IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

IRSTA LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 2018-01 - 25

TYRÉNS AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 HANDLINGEN HAR UPPRÄTTATS AV TYRÉNS AB 2018-01-25 Beställare: Västerås kommun Kontaktperson: Helena Hansson MEDVERKANDE: Johanna Alton, Uppdragsansvarig Charlotta Enghag Desirée Johansson Therese Fast Lisa Johansson

INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 1.1 BAKGRUND 4 1.2 SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN 4 1.3 OMRÅDESHISTORIK 5 2 DAGENS LANDSKAP 6 2.1 LANDSKAPSBILD 8 2.2 KULTURMILJÖ 9 2.2.1 SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER 10 2.3 REKREATION 18 3 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER I DET FORTSATTA ARBETET 19 3.1 STADENS ENTRÉ 19 3.2 LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET 20 3.3 ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET 22 3.4 GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD 23 3.5 UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN 24 3.6 HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA 25 3.7 ÖVRIGT 25 4 KÄLLOR 26

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Västerås kommun utreder möjligheten att etablera ett verksamhetsområde med inriktning mot logistik, vid trafikplatsen Anundshög. På grund av den ändrade markanvändningen kommer en fördjupad översiktsplan att upprättas. Verksamhetsområdet planeras på den södra sidan om E18 och öster om väg 694. Skogspartiet norr om E18 kommer att bevaras och den befintliga rastplatsen byggs ut. Den totala arealen är 160 hektar. Topografin är lätt kuperad och på sina ställen är marken blockrik och stenig, med inslag av våtmark. Området är till stor del beväxt med produktionsskog, bestående av gran och tall i olika åldrar, med inslag av lövträd i den östra delen. Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksin tresse för kulturmiljövården och tangerar ytterligare ett. Dessutom hyser området ett 30-tal fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Planområdet kan uppfattas från den välbesökta Anundshög samt närrekreationsområdet på Badelundaåsen, med dess höga kulturmiljövärden och centrala ställning i omgivningens landskapsbild. Kulturgeograf och arkeolog Johanna Alton och kulturgeograf Therese Fast samt landskapsarkitekterna Desirée Johansson och Charlotte Enghag har på uppdrag av kommunen genomfört föreliggande landskaps- och kulturmiljöanalys för att ge en vägledning av hur landskaps- och kulturmiljövärden kan komma att påverkas och hur dessa ska beaktas i den fortsatta planeringen. 1.2 SYFTE MED LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYSEN Utredningsområdet ligger strax öster om stadsgränsen till Västerås. Analysen ska identifiera vilka vyer, siktlinjer och landskapsrum som bör styra utformningen av utredningsområdet. Ett annat syfte är att analysera upplevelsen av entrén till Västerås tätort och hur en utbyggnad av verksamhetsområdet kan komma att förändra upplevelsen av den idag tydliga gränsen mellan stad och landsbygd. Landskaps- och kulturmiljöanalysen ska med utgångspunkt från riksintressebeskrivningen av motiv och uttryck ge vägledning till hur kulturmiljövärdena ska hanteras i framtagande av den fördjupade översiktsplanen. 4 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

ANUNDS- HÖG NÄRLUNDA 1.3 OMRÅDESHISTORIK FÖRHISTORIA De första kända spåren av människan i området är från bronsålder. Det var vid den här tiden som omgivningarna kring Anundshög och Badelundaåsen började koloniseras. I planområdets östra del finns spår från bosättning och ett gravröse från den här tiden. Den stora bebyggelseutvecklingen skedde dock under järnålder. Det är från den här tiden vi hittar de flesta förhistoriska lämningarna. Anundshög som ligger i den norra delen av den öppna dalgången och anlades någon gång i mitten av det första århundradet, är en storhög. Storhögen som är drygt 60 meter i diameter är den största i Norden och vittnar om att bygden haft en framstående maktposition under järnåldern. Platsen har varit viktig såsom kommunikationsnod, med såväl vattenvägar som landvägar i både nord-sydlig och öst-västlig riktning. Invid storhögen återfinns ett vadställe som markeras med en stenrad av resta stenar, vilket understryker platsens betydelse. Spår av tidigare kommunikationsstråk finns även på Badelundaåsen, i form av så kallade hålvägar, gamla upptrampade ridstigar, vilka bildar ett helt vägsystem på åsen. De flesta byar i omlandet etablerades under järnålder. Detta kan utläsas av de förhistoriska gravfältens karaktär och belägenhet invid gårds- och bytomterna och det namnskick som råder i bygden, med ändelser som -by, -sta, -tuna, -lunda härrör från järnålder. Bynamn såsom Tybble kan vara äldre än så. TIBBLE BY BADELUNDA- ÅSEN GAMLA STOCKHOLMSVÄGEN MEDELTID OCH NYARE TID Fortfarande under medeltid var Anundshög central för dåtidens invånare, då platsen tjänade som tingsplats under större delen av medeltiden, men kan ha använts för ändamålet redan under förhistorisk tid. Gårdar blev till byar under medeltid och transporterna kom allt oftare att företas på land, då dalgångens vatten drag till slut grundades upp. Ägostrukturen mellan byarna har ofta fastlagts under den här tiden. Utdrag ur konceptkartan till den häradsekonomiska kartan som är från omkring 1860. PLAN- OMRÅDET BRUNNBY IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 5

2 DAGENS LANDSKAP Landskapet utgör gränsen mellan det som i Landskapskaraktärsanalysen för Västmanlands län benämns som det sjönära landskapet och slättlandskapet. Det består av en bred dalgång med Badelundaåsen i väster och en snävare dalgång i öster. Sprickdalarna och Badelundaåsen skapar tydliga nord-sydliga riktningar i landskapet. I dalgångsbotten öster om åsen strömmar ett vattendrag som i norr är kraftigt meandrande och som rätas ut längre söderut. Dalgångarna omges av moränhöjder till vilka fornlämningar och bebyggelse är lokaliserade. Åsen och moränhöjderna skapar rumsliga strukturer och omsluter slätten i den vida dalgången. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar. Moränhöjderna når som högst 30 meter över havet. Mellan de två dalgångarna på en av de omgivande moränhöjderna ligger det aktuella planområdet. På samma höjd ligger Närlunda och ett antal torp, varav några endast i form av husgrunder. Här ligger även två av Brunnbys förhistoriska gravfält och de äldsta spåren från bronsålder som består av ett gravröse och skärvstenshög. På den norra sidan av E18 ligger ett stort komplext område med lämningar bestående av ensamliggande förhistoriska gravar, boplats- och odlingslämningar och så kallade hålvägar, förhistoriska ridvägar, tillhörande det förhistoriska Närlunda. I öst och väst angränsar området till jordbruksmark och i söder till nyuppförd bebyggelse i Irsta. Inom planområdet finns två bostadsfastigheter och ett sommartorp. Ersbo och Arnbo har styckats av från Brunnby gård för åretruntboende. Torpet Olsbo arrenderas ut för sommarbruk. Närlunda är inte unik med dess långa historia. I höjdlägen omkring dalgångarna ligger ett stort antal byar och gårdar med förhistoriska anor, att döma av det stora antalet fornlämningar, bestående av ensamliggande stensättningar, gravfält, boplatser. Det är ett vidsträckt odlingslandskap som öppnar sig på var sida om planområdet, framför allt västerut. Dalgångarna är upp odlade i rationellt arronderade arealer. Planområdet ligger på moränhöjden strax öster om den västra dalgången. Väster om dalgången ligger nästa trafikplats, Hällamotet. Söder om trafikplatsen ligger industriområdet Hässlö och Stockholm Västerås flygplats. Norr om trafikplatsen ligger Hälla handelsplats. Trafikplatsen med dess verksamheter utgör tillsammans med Badelundaåsen, dagens östra entré till Västerås. Åsen löper genom trafikplatsen i nord-sydlig riktning. Dess norra fortsättning nyttjas för närrekreation och visar upp en rik historia som kan upplevas på de otaliga gångstigar som trampats upp. 6 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar och ger upplevelse av rymd, då himlen upptar en stor del av synfältet. Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör ytterligare ett landmärke och ett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 7

2.1 LANDSKAPSBILD Landskapet öster om Badelundaåsen är mosaikartat med en flack öppen slätt omgiven av slutna skogsområden och trädbevuxna moränhöjder. Åsen och moränkullarna är rumsbildande strukturer som bryter av mot den flacka slätten och bildar naturliga landmärken. Även gårdsmiljöerna intill dessa moränhöjder bildar landmärken som förstärker igenkänning. Alléer, infartsvägar och bestånd av lövträd ger en riktning, ett samman hang till omgivningen och karaktär. Landskapet är öppet och erbjuder långa utblickar och ger upplevelse av rymd, då himlen upptar en stor del av synfältet. Industriområdet Hässlö är väl synligt över slätten och ger en industriprägel. Hässlö ligger i utkanten på gränsen mellan odlingslandskapet och Västerås tätort, och därmed är resten av det stora landskapsrummet fortfarande präglat av slätten och skogen. Badelundaåsens tydligt nord-sydliga orientering är den viktigaste strukturen för landskapets riktning. Från åsen är planområdet visuellt exponerat. Åsen i väster samt de större skogsområdena i norr och öster är ytterligare tydliga gränser för den öppna slätten. I söder avgränsas området av den mosaikartade och mer kuperade terrängen. Inom området finns öppna diken, mindre vägar och alléer som bildar lokala gränser. Brunnby gård utgör ett viktigt landmärke med en allékantad infartsväg som är direkt riktad mot planområdet. Anundshög är ett kulturhistoriskt viktigt landmärke som syns från stora delar av landskapet. Närlunda gård med den tillhörande lövträdbeklädda moränhöjden utgör ytterligare ett landmärke och ett viktigt rumsbildande element som står i rak siktlinje mellan Anundshög och utredningsområdet. 8 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

Teckenförklaring Torp Torplämning På konceptkartan till den häradsekonomiska kartan från omkring 1860 återfinns flera av torpen. Lugnet finns utritat med beteckningen Soldattorp. Torpet norr om Lugnet/Soldattorpet ligger idag under E18. 2.2 KULTURMILJÖ I utredningsområdet finns 17 fornlämningar och de planerade åtgärderna inom utredningsområdet kommer att påverka två områden av riksintresse för kulturmiljövården. Flera miljöer i närområdet är utpekade i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Odlingslandskapet omkring planområdet finns utpekat i bevarandeprogrammet för odlingslandskapet i Västmanland. Flera kulturmiljöer finns beskrivna i Västerås kommuns kulturminnesprogram, Badelundaåsen, Anundshög, Närlunda och Brunnby. I programmet omnämns även de två dalgångsstråk som omger planområdet på dess västra respektive östra sida. PLANOMRÅDET Planområdet har historiskt sett tillhört Närlunda och Brunnby. Marken har i huvudsak nyttjats som betesmark och utvinning av bränsle. Här har det legat ett stort antal torp, vilket framgår av kartan bredvid. Tillhörande varje torp fanns även lite jordbruksmark, åker, ängsmark, köksträdgård samt betesmark och hagar. Två av torpen i planområdet bebos permanent idag. Ett tredje är sommarstuga. Resterande är inte längre kvar, men den öppna marken i anslutning till torpbebyggelsen är ofta kvar. Det tidigare torpet Lugnet var övergivet redan på 1950-talet. Fortfarande kan man dock urskilja den gamla jordbruksmarken på grund av att den fortfarande är beväxt med lövträd. Dalgången i jämnhöjd med Arnbo brukades tidigare av torpet. Idag går det en kraftledning i dalgången och den gamla jordbruksmarken är fortfarande öppen, liksom Olsbos tidigare jordbruksmark. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 9

2.2.1 SKYDDADE OBJEKT OCH MILJÖER RIKSINTRESSEOMRÅDEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Utredningsområdet ligger delvis inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Badelunda [K:U 25] (Badelunda socken). Det ligger nära riksintresset Irsta [K:U 31] (Irsta sn). Badelunda [K:U 25] Badelunda socken Motivering: Fornlämningsmiljö, en av landets mest monumentala gravar och förhistoriskt vägmonument som visar på platsens betydelse i ett större rumsligt system. Uttryck för riksintresset: Fornlämningsrik sträckning av Badelundaåsen genom öppet jordbrukslandskap med stort antal järnåldersgravfält. I Anundshögsområdet, omnämnt som tingsplats under medeltiden, finns en av landets största s.k. kungshögar Anundshög, ca 60 m i diameter och 12 m hög. Intill denna två skeppssättningar, ca 50 m långa och en märklig runsten med text som förknippas med ynglingakungen Anund. Härifrån går ned mot ett vadställe, en lång rad stenar som också nämns på runstenen, sannolikt en gammal vägsträckning. I området ingår även: Badelunda medeltidskyrka och Furuby medeltida kyrkoruin. Projektets påverkan på riksintresset: I riksintressebeskrivningen för Badelunda lyfts framför allt Anundshögsområdet och Badelundaåsens komplexa fornlämningsmiljöer med omgivande öppna jordbrukslandskap. I beskrivningen uppmärksammas även Anundshög och Badelundaåsen som en del av ett kommunikativt rumsligt system. Nyckelbegrepp för riksintresset: Fornlämningar Kommunikationslämningar Öppet jordbrukslandskap Planförslaget påverkar det öppna jordbrukslandskapet med dess omgivande järnåldersgravfält och övriga lämningar från samma tid. Spåren av järnålder återfinns främst vid Brunnby, Närlunda, Anundshög och på Badelundaåsen. De kulturmiljöer som påverkas mest är Brunnby och Badelundaåsen. Kulturmiljön för Brunnby kommer att innebära att två järnåldersgravfält försvinner och att upplevelsen av det omgivande jordbrukslandskapet inkluderas i ett industrilandskap med Hässlö i väster och den föreslagna industribebyggelsen i öster. Från Badelundaåsens rika kulturmiljö är utblicken österut idag obruten avseende jordbrukslandskapets utbredning. Det planerade verksamhetsområdet kommer att bryta den enhetligheten med stora byggnadsvolymer som bryter mot det omgivande blygsamma och småskaliga inslagen av bebyggelse som finns där idag. Anundshög kommer inte att påverkas under förutsättning att byggnadshöjderna hålls nere på ett sätt så att de döljs bakom åkerholmen strax söder om Närlunda. Utbyggnadsförslaget kommer att påverka Närlunda i och med att delar av byns tidigare markägor kommer att bebyggas. Närlundas omgivande jordbrukslandskap som pekas ut i riksintresset kommer dock inte att påverkas i någon större utsträckning. Den negativa påverkan på riksintresset är stor men bedöms inte att riskera att påtagligt skada riksintresset. Det kommunikativt rumsliga system som Anundshög och Badelundaåsen är en del av riskerar inte att påverkas negativt av planförslaget. Se förslag på åtgärder på s. 20. Irsta [K:U 31] (Irsta sn) Motivering: Fornlämningsmiljö som speglar bronsålderns och den tidiga järnålderns landskapsutnyttjande. Uttryck för riksintresset: Betydande bronsålderslämningar i form av stensättningar, både ensamliggande och sammanförda till gravfält, skärvstenshögar och skålgropsförekomster. Högar, resta stenar och stensträngssystem från järnåldern. Projektets påverkan på riksintresset: Planområdet ligger utanför riksintresseområdet och påverkar inte de miljöer som ligger till grund för uttryck och motivering av riksintresset. Inom planområdet förekommer dock motsvarande kategori av lämningar som motiverar riksintresset, såsom bronsåldersboplatser bestående av skärvstenshögar och röjda ytor. Dessa bronsålderslämningar kan därför ses som en del av det bronsålderslandskap som motiverar riksintresset. FORNLÄMNINGAR Fornlämningar och fornfynd regleras i 2 kap KML. Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna. Det är enligt KML förbjudet att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen har alltså ett bevarandesyfte och ingrepp i fornlämning är en tillståndsprocess. Länsstyrelsen har bara rätt att lämna tillstånd till ingrepp/borttagande av fornlämningar om samhällsin tresset väger tyngre än fornlämningens betydelse. Inom planområdet finns 33 registrerade lämningar varav 17 är fornlämningar och fyra är bevakningsobjekt. Inom området finns fyra torplämningar som enligt revideringen av lagstiftningen, kan vara fornlämningar, beroende på om lämningarna är äldre än år 1850. Det finns ett antal fornlämningsliknande lämningar som finns registrerade för att de inte ska förväxlas med fornlämningar. De flesta fornlämningarna härrör från yngre järnålder (550 1050 e. Kr.), varav några skulle kunna vara från äldre järnålder. I områdets östra del finns ett röse och i anslutning till det finns en skärvstenshög. I anslutning till Närlunda har det påträffats skärvsten. Skärvsten är värmepåverkad sten som ofta har används för mattillredning. Dessa lämningar indikerar bronsålder (1800 550 f. Kr.). Fornlämningarna med RAÄ-nummer finns redovisade på kartan i inledningen till kapitlet. 10 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 11

Anundshög är den största storhögen i Norden. ANUNDSHÖG Anundshög är den största storhögen i Norden. På Badelundaåsens krön i närheten finns ytterligare storhögar. Ytterligare storhögar ligger placerade längs ett förhistoriskt kommunikationsstråk som senare skulle bli den kungliga Eriksgatan. Anundshög och omgivande lämningar är mestadels från järnålder, men platsen har även haft stor betydelse som tingsplats under medeltid. Platsen har varit en mycket viktig kommunikativ knutpunkt, då två kommunikationsstråk korsar varandra. I anslutning till Anundshög finns en processionsgata kantad med resta stenar. I ena änden finns en runsten och i den andra änden finns ett vadställe. Anundshögsområdet är Västmanlands mest märkliga fornlämningsområde och kan i betydelse för vår historia, jämföras med Uppsala högar i Gamla Uppsala. Anundshög finns omnämnd i riksintresset för Badelunda och i kulturminnesprogrammet för Västerås kommun. 12 IRSTA - Processionsgata LANDSKAPS- mot OCH vadstället KULTURMILJÖANALYS i anslutning till Anundshög.

Vid foten av åsen ligger Tibble by och storgård, med rötter i förhistorisk tid. BADELUNDAÅSEN Området domineras av den stora rullstensåsen som sträcker sig från Östgötakusten till Siljan. På åsen har det funnits bosättningar sedan yngre stenålder (1200 f. Kr-1800 f. Kr). Åsen bär omfattande spår av mänsklig aktivitet, framför allt från järnålder (550 f. Kr 1050 e. Kr). Spåren är i form av såväl gravfält, enstaka gravar, boplatser och hålvägar. På åskrönet ligger även en labyrint. Vid åsens västra fot ligger Tibble. Mangårdsbyggnaden till den största av gårdarna i Tibble uppfördes år 1727, men platsen har varit bebyggd sedan bronsålder, vilket framgår av den omfattande mångfalden av lämningar som ligger inom gårdens ägor. Byns bebyggelse ligger längs en väg som löper parallellt med åsfoten, med mangården på åssidan och ekonomibyggnaderna på motstående sida. Hålvägar på Badelundaåsen. På åsen finns även en boplats, gravfält, storhögar och en labyrint. Åsen är ett välbesökt närrekreationsområde IRSTA - LANDSKAPS- för Västeråsborna. OCH KULTURMILJÖANALYS 13

Brunnby med dess dubbla flygelbyggnader, varav två uppfördes på 1600-talet. Gården etablerades under förhistorisk tid. BRUNNBY Brunnby har rötter tillbaka i förhistorisk tid. Gårdens fornlämningar återfinns såväl sydväst som nordväst om dagens bebyggelse. Första gången som gården nämns är år 1367. På platsen har det tidigare funnits en hög stenbyggnad av försvarskaraktär. Man tror att huvudbyggnadens källare härrör från den här tiden. Gården är ett före detta säteri. År 1864 genomfördes en omfattande ombyggnad av huvudbyggnaden och fick då dess nuvarande karaktär. Den för säterier karakteristiska bebyggelsemiljön med alléer, man- respektive fägård är mycket väl bibehållen, där två av de fyra flyglarna är från 1600-talet i karolinsk stil med säteritak. 14 Ett av gravfälten från yngre järnåldern som tillhör Brunnby gård (RAÄ-nr Irsta 14:1). Gravfältet har stor betydelse som dokument över gårdens förhistoria.

Närlunda mangårdsbyggnad, återuppförd 1993. Boden i förgrunden är äldre. Närlunda by bestod år 1652 av två gårdar. NÄRLUNDA Strax söder om bytomten med de två gårdarna ligger den trädbevuxna åkerholme som hyser omfattande fornlämningar och som utgör ett visuellt skydd för vyn från Anundshög, vid eventuell tillkommande bebyggelse inom planområdet. Närlunda etablerades under förhistorisk tid. På dess markägor finns omfattande spår av tidigare markanvändning. Till gården hör ett antal boplatser, gravfält, hålvägar och enstaka förhistoriska gravar. Men även spår från tidigare produktion i form av fossil åkermark och ett fragment av en förhistorisk hägnad av sten, en så kallad stensträng. I närheten av bebyggelsen finns även hålvägar. På 1650-talet bestod byn av två gårdar som under 1800-talet slogs samman till en gård. Strax öster om bebyggelsen finns ett antal torplämningar i form av husgrund, källargrop samt igenväxta åkrar Mangårdsbyggnaden är återuppförd på den tidigare mangårdsbyggnadens plats år 1993. Tidigare fanns det två flyglar som flankerade huvudbyggnaden. De två ladugårdsbyggnaderna och en liten bod söder om mangården är äldre. 15

KOMMUNIKATIONER Tyrgatan som löper i planområdets västra gräns, i nord-sydlig riktning förbi allén mot Brunnby, för att ansluta till den gamla Stockholmsvägen 16 Den gamla vägen mellan Västerås och Stockholm, går över byn Klintas ägor. Vägen har varit mycket viktig ur kommunikationssynpunkt och löper i kanten av det vida odlingslandskapet med vy mot planområdet.

DET REGIONALA BEVARANDEPROGRAMMET FÖR ODLINGSLANDSKAPET Det öppna odlingslandskapet omges av byar och gårdar, som härrör från järnålder, delvis med rötter i bronsålder, vilket det omfattande antalet fornlämningar, visar. Gårdarna och byarna sammanlänkas av terränganpassade landsvägar, i gränsen mot det brukade landskapet. Från den gamla Stockholmsvägen skapas en vy ut över den vida dalgången mellan Badelundaåsen och utredningsområdet. Det finns tre bevarandeom råden som berörs av projektet. Ett av de utpekade områdena med bevarande-värden finns strax norr om det aktuella planområdet, Badelunda 80-38. Här nedan är ett utdrag från motivtexten, i valda delar som berör planområdets och dess influensområde. Området omfattar ett större öppet odlingslandskap, som delas av den dominerande, nord-sydgående Badelundaåsen. Badelundaåsen hyser en intressant torrängsflora och insektsfauna. Det är ett värdefullt strövområde med många utsiktspunkter Åsen har alltsedan förhistorisk tid tjänat som kommunikations-led och den gav också bra mark för tidig bosättning. Fornlämningar och bebyggelse är i övrigt lokaliserade till moränbackar och sluttande hagar mellan åker och skog. Boplatser har återfunnits i åkermark. I området finns rikligt med agrara lämningar som bytomter, odlingsrösen, fossila åkrar mm. Fornlämningarna i området är i huvudsak från järnåldern. Anundshög är en storhög från järnåldern och den största i Norden. Den har använts som tingsplats under 1300-talet. Inom området finns också Grytahögen, som är något mindre Eriksgatan har gått genom området. Värdefull bebyggelse finns på flera ställen inom området. Herrgårds-, by- och torpmiljöer finns representerad. Även den öppna omgivande odlingsmarken på var sida om Badelundaåsen har ett höga natur- och kulturmiljövärden. Den har även ett rekreativt värde. Området sammanfaller till stor del med riksintresset för Badelunda. Sydost om planområdet ligger ytterligare ett bevarandeområde, Irsta 80-42. Beskrivningen visar att det hyser ett mycket innehållsrikt kulturlandskap med kuperade moränholmar samt rikligt med ängs- och hagmarker som delar upp åkermarken. Norr om Irsta i anslutning till planområdet fanns det år 1991 en hassellund, hagmark och skogskärr med rik flora och fauna. Järnålders- och bronsåldersbygden är koncentrerad till den öppna dalgången och slätten. Fornlämningstätheten och ortnamnen indikerar en lång bebyggelsekontinuitet. Strax söder om planområdet ligger bevarandeområdet Hagbyholm 80-39. Stockholmsvägen delar området i två delar. Den nordvästra kännetecknas av ett storskaligt jordbrukslandskap, den södra av ett småskaligt jordbrukslandskap. Även alléerna vid Brunnby gård lyfts fram som ett markant inslag i landskapsbilden. Brunnby gård såsom tidigare säteri lyfts fram som en värdefull bebyggelsemiljö i bevarandeområdet. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 17

5. Bäck vid Närlunda och Långby. Bevara meandrande vattendrag och utveckla ekologiskt funktionell kantzon. 1. Öppet landskap kring Badelundaåsen och Anundshög. Naturströvsområde för Västerås tätort, motionsspår. 4. Badelundaåsen mellan Tibble och E18. Närrekreation och landskapsbildshänsyn i skogsbruket.i södra delen närmast E18 ligger en motorbana. 6. Område vid Hagbyholm med ädellövvegetation. Bete önskvärt. 2. Närströvsområde för Irsta tätort, elljusspår. 7. Område norr om Irsta kyrkby. Ingen täkt eller markberedning på ändmoränerna. 8. Hassellund vid Irsta skola. Bevara hasselvegetationen. 2.3 REKREATION 3. Närströvsområde för Irsta tätort, med skjutbana. Kartan intill från Naturvårdsplan för Västmanlands län redovisar större värdefulla landskapsområden (1-3) och värdefulla landskapsobjekt (4-8). 18 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

3 FÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER I DET FORTSATTA ARBETET För att i största möjliga mån kunna bevara landskapets värden bör planområdet utformas med hänsyn till de karaktärsgivande strukturer och samband som finns. De viktigaste föreslagna åtgärderna listas nedan. 3.1 STADENS ENTRÉ Landskapet öster om Västerås har idag en landsbygdskaraktär med dalgångar omgivna av skogspartier. För trafikanter som anländer österifrån på E18 bryts denna landskapskaraktär vid Hässlö, där industribyggnaderna är väl synliga från vägen. Här finns idag den visuella entrén till staden. Den nya bebyggelsen i planområdet, riskerar att visuellt förflytta entrén till Västerås tätort österut. Om den befintliga ljusskylten som finns på norra sidan av E18 finns kvar kan denna läsas ihop med de nya byggnaderna och förstärka entrémotivet. Ytterligare skyltar i planområdets östra del skulle ytterligare bidra till att den upplevda att entrén till stadsmässiga be byggelsestrukturen skulle förflyttas österut. Skyltar i planområdets västra del vid Anundshögsmotet skulle innebära att upplevelsen av att vara ute ur staden inte skulle infalla förrän man passerat planområdet. Aspekten stadens entré bör behandlas med stor hänsyn i planen. Ett sätt att förhålla sig kan vara att skapa en ridå av vegetation längs E18 och i planområdets västra del som vetter mot Tyrgatan och på så sätt behålla dagens visuella entré vid Hässlö. För att betona stadens entré vid Hässlö bör man ha en hög ambition på en anpassad gestaltning av området även i planområdets östra del, genom att skapa en ridå med vegetation mot den öppna dalgången. Oavsett hur mötet med staden utformas bör en ridå med vegetation sparas eller anläggas mellan planområdet och E18. Detta gör att sambandet med det, till stora delar bevarade skogsområdet norr om vägen, bibehålls. Delar av skogen längs motorvägen består av tätvuxen granskog. I sådan skog är det extra viktigt med förberedande gallringar och kompletteringsplanteringar för att skogen ska stå kvar och få ett tilltalande utseende. Område som kan komma att upplevas som ny entré till staden. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 19

3.2 LANDSKAPSRUMMET MELLAN BADELUNDAÅSEN OCH PLANOMRÅDET Industribyggnaderna vid Hässlö är väl synliga från stora delar av dalgången. Resten av dalgången är uppodlad och omgivande skogsområden har tydliga gränser utan väl synliga anläggningar. Anundshögsmotet ger relativt liten påverkan på landskapsbilden eftersom ramper är nedsänkta under motorvägen. Samman taget präglas dalgången av en landsbygdskaraktär. Denna karaktär är viktig inte minst för närrekreationsområdet på och längs Badelundaåsen. Om bebyggelsen i planområdet blir väl synlig riskerar denna att läsas ihop med industribyggnaderna vid Hässlö. Eventuella skyltar och annonsplatser intill trafikplatsen förstärker denna effekt. Därmed får dalgången byggnader på två sidor vilket förändrar karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. I planområdets västra del, liksom i norr, bör en zon med vegetation sparas, så bred att den bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar med skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela dalgången. Om byggnaderna i nya planområdet blir väl synliga läses de visuellt ihop med befintliga industriområdet vid Hässlö. 20 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

Om dalgången bebyggs på två sidor förändrar det karaktären för hela dalgången. Det skapas också en helt annan, mer urban, inramning till den historiska miljön för Brunnby gård med dess bebyggelse, fornlämningar och allé. Gården återfinns till höger i bild. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 21

Från Anundshög syns skogen i planområdet 3.3 ANUNDSHÖG OCH PLANOMRÅDET Utsikten åt sydost från området kring Anundshög har idag landsbygdskaraktär. Planområdet är delvis skymt från området vid Anundshög av skogsholmarna vid Närlunda. I vyn från toppen av storhögen syns emellertid skogen i planområdet bakom de framförliggande vegetationspartierna kring gården. Om bebyggelsen i planområdet tillåts vara lika eller nästan lika hög som dagens granskog kommer den att vara väl synlig från Anundshög. Bebyggelsen i planområdet bör hållas så låg att den inte syns från Anundshög. Vyn från området bör utredas vidare med 3D-modeller för att undvika visuell påverkan på kulturvärdena vid Anundshög. Från Anundshög skyms planområdet av åkerholmen söder om Närlunda. Bebyggelsen bör hållas så låg att den understiger trädhöjden på impedimentet. 22 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

3.4 GRÄNSEN MELLAN STAD OCH LANDSBYGD Idag finns den upplevelsemässiga gränsen mellan stad och landsbygd i kanten av stadsbygden, till stor del väster om Badelundaåsen. Karaktären på dalgången öster om åsen och var den visuella stadsentrén från E18 finns, påverkar upplevelsen av gränsen mellan stad och landsbygd. Stadens upplevelsemässiga gräns idag och eventuellt flyttad gräns. Om bebyggelsen i planområdet blir väl synlig bildas en enklav av byggnader av urban karaktär, en bit utanför staden. Gränsen mellan stad och land riskerar därmed att bli otydlig. Placering av skyltar skulle ytterliga bidra till att gränsen mellan stad och landsbygd blir otydlig. Därför bör skyltning inom planområdet undvikas, såväl i öster, väster som längs E18. Aspekten gräns mellan stad och landsbygd bör behandlas i planen. En tydlig gräns för stadsbygden bör eftersträvas. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 23

3.5 UTBLICK FRÅN BADELUNDAÅSEN Från åsen är planområdet tydligt exponerat. Utblicken från rekreationsområdet på åsen präglas idag av lantlighet, med odlingsmark omgiven av beskogade höjdpartier i landskapet. Från åsen uppfattas inte E18 som något störande inslag i lantligheten. Upplevelsevärdet av Badelundaåsen är bland annat det lugn och den lantlighet som platsen med dess omgivningar förmedlar. För att bibehålla den här lugna lantliga karaktären, bör en zon med vegetation sparas i planområdets västra del som bildar en visuell avskärmning mot dalgången i väster. Öppningar i dessa vegetationsskärmar för skyltar och annonslägen bör undvikas, dessa kommer att vara väl synliga från hela åsen. Här bör även byggnadernas färgsättning utredas, för att minimera intrycket av nyetableringen från åsen. Skyltning som vetter ut mot odlingslandskapet bör undvikas. Fotot är taget från en utsiktsplats på Badelundaåsen. Planområdet syns tydligt från den här platsen. 24 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

3.6 HÄNSYN TILL OMRÅDETS KULTURHISTORIA Ett stort antal fornlämningar kommer att behöva undersökas och tas bort. Flera av fornlämningarna har stor pedagogisk betydelse för läsbarheten av platsens historia, däribland de två gravfälten (Irsta 14:1 och Västerås 558:1) i planområdets västra del. Av det skälet bör de två gravfälten bevaras och istället bli en del av en zon med vegetation som sparas som ridå för att skapa en visuell avskärmning mot dalgången. Brunnby är en av de utpekade värdefulla kulturmiljöerna i kommunens kulturminnesprogram. I helhetsmiljön för gården ingår de två gravfälten som nämns ovan. Stor betydelse för områdets historia har även gravröset och skärvstenshögen (Västerås 550:1-2) i planområdets östra del. Norr om E18 på Närlundas ägor ligger omfattande lämningar från olika tider. Vid utbyggnad av rastplatsen norr om E18 bör områdets rika kulturhistoria och dess fysiska uttryck utredas, med syfte att lyfta och visualisera platsens historia. Delar av planområdet ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården, Badelunda. I området nämns Badelundaåsens rikedom på fornlämningar i ett öppet jordbrukslandskap. Uttrycket och motiveringen bör ses som en vägledning för hur kulturmiljövärden som bedöms som riksintressanta ska hanteras. Det står klart att även ur kulturmiljösynpunkt bör exponering av nya anläggningar undvikas i landskapet i landskapsrummet öster om Badelundaåsen. Även riksintresset kommer således att värnas om en zon av vegetation som visuell avskärmning skulle anläggas i planområdets västra del. Planområdet ligger strax norr om riksintresset för Irsta. Detta riksintresse kommer inte påverkas av planförslaget. Björkbeståndet längs E18 som utgjort odlingsmarken till det lilla torpet Lugnet, avses att sparas. Om möjligt bör även torpgrunden som ligger inom detta området, rensas fram. Det kan eventuellt finnas fruktträd i anslutning till torplämningen. Den ridå med vegetation som föreslagits längs E18 skulle kunna kompletteras med trädgårdsrelaterad vegetation såsom fruktträd, syrener, för att förtydliga torpets tidigare placering på platsen. 3.7 ÖVRIGT Det bör understrykas att färgsättningen av nya byggnaderna bör utredas vidare, så att vald kulör bidra till att bebyggelsen harmonierar med landskapet i så stor utsträckning som möjligt. En utbyggnad av den befintliga rastplatsen skulle kunna bidra till att visa vägen så att fler hittar till Anundshög och Badelundaåsen och att en del av Närlundas historia kan berättas genom att tillgängliggöra befintliga fysiska spår och att sätta upp informationsskyltar om platsen och bygden. Den uppodlade dalgången öster om Badelundaåsen finns med i den regionala planen för odlingslandskapet. Enligt den regionala planen innehar odlingslandskapet i sig höga natur- och kulturmiljövärden, inte bara de omgivande områdena. Förhållandet att området pekas ut såsom regionalt värdefullt ur den aspekten är ytterligare motiv till att med tillgängliga medel i så stor utsträckning som möjligt, bevara den agrara landsbygdskaraktären i den aktuella dalgången. IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 25

4 KÄLLOR LITTERATUR Jenssen, R. 2009: Riksintresse Badelunda U25,, Kulturmiljövård i Mälardalen. En kulturhistorisk fördjupningsstudie. Västerås Badelunda socken. Västerås kommun. Västmanlands län. Rapport 2009:65 Landskapskaraktärsanalys för Västmanlands län. 2012. Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Trafikverket. Odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. 1991. Rapport nr 5. Länsstyrelsen Västeråsbygden Ett program för kulturminnesvård. Del 1: Beskrivning, fornminnen och kulturlämningar. 1991. Västerås kulturnämnds skriftserie. Nr 16. KARTAKTER Konceptkartan till häradsekonomiska kartan, Rikets allmänna kartverk (karta visar situationen omkring 1860-tal) Bred 1859 63 Kartakt: J112-83-23b Tillberga 1905 11 Kartakt: J112-83-22 Gäddeholm 1905 11 Kartakt: J112-74-3 Västerås 1905 11 Kartakt: J112-74-2 Närlunda 1652 Kartakt: T4-23:t1:66 67 HEMSIDOR http://hushallningssallskapet.se/om-oss-6/lokala-verksamheter/ http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 26 IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS

IRSTA - LANDSKAPS- OCH KULTURMILJÖANALYS 27