Svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag

Svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag

Förord Svensk Kooperation har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att öka kunskapen om kooperation, sprida idéer och visioner, driva opinionsbildning och företräda medlemmarna i frågor som rör de kooperativa företagens villkor. Föreningen är partipolitiskt obunden och grundades 2017 av LRF, KF, HSB, och Arbetsgivarföreningen KFO. Med en omsättning på över 400 miljarder kronor och 100 000 anställda är de 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Fokus på långsiktig lönsamhet, hög kvalitet och socialt ansvar är mer aktuellt än någonsin. Kooperativa företag som drivs i linje med en sådan värdegrund är därför ett viktigt inslag i näringslivet. För att ytterligare främja det kooperativa företagandet och de kooperativa företagen i Sverige tar Svensk Kooperation nu fram en Svensk kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag. Koden är nyskapande på flera sätt och är tänkt att vara en kod i framkant. Det är första gången som en kod för kooperativa och ömsesidiga företag tas fram i Sverige. Koden är också gemensam och branschöverskridande, och ska kunna tillämpas av kooperativa och ömsesidiga företag med olika storlek, organisation och verksamhet. Koden är uppbyggd på principer istället för regler, och med följ och förklara istället för följ eller förklara och utgör därmed en modernare typ av kod. Svensk Kooperation står bakom kooperationens värderingar som de sammanfattas av International Co-operative Alliance: Kooperativa föreningar bygger på värderingarna självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Medlemmarna i kooperativa föreningar tror på etiska värden som hederlighet, öppenhet, socialt ansvar och omsorg om andra. Koden ger vägledning för styrning av kooperativa företag baserat på dessa etiska och värdemässiga utgångspunkter. Syftet med koden är att främja medlemsdialogen och de demokratiska beslutsprocesserna i kooperativa företag och att öka transparensen samt öppenheten i styrelsens arbete. Det är frivilligt att anta koden, och det beslutas av de kooperativa och ömsesidiga företagen på sina respektive stämmor. Vi hoppas att många företag kommer att se nyttan med koden och välja att anta den. Ambitionen är att koden successivt ska utvecklas genom återkoppling på rapporter och uppdaterade vägledningar. Styrelsen i Svensk Kooperation Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 1

Innehållsförteckning 1. Koden 1.1 Processen 1.2 Målgruppen 1.3 Kodens syfte 1.4 Kodens struktur 2. Kodens principer 2.1 Syfte och medlemsnytta 2.2 Demokratiska processer 2.3 Medlemmarnas deltagande i företagets värdeskapande 2.4 Stämman 2.5 Valberedningen 2.6 Styrelsen 2.7 Ersättning till medarbetare och ledande befattningshavare 2.8 Revision, risk och intern kontroll 3. Rapportering enligt koden 4. Förvaltning och utveckling av koden 5. Om kooperativa och ömsesidiga företag 6. Relevant lagstiftning legal omvärld 7. Kooperativa principer 8. Referenser Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 2

1. Koden Koden bygger på principen följ och förklara. Det innebär att ett företag som tillämpar koden tydligt ska redovisa och ge en motivering till på vilket sätt företaget följer principerna i koden. I en årlig styrningsrapport ska företaget redogöra för hur man tillämpat koden. Det är frivilligt för kooperativa och ömsesidiga företag att följa och ansluta sig till koden. Koden blir bindande för de företag som antar koden på sin stämma. I koden används genomgående begreppen medlem och kooperativt företag, vilket också innefattar kundägda ömsesidiga företag. 1.1 Processen Arbetet med koden startades under hösten 2017, och har letts av Bo Thorstorp och Lars Wennberg, på uppdrag av Svensk Kooperation. De har till sin hjälp haft en arbetsgrupp med representanter från Folksam, Handelshögskolan i Stockholm, HSB, KF, Landshypotek, Lantmännen, OK, Riksbyggen, Södra Skogsägarna och Vallebygdens ekonomiska förening. Processen för framtagandet av koden har varit inkluderande, med flera möjligheter för Svensk Kooperations medlemmar att involvera sig. Bland annat hölls en hearing i maj 2018, med skriftliga underlag och frågor. Det har också funnits möjlighet att skicka in synpunkter och svar skriftligt. Svensk Kooperations styrelse har under oktober månad 2018 fattat beslut om detta förslag på kod, som nu är ute på remiss till alla medlemsföretag samt externa intressenter. Remisstiden är november 2018-februari 2019. 1.2 Målgruppen Koden vänder sig främst till stora kooperativa företag som har många medlemmar och en representativ demokratisk styrning som vilar på medlemmarnas inflytande. Mindre företag ska också kunna följa delar av koden och verka i dess anda. 1.3 Kodens syfte Syftet med koden är att främja medlemsdialogen och de demokratiska beslutsprocesserna i kooperativa företag och att öka transparensen samt öppenheten i styrelsens ledningsarbete. Svensk Kooperation ser en stor potential i en gemensam kod, oavsett bransch och inriktning på företaget. En gemensam kod ställer dock stora krav på att koden är generell och vägledande. Den ska också kunna tillämpas av företag med olika storlek, organisation och Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 3

verksamhet. Koden är därför baserad på principer som är särskiljande och ligger i den kooperativa identiteten. De flesta företag i målgruppen följer redan ett antal koder varav en del är interna styrningskoder. Denna kod för kooperativ styrning kompletterar lagstiftning och andra regler genom att ange en norm för god föreningsstyrning med hög ambitionsnivå. Kodens principer, särskilt princip 1 till 3, lyfter fram särarten, fördelarna och konkurrenskraften hos kooperativa företag. Företag som följer och rapporterar enligt koden får stöd i arbetet med att utveckla och kommunicera den ekonomiska och sociala nyttan man skapar både för sina medlemmar och för andra intressenter i samhället. 1.4 Kodens struktur Koden för styrning av kooperativa företag baseras på åtta principer, utan regler. Till dessa principer finns också korta kommentarer, för att belysa principerna och ge uttryck för det synsätt som ligger till grund för den aktuella principen. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 4

2. Kodens principer 2.1 Syfte och medlemsnytta Styrelsen ska säkerställa att företagets syfte, värdegrund och strategier utgår från medlemmarnas mening och att företaget långsiktigt levererar medlemsnytta. Styrelsen ska säkerställa att företaget har en öppen kommunikation med medlemmar, medarbetare och andra intressenter, lägga fast riktlinjer för företagets uppträdande i samhället och ange vilka regelverk och principer som företaget följer. Kommentar Medlemmarnas mening kan fångas upp genom att styrelsen engagerar medlemmarna i en dialog om företagets syfte, långsiktiga strategier, mål och värdegrund. Företagets syfte ska inte sammanblandas med företagets ändamålsbeskrivning. Ändamålsbeskrivningen redogör för vad företaget ska göra. Företagets syfte beskriver anledningen, orsaken till verksamheten, dess värdegrund och roll i samhället. 2.2 Demokratiska processer Kooperativa företag har demokratiska processer där medlemmarnas mening får ett tydligt genomslag. Processerna ska på ett öppet och transparent sätt främja medlemmarnas medverkan i olika forum och ge möjlighet till påverkan och insyn i verksamheten. Medlemmarna utser också representanter till de högsta beslutande organen. Styrelsen ska kontinuerligt utvärdera företagets demokratiska organisation och vid behov initiera förändringar. Kommentar Den formella strukturen är enligt lag hierarkisk. Stämman är överordnad styrelsen och kan ge direktiv till styrelsen i förvaltningsfrågor. Likaså kan styrelsen ge instruktioner till VD och företagsledningen. I praktiken utövas medlemmarnas inflytande på olika sätt inom ramen för företagets demokratiska organisation ofta genom förtroendevalda representanter. För att de förtroendevalda verkligen ska utgöra en resurs och kunna agera självständigt med integritet måste de ha relevant information om verksamheten och tillgång till utbildning. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 5

2.3 Medlemmarnas deltagande i företagets värdeskapande Den kooperativa affärsmodellen utgår från att medlemmarna deltar i företagets värdeskapande genom två roller, en affärsrelation och en ägarrelation. Styrelsen ska säkerställa att dessa relationer är utformade så att de främjar medlemmarnas ekonomi, engagemang och lojalitet. Kommentar Affärsrelationen är medlemmarnas deltagande i verksamheten. Ägarrelationen kommer till uttryck genom medlemmarnas insatskapital, rätten att på stämman utse styrelse och medverka i beslut om företagets syfte, strategier och långsiktiga utveckling. Framgångsrika företag levererar medlemsnytta och har nöjda medlemmar. Medlemsnyttan är en funktion av hur väl företaget främjar medlemmarnas ekonomi och hur relevant företagets värdegrund är för medlemmarna. 2.4 Stämman Stämman ska förberedas och genomföras på ett sådant sätt att goda förutsättningar skapas för medlemmarna att utöva sina medlemsrättigheter. På stämman ska väljas en eller flera personer med uppdrag att granska verksamheten ur ett medlemsperspektiv och lägga fram en granskningsrapport till stämman. Kommentar En väl genomförd och förberedd stämma är ett viktigt inslag i den demokratiska processen. För att den ska kunna genomföras på bästa sätt bör; 1. Företaget på webbplats lämna information om tid och plats för stämman samt information om när ett ärende från en medlem senast ska inkommit för att kunna tas in i kallelsen till stämman. 2. Valberedningen lämna förslag till val av ordförande vid stämman, vilket bör intas i kallelsen till stämman. 3. Vd och styrelseordförande och en beslutsför styrelse samt revisorerna vara närvarande på stämman. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 6

4. Styrelsen motivera sina förslag samt kommentera och besvara alla inkomna motioner och lämna förslag till beslut. 5. Stämman vara tillgänglig för medlemmarna genom modern teknik. 2.5 Valberedningen Samtliga val, till styrelse, revisor och till andra förtroendeuppdrag, ska ske transparent och vara förberedda genom en strukturerad valberedningsprocess. Valberedningen ska också lämna förslag till arvoden för förtroendevalda. Valberedningar kan förekomma på flera nivåer i organisationen och varje valberedning ska ha riktlinjer för sitt uppdrag. Valberedningens ledamöter ska, oavsett hur de utsetts, tillvarata företagets och medlemmarnas intresse. Kommentar Företaget bör i god tid lämna information om vilka som sitter i valberedningen och hur medlemmarna kan lämna förslag till valberedningen. Mångfald och jämställdhet är självklart för en valberedning att beakta i styrelsens sammansättning. I syfte att få in nya kategorier av förtroendevalda, som inte uppmärksammas av valberedningen, kan företagen tillämpa principen om fri nominering. Det innebär att medlemmarna, i en av företaget organiserad process, kan föreslå personer till förtroendeuppdrag som ett komplement till valberedningens nomineringar. Valberedningens roll är att kontrollera att de nominerade är behöriga och att de accepterar nomineringen. Valberedningen kan komplettera med ytterligare nomineringar för att skapa en bred representation. Samtliga nominerade kandidater presenteras för medlemmarna och är valbara. Valberedningen anger vilka av de nominerade som de föreslår. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 7

2.6 Styrelsen Styrelsens kompetens ska vara anpassad till verksamhetens komplexitet och omfattning. Styrelsens sammansättning ska tillgodose medlemmarnas rätt till inflytande och eventuellt behov av extern kompetens. Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och ansvarar för att styrelsen arbetar på ett effektivt sätt. Ordföranden ska på ett objektivt sätt främja en öppen debatt och konstruktiva diskussioner inom styrelsen. Varje ledamot ska agera självständigt och med integritet. Kommentar Utgångspunkten är att styrelseledamöterna ägnar uppdraget den tid, omsorg och tillägnar sig den kunskap som erfordras för att tillvarata företagets och medlemmarnas intresse. Styrelsens ordförande förväntas initiera en årlig utvärdering av styrelsens arbete. Utvärdering tas självklart upp i styrelsen och i valberedningen som underlag för deras arbete. 2.7 Ersättning till medarbetare och ledande befattningshavare Företaget ska ha övergripande riktlinjer för ersättningar och villkor till medarbetare. Dessa riktlinjer ska beaktas när ersättningar till ledande befattningshavare utformas. Beredning av ersättning till ledande befattningshavare ska ske genom ett ersättningsutskott eller genom att styrelsen som helhet utgör utskott. Principer om ersättningar till ledande befattningshavare ska beslutas av stämman. Företagets revisorer ska granska hur principerna har tillämpats och lämna ett skriftligt yttrande till stämman. Kommentar Om det förekommer rörliga ersättningar till ledande befattningshavare, bör dessa vara tydliga, uppföljningsbara och kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier som bidrar till att utveckla företaget. Den totala ersättningen bör vara konkurrenskraftig men inte ledande och i linje med företagets värdegrund. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 8

2.8 Revision, risk och intern kontroll Styrelsen ska etablera ett ramverk och processer för riskhantering och intern kontroll. Det ska vara anpassat till verksamhetens komplexitet och omfattning och vara föremål för årlig utvärdering. Styrelsen bör inrätta ett revisionsutskott eller själv fullgöra uppgiften. Styrelsen ska se till att personer, som väljs för granskning av verksamheten ur ett medlemsperspektiv, har tillgång till relevant information om verksamheten och ett reglerat samarbete med yrkesrevisorerna. Kommentar Medlemmarna i revisionsutskottet bör ha relevant erfarenhet och kompetens inom ekonomi och finansiell rapportering 1. En öppen dialog bör eftersträvas med företagets revisorer och de som valts för granskning av verksamheten ur ett medlemsperspektiv. Revisionsutskottet och hela styrelsen bör träffa företagets revisorer minst en gång per år utan att företagsledningen är närvarande. Detta för att säkerställa ett fullödigt informationsutbyte mellan styrelsen, revisorerna och de som valts för granskning av verksamheten ur ett medlemsperspektiv. 1 I ett företag där revisionsutskott är ett lagkrav så ska dessutom minst en person ha redovisnings- eller revisionskompetens. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 9

3. Rapportering Företag som genom beslut på stämman valt att ansluta sig till koden ska följa principerna och i en styrningsrapport förklara på vilket sätt de tillämpats. Information ska lämnas om rapporten har varit föremål för revisorns granskning eller ej. Rapporten ska vara fokuserad på hur kodens principer har tillämpats. Rapporten ska tas in i årsredovisningen och vara en kvalitativ beskrivning för varje enskild princip. För att underlätta förståelsen ska förklaringar lämnas och referenser göras till de delar i företagets övriga rapportering, där principerna fått genomslag. Rapporteringen ska vara företagsspecifik och informativ, samt dessutom beskriva vilka åtgärder företaget planerar och vad som ska åstadkommas framöver i förhållande till koden. Styrelsen ska på företagets webbplats under ett eget avsnitt presentera rapporten och löpande publicera väsentliga förändringar under året. 4. Förvaltning och utveckling av koden Svensk Kooperation är huvudman för förvaltning och utveckling av koden. Företag som antar koden kommer att ges möjlighet medverka i utvecklingen av koden med stöd av oberoende experter. 5. Om kooperativa och ömsesidiga företag Kooperativa företag är företag som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom en verksamhet som medlemmarna deltar. Att främja medlemmarnas ekonomiska intressen innebär att dessa företag inte har något eget vinstsyfte utan i stället är ett medel för att tillgodose medlemmarnas intressen. Medlemmar i ett kooperativt företag betalar en medlemsinsats. Ömsesidiga försäkringsbolag kännetecknas av att de ägs av sina kunder och kunden blir ägare när den tecknar en försäkring. De stora kooperativa företagen har tusentals medlemmar. Det är inte realistiskt att alla dessa kan delta i besluten i den löpande verksamheten, även om bestämmanderätten i dessa företag i princip tillkommer medlemmarna. För att möjliggöra fungerande beslutsförsamlingar har de flesta kooperativa företag valt ett representativt demokratiskt system med valda representanter. Dessa väljs i regel av medlemmarna på särskilda krets- eller distriktsmöten. De representerar medlemmarna vid stämman. I syfte att stärka medlemmarnas demokratiska inflytande finns ofta ytterligare nivåer av rådgivande och beslutande organ. Det kan vara ett s.k. förvaltningsråd eller förtroende råd. Dessa råd fungerar normalt som ett rådgivande organ där styrelsen kan diskutera och förankra beslut i en vidare krets av förtroendevalda. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 10

6. Relevant lagstiftning - legal omvärld Kooperativ verksamhet kan bedrivas i olika juridiska former. De flesta kooperativa företag är organiserade som ekonomiska föreningar. Det förekommer andra organisationsformer som är särskilt lämpade för kooperativ verksamhet enligt nedan. Lagstiftning Ekonomiska föreningar regleras i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar EFL. Ömsesidiga försäkringsbolag regleras genom bestämmelser i försäkrings-rörelselagen (2010:2043). Denna lag hänvisar dock i stora delar till regler EFL till exempel vad gäller 6 kap. stämma, 7 kap. ledning, 8 kap. revison och 21 kap. ansvar. Försäkringsföreningar regleras i 13 kap. försäkringsrörelselagen (2010:2043). För detta slag av föreningar gäller, enligt 13 kap. 2, reglerna i EFL i allmänhet, om inte något annat följer av lagen eller är särskilt föreskrivet. Kreditmarknadsföreningar regleras i 12 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. För detta slag av föreningar gäller, enligt 12 kap. 1, reglerna i EFL i allmänhet, om inte något annat följer av lagen eller är särskilt föreskrivet. Medlemsbanker regleras helt av lagen (1995:1570) om medlemsbanker. Den lagen innehåller inga hänvisningar till EFL. Dock sägs det i 2 att bestämmelser i andra författningar om ekonomiska föreningar gäller även medlemsbanker, om inte annat följer av medlemsbankslagen eller i övrigt är särskilt föreskrivet (se vidare prop. 1995/96:104). Kooperativa hyresrättsföreningar regleras i lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt och innehåller referenser till EFL. Bostadsrättsföreningar regleras av bostadsrättslag (1991:614) och innehåller referenser till EFL. Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 11

Redovisningsregler För flertalet ekonomiska föreningar är den tillämpliga lagen om årsredovisning (1995:1554; ÅRL). Vissa föreningar är skyldiga att tillämpa lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsbolag (ÅRFL), se närmare 1 kap. 1 i respektive lag. När det gäller föreningar som ska tillämpa ÅRKL eller ÅRFL innefattar begreppet också de föreskrifter som regeringen eller Finansinspektionen har meddelat med stöd av lagarna. Av samtliga tre lagar följer en skyldighet att iaktta god redovisningssed. Det innebär att också de normer som har utvecklats inom ramen för god redovisningssed omfattas av EFL:s hänvisningar till tillämplig lag om årsredovisning. Ekonomiska föreningar vars värdepapper är noterade på en reglerad marknad ska följa artikel 4 i EU-förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Sådana föreningar är skyldiga att vid upprättandet av koncernredovisning följa vissa internationella redovisningsstandarder som EU-kommissionen har antagit, främst International Financial Reporting Standards (IFRS). Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 12

7. Kooperativa principer 1. Voluntary and Open Membership Cooperatives are voluntary organisations, open to all persons able to use their services and willing to accept the responsibilities of membership, without gender, social, racial, political or religious discrimination. 2. Democratic Member Control Cooperatives are democratic organisations controlled by their members, who actively participate in setting their policies and making decisions. Men and women serving as elected representatives are accountable to the membership. In primary cooperatives members have equal voting rights (one member, one vote) and cooperatives at other levels are also organised in a democratic manner. 3. Member Economic Participation Members contribute equitably to, and democratically control, the capital of their cooperative. At least part of that capital is usually the common property of the cooperative. Members usually receive limited compensation, if any, on capital subscribed as a condition of membership. Members allocate surpluses for any or all of the following purposes: developing their cooperative, possibly by setting up reserves, part of which at least would be indivisible; benefiting members in proportion to their transactions with the cooperative; and supporting other activities approved by the membership. 4. Autonomy and Independence Cooperatives are autonomous, self-help organisations controlled by their members. If they enter into agreements with other organisations, including governments, or raise capital from external sources, they do so on terms that ensure democratic control by their members and maintain their cooperative autonomy. 5. Education, Training, and Information Co-operatives provide education and training for their members, elected representatives, managers, and employees so they can contribute effectively to the development of their cooperatives. They inform the general public - particularly young people and opinion leaders - about the nature and benefits of co-operation. 6. Cooperation among Cooperatives Cooperatives serve their members most effectively and strengthen the cooperative movement by working together through local, national, regional and international structures. 7. Concern for Community Cooperatives work for the sustainable development of their communities through policies approved by their members. Principerna är antagna av International Co-Operativa Alliance Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 13

8. Referensmaterial 1. Johnston Birchall, 2017, Governance of Large Co- operative Businesses: https://www.ica.coop//sites/default/files/publication-files/governancereport2017coops-ukfinalweb-1823508697.pdf 2. International Co-operative Alliance Co-operative Governance 2015, Fit to Build Resilience in the Face of Complexity: https://www.ica.coop/en/co-operativegovernance-fit-build-resilience-face-complexity 3. Svensk Kod för bolagsstyrning, 2016: http://www.bolagsstyrning.se/koden/gallandekod 4. Sophie Nachemson-Ekwall, 2016, Hållbar ägararkitektur för Sverige en idéskrift av: https://www.globalutmaning.se/rapporter/hallbar-agararkitektur-sverige/ 5. Sophie Nachemson-Ekwall, 2018, Orientering kring bolagsstyrningskoder i Sverige och internationellt: https://svenskkooperation.se/modern-bolagsstyrning/ 6. UK Financial Reporting Council, FRC, 2017, Proposed Revisions to the UK Corporate Governance Code: https://www.frc.org.uk/getattachment/31897789-cef6-48bb- aea9-f46b8cf80d02/proposed-revisions-to-the-uk-corporate-governance-code- Dec-2017-1.pdf 7. UK Financial Reporting Council, FRC, 2017, Proposed Revisions to the UK Corporate Governance Code, Appendix A Proposed Revisions to the UK Corporate Governance Code, Appendix A - Revised UK Corporate Code: https://www.frc.org.uk/getattachment/bff48ee6-4fce-4593-9768- 77914dbf0b86/Proposed-Revisions-to-the-UK-Corporate-Governance-Code- Appendix-A-Dec-2017.pdf 8. NCR Governance Code for Cooperatives, 2015: https://www.cooperatie.nl/sites/default/files/ncr-code_boekje_en.pdf 9. Lord Myners, 2014, The Co-operative Group Report of the Independent Governance Review: https://assets.ctfassets.net/5ywmq66472jr/3da9s4bhu AguMmY688cAQW/b04a23c45c971098d9735c0ba7fc4159/Report_of_the_Indepen dent_governance_review.pdf 10. Business Council of Co-operative and mutual, 2018, Co-operative and Mutual Enterprise (CME) Governance Principles: http://bccm.coop/wp/wpcontent/uploads/2018/08/cme-governance-principles.pdf Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 14

11. Business Council of Co-operative and mutual,2017, National Mutual Economy Report Incorporating the Top 100: http://bccm.coop/publications/2017-national-mutualeconomy-report-incorporating-top-100/#.w6hwqrmzboq 12. South African King Code for Governance, 2009, Institute of Director South African: https://cdn.ymaws.com/www.iodsa.co.za/ resource/collection/94445006-4f18-4335-b7fb-7f5a8b23fb3f/ King_III_Code_for_Governance_Principles_.pdf 13. UK Financial Reporting Council, FRC, Stewardship Code, 2012: https://www.frc.org.uk/getattachment/d67933f9-ca38-4233-b603-3d24b2f62c5f/uk-stewardship-code-(september-2012).pdf 14. UK Financial Reporting Council, FRC, 2017, Proposed Revisions to the UK Corporate Governance Code Appendix B Revised Guidance on Board Effectiveness: https://www.frc.org.uk/getattachment/fe7a3cc7-e076-4ee4-ad1e- 5f6aa91b2159/Proposed-Revisions-to-the-UK-Corporate-Governance-Code- Appendix-B-Dec-2017.pdf 15. Good Governance, 2010, A Code for the Voluntary and Community Sector, Code Steering Group: http://www.rcvda.org.uk/sites/default/files/contentfiles/code-of- Governance-Full1.pdf 16. Anna Felländer, 2018, Modernt kooperativt ägande har en framtid, Svensk Kooperation: https://svenskkooperation.se/modernt-kooperativt-agande-framtid/ 17. A Code of Practice for Good Governance of Community, Voluntary and Charitable Organisations in Ireland, 2012: https://www.governancecode.ie/resources.html 18. ICGN, International Corporate Governance Network, 2017, Global Governance Principles: https://ecgi.global/code/icgn-global-governance-principles Utkast till Svensk Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag 15