och fritidsnämnden (tkr) Utfall 0831 Budget 2012 Prognos 2012 Nettokostnad 69 449-102 279-102 879 Prognosen vid årets slut visar på en avvikelse på -0,6 mkr vilket kan härledas till måltidsverksamheten. Underskottet beror på minskade intäkter från friskolor och äldreomsorgen. Beräknat underskott för Måltidsservice kommer att regleras via det balanserade resultatet. En genomlysning av intäkter och kostnader har påbörjats för att säkerställa att enheten har en budget i balans år 2013. Kommunstyrelsen (tkr) Utfall 0831 Budget 2012 Prognos 2012 Nettokostnad 65 376-106 303-106 853 Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på 0,6 mkr. Underskottet avser säkerhetsfonden som balanseras mot tidigare års överskott. 4.3 Investeringar Årets investeringsbudget uppgår till 80,3 mkr. Överfört belopp för investeringar från 2011 uppgår till 79,2 mkr dvs. den totala investeringsbudgeten uppgår till totalt 159,5 mkr. 76% av investeringsbudgeten innehas av Teknik- och fritidsnämnden varav mer än hälften har tilldelats idrotts- och fritidsanläggningar. Totalt utförda investeringar i kommunen till och med augusti uppgår till 44,3 mkr varav 77% hos Teknik- och fritidsnämnden. Helårsprognosen för investeringar uppgår till 103,7 mkr. Eftersom det under flera år har förekommit eftersläpningar i investeringar kan det innebära väsentligt större investeringsbehov i framtiden vilket kan medföra väsentligt ökade kapitalbehov. 9
5 Kommentarer om måluppfyllelse 5.1 Lagstadgade krav Följande gäller för samtliga kommuner: att kommunfullmäktige skall fastställa mål för god ekonomisk hushållning, att uppföljning av dessa mål skall göras i delårsrapport och årsredovisning samt att kommunens revisor skall granska och bedöma måluppfyllelsen. Syftet med dessa krav är att politikerna med hjälp av målstyrning och måluppföljning skall styra kommunen mot ändamålsenlighet och effektivitet. Även om kravet primärt riktas mot fullmäktige så påverkas hela kommunens organisation. Mål för god ekonomisk hushållning omfattar både finansiella mål samt verksamhetsmål. Det är endast av fullmäktige fastställda mål inom ramen för god ekonomisk hushållning som är obligatoriska att utvärdera och bedöma i delårsrapport och årsbokslutet. Initialt är det kommunstyrelsen som i förvaltningsberättelsen skall utvärdera uppfyllelsen av de mål kommunfullmäktige fastställt. Revisorerna skall därefter på basis av kommunstyrelsens utvärdering samt sin egen granskning av delårsrapport och årsredovisning bedöma uppfyllelsen av de mål som kommunfullmäktige fastställt. Även kravet på balans mellan intäkter och kostnader, balanskravet, är lagstadgad. Avstämning av balanskravet ska göras både i delårsrapport och i årsredovisning. Sveriges kommuner och landsting rekommenderar vidare att kommuner har en ekonomisk planering som medger ett årligt överskott som motsvarar två procent av skattenettot. Syftet med överskottet är att skapa ett ekonomiskt utrymme som kommunerna kan använda för att finansiera sina investeringar. Om kommunen mot alla förmodan skulle redovisa ett underskott anger lagstiftningen att kommunen senast efter tre år har återställt tidigare års underskott samt en skyldighet att upprätta särskilda åtgärdsplaner. Detta ställer krav på ett positivt resultat som uppnås genom att nettokostnaderna ökar i långsammare takt än skatteintäkterna och statsbidragen. 5.2 Avstämning av balanskravet Enligt kommunallagen skall kommuner redovisa positiva resultat, vilket innebär att de löpande intäkterna skall täcka de löpande kostnaderna. Vid avstämning av det lagstadgade balanskravet skall nedskrivningar beaktas enligt försiktighetsprincipen, medan realisationsvinster ska räknas bort. Med utgångspunkt i 2012-års resultatprognos på 32,4 mkr finns inga indikationer på att balanskravet inte skulle uppnås under 2012. 5.3 Finansiella mål I kommunens årsplan finns ett särskilt avsnitt om ekonomiska mål och god ekonomisk hushållning. En förutsättning för att kommunen skall uppnå god ekonomisk hushållning är att nettokostnaderna utvecklas i lägre takt än 10
skattenettot över tiden. Under 2005-2008 kan konstateras att nettokostnadernas ökning varit högre än skattenettots ökning. För 2009, 2010 och 2011 har utvecklingen vänt och skattenettoökningen är högre än nettokostnadsökningen. För 2012 prognostiseras dock att skatteintäkterna ökar med 4,1% (föregående år 3,4%) och nettokostnaden med 5,7% (2,4%). Målen årsplanen för år 2012 är följande: Resultat efter skattenetto ska uppgå till 0,9% Investeringarnas självfinansieringsgrad ska vara 80%. Nämndernas budgetföljsamhet ska vara 100%. Helårsprognosen för det ekonomiska utfallet visar att kommunen år 2012 kommer att uppnå det fastställda ekonomiska målet: Årets resultat beräknas uppgå till 32 mkr vilket motsvarar 2,1% av skattenettot. Investeringarnas självfinansieringsgrad bedöms till 88%. Barn- och utbildningsnämnden och Sociala nämnden prognostiserar underskott med 0,4% respektive 2,7%. Övriga nämnder redovisar i huvudsak en god budgetföljsamhet 2012. Kommunstyrelsen och Teknik och fritidsnämnden redovisar mindre underskott, övriga nämnder en budget i balans. 5.4 Verksamhetsmål Kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning har angetts i den strategiska planen för åren 2011-2014 och årsplanen för 2012. Målen skall utvärderas och följas upp av kommunstyrelsen i delårsrapport samt i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Vidare skall revisorerna bedöma måluppfyllelsen samt yttra sig till fullmäktige om denna. För att möjliggöra utvärdering, uppföljning och bedömning av måluppfyllelse är det nödvändigt att antalet mål är rimligt samt att målen är konkreta och mätbara. Under 2010 fanns 105 mål som skulle följas upp. I årsplanen för 2011 fanns sju övergripande mål, och i årsplan för 2012 finns tio övergripande mål fastställda. Till dessa mål finns indikatorer framtagna vilka skall mätas och utvärderas. Totalt finns 36 indikatorer fördelade på de 10 målen. För 3 av de 36 indikatorerna sker ingen mätning 2012, gäller exempelvis indikatorn nöjd medarbetarindex som inte kan mätas 2012 till följd av att medarbetarundersökning inte genomförs 2012. Antalet indikatorer per övergripande mål varierar mellan 3 och 5 stycken. Verksamheten omfattar en rad olika verksamhetsområden som organiseras i olika nämnder. Uppföljningen sker per nämnd. De övergripande målen har brutits ned till nämndmål för att passa nämndernas ansvarsområden. I nämndernas bokslut redovisas nämndernas mål och de indikatorer som fastställts samt utfallet per augusti för de mål som följts upp. Delårsrapporten innehåller en beskrivning och sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen hittills under året för de övergripande målen. Indikatorerna för varje mål anges och kommenteras kort i löpande text. Vi bedömer att den valda formen ger en bra översikt och en samlad bild av åtagandenas utveckling under året. Sammantaget bedöms ett av de tio målen, ekonomimålet, att bli uppfyllt vid årets slut. Åtta av de tio målen bedöms vara delvis uppfyllda vid årets slut. Att så 11
många mål enbart delvis kommer att kunna uppfyllas beror enligt kommunens uppfattning på att målen är ambitiösa och högt satta, och att vissa tar tid att genomföra samtidigt som också kraven höjts jämfört med föregående år. Ett mål, kunskapsmålet, bedöms inte bli uppfyllt 2012. Att förbättra resultaten i grundskolan är en av kommunens viktigaste utmaningar framöver. Beträffande indikatorerna och måluppfyllelse för respektive indikator är bedömningen i delårsbokslutet följande: Sex indikatorer bedöms bli uppfyllda. Nio indikatorer bedöms delvis bli uppfyllda. Sju indikatorer bedöms inte bli uppfyllda. Elva indikatorer kan inte bedömas alls i delårsbokslutet då resultaten av indikatorerna inte finns tillgängliga förrän i årsbokslutet. För tre indikatorer sker ingen mätning 2012. Av de sju indikatorer för vilka målen inte bedöms bli uppfyllda är tre hänförbara till resultaten i skolan. För de indikatorer där målen bedöms bli delvis uppfyllda vill vi rekommendera att redovisning i samband med bokslut sker av hur stor andel av målet som bedöms bli uppfyllt för att underlätta bedömning av måluppfyllelse. För indikatorer som inte bedöms bli uppfyllda 2012 uppmanas kommunledningen till att vidta åtgärder så att så många indikatorer som möjligt kan uppfyllas. I delårsbokslutet förekommer ej uppnådda indikatorer för 5 av de 10 målen. Västerås den 10 oktober 2012 Katarina Nygren Susanna Hägglund 12