POLISMYNDIGHETEN GENERELLA FÖRUNDERSÖKNINGSDIREKTIV

POLISMYNDIGHETEN GENERELLA FÖRUNDERSÖKNINGSDIREKTIV 1:a Rev upplagan 2009-03-23

2 Generella förundersökningsdirektiv i olika typer av brott gällande för polismyndigheten i Västerbottens län och åklagarkammaren i Umeå Användningen av dessa direktiv får på intet sätt hindra den fria tanken utan ska endast ses som ett hjälpmedel i arbetet med att åstadkomma det perfekta förundersökningsprotokollet. Dessa generella förundersökningsdirektiv har utifrån de generella direktiv som tidigare funnits i länet och på andra håll i landet utarbetats i samverkan mellan företrädare för polismyndigheten i Västerbottens län och åklagarkammaren i Umeå. I arbetet har deltagit kommissarie Olle Karlsson, inspektörerna Lars Westermark och Anders Sandlund samt vice chefsåklagare Axel Holmberg och kammaråklagare Peter Jonsson. Vid revision i mars 2009 har vissa ändringar och tillägg gjorts. INNEHÅLL Del I Generella frågor, Anmälan och förstahandåtgärder Angivelsebrott Förundersökningsledning och samordning Förundersökningsbegränsning Särskilt om besöksförbud Beslag DNA-prov för registrering Förhör Erkännanden Enskilt anspråk Förundersökningsprotokollet Personalia Slutdelgivning enligt RB 23:18 Del II - Brotten Misshandel Vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom i samband med trafikolycka Olaga hot Ofredande Överträdelse av besöksförbud Sexuellt ofredande enligt 6 kap 10 2 st BrB Stöld och grov stöld Snatteri Tillgrepp av fortskaffningsmedel Egenmäktigt förfarande, tillgreppsfallen Bedrägeri Bedrägligt beteende Sakhäleri/häleriförseelse Skadegörelse Allmänfarlig vårdslöshet (brand) Missbruk av urkund och brukande av falks urkund (legitimationshandlingar och liknande) Våld/hot mot tjänsteman Våldsamt motstånd Olovlig körning Olovlig körning (med till lätt mc ändrad moped) Rattfylleribrotten Narkotikabrott Brott mot knivlagen Olovlig tillverkning av alkoholdrycker Olovlig försäljning/anskaffande/innehav av alkoholdrycker Vapenbrott

3 DEL I GENERELLA FRÅGOR Anmälan och förstahandsåtgärder Skriv kortfattad anmälan vilket handlande består brottet i? Skriv ut namnen i anmälan - skriv inte mt, person A, kompisen. Vad har parterna för inbördes förhållande? Håll separat målsägandeförhör i anslutning till anmälan. Ska framgå om målsäganden är osäker, berusad eller upprörd. Citera gärna. Ange målsägandens ålder i anmälan då detta kan vara av betydelse (underårig, överårig). Markera målsägandens och vittnens tilltalsnamn. Använd tekniska hjälpmedel och säkra bevisning. Fotografera. Dokumentera de person- eller sakskador som finns. Videofilma förhör med misshandlade kvinnor enligt 5+5-metoden. Målsägandens namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn och ett korrekt namn t ex Oskars Närköp heter egentligen Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet samt uppgift om dess företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson som innehavare av Karl Nilssons Närköp. Ange noga vittnesuppgifter; namn, kontaktuppgifter samt i de fall detta finns - uppgifter om vad respektive vittne iakttagit. En polismans egna iakttagelser vid ingripanden ska tydligt avrapporteras i PM. Skriv inte gemensamma PM. Avrapporteringspromemorior kan vara mycket viktiga i bevishänseende och är avgörande för om åklagaren ska åberopa polisen som vittne i domstol. Angivelsebrott Målsägande ska tillfrågas angående angivelse och svaret ska redovisas. Det räcker inte att målsäganden själv gjort anmälan frågan ska ändå ställas och redovisas. Observera att när målsäganden anger brottet till åtal och detta är tillräckligt för att brottet skall höra under allmänt åtal (gäller till exempel hemfridsbrott och ofredande som inte förövats på allmän plats) behöver ärendet inte lottas på åklagare för åtalsprövning. Förundersökningsledning och samordning Vem som med hänsyn till brottets beskaffenhet och övriga omständigheter är behörig förundersökningsledare framgår av 23 kap 3 1 st rättegångsbalken. Dessa regler förklaras närmare i ÅFS 2005:9 Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål och FAP 403-5. Vidare ges direkta föreskrifter exempelvis om vilka brott som skall anses vara av enkel beskaffenhet. Det är inte ovanligt att en person är misstänkt för flera brott som kan ligga på olika förundersökningsledare och olika utredare. Ärendena bör så långt möjligt samordnas på en polisiär fu-ledare när det gäller sådana utredningar som skall ledas av polis, respektive en åklagare när utredningen skall vara åklagarledd. Det åligger polismyndigheten att underrätta åklagare om att en person som förekommer i en åklagarledd förundersökning är misstänkt även för andra brott där fu-ledningen ligger hos polisen. Åklagare skall när denne inleder eller övertar en förundersökning kontrollera om förutsättningar för samordning föreligger och pröva om det är lämpligt att åklagare övertar en förundersökning som är ledd av polis.

4 Åklagare skall, för det fall förundersökningen inte övertas, underrätta berörd fu-ledare när åtal väcks. SAMORDNING ÄR EN ABSOLUT FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT MÖJLIGHETERNA TILL FÖRUNDERSÖKNINGSBEGRÄNSNING KAN TAS TILL VARA. Förundersökningsbegränsning Genom reglerna i 23 kap 4 a och 20 kap 7 rättegångsbalken ges åklagare relativt stort utrymme att underlåta att väcka åtal och att på samma grunder fatta beslut om att inte inleda eller lägga ned en förundersökning. Genom riksåklagarens riktlinjer om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse (RåR 2008:2) klargörs dessa möjligheter. Syftet med denna reglering är att öka effektiviteten genom att avstå från att lägga resurser där insatserna ger små eller inga effekter på påföljden. På detta sätt kan förutsättningar skapas för att snabbt och med kvalitet ta hand om andra mer angelägna brott. Det är därför viktigt att reglerna kring förundersökningsbegränsning tillämpas aktivt och konsekvent samt på ett så tidigt utredningsstadium som möjligt. I situationer där en person samtidigt är misstänkt för flera brott finns normalt sett stora möjligheter att förundersökningsbegränsa. Situationen är ofta densamma när personen i tiden mellan det aktuella brottet och tidpunkten för bedömningen är dömd för andra brott. För det fall det bedöms att förutsättningar för förundersökningsbegränsning föreligger bör de aktuella utredningarna, efter samråd med den polisiäre fu-ledaren, lottas på åklagare för beslut i frågan. När sådan lottning sker skall det tydligt anges syftet med lottningen samt anges utredningsläge samt vad som kvarstår att göra för att nå full utredning i ärendet. Särskilt om besöksförbud Om någon framför önskemål om besöksförbud skall särskild blankett för detta fyllas i. I fritexten bör omständigheterna som grundar begäran tydligt framgå; historiska och nuvarande omständigheter samt varför det befaras ytterligare trakasserier Pågår vårdnadstvist mellan parterna skall detta anges. Observera att en målsägande som sammanbor med den misstänkte inte kan få ett vanligt besöksförbud utan endast ett besöksförbud avseende gemensam bostad. Kraven är högre för att ett sådant besöksförbud skall kunna meddelas. Sökanden bör informeras om att ett förbud endast kan meddelas om utredningen ger stöd för att det grund av särskilda omständigheter finns risk för att den som förbudet avses gälla kommer att begå brott, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses gälla. Vidare att en konsekvens av förbudet är att ingen kontakt får ske mellan parterna. Frågan om besöksförbud skall handläggas skyndsamt. Enligt åklagarmyndighetens författningssamling (ÅFS 2005:27) skall beslut angående besöksförbud enligt huvudregeln fattas inom en vecka från dagen för ansökan. För att besöksförbud skall meddelas krävs, förutom risk för fortsatta trakasserier, även viss bevisning angående de särskilda omständigheter som grundar risken. Detta innebär att en bakomliggande brottsmisstanke ofta behöver utredas parallellt med besöksförbudsfrågan.

5 Beslag Dokumentera noga från vem, var och hur beslaget gjorts (t ex på vilken plats i en lägenhet). Beslag skall snarast fastställas av ansvarig förundersökningsledare. Fotografera gärna platsen och godset. Förteckna godset i punkter för varje föremål. Håll förhör angående godset punkt för punkt. Underrättelse enligt RB 27:11 a till den som beslaget gjorts hos. Underrättelse enligt RB 27:11 a ska framgå av FU-protokollet. Beslagsprotokoll och övriga handlingar sänds eller lämnas till åklagarnas kansli. I ett förundersökningsprotokoll som redovisas till åklagarkammaren skall beslagen alltid vara fastställda. Vidare skall klart framgå vilka beslag som är hävda respektive är kvar i beslag. Detta kan lämpligen ske genom att beslutshistoriken bilägges förundersökningsprotokollet vid redovisning. Intentionen måste alltid vara att beslagen skall regleras så långt det är möjligt innan förundersökningen redovisas. DNA-prov för registering Kroppsbesiktning för tagande av DNA (salivprov) för registrering får, enligt 28 kap 12a rättegångsbalken får tas på misstänkt för brott på vilket fängelse kan följa. Proportionalitetsprincipen innebär dock att viss försiktighet bör iakttas vid enstaka lindriga brott såsom exempelvis snatteri. När förutsättningar för att ta sådant prov föreligger skall beslut om detta inhämtas från förundersökningsledaren och prov tas. Förhör För det fall förhörspersonen inte talar svenska i tillräckligt hög grad skall tolk användas. Underrättelse om misstänkts rätt till biträde av försvarare. Förfrågan om önskemål om målsägandebiträde. Delge den misstänkte misstanken, tid och plats för brottet samt uppgift om gärningen. Ligg högt i rubriceringen. Delge alternativt eller delge förfarandet om brottsrubriceringen är osäker. Förhöret skall omfatta samtliga rekvisit för brottet/brotten. Glöm ej de subjektiva rekvisiten uppsåt/oaktsamhet. Av förhöret ska klart framgå vad den misstänkte erkänner. Alla misstänkta vet inte vad brotten innebär - att erkänna att man tagit en sak behöver inte innebära att man erkänner en uppsåtlig stöld, att erkänna att man slagit någon behöver inte innebära att man erkänner en uppsåtlig misshandel. När den misstänkte delges uppgifter från utredningen, exempelvis andras förhörsuppgifter, ska detta framgå. Skriv t ex Andersson hörs nu mot NN s uppgifter... Citera eller gå gärna över i dialogform vid viktiga partier i förhöret. Läs alltid upp/eller låt förhörspersonen läsa förhöret, helst i färdigformulerad form. Ett godkännande eller eventuell erinran mot förhöret skall dokumenteras. Använd video/bandspelare vid konfrontationsförhör. Vid fotokonfrontation tillse att fotounderlaget på den misstänkte är uppdaterat och välliknande. Skriv helst ett förhör för varje brott. Ange K-nr. Detta gäller dock inte om ett och samma händelseförlopp innehåller flera gärningar.

6 Telefonförhör skall normalt inte hållas med den misstänkte. Ej heller när förhörspersonens identitet inte kan fastställas eller syftet med förhöret inte kan uppnås. Håll beslagsförhör. Vilken inställning har den misstänkte till beslaget, gör han/hon anspråk på gods? Ange vilket gods som avses. Om den misstänkte inte gör anspråk efterhör om godset får lämnas ut till annan eller förstöras. Var uppmärksam på andra inte anmälda brott. Erkännanden Även om en person erkänner brott måste alla rekvisit täckas. Uppsåtet eller oaktsamheten måste klarläggas, vilket ofta sker genom rätt ställda frågor vid förhör. Klarlägg om erkännandet enbart avser de faktiska omständigheterna, exempelvis att någon lämnat en butik med en vara utan att betala, men inte haft tillägnelseuppsåt. Underskatta inte en förklaring om att de faktiska omständigheterna beror på någon icke straffbar omständighet. Den hördes förklaring kan vara hållbar. Pröva alltid om erkännandet har stöd i annan bevisning, exempelvis uppgifter från målsägande och vittnen. Vittnen och målsägande som kan styrka ett lämnat erkännande bör i många fall höras. Tänk på att den som erkänt i förundersökningen inte sällan tar tillbaka erkännandet vid domstolen. Enskilt anspråk Exakta belopp och vad beloppen avser måste anges. Klumpsummor får inte förekomma. Personskada indelas i ersättning för sveda och värk (avser även akut psykiskt lidande), kränkning och kostnader (sjukvårdskostnad, förstörda kläder etc.) samt lyte (bestående utseendemässig förändring, t ex. ärr) och men (bestående funktionsnedsättning). Sakskada avser ersättning för skadad/förstörd/stulen egendom samt andra kostnader i anledning av brottet. Åklagaren får inte bedöma vad som är skäligt. Därför måste följande uppgifter så långt det går tas in i FU-protokollet: Förlorad arbetsförtjänst ska styrkas med lönebesked eller liknande. Sjukvårdskostnader och läkemedel ska styrkas med kvitton. Kostnader för resor och andra omkostnader p.g.a. av brottet ska styrkas med kvitton. Kostnader för sakskador ska styrkas med kvitton, offerter/kostnadsförslag. Vid anspråk från företagare ska kontrolleras om mervärdesskatt (moms) får dras av. Försäkringsbolag som betalat ut ersättning har rätt att begära skadestånd och ska därför redovisas som målsägande. Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Målsäganden skall tillfrågas om denne önskar att åklagaren skall föra dennes talan samt om ränta yrkas på skadeståndsbeloppet. Detta skall anges i förundersökningsprotokollet. På första sidan i FU-protokollet ska anges om det finns skadeståndsanspråk. Om skadeståndsutredningen tenderar att fördröja utredningen rådgör med förundersökningsledaren.

7 Förundersökningsprotokollet Dispositionen av de handlingar som ska ingå i ett förundersökningsprotokoll ska vara enhetlig, överskådlig och rationell. Brotten ska sättas i tidsordning oavsett brottstyp. Alla handlingar som rör ett brott läggs efter respektive anmälan. Sidnumrera alla sidor i protokollet. Bilagor ska redovisas separat och vara sidnumrerade. Försättsbladet ska vara en innehållsförteckning som gör det lätt att hitta i protokollet. Det bör inte innehålla någon information förutom ev. skadeståndsanspråk. Behöver inte innehålla beskrivning av händelseförloppen, förhörsuppgifter, inställning till misstanken eller dylikt. På försättsbladet ska vidare framgå utredningsmannens telefonanknytning, att den misstänkte och hans advokat delgetts utredningen och på vilket sätt samt målsägandeanspråk om detta inte redovisas särskilt under varje anmälan, samt eventuellt tolkbehov. Vid tolkbehov skall anges vilket språk och i förekommande fall vilken dialekt som avses. Sätt samman handlingarna avseende respektive brott enligt följande; anmälan, målsägandeförhör, rättsintyg, brottsplatsundersökningsprotokoll, beslagsprotokoll, vittnesförhör samt förhör med misstänkt. Om ett förhör rör flera anmälningar; lägg in detta under varje anmälan som förhöret rör, gör utdrag (transumt) ur förhöret eller hänvisa tydligt till var i protokollet förhöret är intaget. Glöm inte att sidnumrera protokollet respektive bilagorna. För det fall fotokonfrontation skett under utredningen skall konfrontationsuppsättningen bifogas förundersökningsprotokollets åklagarex. Kontrollera att alla målsäganden och vittnen finns upptagna i särskilda identitetsuppgifter till tingsrätten. Om komplettering görs; glöm inte att delge den misstänkte och hans försvarare denna utredning. Observera att skyddade personuppgifter inte får finnas med i förundersökningsprotokollet (inte heller i personalia). Vanligtvis är det adressen som är skyddad men kontroll bör ske vilka personuppgifter som är skyddade. Vid omfattande utredning eller om utredningen gäller många brott bör samråd ske med förundersökningsledaren angående utformningen av förundersökningsprotokollet. Personalia Alla uppgifter ska fyllas i. Kontrollera att den misstänkte nås på den uppgivna adressen. Dagsbotsuppgifterna måste vara korrekta och aktuella. Saknas hemmavarande barn under 18 år anges detta med 0 eller finns inte. Inkomst, tillgångar, skulder anges med belopp. Det som saknas anges med 0. Anges höga skulder ska det anges vad skulden avser. Taxeringsvärdet för fastighet är en tillgång. Slutdelgivning enligt RB 23:18 Både den misstänkte och hans försvarare skall beredas möjlighet att ta del av vad som förekommit under utredningen.

8 Underrättelse om detta kan ske muntligen eller skriftligen. Sker underrättelse skriftligen skall denna normalt sett delges enligt bestämmelserna i delgivningslagen. För brott med fängelse högst sex månader i straffskalan kan underrättelse ske genom lösbrev. När information om förenklad delgivning lämnats ut till misstänkt skall bevis om detta biläggas förundersökningsprotokollet. Skäligt rådrum skall lämnas innan förundersökningen redovisas hur lång tid som skall ges varierar givetvis mht. materialets omfattning och andra omständigheter, t ex frihetsberövande. Förundersökningen är inte avslutad förrän tiden för skäligt rådrum utgått. Vad avser misstänkta under 18 år särskilda regler gäller för förundersökning och lagföring - kontakta alltid förundersökningsledare för direktiv.

9 MISSHANDEL, 3 kap 5 BrB Målsägande DEL II - BROTTEN Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Begär målsäganden besöksförbud? Se allmänt avsnitt. Rubriceringen? Klarlägg händelseförloppet och klargör om det finns skäl att bedöma gärningen som grov eller ringa. Vem har pekat ut den misstänkte och hur gick utpekandet till? Dokumentera i anmälan synliga skador på målsäganden och den misstänkte, fotografera eller videofilma. Ange vem som gjort iakttagelserna. Dokumentera i anmälan hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Beslagta tillhyggen etc. Vid allvarligare misshandel - överväg om det kan vara aktuellt att med målsägarens medgivande ta blod- och/eller urinprov på denne för att få klarhet i berusningsgrad. Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, relation till den misstänkte, bakgrund till händelsen, våldet (antal slag, öppen/eller knuten hand, antal sparkar etc.) samt vilken smärta som målsäganden känt och dennes skador. Om misshandeln upprepats under längre tid, klarlägg så långt det går antal tillfällen, när, var, hur etc. Se till att målsäganden och vid behov även den misstänkte undersöks av läkare. Begär in rättsintyg - samtycke från målsäganden krävs. Finns vittnen, grannar, bästa väninnor etc.? Hör dessa om det bedöms kunna tillföra ärendet något. Utred invändningar om nödvärn och ev. samtycke. Hör vid behov om målsäganden m fl. Var uppmärksam på om gärningen kan vara ett så kallat hatbrott eller om motivet är hedersrelaterat. När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Överväg blod- och/eller urinprov på den misstänkte för att få klarhet i drogpåverkan. Obs kräver beslut av förundersökningsledare ledare om kroppsbesiktning Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inhämta dagsbotsuppgift. Vid ringa misshandel inställning till strafföreläggande? misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum

10 VÅLLANDE TILL ANNANS DÖD, VÅLLANDE TILL KROPPSSKADA ELLER SJUKDOM I SAMBAND MED TRAFIKOLYCKA, 3 kap 7-8 BrB Under förutsättning att rapporteringen även omfattar vårdslöshet i trafik omfattas inte vållande till kroppsskada av särskild åtalsprövning. Målsägande Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Vem har pekat ut den misstänkte och hur gick utpekandet till? Dokumentera i anmälan synliga skador på målsäganden och den misstänkte, fotografera eller videofilma. Ange vem som gjort iakttagelserna. Överväg om det kan vara aktuellt att med målsägarens medgivande ta blod- och/eller urinprov på denne för att få klarhet i berusningsgrad. Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, relation till den misstänkte, bakgrund till händelsen, själva händelsen samt skador. Se till att målsäganden och vid behov även den misstänkte undersöks av läkare. Begär in rättsintyg målsägandens samtycke krävs. Dokumentera i anmälan hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Vid allvarligare trafikolyckor ska teknisk undersökning alltid genomföras på fordon, platsen etc. Säkra och topsa så många spår som möjligt. Fotografera i detalj olycksfordonet. Kontrollera inställningen av säten (mät), om dörrar är öppna, kan öppnas etc. Finns vittnen? Hör dessa. Hör vid behov om målsäganden och vittnen. Måste oftast göras om personerna är hörda på plats och händelsen har varit allvarlig och chockartad, t ex vid en trafikolycka. När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Överväg blod- och/eller urinprov på den misstänkte för att få klarhet i drogpåverkan. Obs kräver beslut av förundersökningsledare ledare om kroppsbesiktning Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

11 OLAGA HOT, 4 kap 5 Brb Målsägande Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Begär målsäganden besöksförbud? Se allmänt avsnitt. Rubriceringen? Klarlägg händelseförloppet och klargör om det finns skäl att bedöma gärningen som grov eller av normalgraden. Vem har pekat ut den misstänkte och hur gick utpekandet till? Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, relation till den misstänkte, bakgrund till händelsen, hotet (citera målsägandens egna ord), om eventuella tillhyggen eller andra medel för att förstärka hotet använts, hur målsäganden uppfattat situationen och hotet, om målsäganden trodde att hotet skulle komma att verkställas, varför? Om hotet framförts till annan person än den hotet var riktat mot, hör denne om hur hotet vidarebefordrats, personens ställning i förhållande till målsäganden och hur målsäganden reagerat. Utred vidare om hotet varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan även hos den person som vidareförmedlat hotet till mottagaren denne kan också vara att anse som målsägande. Om det bedöms relevant dokumentera hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Ta knivar eller andra tillhyggen, brev, inspelningar etc. i beslag. Observera att brev mellan närstående, enligt RB 27:2, normalt inte får tas i beslag! Finns vittnen? Hör dessa. Var uppmärksam på om gärningen kan vara ett så kallat hatbrott eller om motivet kan vara hedersrelaterat. När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum. OBS! Det krävs inte att målsäganden faktiskt blivit rädd - hotet ska ha varit ägnat att hos honom framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Om dock hotet enligt målsäganden uppenbart inte varit allvarligt menat eller hotet inte var avsett att störa hans frid (t ex därför att det var likgiltigt för målsäganden om hotet verkställdes) - är det inte straffbart.

12 Om hotet framställts genom förmedling av en tredje person krävs att den som hotar hade skäl att räkna med att hotet skulle föras vidare till målsäganden. Spårning av telefonsamtal Polis/åklagare kan, enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, på begäran få uppgift om abonnemang (dvs. vem som har visst telefonnummer eller IP-adress) från operatör om fängelse är föreskrivet för brottet (vilket det är för ofredande) och det aktuella misstänkta brottet är av den omfattningen att det kan förväntas ge annan påföljd än bara böter. Vid osäkerhet om vilken påföljd som kan bli aktuell så ska åklagare kontaktas. För utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som varit krävs, enligt lagen om elektronisk kommunikation, att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 2 år. Om denna förutsättning inte är uppfylld ska inte polis/åklagare kringgå systemet och via fullmakt från målsäganden inhämta uppgifterna. Det står dock målsäganden fritt att agera på egen hand och själv begära in uppgifter som rör samtal till och från dennes telefon för att sedan överlämna uppgifterna till polisen. Målsäganden får dock själv stå för kostnaden men kan i en rättegång begära ersättning från den åtalade. Utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som har varit eller kommer att ske (dvs. både förfluten tid och framtiden) kan utfås genom beslut om hemlig teleövervakning. Det är tingsrätten som beslutar härom efter ansökan av åklagare. Förutsättning för hemlig teleövervakning är att det gäller ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse 6 månader, det finns någon skälig misstänkt samt att den hemliga teleövervakningen är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig teleövervakning är således inte någon framkomlig väg i ärenden gällande ofredande och olaga hot av normalgraden. SMS och samtalslistor Finns sms-meddelanden och samtalslistor i målsägarens egen telefon så ska polis, efter målsägandens medgivande, i första hand fotografera av meddelandena och listorna. I andra hand ska meddelandena och listorna skrivas av ordagrant i en promemoria som undertecknas av polismannen. Observera att detta ska ske skyndsamt annars finns risk att materialet försvinner.

13 OFREDANDE, 4 kap 7 BrB OBS! Särskild åtalsprövning i fall där brottet inte skett på allmän plats och målsäganden inte anger brottet till åtal, 4 kap 11 BrB. Har brottet ägt rum på enskild plats ska målsäganden därför tillfrågas om han/hon anger brottet till åtal. Målsägande Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Begär målsäganden besöksförbud? Se allmänt avsnitt. Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, relation till den misstänkte, bakgrund till händelsen, ofredandet (om ofredandet består i handgripligt antastande observera gränsdragningen till misshandel). Om ofredandet skett per telefon eller via SMS dokumentera antal påringningar/meddelanden, när på dygnet, under vilken period, finns samtalen/meddelandena registrerade på nummerpresentatör/mobiltelefonens samtalslista etc.? Har målsäganden svarat? Har målsäganden gjort klart för den misstänkte att han/hon inte får ringa? Om det bedöms relevant dokumentera hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Angående spårningsbesked från teleoperatör se nedan under egen rubrik. Ta brev, inspelningar etc. i beslag. Observera att brev mellan närstående, enligt RB 27:2, normalt inte får tas i beslag! Fotografera, läs av och dokumentera uppgifter från nummerpresentatör. Fotografera av uppgifter (sms och/eller samtalslistor) som finns i målsägandens telefon efter målsägandens tillåtelse. I andra hand dokumentera i en promemoria. Finns vittnen? Hör dessa. Var uppmärksam på om gärningen kan vara ett så kallat hatbrott eller om motivet kan vara hedersrelaterat. När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

14 Spårning av telefonsamtal Polis/åklagare kan, enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, på begäran få uppgift om abonnemang (dvs. vem som har visst telefonnummer eller IP-adress) från operatör om fängelse är föreskrivet för brottet (vilket det är för ofredande) och det aktuella misstänkta brottet är av den omfattningen att det kan förväntas ge annan påföljd än bara böter. Vid osäkerhet om vilken påföljd som kan bli aktuell så ska åklagare kontaktas. För utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som varit krävs, enligt lagen om elektronisk kommunikation, att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 2 år. Om denna förutsättning inte är uppfylld ska inte polis/åklagare kringgå systemet och via fullmakt från målsäganden inhämta uppgifterna. Det står dock målsäganden fritt att agera på egen hand och själv begära in uppgifter som rör samtal till och från dennes telefon för att sedan överlämna uppgifterna till polisen. Målsäganden får dock själv stå för kostnaden men kan i en rättegång begära ersättning från den åtalade. Utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som har varit eller kommer att ske (dvs. både förfluten tid och framtiden) kan utfås genom beslut om hemlig teleövervakning. Det är tingsrätten som beslutar härom efter ansökan av åklagare. Förutsättning för hemlig teleövervakning är att det gäller ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse 6 månader, det finns någon skälig misstänkt samt att den hemliga teleövervakningen är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig teleövervakning är således inte någon framkomlig väg i ärenden gällande ofredande och olaga hot av normalgraden. SMS och samtalslistor Finns sms-meddelanden och samtalslistor i målsägarens egen telefon så ska polis, efter målsägandens medgivande, i första hand fotografera av meddelandena och listorna. I andra hand ska meddelandena och listorna skrivas av ordagrant i en promemoria som undertecknas av polismannen. Observera att detta ska ske skyndsamt annars finns risk att materialet försvinner.

15 ÖVERTRÄDELSE AV BESÖKSFÖRBUD, 24 lag (1988:688) om besöksförbud Observera att i ringa fall av överträdelse av besöksförbud skall inte dömas till ansvar. Så kan exempelvis vara fallet vid ett slumpartat sammanträffande på allmän plats utan egentligt inslag av kontaktsökande. Målsägande Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, nuvarande relation till den misstänkte, har målsäganden och misstänkt några kontakter med anledning av barn och i så fall i vilken utsträckning och på vilket sätt, finns kontaktperson utsedd, har målsäganden själv kontaktat den misstänkte (om så har skett utred när, var, hur), finns särskild bakgrund till överträdelsen, på vilket sätt har överträdelse skett, hur har målsäganden uppfattat situationen och överträdelsen, i vilket syfte skedde överträdelsen enligt målsägandens uppfattning. Om det bedöms relevant dokumentera hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Beslagta brev, inspelningar etc. Observera att brev mellan närstående, enligt RB 27:2, normalt inte får tas i beslag! Finns vittnen? Hör dessa. Observera att varje överträdelse utgör ett brott = en brottsmisstanke Observera att beslutet om besöksförbud och bevis om att detta delgetts den misstänkte skall vara med i förundersökningsprotokollet När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

16 SEXUELLT OFREDANDE ENLIGT 6 KAP 10 2 ST BRB Målsägande Enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Begär målsäganden biträde och i så fall av vem? Begär målsäganden besöksförbud? Se allmänt avsnitt. Observera att ansvar för sexuellt ofredande förutsätter att gärningen vara ägnad att väcka eller tillfredsställa gärningsmannens sexuella drift. Hör målsäganden om ev. berusningsgrad, relation till den misstänkte, bakgrund till händelsen, det sexuella ofredandets beskaffenhet och sexuella innebörd. Vidare omständigheter till klargörande av om handlingen varit riktad mot målsäganden, exempelvis samtal, ögonkontakt etc. Om det sexuella ofredandet skett per telefon eller via internet bör dokumentation ske av samtal, e-post eller utskrift av internetsida eller dylikt göras. Om det bedöms relevant dokumentera hur det ser ut på platsen. Fotografera gärna platsen för brottet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Angående spårningsbesked från teleoperatör se nedan under egen rubrik. Ta brev, inspelningar fotografier etc. i beslag. Observera att brev mellan närstående, enligt RB 27:2, normalt inte får tas i beslag! Fotografera, läs av och dokumentera uppgifter från nummerpresentatör. Fotografera av uppgifter (sms och/eller samtalslistor) som finns i målsägandens telefon efter målsägandens tillåtelse. I andra hand dokumentera i en promemoria. Finns vittnen? Hör dessa. När, var, hur, varför (se frågorna ovan)? Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum. Observera att om det sexuella beteendet inte är riktat direkt mot målsäganden kan detta ändå vara att anse som ett förargelseväckande beteende.

17 Spårning av telefonsamtal Polis/åklagare kan, enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, på begäran få uppgift om abonnemang (dvs. vem som har visst telefonnummer eller IP-adress) från operatör om fängelse är föreskrivet för brottet (vilket det är för ofredande) och det aktuella misstänkta brottet är av den omfattningen att det kan förväntas ge annan påföljd än bara böter. Vid osäkerhet om vilken påföljd som kan bli aktuell så ska åklagare kontaktas. För utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som varit krävs, enligt lagen om elektronisk kommunikation, att det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i 2 år. Om denna förutsättning inte är uppfylld ska inte polis/åklagare kringgå systemet och via fullmakt från målsäganden inhämta uppgifterna. Det står dock målsäganden fritt att agera på egen hand och själv begära in uppgifter som rör samtal till och från dennes telefon för att sedan överlämna uppgifterna till polisen. Målsäganden får dock själv stå för kostnaden men kan i en rättegång begära ersättning från den åtalade. Utfående av telefonlistor och uppgifter om vilken telefontrafik som har varit eller kommer att ske (dvs. både förfluten tid och framtiden) kan utfås genom beslut om hemlig teleövervakning. Det är tingsrätten som beslutar härom efter ansökan av åklagare. Förutsättning för hemlig teleövervakning är att det gäller ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse 6 månader, det finns någon skälig misstänkt samt att den hemliga teleövervakningen är av synnerlig vikt för utredningen. Hemlig teleövervakning är således inte någon framkomlig väg i ärenden gällande ofredande och olaga hot av normalgraden. SMS och samtalslistor Finns sms-meddelanden och samtalslistor i målsägarens egen telefon så ska polis, efter målsägandens medgivande, i första hand fotografera av meddelandena och listorna. I andra hand ska meddelandena och listorna skrivas av ordagrant i en promemoria som undertecknas av polismannen. Observera att detta ska ske skyndsamt annars finns risk att materialet försvinner.

18 STÖLD OCH GROV STÖLD, 8 kap 1 och 4 BrB Tillgrepp i butik upp till 800 kronor bedöms regelmässigt som snatteri; övriga tillgrepp som stöld. Även butikstillgrepp av mindre värden kan dock bedömas som stöld om det förelegat särskilda, försvårande omständigheter. Hit räknas tillgrepp som ingått som ett led i en brottslig verksamhet som varit noga planerad eller tillgreppet kännetecknas av särskild förslagenhet, exempelvis genom att gärningsmannen använt hjälpmedel t ex specialpreparerade väskor eller användande av exempelvis tång för att avlägsna larm på varan. Ett gränsvärde för grov stöld, baserat endast på ekonomiskt värde, ligger på 5 basbelopp, cirka 200 000 kr. Bortsett från värde kan andra försvårande omständigheter kvalificera en stöld som grov, exempelvis när fråga är om intrång i bostad eller stöld av sak som någon bär på sig. Är någon särskild åtalsprövningsregel aktuell (t ex 8 kap 13 BrB)? Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt Rubriceringen? Klarlägg händelseförloppet och klargör om det finns skäl att bedöma gärningen som grov eller ringa. När, var, hur (observera försvårande omständighet t ex användande av hjälpmedel) och varför. Vad har tillgripits, godsets värde vid tillgreppet samt uppgift om hur godset identifierats. Observera att i de fall det tillgripna godset inte har något ekonomiskt värde, exempelvis körkort, nycklar eller dylikt, är gärningen att betrakta som egenmäktigt förfarande. Om egendom tas i beslag ska detaljerat beslagsprotokoll upprättas som anger preciserat var beslaget har ägt rum, vad som tagits i beslag och var de olika beslagspunkterna var placerade innan beslaget verkställdes. Fotografera egendomen där den anträffades innan den flyttas. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Finns behov att fotografera platsen? Om spår säkrats ska resultatet framgå, t. ex ska resultatet framgå av ett säkrat fingeravtryck. Se till att det går att följa gods från ett beslagsprotokoll eller spårsäkring via teknikernas protokoll till SKL:s utlåtande Vid redovisning av en s.k. träffrapport ska även SKL:s DNA-redovisning finnas med. Se till att det klart framgår var spåret anträffats. Gärna i promemorieform och om möjligt med fotografi Finns vittnen? Hör dessa.

19 Om stölden är att anse som grov bör grunden för detta anges vid delgivning misstanke. När, var, hur, varför? Observera gärningens subjektiva del tillägnelseuppsåtet. Föreligger särskilda omständigheter beträffande gärningsmannens person ska detta framgå, t. ex. beträffande äldre personer ska tecken på förvirring etc. framgå av utredningen. Ställning till målsäganden, till exempelvis anställningsförhållande, vårdare av målsäganden etc. Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande på villkorlig dom? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

20 SNATTERI, 8 kap 2 BrB Tillgrepp i butik upp till 800 kronor bedöms regelmässigt som snatteri; övriga tillgrepp som stöld. Även butikstillgrepp av mindre värden kan dock bedömas som stöld om det förelegat särskilda, försvårande omständigheter. Hit räknas tillgrepp som ingått som ett led i en brottslig verksamhet som varit noga planerad eller tillgreppet kännetecknas av särskild förslagenhet, exempelvis genom att gärningsmannen använt hjälpmedel t ex specialpreparerade väskor eller användande av hjälpmedel exempelvis tång för att avlägsna larm på varan. Är någon särskild åtalsprövningsregel aktuell (t ex 8 kap 13 BrB)? Om värdet på det tillgripna är under 50 kr kontakta förundersökningsledare ledare för eventuell rapporteftergift/förundersökningsbegränsning. Observera möjligheten till förenklade utredningsformer i första hand utredning enligt RB 23:22. Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt När, var, hur (observera försvårande omständighet t ex användande av hjälpmedel) och varför? Vid butikstillgrepp utreds även var i butiken den misstänkte greps (för bedömning av om snatteriet är fullbordat försök till snatteri är inte straffbart). Vidare hur den misstänkte förvarade det tillgripna godset. Vad har tillgripits, godsets värde vid tillgreppet samt uppgift om hur godset identifierats. Finns vittnen? Observera särskilt vad som i den generella delen sägs om förhör och erkännanden. När, var, hur, varför? Föreligger särskilda omständigheter beträffande gärningsmannens person ska detta framgå, t. ex. beträffande äldre personer ska tecken på förvirring etc. framgå av utredningen. Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

21 TILLGREPP AV FORTSKAFFNINGSMEDEL, 8 kap 7 BrB Särskild åtalsprövning i vissa fall 8 kap 13 BrB? Nära anhörig. Finns någon omständighet som gör att gärningen skall bedömas som stöld. Har den misstänkte använt fordonet under längre tid, falskskyltat fordonet, målat om det, slaktat det, använt fordonet som murbräcka, etc? Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. När, var, hur och varför? Vad har tillgripits - fordonstyp samt bilens värde samt uppgift om hur godset identifierats. Tillgreppsmetod? Var fordonet låst? Skador på fordonet? Hur och var påträffades fordonet? Hur lång tid/sträcka har fordonet brukats? Har något tillgripits ur eller från fordonet skall normalt betraktas som stöld. Observera omständigheter som kan göra att gärningen skall anses som grov eller ringa. Om anträffandepromemoria finns ska denna tas med i förundersökningsprotokollet. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Om spår säkrats ska resultatet framgå. Tyder något på stölduppsåt? Se ovan. Finns vittnen? Hör dessa. Har den misstänkte körkort? Om den som för ett tillgripet fordon inte varit med vid tillgreppet eller detta inte kan bevisas kan ansvar för olovligt brukande enligt BrB 10: 7 bli aktuellt. Ansvar kan även träffa den som åkt med i fordonet under förutsättning att denne haft vetskap om att fordonet var tillgripet. När, var, hur, varför? Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande på villkorlig dom. Dagsbotsutredning? misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

22 EGENMÄKTIGT FÖRFARANDE, TILLGREPPSFALLEN, 8 kap 8 BrB Särskild åtalsprövning i vissa fall, 8 kap 13 BrB närstående. Egenmäktigt förfarande innefattar en mängd olika besittningsrubbningar. Denna framställning omfattar endast tillgreppsfallen. För utredning av andra fall av egenmäktigt förfarande - ta kontakt med förundersökningsledare för direktiv. Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. När, var, hur och varför? Vad har tillgripits etc., godsets värde vid brottstillfället samt uppgift om hur godset identifierats. Ta kontakt med förundersökningsledaren vid mer ovanliga fall av egenmäktigt förfarande. Finns behov av platsundersökning eller annan teknisk undersökning? Om spår säkrats ska resultatet framgå. Finns vittnen? När, var, hur, varför? Inställning till enskilt anspråk. Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

23 BEDRÄGERI, 9 kap 1 Vid enstaka bedrägerier gäller följande. Om den misstänkte vilselett någon och värdet är över 800 kronor ska brottet rubriceras som bedrägeri. Om värdet är lägre än 800 kr anses brottet vara ringa och rubriceras som bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 1 st BrB. Är fråga om s.k snyltningsbrott och brottet inte innefattar något vilseledande skall brottet rubriceras som bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 2 st BrB oavsett värde. Är värdet högre än 1600 kronor och brottet enligt 9 kap 2 2 st innefattar ett vilseledande skall det rubriceras som bedrägeri. Dvs. följande gäller Bedrägeri (9:1) - Värdet över 800 kr och det har förekommit vilseledande. - Värdet över 1 600 kr och det är snyltningsbrott och det har förekommit vilseledande. Bedrägligt beteende (9:2, 1 st) - Värdet under 800 kr och det har förekommit vilseledande. Snyltningsbrott bedrägligt beteende (9:2, 2 st) - Värdet under 1 600 kr oavsett om det har förekommit vilseledande eller inte. - Värdet över 1 600 kr och det inte har förekommit vilseledande. Observera att bedrägeri som begås med begagnande av falsk handling kan vara att anse som grovt om värdet överstiger 15 000 kronor. Särskild åtalsprövning i vissa fall (9 kap 12 BrB)? Om sådan är aktuell är åklagare förundersökningsledare. Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Vari består vilseledandet och vem är vilseledd? Vem är målsäganden? Är den vilseledde den som drabbats av skadan eller är denne enbart företrädare för den som drabbats av skada/förlust? Var är brottet begånget? Har förmögenhetsöverföring skett? Om ja, vilken? Om inte kan det vara försök till bedrägeri. Finns behov av teknisk undersökning av exempelvis dokument? Om spår säkrats ska resultatet framgå. Finns vittnen? Hör dessa.

24 När, var, hur, varför? Ingående förhör med den misstänkte för att utreda vilseledandet och om det uppsåtligen lämnats oriktiga uppgifter vilket i vissa fall kan bestå i en underlåtenhet att upplysa om riktiga förhållanden. Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande på villkorlig dom? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.

25 BEDRÄGLIGT BETEENDE, 9 kap 2 BrB När den särskilda åtalsprövning enligt 9 kap 12 2 st är aktuell är åklagare förundersökningsledare. Vid enstaka bedrägeribrott gäller följande. Om den misstänkte vilselett någon och värdet är över 800 kronor ska brottet rubriceras som bedrägeri. Om värdet är lägre än 800 kr anses brottet vara ringa och rubriceras som bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 1 st BrB. Är fråga om s.k snyltningsbrott och brottet inte innefattar något vilseledande skall brottet rubriceras som bedrägligt beteende enligt 9 kap 2 2 st BrB oavsett värde. Är värdet högre än 1600 kronor och brottet enligt 9 kap 2 2 st innefattar ett vilseledande skall det rubriceras som bedrägeri. Dvs. följande gäller Bedrägeri (9:1) - Värdet över 800 kr och det har förekommit vilseledande. - Värdet över 1 600 kr och det är ett snyltningsbrott och det har förekommit vilseledande. Bedrägligt beteende (9:2, 1 st) - Värdet under 800 kr och det har förekommit vilseledande. Snyltningsbrott bedrägligt beteende (9:2, 2 st) - Värdet under 1 600 kr oavsett om det har förekommit vilseledande eller inte. - Värdet över 1 600 kr och det har inte förekommit vilseledande. Särskilt om snyltningsbrott (enligt Riksåklagarens riktlinjer 2006:5): - Om värdet är högst 500 kr och den misstänkte inte begått snyltningsbrott tidigare, anses åtal ofta inte påkallat ur allmän synpunkt. Överlämna ärendet till åklagare för bedömning. - Om värdet är mellan 500 1 600 kr är åtal påkallat från allmän synpunkt när försvårande omständigheter föreligger, såsom när den misstänkte satt förfarandet i system eller om den misstänkte visat särskild förslagenhet. - Är värdet över 1 600 kr är åtal normalt sett påkallat ur allmän synpunkt. Målsägande Namn, adress, telefonnummer (även dagtid). Juridiska personer (AB, HB, KB, Ek. för.) har ofta ett vardagsnamn t ex Oscars Närköp och ett korrekt firmanamn, t ex Oskar Carlssons Närköp i AC AB. Ange det korrekta juridiska namnet, organisationsnummer samt uppgift om företrädare. Enskilda firmor ska anges med ägarens personuppgifter t ex Karl Nilsson med enskilda firma Karl Nilssons Närköp. Finns enskilt anspråk? Se allmänt avsnitt. Vari består vilseledandet och vem har blivit vilseledd? Är den vilseledde den som drabbats av skadan eller företrädare för den skadade (obs. vem är målsägande)? Vid s.k. snyltningsbrott krävs inget vilseledande men givetvis uppsåt till gärningen. Observera att

26 även begagnande av transport, husrum etc. kan ske medelst vilseledande och är då att bedöma enligt 9 kap 2 1 st eller 9 kap 1 BrB. När, var, hur och varför? Vilken förmögenhetsöverföring har skett? Finns behov av teknisk undersökning av exempelvis dokument? Om spår säkrats ska resultatet framgå. Finns vittnen? Hör dessa. Vid snyltningsbrott utreds särskilt hur avtalet ingåtts; sades något om betalningssätt, visade den misstänkte att han hade kontanter etc.? När, var, hur, varför? Ingående förhör med den misstänkte för att utreda vilseledandet och om det uppsåtligen lämnats oriktiga uppgifter vilket i vissa fall kan bestå i en underlåtenhet att upplysa om riktiga förhållanden Inställning till enskilt anspråk? Inställning till beslag, gör den misstänkte anspråk på godset? Inställning till ev. strafföreläggande? Dagsbotsutredning. misstänkte och dennes försvarare därvid lämnats skäligt rådrum.