[B)#\~~(O)~[B)ijJJ[DJ~~#\~~[E~

Relevanta dokument
UERKSAMHETSBERATTELSE FOR BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA. GÄLLANDE UERK SAMHETSftRET FOR BARN UNGDOMAR & VUXNA

m AJBlffl )ill n~ W/AnfflOO ll toj!p)lp}i/allala ] )D Tffltllfl )mfffllffl iairlffl )Cll[ )]M[ RAPPORT FRÅN OCH

RAPPORT FRÅN. J(O)lOJl'ifllllallNJIDf JJ1~1 ljj/6\ilf. COXCllI UJJJIINII OCH. 1/A\lUf(O)iIIDliI/AllllD ll. WJJp>Jp>~AlLA VERKSAMHETSÅRET 1994.

BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA - EN IDEELL FÖRENING

BARNOMBUDSMi\NNEN I UPPSALA - EN IDEELL PÖRENING

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

RAPPORT FRÅN. BARNOMBlJDSMANNEN I ljppsaia, EN IDEELL FÖRENING

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Till dig som bor i familjehem

BARN o~e\jqs~antv12aj

]

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Likabehandling

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Handlingsplan 2015-vt 2016 för BOiU

UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12

PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Skogshyddan, Läsåret 2017/2018. Orrelyckans Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017. Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället

Förskolan Bergmansgården

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

,; : RÄOP ENSAM QL'ICKL\G

Att göra likaplanen levande i verksamheten

Lundens förskola LIKABEHANDLINGSPLAN /2011 Sid 1 (5)

Är du orolig för dig själv, ditt barn, en anhörig, vän eller granne? Här kan du se vart du kan vända dig för råd och hjälp. Alla instanser har

Barnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.

Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

Kränkande behandling/mobbning går att stoppa!

Likabehandlingsplan Skogshyddans förskola

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016/2017 Knäpplans förskola

Herrgårdens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utvärdering BIG gruppens stöd till skolledare i Gävle kommun

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

Med ansvar för framtiden

Självhjälp. Veronica Ottosson. Birgitta Ekeberg. Projektledare. Projektkoordinator/igångsättare

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Plan mot kränkande särbehandling

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Tabeller och figurer

BARN0MBUD5MANNEN I UPP5ALA

Likabehandlingsplan Stommens förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för. Förskolan Skattkammaren

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Förskolans vision, barnsyn och värdegrund:

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Det handlar om kärlek

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret

DU ÄR INTE ENSAM. EN GUIDE TILL STÖD FÖR BARN OCH UNGA.

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata Malmö 1

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

LÄSGUIDE till Boken Liten

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Asige förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

1 (9) Timrå IK Ungdomssektion Handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen

är en verksamhet inom Barnombudsmannen i Uppsala - en ideell förening ÅRSRAPPORT FÖR 2004

Alkoholmottagningen för ungdomar, BRUS

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Självhjälpsgrupp. En möjlighet för dig?

Smögenskolans årliga plan mot kränkande behandling. Gäller för fritidshemmet, förskoleklassen och grundskolans åk 1-6.

Transkript:

... j", :. I ' t \ '. f. i.....:....:.:.... '... :.. ;,. I I [B)#\(O)[B)ijJJ[DJ#\[E (ljj #\[L#\., 1: ",. _\ :: :. :.. ;.,..... '.,. '.,

RAPPORT FRAN BARNOMBUDSMANNEN I UPPSALA VERKSAMHETSÅRET 1992. INLEDNING Barnombudsmannen i Uppsala (BO) är inte någon myndighet. Sedan 1 april 1988 är tre personer anställda av föreningen Jourtelefonen för Barn och Ungdom, som får föreningsbidrag från kommunen. Denna verksamhet blev och är fortfarande den första i sitt slag i Sverige. Eftersom BO inte är en myndighet är det många som vågar ta kontakt, som annars aldrig skulle ha sökt hjalp. De flesta som ringer är anonyma och kan ringa för att bara prata. Därför har vi också kunnat hjälpa många innan problemen blivit for stora. Vårt arbete kan framst karaktariseras som förebyggande. Barnombudsmannens huvudsakliga verksamhet riktar sig till barn, ungdomar men också vuxna som behöver stöd, hjälp och råd. Kontakten sker mestadels per telefon men även via personliga besök. Förutom stödverksamheten bedrivs utrednings, informations och utvecklingsarbeten som rör barns och ungdomars behov och intressen. 1 vårt arbete med barn och ungdomar har vi många gånger haft stod av och hanvisat till FNkonventionen om barns rättigheter. Ett flertal samtal till barnombudsmannen handlar om den ensamhet och utsatthet som många barn och ungdomar känner i skolan, hemma och bland kamrater. Samtalen handlar också om besvikelser på vuxenvärlden som inte har tid, som inte förstår eller ens ser att man är ledsen. För många är det här första gången man har någon att tala om sina problem med. Ett mycket stort antal samtal handlar om utanförskap; man ar inte accepterad i klassen. "Det ar som om jag inte finns" kan man uttrycka det. Många känner en uppgivenhet inför den mobbning de är utsatta för, eftersom inget eller litet görs för att stoppa detta. Alltför många barn och ungdomar far illa idag. Många av dem uppmärksammas inte alls eller otillräckligt. Barnombudsmannens viktigaste arbete ar att hjälpa och stödja dessa utsatta barn och ungdomar och att göra de osynliga synliga.

V AD HANDLAR SAMT ALEN OM? Barn och ungdomar. Mobbning, som ar det största problemet i skolan, särskilt den tysta psykiska mobbningen. Utanförskap: man har inga kamrater och ingen att tala med. Konflikter med lärare, kamrater, i relationer mm. Relationssvårigheter med föräldrarna eller en av föräldrarna. Vårdnadstvister, där barnen inte känner sig respekterade. Besvikelser på att vuxenvarlden inte tar barnen på allvar. Tonårskriser: många tonåringar vänder sig till BO med djupa frågor om livet; meningen med livet, självmordstankar, identitetskriser etc. Missbruk: samtal kring eget eller en kamrats "festande" och problemen och svårigheterna att stå emot kamrattryck. Misshandel, i synnerhet psykisk misshandel från föräldrar. Sexuella övergrepp: dessa samtal kommer främst från äldre ungdomar. Frågor om sex, framför allt relationsproblem. Flyktingbarnens situation: även här har vi samtalat med barnen och darefter i brev till invandrarverket redogjort för deras tankar och känslor. Föräldrar. Mobbning: egna barn i skolan utsätts för mobbning av andra barn men även av lärare. Ensamhet, som många ensamstående upplever, men har svårt att bryta av egen kraft. Personliga kriser i samband med separationer och familjeproblem. Relationssvårigheter med barnen.

Vårdnadstvister där den ena parten söker BO för stöd och hjälp. Här har BO haft några uppdrag att prata med barnen om deras känslor och vilja i dessa konflikter. Vi har redovisat sådana samtal skriftligt för att de skall kunna användas i tvisten. Vi är noga med att påpeka att vi inte tar ställning för någon av de vuxna parterna och vi rekommenderar inte heller vem som skall få vårdnaden. Många barn kom mer i kläm då umgänget mellan föräldrarna inte fungerar och behöver få tala ut om detta. Konflikter mellan lärare och föräldrar om barnen. Andra vuxna. Lärare som vill ha hjalp med mobbningsproblem och/eller negativa stamningar i klassen. Personal som misstänker att barn ar utsatta for sexuella övergrepp. Förskolepersonal som behöver råd om kontakter med myndigheter. Journalister från press. radio och TV som vill gora intervjuer. Rådgivning till vanner eller grannar som ser problem i barnfamiljer. In.formation till vissa yrkesgrupper om arbetsmaterial. Ovriga yrkesgrupper: personal från BUP, skolledare, skolpsykologer, kuratorer, polis, Rädda barnen, kyrkan i aktuella, gemensamma ärenden. Andra kommuner som funderar på att finansiera en verksamhet liknande Barnombudsmannen i Uppsala. Anonymitet De allra flesta barn och ungdomar väljer att vara anonyma vid den första kontakten. De vuxna presenterar sig oftare. En grupp vuxna som ibland velat vara anonyma år personal som arbetar med barn och vill ha råd och hjälp.

BOs utåtriktande verksamhet. Ett antal föreläsningar och studiedagar under rubriken "Barns behov av vuxna" för personal, främst inom barnomsorgen, samt föräldrar. Information om BOs verksamhet för personal och föräldrar i förskolan och skolan. Ett omfattande arbete mot våld och mobbning i skolor som inte kunnat hantera dessa problem tillfredsställande. BO har dels ingripit vid akut mobbning, dels besökt klasser i förebyggande syfte. Detta arbete har visat sig ge mycket goda resultat. Besök i alla åk 7 i kommunen samt ett antal klasser på grundsärskolan och lågstadiet for att informera om vår verksamhet. Studiebesök på olika platser som berör vår verksamhet. Skrivit artiklar och givit intervjuer både i lokal press och rikspress. Medverkat i 'Hagundaprojektet', ett förebyggande arbete bland barn i lågoch mellanstadiet i Hagunda kommundel. Startat forajdrargrupper i Gottsunda. Foreläst om BO vid en nordisk konferens på Island, Barn i focus. Deltagit i ett flertal lokalradio och TV program, ' Barnkulturgruppens moten, 'Paraplygruppen' ang sexuella övergrepp, TV I serien Bakom rubrikerna, Cafe Metros verksamhet, Utbildningsradions program 'Ryggan' for låg och mellanstadiet, Barnlobbyns aktiviteter.

Studiebesök. Bo har tagit emot en rad olika studiebesök från tex vård, social och barnskötarlinjer, universitetet, vårdhögskolan. Martnadsf öring Alla elever i grundskolan och gymnasieskolan har fått var sitt sk plånboksschema med kort information om BO, både i börfan av höstterminen och vårterminen. Denna typ av marknadsföring har givit många en 'puff' att ta kontakt med BO. Annonsering på Uppsalas bussar i form av sk streamers in_ne i bussen. Lyk tstolpeannonsering. Annonsering i UNT. Foldrar till ett antal offentliga institutioner. AVSLUTN ING Samtalsfrekvensen har under året haft oförändrad intensitet. Vi har liksom förra året mött stora och djupa problem. Behovet av att ha en neutral instans att vända sig till när livet känns svårt har visat sig vara stort. Vi har mött många som aldrig skulle vända sig till någon myndighet för hjälp. Särskilt gäller det de många tysta eleverna: dessa har genom sin kontakt med oss brutit en ofta mycket lång tystnad. Många barn och ungdomar har ingen att vända sig till i svåra stunder. Dar har BO fyllt en viktig funktion genom att vara en lyssnande medmänniska. Att bli sedd är ett av de viktigaste behoven hos en människa. Men det är alltför många unga människor som känner sig 'osynliga'. Att bli accepterad som den man är i ett samtal med BO kan bli det första steget mot en förandring. Många känner sig hjälpta och ser ett hopp i en annars hopplös livssituation. Att hjälpa unga människor är BOs viktigaste uppgift. Gunnar Höistad Gunilla Oltner AnnMari Forsberg

STATISTIK FÖR BARNOMBUDSMANNEN ÅRET 1992 Totolt antal samtal: 1030 st. A Vd8SSOår 20% från barn oct 1 ungdomar 25% från f öräldrnr 50% f ren yrkespersoner 5% från övrige (ex. släkt, vänner) A y gn,1pp817 tbli'} och lh?!]d[.'li1 6/: 70% fliclco r 30% pojkar Av.!}ruppe11 färmoir1r 6r. 69% rnarnmor 31 % peppar c..,,9,., L,,.,,,.. _L..,JAa r ; 'ol. <l' hj,::;,,d 7'c. 11, R ;; A11.,.._.1 s, orol./j'jll,.fl,1,,,... ',,::,n,i,o u» u 0 7 9 er: 9% 0 1011 ar: 19%,:, 1213 ar: 25% 0 1415 ar: 29% 16 16 år: 1 4% Olika problemtyper i % av antal samtal från resp. grupp: Barn oc/1 ungdomor: ensarnr1et, psykiska problern, tonårsproblern: 30% mobbning: 17% föräldrarkonflikler: 14%, lrnrnrotkonflikter, re lationsprot1jern, ft 6gor orn ::;ex: 24% rni ssr1ende 1: 3% sexuella övergrepp: 7%. övrigt: 5% Vuxna. önskemål om BO's medverkan: 30% rådfrågning, stöd: 56% verdnadst vi ster: 9,5% flyktingproblematik: 6% sexuel la övergrepp: 2,5%

SamtaLsfre\cven s {9 88 32, antal sarnt&l 1 too icoo 600.. 500 300 '200 100 1988 1989 1990 'L991 '1992,,::, a,tal

0 ' A lderstördel1,11 ntal. Sa\11t;aL r7 = pojkar i%.a' \I//] = +Llckor 30 25 2if % 20 15 10 /. j C(c i 'jj,9c; f;' / ' /,,, i6 51/c./',,, I 0../ / ' ½ // 1/ 1/, ;; r,5% r% 1/, '+% h 45,'5% 3'/o ½ i \5% ½ i 1/ 11/ i.. 10 1 1 12 7 3 llf(5 1G 18 ålder,..

5o Lio 30 2.0 i% 10 I 3 /o 5¼ I l..,, problem b.:,p

50 1/o Vctxna : 30 ;30 c/4 Q.o 10.9,5% :2%.Z,5% er :J O;o < +> V) 0 (i)..t, I I I l (J) Q.)c ce" 'K a. 0 d>o ct 0 r.d :J r :::s Di ::), n... \; problem c1:1p U) p) 0 c.e (/) j 0:::. ct 1 '( C tt 0) 0) (j) (v i ö (J) 0 CD o::: c+ i 3 Cl) t (p D l. 3 0 < (\l 7 rr C) ¾ 60