LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke

LUNDBY GAMLA PRÄSTGÅRD, VIBY Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Limfärgsmålning av lumppappen i farstun. RESTAURERINGSARBETEN I FORM AV BYGGNADSVÅRDSLÄGER 2012 Antikvarisk rapport Estrid Esbjörnson antikvarisk konsult

2

3 INNEHÅLL Inledning 5 Rapportens upplägg 6 Beskrivning av byggnaden 6 Kort byggnadshistorik 7 Administrativa uppgifter 8 Utförda arbeten 9 - Allmänt 9 - Fönster 9 Östra och västra gavelfönstren på vinden 9 Övriga fönster 9 - Exteriör 10 Grunden 10 Södra fasaden, baksidan 10 Västra gaveln 12 Östra gaveln 12 - Interiör 15 Farstun 15 Blå rummet 19 Sydöstra rummet 19 Salen 20 Köket 21 Västra gavelrummet på vinden 22 Östra gavelrummet på vinden 22 Elinstallationer 22 Antikvariska iakttagelser 24 Allmänt 24 Fönster 24 Farstun 24 Sydöstra rummet 24 Köket 24 Östra gavelrummet på vinden 24 Slutord 29 BILAGOR 1. Material- och kulörredovisning 30 2. Deltagarförteckning 32

4

5 2012-10-01, 2012-12-13 INLEDNING Under sommaren 2012 fortsatte restaureringsarbetena av södra flygeln vid Viby prästgård, vilken går under namnet Lundby gamla prästgård, ett arbete som startade sommaren 2010. Liksom 2010 och 2011 skedde arbetet 2012 i form av ett byggnadsvårdsläger i Svenska byggnadsvårdsföreningens regi med 13 deltagare, varav tre även deltog förra året (se deltagarförteckningen i slutet av rapporten, bilaga 2). Arbetet och lägret var upplagt på samma sätt som tidigare men ägde nu rum i början av sommaren i stället för i slutet som innan. Liksom då genomfördes projektet med starkt engagemang från fastighetsägaren Viby församling, representerad av kyrkoherde Benjamin Lundqvist och hans hustru Ingrid, men även från medlemmar i församlingen, lokala hantverkare, lokala entreprenörer m.m. Under lägertiden ägde ett Öppet hus rum, lördagen 30 juni. Liksom tidigare var det främst två faktorer styrde uppläggningen av årets byggnadsvårdsläger. Dels skulle lägermedlemmarna få pröva på olika typer av arbetsuppgifter. Dels skulle sådana moment, som påbörjats tidigare, antingen slutföras eller arbetet med dem fortsätta. Några arbeten utfördes under hösten, efter byggnadsvårdslägret, av de hantverkare som var arbetsledare. Det gällde målning av kökstaket, lagning av östra gaveln utvändigt samt visst arbete med fönstren. På senhösten utfördes också vissa elinstallationer av en elektriker, där församlingen ordnat finansieringen. Liksom tidigare har som underlag för arbetet dels legat ett Renoveringsprogram, upprättat 2009-11-27 av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård, dels Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad 2009-11-27 av undertecknad Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. Därtill kommer de antikvariska rapporterna från de tidigare byggnadsvårdslägen som undertecknad utarbetat; Invändiga restaureringsarbeten i form av byggnadsvårdsläger 2010 respektige 2011. Inför årets arbete utarbetade Leif Götheberg Förslag till aktiviteter till läger 2012 efter möte på plats i flygeln 11/1 2012 samt kostnadsberäkning. Inför sommarens insatser, som bl.a. skulle beröra farstun, bedömde undertecknad att det behövde göras en fördjupad undersökning och dokumentation av vad som skett i detta rum vad beträffar ombyggnader, ommålningar, tapetseringar o.dyl. Detta resulterade i en rapport, Undersökning av farstun, Lundby gamla prästgård, utarbetad av undertecknad 2012-06-03, kompletterad 06-20 samt reviderad 2012-09-14. Hela Lundby prästgård är byggnadsminnesförklarad av Länsstyrelsen 2011-12-19, ett beslut som innebär att den södra flygeln, dvs den gamla prästgården, skyddas såväl exteriört som interiört. Samtliga åtgärder vid Lundby gamla prästgård har utförts med hjälp av byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen, således även årets arbete.

6 RAPPORTENS UPPLÄGG Generellt är denna antikvariska rapport upplagd som de föregående årens rapporter. Avsnittet Beskrivning av byggnaden är i princip identiskt medan Byggnadshistoriken gjorts betydligt kortare. Därefter redogörs för de utförda arbetena, först exteriört, därefter interiört rum för rum. De antikvariska iakttagelserna redovisas separat på slutet av rapporten liksom tidigare. När det gäller farstun är de antikvariska iakttagelserna redovisade i Farstuundersökningen. Material- och kulörredovisning resp. Deltagarförteckning redovisas i bilagor på slutet. BESKRIVNING AV BYGGNADEN Lundby gamla prästgård är uppförd i 1 ½ våning av timmer med faluröd locklistpanel. De vitmålade fönstren utgörs huvudsakligen av sexdelade tvåluftsfönster men även andra utföranden förekommer. Byggnaden är orienterad i öst-västlig riktning, där ingångsdörren en pardörr finns på norra sidan. Byggnaden har på baksidan och delvis även på kortsidorna en hög stengrund. Invändigt har byggnaden på bottenvåningen en traditionell sexdelad plan med farstu innanför ytterdörren, två gavelrum på ena sidan, ett gavelrum och kök på den andra sidan samt en stor sal mitt fram. I farstun finns en trappa, som leder upp till vinden. På vardera vindsgaveln finns ett gavelrum med en oinredd skrubb på vardera sidan. Det stora vindsutrymmet i övrigt är oinrett. Under trappan i farstun finns en källarnedgång med en stentrappa, som leder till en källare under byggnadens mittparti. I byggnaden finns två skorstensstockar med rökgångar från de olika kakelugnarna och eldstäderna. Eftersom byggnaden stått mer eller mindre oanvänd under lång tid är den i behov av olika typer av åtgärder. Byggnaden saknar i princip helt moderniteter. Rummen benämns i rapporten: - På bottenvåningen; farstun, nordöstra/ blå rummet, sydöstra rummet, salen, sydvästra rummet/pigkammaren samt köket. - På vinden; östra gavelrummet, västra gavelrummet, vinden samt de fyra skrubbarna nordöstra, sydöstra, sydvästra respektive nordvästra skrubben. Baksidan på gamla prästgården mot söder under arbetet.

7 KORT BYGGNADSHISTORIK Den aktuella flygelbyggnaden har varit prästgård för Viby socken. Den uppfördes 1793-97 sedan den förgående prästgården på samma plats brunnit ner. I och med att en ny och större prästgårdsbostad - dvs den nuvarande prästgårdsbyggnaden Lundby prästgård - uppförts strax efter 1825 förlorade den äldre byggnaden sin funktion som bostad för socknens kyrkoherde. Lundby gamla prästgård kom därefter att användas som arrendatorsbostad fram till 1925, då ett nytt separat bostadshus för arrendatorn byggdes söder om prästgårdsmiljön. Därefter har Lundby gamla prästgård använts mera sporadiskt för lite olika verksamheter, bl.a. konfirmationsundervisning och tillfällig konstnärsbostad. Det finns ett syneinstrument från 1825 som redovisar byggnadens utseende vid denna tid. Byggnaden var då torvtäckt och väggarna hade timret bart, möjligen ej heller rödfärgat. Det var samma rumsindelning som idag med Sal, trenne kamrar och kök men man vet inte exakt vilket rum som var vilket. Köket är naturligtvis samma som idag liksom salen. Det fanns en kökskammare och det borde rimligen ha varit rummet närmast köket, det rum som jag här kallar sydvästra rummet/pigkammaren. Det fanns också ett förmak och en sängkammare, och det måste ha varit de två gavelrummet åt öster, de som jag i rapporten kallar nordöstra eller blå rummet respektive sydöstra rummet. Vilket som var vilket är svårt att säga men ett förmak borde nog hänga ihop med en sal. I så fall skulle förmaket motsvara sydöstra rummet och sängkammaren det blå rummet. Slutligen fanns också en förstuga och en källare. Det fanns kakelugn i sängkammaren men förmodligen inte kakelugnar av kakel i de övriga rummen. Innertaken var förmodligen ännu inte pappspända i tre av rummen; sal, förmak och sängkammare. Vidare fanns bakugn med kåpa över, som då skulle rivas och ommuras. Det fanns också ett skafferikontor i köket. För utförligare historiska upplysningar, se de tidigare rapporterna. Historiken framställs lite olika i de olika rapporterna, beroende på att det kommit fram ny information under projektets gång, inte minst tack vare kyrkorådets ordförande, fil.dr. Anne-Marie Lenander. Kaffepaus i trädgården under byggnadsvårdslägret.

8 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Fastighetsägare: Viby församling Länsstyrelsens diarienummer: 434-4836-2012 Bidragsbeslut från Länsstyrelsen: 2012-06-20 Fastighetsägare och beställare: Viby församling: Projektering/bygghandlingar: - Renoveringsprogram, upprättat 2009-11-27 av Leif Göthberg, Arkitektur och Byggnadsvård - Antikvarisk utredning och dokumentation, utarbetad 2009-11-27 av Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult. - Antikvarisk rapport. Invändiga restaureringsarbeten i form av byggnadsvårdsläger 2010, utarbetad 2010-11-17 av Estrid Esbjörnson. - Antikvarisk rapport. Invändiga restaureringsarbeten i form av byggnadsvårdsläger 2011, utarbetad 2011-09-25, kompletterad 2012-01-18 av Estrid Esbjörnson. - Förslag till aktiviteter till läger 2012 efter möte på plats i flygeln 11/1 2012, utarbetat av Leif Göthberg. - Undersökning av farstun, Lundby gamla prästgård, Viby,, utarbetad 2012-06-03, kompletterad 06-20, av Estrid Esbjörnson Handledare: - Kjell Möller, samordnare från Svenska Byggnadsvårdsföreningens sida, fönsterrenovering - Per Edlund, målare - Håkan Bagger, byggmästare -Tobias Windahl, Puts & Tegel i Örebro AB, kakelugnssättning Antikvarisk kontroll och dokumentation: Estrid Esbjörnson, antikvarisk konsult Fotografier: Estrid Esbjörnson Tidpunkt för arbetenas utförande: 2012-06-25 07-05 (byggnadsvårdslägret) samt slutet av oktober slutet av november Bidrag: Byggnadsvårdsbidrag från Länsstyrelsen Rödfärgning och foglagning av grunden på södra fasaden.

9 UTFÖRDA ARBETEN ALLMÄNT Utvändigt fogades grunden på tre sidor, främst på södra sidan men också på de två gavlarna. Södra fasaden rödfärgades och fönsterfodren målades. De två fönstren på vindsrummens gavlar åtgärdades. Vissa målnings- och justeringsarbeten utfördes också på några av de övriga fönstren. Skador på panelen och stommen på östra gaveln åtgärdades (efter lägret). Det stora arbetet invändigt gällde iordningställandet av farstun. Arbeten utfördes också i några av de övriga rummen. I sydöstra rummet limfärgades taket och putslagades väggarna. Vissa mindre åtgärder utfördes i Blå respektive sydöstra rummet. Kakelugnen i västra gavelrummet på vinden återuppmurades och kakelugnen i östra gavelrummet revs. Golvet i salen målades (före lägret) liksom taket och snickerierna i köket (efter lägret). FÖNSTER Östra och västra gavelfönstren på vinden - Östra gavelfönstret på vinden utgörs av ett 2-luftsfönster med sammanlagt 6 rutor, varav ett var blåst men trasigt, resten var planglas. Bågarna har näbb-beslag men de torde vara äldre än själva fönstret. Bågarna fick nytt bottenstycke respektive halvsulades, 6 gamla blåsta glas från Tejlers glasmästeri insattes, varefter bågarna ströks 2 gånger. - Västra gavelfönstret på vinden utgörs av ett 2-luftsfönster med sammanlagt 12 rutor. Mittposten är rundad och av 1700-talstyp. Bågarna har 1900-talsbeslag. Förmodligen är bågarna också från 1900-talet, trots att de utseendemässigt är av äldre typ med sina smårutor och trots att mittposten är äldre. Den ena bågen var redan till hälften förnyad och den andra var delvis halvsulad nertill. Det fanns två gamla glas medan resten var planglas. De ersattes av gamla blåsta glas. T.v. Ett av de östra gavelfönstren på vinden. T.h. Fönstren under arbete. Övriga fönster - Slutmålning av fönstren utvändigt på bottenvåningen på sydsidan Generellt är fönstren invändigt i salen färdigmålade, däremot ej slutmålade i de övriga rummen på bottenvåningen.

10 - Tillverkning av nytt vindsfönster i mitten på södra långsidan. Här satt ett blindfönster och för att församlingen ska kunna använda vinden behöver de få in ljus här. Ett nytt fönster med beslag av 1800-talstyp har därför tillverkats (efter lägret). - Tätning av spröjsningen på det östligaste lilla vindsfönstret på södra långsidan, ett blyspröjsat fönster med stormjärn. - Vissa justerings- och kompletteringsarbeten på övriga fönster. - Tillverkning av nya innanfönster till köket (efter lägret) T.v. Målning av fönsterkarmarna i Salen. T.h. Ett av de blyspröjsade vindsfönstren före tätning av spröjsarna. EXTERIÖR Grunden: - Fogning av grunden, åt söder, väster och öster. Särskilt markant är det på södra sidan. där grunden är så hög, men också på östra sidan. Vid behov infogades skolsten, av sprängsten. Längst åt öster på södra sidan sparades ett parti med befintligt, kvarvarande bruk. På östra sidan fogades inte ända upp mot timret, eftersom arbeten med syllen skulle ske senare. Befintliga ventilationsöppningar av tegel behölls, två på sydsidan och två på östra sidan. På sydsidan finns dessutom en större ventilationsöppning, som ventilerar källaren. Södra fasaden, baksidan: - Rödfärgning av fasaden med hemkokt Falu rödfärg ljus. - Rödfärgning av takfoten i stället för den tidigare svarta färgen. - Oljemålning med ljust grå färg på fönsterfoder samt på de fönsterkarmar, som inte var målade tidigare. Fogning av grunden samt rödfärgning av fasaden på södra långsidan.

11 Överst: Grunden på södra långsidan 2009. I mitten: Efter fogning 2012. Nederst. Södra fasaden är klar 2012.

12 Västra gaveln. - Rödfärgning av den översta toppen, som inte var rödfärgad tidigare, liksom översta delen av vindskivorna. Resten är av vindskivorna är fortfarande svartmålade. Östra gaveln - Lagning av rötskador i stommen (utfördes efter lägret). Södra hälften av syllen var delvis renhuggen från rötskador 2010 men ytterligare insatser gjordes nu. Nu renhöggs även rötskadorna i den norra delen. Syllen behölls, kompletterades med bräder samt täcktes av en ny horisontell panelbräda med ovanförliggande ny vattbräda. Under fönstret i Blå rummet var det omfattande rötskador, vilka renhöggs. Även fönsterkarmens undersida hade rötskador. Fönsterkarmen förstärktes undertill och det tomma utrymmet fylldes med bräder. Fönstrets mittpost satt löst men fästes nu. De rötskadade partierna behandlades med bor. - Lagning av panelen (utfördes efter lägret). Den mellersta och den södra knutlådan fick ny panel av äldre panelbrädor. Panelen kompletterades partiellt och tillspikades. Fönstren fick nya vattbrädor där så behövdes. Fodret till Blå rummets fönster kompletterades. Östra gaveln under arbetet med att åtgärda rötskador i stommen och justera panelen, efter lägret. Grunden fogades under lägret.

13 Den rötskadade syllen under arbetet. Överst: Syllen före renhuggning. Nederst: Syllen efter komplettering med bräder, vilka sedan täckts av en vattlist och en horisontell panelbräda (foto Håkan Bagger AB).

14 Överst och i mitten: Den rötskadade timmerstommen under fönstret i Blå rummet. Nederst: Reparationsarbetet pågår (foto Håkan Bagger AB).

15 INTERIÖR Arbetet pågick bara i ett par av rummen på bottenvåningen, främst farstun men en del åtgärder utfördes också i sydöstra och Blå rummet. Vidare skedde arbeten med kakelugnarna i gavelrummen på vinden. Taket i köket målades om (efter lägret). Farstun Det största arbetet invändigt var iordningställandet av farstun. Som utgångspunkt för arbetet användes den utredning och dokumentation som undertecknad utarbetat; Undersökning av farstun, Lundby gamla prästgård, utarbetad 2012 06-03, kompletterad 06-20. Den är kompletterad med de iakttagelser, som gjordes under byggnadsvårdslägret och därför reviderad 2012-09-14. Beträffande detaljer, se denna rapport. Vi en träff på plats några dagar före lägret resonerade kyrkoherde Benjamin Lundqvist, målare Per Edlund och undertecknad oss fram till var vi tyckte var en rimlig lösning, såväl ur antikvarisk, målerimässig som ur praktisk synpunkt. Generellt utgick vi från de antikvariska iakttagelserna. Av antikvariska skäl valde vi inte det äldsta tidskiktet utan ett yngre skikt, som ligger före 1884 och som speglar den tid då de två väggfasta skåpen tillkommit. När det gäller väggfärgen utgick vi från de antikvariska slutsatserna. Färgerna på snickerierna var inte lika entydiga. De kulörer vi valde har vi belägg för, även om vi inte helt säkert vet om alla funnits samtidigt tillsammans med väggfärgen. Generellt sett skulle jag av antikvariska skäl ha velat ha kvar betydligt mer av de olika tapetoch målningsskikten men det var inte möjligt om målaren skulle få ett hållbart resultat. - Flyttning av elcentralen från väggen mot köket till västra väggskåpet. Tillhörande ledningar är dragna i källaren. - Nertvättning av limfärgen i taket, patentering med oljefärg samt ommålning med ny limfärg. - Borttagning av de olika tapetlagren på väggarna (inte i de två väggskåpen). En referensyta med de olika tapetlagren är sparad på väggen mot salen. Ett collage med de olika tapeterna avses att hängas upp i farstun. - Komplettering med trälister mellan timmerskarvarna på några ställen. - Nertvättning av limfärgen på den rundade panelväggen vid trappan. Två referensytor är sparade på denna vägg, en upptill och en nertill. - Klistring av lumppapp, rivet i rektanglar, på väggarna och golvpapp på väggskåpen. Att olika typer av papp valdes på de olika ställena beror på att de sekundärt tillkomna skåpen aldrig varit försedda med lumppapp. Den ursprungliga lumppappen hade varit uppsatt i våder men av praktiska skäl valdes nu att sätta upp den nya lumppappen i mindre bitar. Den ursprungliga lumppappen var betydligt tunnare än den nuvarande, relativt tjocka pappen, som är svår att hantera i stora sjok. - Limfärgning av väggarna i en blågrå kulör samt efterföljande stänkmålning med äggoljetempera i vitt och svart. - Målning med grå oljefärg på bröstpanelen, både den av trä på väggarna och den målade på klädskåpen och den svängda panelvägen vid trappan. - Målning av tre innerdörrarna, fönstren samt dörr- och fönsterfoder med en något mörkare blågrå oljefärg. På köksdörren skrapades den äldre gråblå färgen fram på den övre spegeln. Ytterdörrens insida målades brun enligt påträffade färgspår. - Bortskrapning av vit limfärg av vedlårens utsida samt oljning (alltså ej ommålning). - Avtvättning av dörren till vinden (alltså ej ommålning) - Målning med oljefärg på dörren till källaren, av praktiska skäl (var limfärg tidigare).

16 Olika arbeten i farstun. Överst: Borttagning av äldre tapetlager. I mitten t.v: komplettering med trälister mellan timmerskarvarna, t.h. limfärgsmålning av taket. Nederst: Stänkmålning av väggarna.

17 Farstun 2009 respektive 2012.

18 Farstun 2009 respektive 2012.

19 Blå rummet - Ytterligare lite klistring av skador i tapeten i samband med undervisning. (Det finns ytterligare skador att åtgärda.) - Bortskrapning av olika färgskikt/tvättning av den putsade omfattningen runt kakelugnen med efterföljande putslagning och limfärgning med vit färg. På sockeln närmast golvet finns på högra delen av framsidan och intilliggande kortsida rester av mörk/svart färg. Sockeln närmast golvet har uppenbarligen varit mörk/svart från början. Mindre lagning med gipsbruk upp- och nertill på kakelugnen. - Försiktig avtvättning av kakelugnen efter föregående års arbeten med uppsättningen. Problemen med den lossnande glasyren beror kanske på att den nyuppsatta, då blöta, kakelugnen stod i ett ouppvärmt rum första vintern och att glasyren då frös loss från kaklet. Kakelugnens sockel rengjordes från yngre färglager och då visade det sig att den från början varit mörk/svart. Sydöstra rummet - Borttagning av den kvarvarande tapeten på norra väggen utom på partiet mellan dörren till Blå rummet och kakelugnen, där den ska vara kvar. - Putslagning av skador i väggarna. - Bortskrapning av olika färgskikt/tvättning av den putsade omfattningen runt kakelugnen med efterföljande putslagning och limfärgning med vit färg. - Målning av kakelugnens sockel med grå oljefärg. - Limfärgning av taket Väggarna i sydöstra rummet efter putslagning.

20 Kakelugnen i sydöstra rummet 2010 respektive 2012. Salen - Målning av golvet i salen i röd kulör, ett arbete som utfördes av målaren innan lägret startade. Efter tvättning oljades golvet först med halvolja, därefter 2 strykningar med Wibo golvfärg, en linoljefärg med lite harts i, bruten med bränd terra. En referensyta med den äldre färgen brunröda färgen är sparad i sydvästra hörnet. Den nystrukna färgen är rödare än den äldre färgen men målaren valde att inte bryta färgen ytterligare. - Målning av innanfönstren i salen? Golvet i salen efter målning med röd färg enligt bevarade färgspår.

21 Köket - Tvättning av väggarna. Bättring i nordvästra hörnet, där färgen var skadad efter en vattenskada, samt partiellt på andra ställen på väggarna. - Målning med oljefärg i taket efter tvättning och skapning. - Målning av dörrar, dörrfoder och fönster. De hade lite olika kulör; dörren mot köket gick i en grå ton medan dörren mot pigkammaren och fönsterfodret i det närmaste var vita. Nu målades alla i den grå kulör, bruten med grön umbra, som dörren mot farstun hade. - Försiktig avtvättning och fästande av tapet mellan spisen och dörren till farstun. (Dessa arbeten gjordes efter lägret) Taket i köket före och under ommålning.

22 Västra gavelrummet på vinden - Uppmurning av den kakelugn, som plockades ner 2010. Slutlig fogning återstår. Östra gavelrummet på vinden - Nerplockning av kakelugnen - Innanfönstren lagade och oljade. Elinstallationer - Försiktig elinstallation har genomförts i några av rummen på bottenvåningen med äldre typer av strömbrytare, ledningar och armaturer (utfördes efter lägret). Kakelugnen i Västra gavelrummet på vinden under och efter uppmurning.

23 Kakelugnen i Östra gavelrummet på vinden under och efter nerplockning.

24 ANTIKVARISKA IAKTTAGELSER Allmänt De antikvariska iakttagelserna i farstun redovisas i den tidigare omtalade farsturapporten. Nya observationer gjordes i östra gavelrummet på vinden. I övrigt är det endast smärre observationer. Fönster - Antikvariska iakttagelser ang. de två gavelfönstren på vinden, se Fönster s. 9. Farstun - I detta utrymme gjordes före och under arbetet många antikvariska iakttagelser, vilka redovisas i den flera gånger tidigare nämnda rapporten Undersökning av farstun, Lundby gamla prästgård. Sydöstra rummet - På den putsade omfattningen runt kakelugnen fanns flera tjocka lager, förmodligen limfärg. På flera ställen framträdde bland de understa lagren en relativt mörk färg, grå eller blågrå. Är det rester av smuts eller har omfattningen varit mörk under tidigare perioder? - Det fanns bara 2 lager tapeter i detta rum (finns kvar på väggen mellan dörren till Blå rummet och kakelugnen). 1/(understa lagret). En tapet med liggande romber i brunt och gult på ljus botten med drag av sent 1800-tal, med smal bård i brunt. 2/(översta lagret, den befintliga tapeten). En blommig tapet, av 1950-talstyp, med bård av jugendtyp i brunt, blått och rosa. Underliggande puts har inte särskilt hög ålder. Köket - På fönsterkarmen fanns före ommålningen under den befintliga ljusa (vita?) färgen 1/ en ljusblå färg (samma som på pärlspontpanelen på väggen), 2/ en grå eller gråblå färg samt 3/ en brunröd färg (underst). Se vidare Antikvarisk rapport 2010. - Vid skrapning av dörren mot pigkammaren syntes bl.a. en brun eller brunröd färg. - På väggarnas pärlspontpanel finns två blå kulörer, 1/ en blågrön färg, som sitter ganska löst (överst), 2/ en lite klarare blå kulör (underst). Östra gavelrummet på vinden - Det fanns tegelstenar i kakelugnen som var stämplade OH = Olshammars tegelbruk. - I taket är det sedan tidigare uppmärksammat att det finns en inskription på en av takbräderna om att taket var pappspänt 1850. Nu upptäckte Håkan Bagger ytterligare en inskription om pappspänning på plankan framför. Den är skriven med rödkrita och mera svårläst: Omspänt 1912 26/3 af A. Finnborg. Finngårdens måleri på Lillgården i Edsberg finns fortfarande kvar. - Det finns också spår efter dessa två generationer av pappspänning. Papptaket är i princip nerrivet men det finns små rester kvar här och var. Den ena typen framträder i form av ljus lumppapp i en smal remsa, som är fastspikad mot takplankorna med små rostiga nubb, mellan vilka det är draget en tråd. Den andra typen utgörs av tjockare gulaktig papp, som ovanpå har en smal remsa av tunnare, vitare papper, genom vilken rostiga nubb är spikade.

25 I taket i västra gavelrummet påträffades ytterligare en inskription om pappspänning, från 1912. I taket finns också de olika resterna efter två olika typer av pappspänning. Ytterligare iakttagelser gjordes ang. tapeterna i rummet. På södra väggen är det sedan tidigare en rejäl reva i tapeten, genom vilken man kan titta på den underliggande väggen. Även i norra tapeten finns en reva. Den nu nedplockade kakelugnen står i en förhållandevis stor putsad, utbyggd nisch. Denna var tapetserad på utsidan. I samband med rivningsarbetet av kakelugnen drogs tapeten ner på nischens norra sida och delvis även på den södra. Därigenom framträdde större partier av de

26 underliggande tapeterna och även utsidorna av nischen, med både större och mindre tapetrester. På spismurens södra sida blottades tidningsmakulatur med en text, där återtalet 1912-13 återfanns. Följande tapetlager kunde konstateras: 1/ (underst) En tapet med ett stort blom- och bladmönster med bruna skuggor på mellanblå botten. Är förmodligen från 1800-talet. Tapeten på södra väggen är klistrad på tjock papp (lumppapp). 2/ En stormönstrad, lite tunnare tapet med stora blommor i rött, gult, svart och grågrönt mot beige botten. Skulle kunna vara från senare delen av 1800-talet. 3/ (den befintliga tapeten) Ett slags randigt zig-zag-mönster i blått och vitt mot brunbeige botten, med drag av jugend. Tidningsmakulaturen ovan skulle kunna datera uppsättningen av denna tapet till perioden kring 1912-13. Dessutom finns i bröstpanelshöjd på södra väggen en smal remsa av två lager papp, målad ljusgul med limfärg och med rester av något som förefaller vara schablonmålning i en lila ton. På nischen runt kakelugnen finns under tapeterna - rester av en limfärgsmålad bröstpanel i gult. Ovanför är nischen vitmålat. Sammanfattningsvis kan sägas att det förutom den nuvarande tapeten, som går från golv till tak och som kan vara uppsatt kring 1912-13, över bröstpanelshöjd funnits två äldre tapeter från 1800-talet. Tapeterna har även varit klistrade på utsidan av kakelugnens nisch. Dessutom finns det spår av en gulmålad bröstpanel, på väggarna målad på papp och på kakelugnsnischen direkt på putsen. Mera svårförklarlig är det faktum som kan iakttas i båda tapetrevorna - att de två understa timmerskiften längs rummet långsidor är helt omålade medan timret ovanför bär spår av vit limfärg, i synnerhet på väggens nedre del. Nerrivna tapeter är tillvaratagna och ligger i intilliggande skrubb. OBS Då rummet ska göras i ordning behöver ytterligare undersökningar företas av underliggande lager. I östra gavelrummet finns på södra väggen en reva i tapeten, genom vilken man kan se underliggande tapetlager. Den befintliga tapeten kan vara från perioden kring 1912-13.

27 Upptill: Tre olika tapetlager kan iakttas i tapetrevan på södra väggen. Nedtill: Två av tapeterna samt tidningsmakulatur finns utanpå kakelugnens nisch, här delvis nerrivna.

28 Upptill: Tidningsmakulatur med årtalet 1912-13 utanpå kakelugnens nisch. Nedtill: Rest av en målad bröstpanel på utsidan av kakelugnens nisch.

29 SLUTORD Restaureringsarbetet av Lundby gamla prästgård går successivt framtåt. Några rum kan räknas som klara farstun, salen, köket och blå rummet (nästan) medan större eller mindre åtgärder kvarstår i de övriga rummen; sydöstra rummet, pigkammaren och de två gavelrummen på vinden. Fönstren börjar närma sig ett färdigställande men alla är inte slutmålade invändigt, något fönster ej heller utvändigt. Utvändigt kan grunden betraktas som klar liksom rödfärgning/målning av tre fasader. Östra fasaden däremot behöver rödfärgas, tegeltaket bör läggas om m.m. Bland åtgärder som behöver utföras: - Östra fasaden måste rödfärgas, fönsterfoder och vindskivor målas - Gamla tegelpannor är inköpta för omläggning av taket. Dels finns det lite yngre pannor från en lagård utanför Arboga, dels äldre pannor från Yxe tegelbruk, som har legat på en gård i Närkes Kil. - Kakelugnen i östra gavelrummet måste muras upp. - Den flagnande glasyren på kakelugnen i Blå rummet behöver åtgärdas. - Åtgärder av olika slag målning, tapetsering/justering av tapeter m.m. behöver göras i SÖ rummet, Pigkammaren och de två vindsgavelrummen. Estrid Esbjörnson Antikvarisk konsult Estrid Esbjörnson, Antikvarisk konsult, Rastorpsvägen 18, 719 32 Vintrosa, 019/29 47 54, 070/677 41 52, estrid.esbjornson@telia.com

30 BILAGA 1 MATERIAL- och KULÖRREDOVISNING Material, bruk o.dyl: Fogning av grunden: Hydrauliskt kalkbruk Bruk till kakelugn: Lerbruk Linoljekitt till fönsterbågar: Glasmesterkitt 683 (Dana Lim A/S, Danmark) Måleri Fasader: Falu rödfärg ljus, hemkokt Färg fönster ut- och invändigt samt invändiga snickerier: Linoljefärg Lasol (Engvall & Claesson) Golvet i salen: Wibo golvfärg, en linoljefärg med lite harts i. Tak i farstun: Linoljefärg för patentering Limfärg, krita och cellulosalim (platsblandad) Väggar i farstun: Lumppapp och golvtäckningspapp, uppsatt med cellulosalim. Limfärg, krita och cellulosalim (platsblandad) Stänkmålning farstun: Äggoljetempera. Snickerier i farstun: Matt linoljefärg (Engvall & Claesson)

31 Kulörer Kulör fönster: Ljusgrått, NCS 2500-N Väggar, farstun: Platsblandad limfärg, bruten med ultramarin, svart och obränd terra. NCS 2502-B ligger närmast i kulör. Bröstpanel, farstun: NCS 4500-N. Dörrar, fönster och karmar, farstun: NCS 5005-R80B. Ytterdörrens insida, farstun: NCS 7010-Y50R. Golvet, salen: Wibo golvfärg, bränd terra. Taket, köket: Brutet vitt, 1002-Y Dörrar, fönster, karmar, köket: Grått, med grön umbra, 4005-Y20R Bättring väggfärg, köket: Ljusblått, 3000-N, brutet med lite svart

32 BILAGA 2 DELTAGARFÖRTECKING Byggnadsvårdsläger Lundby gamla prästgård 1-11 augusti 2011 13 deltagare Anna Blomster Los Angeles Stina Hagelqvist Skarpnäck Ulrika Andersson Örebro Fanny Stolt Visby Nils Ivar Andersson Hammar Ylwa Eklind Askerund Carola Sol Uppsala Anders Thörnqvist Stockholm Carl-Anders Haglund Göteborg Mikael Ämtås Göteborg Lennart Zettersten Trollhättan Anna Torgny Örebro Sofia Forsberg Farsta

33