MOTIONER TILL ÅRSMÖTET Motioner till s årsmöte 2015 samt styrelsens svar Motion om Västsahara sid 2 Styrelsens svar sid 3 Motion om föreningsstödet sid 4 Styrelsens svar sid 6 Motion om rättvisa banker sid 7 Styrelsens svar sid 10 Motion om uppdragsbeskrivning för valberedningen sid 11 Styrelsens svar sid 17 1 av 17
1. VÄSTSAHARA Motion om Västsahara Hösten 2015 är det 40 år sedan den marockanska ockupationen av Västsahara startade. Därför är det just i år extra viktigt att uppmärksamma Västsaharafrågan. Den 5 december 2012 gav riksdagen regeringen i uppdrag att erkänna Västsahara. Alliansregeringen verkställde inte detta. Den nuvarande regeringen har tills nu inte heller gjort detta, trots att det var just Socialdemokraterna och Miljöpartiet, tillsammans med Vänsterpartiet, som i opposition drev igenom riksdagsbeslutet. Göteborgs Afrikagrupp anser att ska uppvakta utrikesministern personligen med krav på ett erkännande samt uppmärksamma frågan via sina lokalgrupper, medlems-organisationer, i media och på andra sätt. Förslag till beslut att ska uppvakta utrikesministern personligen med krav på ett erkännande samt uppmärksamma frågan via sina lokalgrupper, medlemsorganisationer, i media och på andra sätt. Göteborg 5 mars 2015 Göteborgs Afrikagrupp genom styrelsen Arjan van den Berg, Katarina Johansson, Niklas Johansson, Sanna Ström, Lovisa Varenius och Gunnel Alsé) 2 av 17
1. VÄSTSAHARA Styrelsens svar Styrelsens delar helt motionärernas syn på att det just i år är extra viktigt att uppmärksamma Västsaharafrågan. Styrelsen vill ta tillfället i akt att tacka motionärerna för motionen och påminnelsen om att Västsaharas sak är vår. Vi tror också att vi just i år har större möjlighet att få genomslag, det är också ett arbete som är ständigt pågående. Många lokalgrupper har under åren haft mycket aktiviteter kopplade till västsahariernas rätt till självbestämmande och säkerligen kommer de ha det även i år. Det är så styrelsen tror att vi måste jobba med den här frågan, på lokal såväl som central nivå. Centralt uppmärksammar vi frågan när tillfälle ges. Hitintills i år så har generalsekreteraren lyft frågan i samtal med statsministern, likaså gjorde verksamhetschefen när hon var inbjuden att hålla en presentation för riksdagens utrikesutskott. Dialogen med de regeringsbildande partierna är viktig och den avser vi att fortsätta med under året. kommer att genomföra en formell uppvaktning av utrikesministern med krav på Västsaharas erkännande. Med anledning av ovanstående yrkar styrelsen bifall på motionen i sin helhet. 3 av 17
2. FÖRENINGSSTÖD Motion om att verka för återinförandet av föreningsstöd i det kommunala utbytesprogrammet Återinför föreningsstödet i det kommunala utbytesprogrammet! Vi föreslår att s styrelse inleder ett aktivt arbete för att det stöd till föreningslivet återupprättas, som ingick i det statliga stödet till samarbete mellan svenska kommuner och motsvarande i länder med bistånd från Sida. Det gäller kontakter och erfarenhetsutbyte i form av ömsesidiga studiebesöksresor. Samarbetet, som startade 2002, skedde först inom ramen för det biståndsarbete som handlades av kommun- och landstingsförbundets biståndsenhet SALA IDA. Idag handläggs det av Internationellt centrum för lokal demokrati, ICLD. Föreningsstödet blev omgående utbrutet ur det kommunala samarbetet och nedlagt när den borgerliga regeringen tillträdde 2006. I och med att regeringsmakten nu övergått till en socialdemokratiskt ledd regering borde det finnas förutsättningar att återupprätta möjligheterna för föreningslivet att spela en roll i det internationella samarbetet med demokrati- och miljöfrågor som grund. När föreningsstödet drogs in hade Gävle Afrikagrupp nått långt i processen att starta ett utbyte. Tillsammans med tre andra föreningar i Gävle hade vi genomfört det första steget. Det var ömsesidiga förberedelsebesök av en person med stöd av SALA IDA, i vårt fall med s partnerorganisation BRC i Buffalo City, Sydafrika. Både vi och sydafrikanerna såg förväntansfullt fram emot att kunna träffas i och uppleva varandras hemländer. Vi tycker det är naturligt att nu engagerar sig i att söka påverka politiker och andra berörda organ för att återuppta det olyckligt avbrutna stödet till kontaktresor för föreningslivet. 4 av 17
Förslag till beslut att nu engagerar sig i att söka påverka politiker och andra berörda organ för att återuppta det olyckligt avbrutna stödet till kontaktresor för föreningslivet Förslag till beslut Gävle 7 mars 2015 Gävle Afrikagrupp Inger Johansson, ordförande Kontakt: Ove Ericsson, oen@hig.se, 026-606788 5 av 17
2. FÖRENINGSSTÖD Styrelsens svar på motionen Styrelsen delar motionärens syn på vikten av stöd till kontaktskapande och brobyggande mellan civilsamhället här i Sverige och dess motsvarighet i våra partnerländer. skapar kontaktytor på en rad sätt, en typ av erfarenhetsutbyte är vårt praktikantprogram. Kampanjen 16 days of activism i höstas är ett annat exempel. De senaste årens politik har haft kännbara effekter för, vi har lagt ner tidningen Södra Afrika som ett konkret resultat av minskade informationsanslag. En stor del av det påverkansarbete vi bedriver här i Sverige behöver vi finansiera med egna medel. Utmaningarna är helt enkelt stora för en organisation som försöker uträtta mycket med begränsade resurser. Därmed behöver vi göra prioriteringar, och styrelsen tycker inte att det bör vara prioriterat att ska arbeta aktivt för ett återinförande av föreningsstödet. Däremot så kan vi i lyfta frågan när tillfälle så ges. Styrelsen tror att påverkan bör drivas på kommunal och regional nivå, med medborgarförslag eller uppvaktningar av kommunen exempelvis. Med anledning av ovanstående så yrkar styrelsen på avslag på motionen. 6 av 17
3. RÄTTVISA BANKER Motion om banker som arbetar för en mer rättvis fördelning av resurser De flesta folkrörelser i Sverige har massor att göra, verksamheten tar tid, organisationen kräver sin tid och vi kämpar i en lång kamp för ett rättvisare samhälle. Varje extra uppgift väger mot andra uppgifter som vi kunde göra istället. Varför är det då viktigt att lägga tid på att byta bank? Ett svar skulle vara att vi vill inte att våra pengar ska motarbeta våra visioner för en mer rättvis värld men läs mer här under och bestäm själva. använder många banker men framför allt Nordea i Sverige. Nordea som tidigare var en delvis statlig bank är idag en av de fyra storbankerna (Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank) i Sverige. Dessa storbanker har efter avregleringar expanderat sin verksamhet och är idag tätt sammankopplade med skatteparadis, investeringar i kärn- och klustervapen, hjälper personer och företag med skatteflykt och är ett verktyg som cementerar den orättvisa fördelningen av resurser i världen. Vinstfördelning 104,5 miljarder kronor - det är den samlade vinsten när 2014 års resultat för storbankerna räknas ihop. En dubblering i jämförelse med 2009. Detta är i storlek tre och en halv gång så mycket som anslaget för Internationellt bistånd år 2015. Tillsammans betalar privatpersoner, organisationer, offentliga och privata aktörer stora summor i räntor varje år. Det är en bra affär för bankernas aktieägare som i år för utdelningar upp emot 60 miljarder - men en dålig "affär" för en rättvis och jämlik värld. Räntan blir ett system som konstant tar från de som har lite och ger till de som har mycket. Investeringar I januari presenterades Fair Finance Guide - en granskning där sju av de svenska bankerna betygsätts utifrån bland annat hur de tar ansvar för arbetsvillkor och naturresurser (jordbruk, skog, gruvor, biologisk mångfald och klimatförändringar). 7 av 17
Sveriges Konsumenter, Amnesty och Naturskyddsföreningen är tre av organisationerna som står bakom granskningen. Nordea får tillsammans med de andra granskade bankerna underkänt. Banken ställer endast sig bakom 25% av de viktigaste internationella normerna och konventionerna inom hållbarhet och socialt ansvar. Det betyder att bankens riktlinjer saknar många av de viktigaste principerna. Skatteflykt De svenska storbankerna har även alla kontor och närvaro i det som kallas skatteparadis. Nordea har bl a kontor i Luxembourg, Guernsey, Delaware, Isle of Man och Cayman Island. Utöver sina egna verksamheter i skatteparadis hjälper de även andra att flytta pengar för att undvika att betala skatt. På websidan för det Luxembourg registrerade Nordea Life and Pensions skriver de vem de riktar sig till "a natural choice for wealthy people". Det är naturligt för oss som folkrörelse att fråga hur storbankerna förhåller sig till sin verksamhet i skatteparadis och hur de ser på god skatteetik som en del av företags samhällsansvar. Det kan väl inte vara rättvist att de fattiga får betala skatt medan de rika får hjälp att undvika den? Detta får även konsekvenser för hur mycket skatt staten får in och i förlängningen hur mycket pengar det finns till internationellt utvecklingssamarbete. Rättvisa banker Inom den svenska banksektorn finns idag även två mindre banker som arbetar med hållbarhet som inriktning, och som är medlemsägda med en demokratisk struktur. JAK Medlemsbank har en solidarisk sparande- och utlåningsverksamhet, och bedriver även ett omfattande folkbildningsarbete kring frågor om rättvis ekonomi. Ekobanken redovisar alla lån till verksamheter transparent och har nära samarbete med många idéburna verksamheter inom social ekonomi. Inga av dessa bankerna är idag helbanker (JAK är påväg att bli helbank) utan kan användas som sparkonto. Där kan vi, om likviditeten tillåter, har pengar som användas till en utveckling liknande den vi vill se i. Ju mer pengar vi har i en rättvisbank desto mindre används pengarna för att motarbeta oss. Avslutning 8 av 17
Vi som solidaritets organisation kan kämpa för en långsiktigt hållbar förändring och en rättvis fördelning av resurser. Vilken bank vi väljer som förening har direkt betydelse - låt oss ta ett tydligt steg för en mer rättvis värld genom att flytta s ekonomi till en av de hållbara bankerna. Förslag till beslut att ge styrelsen i uppdrag att under verksamhetsåret 2015 utreda möjligheterna att flytta delar av föreningens ekonomi till en av bankerna i Sverige med hållbarhet som inriktning - JAK Medlemsbank eller Ekobanken. Alex Veitch - medlem +46 (0)735 538344 (Sweden) veitch@rafilm.se rafilm_veitch (Skype) 9 av 17
3. RÄTTVISA BANKER Styrelsens svar I många avseenden delar JAK- och Ekobankens grundläggande värderingar. År 2014 anslöt vi oss till kampanjen Schyssta pensioner. Vi är också aktiva i kampanjen mot skatteflykt. Båda dessa är viktiga delar i arbetet för att kapital och investeringar inte ska motverka hänsyn till mänskliga rättigheter och politik för en global utveckling. verksamhet är väldigt beroende av avkastning på eget kapital. Sedan början av 1990-talet har avkastningen på eget kapital varit cirka 18 mkr. Dessa medel har kunnat användas för både utvecklingsinsatser i Afrika och informations- och medlemsarbete i Sverige. Möjligheten till att få avkastning finns inte hos JAK- och Ekobanken och befinner sig idag i en situation där en bank utan avkastning skulle påverka vår överlevnad på ett negativt sätt. Vi ser det helt enkelt inte som möjligt att placera pengar i Eko- eller JAK-banken dagsläget. Styrelsen yrkar på att motionen avslås. 10 av 17
4. UPPDRAGSBEKRIVNING FÖR VALBEREDNINGEN Motion om uppdragsbeskrivning för valberedningen s valberedning har tidigare inte haft någon uppdragsbeskrivning som har tagits på årsmöte. För att underlätta valberedningens arbete och för att nya förtroendevalda ska kunna sätta sig in i valberedningens arbete behöver vi ha en uppdragsbeskrivning. Yrkande: Vi föreslår därför för årsmötet att godkänna vårt förslag till uppdragsbeskrivning för valberedningen. Förslag till beslut att godkänna förslaget till uppdragsbeskrivning för valberedning. s valberedning 2014 1. Valberedningens roll Valberedningens roll är att ge ett bra beslutsunderlag för beslutande organ när det gäller val av personer för olika förtroendeuppdrag. Valberedningen föreslår ledamöter till styrelse och verksamhetsrevisorer. Alla medlemmar i organisationen har rätt att föreslå kandidater. Det är valberedningens roll att sammanställa förslagen och presentera ett beslutsunderlag till årsmötet, som är s högsta beslutande organ. 1.1 Valberedningens sammansättning Valberedningen ska inom sig ha kunskaper om 1. föreningens organisatoriska frågor 11 av 17
2. stadgarna för föreningen 3. föreningens program/handlingsplaner 4. allmän föreningskunskap Valberedningen ska vara opartisk och ha en fristående ställning till de personer och organ som valen gäller. Ingen i valberedningen bör kandidera till någon post. Skulle situationen uppkomma bör den som kandiderar avgå ur valberedningen. 1.2 Val av ny valberedning Enligt stadgarna väljs på årsmötet en valberedning bestående av 3-5 personer varav en är sammankallande. Det är styrelsens ansvar att förslå ledamöter i en ny valberedning. 2. Valberedningens uppgifter Delta på styrelsemöten och läsa mötesprotokoll. Ta reda på vilka ledamöter som tänkt avsäga sig sitt uppdrag. Omvärldsbevaka och aktivt söka upp personer. Ta emot namnförslag till styrelse och verksamhetsrevisorer. Ta kontakt med samtliga nominerade. Redovisa valberedningens förslag 6 veckor innan årsmötet. 2.1 Handlingsplan Valberedningen bör lägga ner arbete på att kartlägga hur den nuvarande styrelsen fungerar. Genom samtal med de nuvarande ledamöterna och genom att gå igenom protokollen kan valberedningen få en bra bild av hur styrelsearbetet fungerar beträffande engagemang och om det finns samarbetsproblem inom styrelsen. Har någon/några styrelseledamot/ledamöter haft stor frånvaro bör orsakerna till detta redas ut. 2.1.1 Vilka val gäller det? Valberedningen tar fram ett förslag till styrelse samt revisorsgrupp. Styrelsen består av en ordförande, åtta ordinarie ledamöter och upp till fem ersättare. Revisorsgruppen består av 2 ordinarie verksamhetsrevisorer, varav en är sammankallande, samt två ersättare. Val till ny styrelse och verksamhetsrevisorer görs på föreningens högsta beslutande organ, årsmötet. 12 av 17
2.1.2 När och hur ska valen genomföras? Förslag till styrelse och verksamhetsrevisorer presenteras för styrelsen och skickas ut till medlemmar minst 6 veckor innan årsmöte. Nomineringsstopp infaller ca 8 veckor innan årsmöte. 2.1.3 Vilka kontakter ska tas med styrelsen inför valen? Förtroendevalda i valberedningen deltar i några styrelsemöten, för information och observation. En enkät om styrelsearbetet skickas ut till alla styrelseledamöter i december. Enkäten följs upp med muntliga samtal. 2.1.4 Vilka kontakter ska tas med medlemmarna? Valberedningen uppmanar medlemmar och lokalgrupper att nominera. Detta görs exempelvis i Agera, på hemsida, på sociala medier och i direktkontakt med lokalgrupperna. 2.1.5 Hur ska uppdraget redovisas? Valberedningens förslag och arbete med att ta fram förslaget redovisas på årsmötet. 3. Nominering Alla medlemmar ska beredas möjlighet att nominera kandidater till styrelsen. Det ska framgå vilka funktioner som ska väljas och vilka personer som har uppdraget fram till årsmötet. En sista tidpunkt för när valberedningen vill ha in svaren (nomineringsstopp) bör anges, vidare vart nomineringarna ska sändas och hur kontakt kan tas med valberedningen. 3.1 Valberedningens kontakt med kandidaterna Valberedningen bör ge tydlig information till de föreslagna om vad uppdraget innebär beträffande krav, ansvar, tidsåtgång etc. Styrelseledamöter förväntas delta i möten ca en gång/månad, läsa på handlingar inför möten, delta i någon av styrelsens arbetsgrupper samt vara kontaktperson för en lokalavdelning. Valberedningen bör även tala om när första styrelsemötet efter årsmötet infaller och informera om att det blir en introduktionsdag i anslutning till det. 13 av 17
kan betala ut bortfall av inkomst om någon skulle behöva ta tjänstledigt. Det är viktigt att styrelseledamöter har möjlighet att delta på denna introduktionsdag. Besked ska också ges till nominerade, ej föreslagna, om varför de ej är föreslagna. 4. Valberedningens förslag Valberedningens förslag bör vara klart i så god tid att det kan sändas ut med övriga årsmöteshandlingar. 5. Val av styrelseledamöter 1 Alla i styrelsen ska vara överens om föreningens ändamål. 2 Alla i styrelsen ska vara överens om vilka metoder föreningen får använda sig av för att förverkliga målsättningen. 3 Styrelseledamöterna ska som jämställda beslutsfattare ärligt pröva uppfattningar och önskemål. 4 Alla i styrelsen ska vara överens om hur styrelseledamöterna ska bete sig mot varandra när det finns olika uppfattningar om vad som är rätt eller fel i det egna eller andras handlande i föreningens intresse. Var och en ska redovisa sin syn på det aktuella handlandet. Stadgar och program ska vara styrande i föreningen. Finns inget stadgat eller programfäst ska demokratisk föreningspraxis gälla. 5 är en organisation med 90-konto och då kontrolleras alltid att styrelseledamöter saknar betalningsanmärkningar. Valberedningen måste därför ta upp den frågan med nominerade kandidater innan de föreslås. 6 Angående jäv och beroende Jäv för styrelseuppdrag får inte förekomma inför inval. Dock kan situationer uppstå under förtroendeuppdragets gång som riskerar göra en styrelseledamot jävig. Öppenhet och transparens kan i sig motverka att jävssituationer uppstår. Anställd av kan inte inneha förtroendeuppdrag, inklusive styrelseuppdrag. Likaledes får inte vald styrelseledamot stå i samtidigt anställningsförhållande till, till exempel genom praktik eller konsultarbete. Styrelseledamot får inte delta i beslut som kan ge ekonomisk eller annan otillbörlig vinning åt styrelseledamoten eller dennes närstående. Styrelseledamot bör inte delta i beslut som kan gynna till styrelseledamoten närstående organisation (organisation där ledamoten är anställd eller förtroendevald). 14 av 17
Styrelseledamot är skyldig att upplysa om potentiellt uppståndna jävssituationer och övriga styrelsen avgör om ledamoten anses jävig eller ej. Styrelsen är skyldig att för medlemmar tillgängliggöra denna information. 5.1 Valberedningens överväganden Valberedningen behöver undersöka vilken kompetens som finns i styrelsen och om det behöver tillföras ytterligare kompetenser. Följande schema kan vara en utgångspunkt för arbetet: organisationskunskap ekonomisk kunskap representation mot beslutsfattare, lobbyism kommunikation/marknadsföring erfarenhet av insamling erfarenhet av aktivism erfarenheter av de frågor driver och de länder organisationen verkar i. erfarenhet av andra ideella organisationer kunskap i engelska och/eller portugisiska arbetsgivarerfarenheter kontaktnät med samarbetspartners och medlemsorganisationer visioner/omvärldsanalys För att få grepp om hur det ser ut med kompetenserna kan olika angreppssätt tillämpas. Genom samtal med styrelseledamöter och andra nyckelpersoner kan en bild framträda. Om det har gjorts en kartläggning av organisationen av någon utanförstående kan detta vara till stor hjälp. Valberedningen behöver också ta hänsyn till andra förhållanden än bara kompetens. Styrelsen ska avspegla situationen inom organisationen och vara lämpligt sammansatt med hänsyn till: a) kön b) ålder c) etnisk bakgrund d) geografisk spridning e) uppdragsspridning 15 av 17
När valberedningen gått igenom nomineringarna kanske det fattas kandidater. Valberedningen har därför möjlighet att själv nominera kandidater. Valberedningen väljer ordförande medan övriga funktioner, exempelvis vice ordförande, väljs inom styrelsen. Sekreterare utses av kansliet och har inte rösträtt i styrelsen. 6. Verksamhetsrevisorer Valberedningen ska också lämna förslag till revisorer. Revisorerna uppgift kan sägas vara att kontrollera att: a) verksamheten bedrivs enligt stadgar och program b) besluten är stadgeenliga c) besluten verkställs d) det är ordning på räkenskaperna Revisorerna ska ha nödvändiga kunskaper för att klara uppdraget. Revisorer kan bli ansvariga om de brister i tillsynen. har också en auktoriserad revisor som kontrollerar räkenskaperna och som inte föreslås av valberedningen. 16 av 17
4. UPPDRAGSBEKRIVNING FÖR VALBEREDNINGEN Styrelsens svar Styrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att s valberedning behöver en uppdragsbeskrivning och att det är rimligt att den fastställs av årsmötet. Däremot så tycker styrelsen att det vore problematiskt om den hade åsikter om beskrivningen, styrelsen anser att det är en fråga för årsmötet. Med anledning av ovanstående så avstår styrelsen från att yrka något rörande motionen om uppdragsbeskrivning för s valberedning. 17 av 17