FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

Relevanta dokument
LÄRARHANDLENING TIMRA EN KYRKSTUGA

Vilhelmina kommun, Västerbottens län

LÄRARHANDLENING BYGG NEDERLULEÅ SOCKEN SOM PUSSEL

LÄRARHANDLENING FILM UNGDOMSHELG 1928

LÄRARHANDLENING DRAMATISERAD GUIDNING

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

Fatmomakke. - program för hänsynstagande och utveckling av ett unikt besöksmål- Etapp III

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Bjuröklubbs kapell, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Redovisning av Journalnr Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening

Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn

Fyra måsten när du besöker Arvidsjaur. Äventyrsbadet Lappstaden. Guide utanför Lappstaden, Arvidsjaur. Foto: Peter Manner

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Resereferat. Resa till Jukkasjärvi Ishotell och Jokkmokks marknad

Våra vandringsleder. Vi på Grums turistbyrå finns i en timrad stuga vid Nyängen där E 18 möter E 45

VIKINGATIDEN NAMN:

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Landskapsarkeologiska sommarexkursioner 2010

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Utvecklingsplan för kulturreservatet

1.1 Vad är en översiktsplan?

Arbetslöshet i Sveriges kommuner

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats!

Begäran om anläggande av gång- och cykelväg utmed väg 1762 mellan väg 180 och Thåängens idrottsplats i Sandhult.

Geunja [RT90] X: Y:

Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson

Turistundersökning Marstrand 2009

VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord

BILAGA 9 AVFALLSPLAN 8 KOMMUNER

Upptäck Käringberget

Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län

Fastighetsbeskrivning Lerbäcks Prästgård

Egypten. ett mångsidigt resmål som lockar alltfler svenska besökare

Rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland mars/april 2009

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Världskrigen. Talmanus

ETT BOENDE FÖR VARJE SMAK. Centralt, naturskönt och havsnära

Svenskt Näringslivs ranking 2007 Placering 2007

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Mollösund är ett mycket gammalt fiskeläge, vars ursprung med säkerhet kan spåras till tidigt 1500-tal.

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun

Riksintressen. Västerbotten. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen:

Trelleborg2000, v 1.0,

Kilanda. Bebyggelsen:

SAMRÅDSFÖRSLAG ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING

Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt

Detaljplan för Tisnarebaden, Rostorp 2:1 m.fl., Katrineholms kommun. Upprättad på stadsarkitektkontoret i Katrineholm 30 april 2010

Välkommen till konfirmation!

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Rengöring, granskning och uppmålning av runinskrifter i Östergötland 2011

Åtaganden och huvudansvariga enligt förvaltningsplanen

SVENSKA. Orginalfoto från filminspelningarna på 1970-talet

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 12 Fredag 1 april säger polisen Erik Kummu. 25 bilar skadade i brand

Detaljplan för del av Virsbo 2:73 m fl. område vid Kvarnängsvägen, Virsbo. Surahammars kommun.

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

ULVÖ GAMLA KAPELL 1 ULVÖ GAMLA KAPELL

SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År

Den s.k. Järnboden vid Karlsdals bruk

ALLTID SEDD ALLTID ÄLSKAD!

Enkätsvar Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm

I VÄSTERBOTTEN STU DIEPLA N

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Översikt Område B. = sjöbodslägen för fortsatt utvärdering = Inaktuella lägen

Värt att värna Kulltorps socken (delen Lanna)

FRIS-Info Nr Informationen i Fris-Info denna gång handlar om: VU och verksamhetsledare Julia Sjöholm presenterar sig

Den gamla prästgården i Västra Ryd

Att vara medlem i Svenska kyrkan Sollentuna

På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.

FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering Del 4 av 4

MINNESANTECKNINGAR FRÅN MEDBORGARTRÄFF I RIMFORSA DEN 5 MAJ 2014

Fina strandtomter på halvö i Haga, Saltvik

Nationella Islandshästens Dag Långritt från Stureholms gård

SKUREBO Förslag Klass 3

Välkommen till oss 2010

Illaren och det skånska köket genom historien

Stockholms stift Stockholm

Så flyttar norrlänningarna

RESTAURERING AV MURAR PÅ HOLMS SÄTERI ÖVERLÄNNÄS SOCKEN, SOLLEFTEÅ KOMMUN

S:t Olof. delandeo. bekymmersloshet. enkelhet. Pilgrimsleden. Vandra längs pilgrimsleder över. Skandinaviska halvön. Trondheim

Revisionsrapport 2015:9 Genomförd på uppdrag av revisorerna 17 november Förstudie Björnön. Västerås stad

SJÖFARTSFYREN Fyrens utveckling och framtid ur ett Gotländskt perspektiv Magnus Götherström Historia B HT99 Komvux, Visby Handledare: Sven-Erik Welin

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vilka föroreningar är det som förekommer inom området?

Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter

Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs

StTallholmen och Örnholmen

Detaljplan för östra Dimbo 1:99 i Läppe tätort Vingåkers kommun

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum

Guide för Formel 1 resor till Ungern & Budapest

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Transkript:

Kulturreservat i Västerbottens län FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

Fatmomakke kyrkstad 1890. Strategisk samlingsplats Fatmomakke kyrkstad består av kåtor, stugor, bodar och kyrka vackert belägna vid Kultsjöns strand med utsikt mot Marsfjällets toppar, cirka 12 mil nordväst om Vilhelmina. Hit kommer årligen ättlingar till samer och nybyggare, men också turister och forskare som fängslas av den säregna platsen. Fatmomakke kyrkstad, som etablerades i slutet av 1700-talet, är en av Sveriges sexton bevarade kyrkstäder. Fatmomakke har en lång historia som samisk mötesplats, strategiskt belägen mitt bland flera lappskatteland och goda fiskevatten. Det var lätt att ta sig till platsen, inte minst med båt. Vår- och hösthelgen var viktiga händelser, där kyrkan spelade en central roll. Samer och sedermera bönder har gått i mässa, blivit döpta, gift sig, samlats för husförhör, möten och sammanträden, idkat handel och umgåtts i Fatmomakke. Många träffade sin livskamrat här. Man mötte också överheten, såsom lappfogden, länsman och doktorn. Politiska och frireligiösa budskap spreds så småningom också här. Fatmomakke har bytt skepnad flera gånger, med nya innebörder för sina besökare!

Världsunik bebyggelse Kyrkstaden är genom sin bebyggelse unik med ett åttiotal sydsamiska kåtor, tjugo stugor och kyrka. Hela området präglas av en enkel och fjällnära karaktär. Här är lätt att uppleva platsens säregna historia! En visningskåta hålls dessutom öppen för besökare och i en kyrkstuga visas utställningen Att mötas i Fatmomakke. Övriga kåtor och stugor ägs till största del av privatpersoner, vilket man som besökare bör ta hänsyn till. De äldsta kåtorna har successivt ersatts med nya, de flesta från 1900-talet. Det finns två huvudtyper; den äldre bågstångskåtan och ringkåtan från tiden efter 1930. Samernas föreningshus byggdes år 1927, samma år som länsstyrelsens tjänstebostad. Tjugo år senare uppfördes Frälsningsarméns bönekåta. Äldst på kyrkplatsen är numera de timrade stugorna och kyrkan, byggda under 1800-talet. Det finns spår efter ännu äldre bebyggelse, i form av härdar och förvaringsgropar. Några av dessa är lagskyddade fornlämningar.

Kyrkstadstraditionen En kyrkstad är en samling byggnader för övernattning i samband med kyrkobesök. De första kyrkstäderna inrättades vid kustens medeltidskyrkor. Traditionen har ett samband med reformationen när kraven på kyrksamhet och kunskaper i kristendom ökade under 1500-talet blev det praktiskt för långväga besökare att ha en stuga i kyrkans närhet. Ofta byggdes både kyrka och kyrkstad på en plats som redan användes för handel och möten. Av Sveriges drygt 70 kända kyrkstäder anlades mer än hälften, närmare 50 stycken, i nuvarande Norrbottens och Västerbottens län. Kåtor Stugor Kultsjön Fastighetsgräns = gräns för reservatet Grunder för kåtor Grunder för stugor Länsmansstugan Begravningsplats Till parkering Vårhelg i Fatmomakke på 1890-talet.

Vid fjällbygdens kapell, såsom i Fatmomakke, har det funnits utpräglade samiska kyrkstäder med kåtor att övernatta i under kyrkhelgerna. Samer omfattades också av plikten att besöka kyrkan, om än i begränsad omfattning på grund av ett nomadiserande liv. När kolonisationen tog fart från och med 1820-talet besöktes också kyrkplatsen av de bofasta bönderna i området. Så småningom timrade de upp övernattningsstugor på platsen. Antalet kyrkhelger ökade samtidigt från två till fyra per år och viss handel började förekomma i slutet av 1800-talet. Präststuga Kyrka Bönekåta Samegård Visningskåta

Ett kulturreservat I juni 2014 bildades Västerbottens läns tredje kulturreservat, Fatmomakke kyrkstad. De andra är Rörträsks silängar i Norsjö kommun och Atoklimpen i Storumans kommun. Syftet med reservatet Fatmomakke kyrkstad är att bevara och visa på kyrkstadens betydelse som andlig och mångkulturell mötesplats i Norrlands inland, med kontinuitet från 1700-talet fram till idag. För att kulturreservatet ska fungera på ett bra sätt krävs vissa insatser, vilka anges i en skötselplan. Reservatet förvaltas av Länsstyrelsen Västerbotten. För mer information: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten Gör gärna ett besök för att uppleva det säregna och naturskönt belägna kulturreservatet, där skyltar och en utställning berättar mer om kyrkstadens bakgrund. Det är lättast att ta sig till Fatmomakke med bil. Från parkeringen leder en 500 meter hårdgjord gångstig fram till kulturreservatet. Visuellen/FRI reklambyrå 2014 FOTO: Västerbottens museum, Länsstyrelsen Västerbotten. Illustration: Anja Sundberg, FRI. Varmt välkommen! Buerie Båeteme! Storuman Klimpfjäll Fatmomakke Marsliden Grytsjö Blaikliden Saxnäs Stalonnäset Vilhemina