BRÄCKE MÖLLA OMTÄCKNING AV BÖLET Caroline Ranby

BRÄCKE MÖLLA OMTÄCKNING AV BÖLET Caroline Ranby RANBY TEXT & KULTURMILJÖ 2018

BRÄCKE MÖLLA KRAPPERUP 19:1 HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK MEDVERKAN 2018 OMTÄCKNING AV BÖLET Caroline Ranby RANBY TEXT & KULTURMILJÖ 2018

Omslagsbild: Pågående spåntäckning. Diagonalmönstret visar hur den äldre papptäckningen varit spikad. Bräcke mölla, Krapperup 19:1, Höganäs kommun, Skåne län, Antikvarisk medverkan 2018. Omtäckning av bölet. Text och form: Caroline Ranby Foto: Caroline Ranby (Där inget annat anges) Nyhamnsläge 2018 Ranby Text & Kulturmiljö Caroline Ranby Ranby Text & Kulturmiljö Brisvägen 6 263 75 Nyhamnsläge caroline.ranby@telia.com www.ranbytextkulturmiljo.se

Innehåll Sammanfattning av åtgärder...9 Objekt och administrativa uppgifter...9 Bakgrund och skadeläge...9 Juridiska förutsättningar...10 Metod...13 Byggnadshistorik av relevans för ärendet...13 Utförda åtgärder...14 Spåntäckning...14 Gesimser...18 Fönster och dörrar...20 Insektsangrepp...24 Iakttagelser under arbetet...24 Avvikelser från handlingarna...30 Kulturhistorisk bedömning...30 Handlingar...31 Litteratur och källor...31 Internet...32 Bilaga...33

Bräcke mölla är belägen i Skåne län och Höganäs kommun. Karta nedan: Lantmäteriet. 8 Ranby Text & Kulturmiljö

Sammanfattning av åtgärder Bräcke möllas kvarnkropp, oftast kallad bölet eller skrået, har omtäckts med nya spån. Rötskadad underpanel har bytts ut liksom anslutande rötskadade lister, dörr- och fönsteromfattningar. De senare har plåtskotts. Arbetena har inneburit att man fått ytterligare kunskap om möllans äldre utseende. Det man tidigare trodde var en underlagspapp visade sig istället vara en ytterklädsel i form av tjärade pappark, vilken troligen lagts på möllan i mitten av 1800-talet. Objekt och administrativa uppgifter Objekt: Bräcke mölla Fastighetsbeteckning: Krapperup 19:1 Socken: Brunnby Kommun: Höganäs Län: Skåne Länsstyrelsens beslut: 2018-06-13 Dnr 434-27068-2017 (bidrag) Beställare: Kullens hembygdsförening gm Kommittén för Bräcke mölla Entreprenör: Kyrktak Bygg och Konsult AB Ideellt arbete: Kommittén för Bräcke mölla Antikvarisk medverkande: Ranby Text & Kulturmiljö gm Caroline Ranby Byggnadstid: 2018-10-01 2018-11-08 Slutbesiktning: 2018-11-08 Bakgrund och skadeläge Bräcke möllas åttkantiga, spåntäckta kvarnkropp, bölet, var i behov av omtäckning. Furuspånen var i dåligt skick. De var lagda 1953 och hade torkat och vittrat. Flera spån hade även fallit ner, eftersom den galvade spiken hade rostat sönder. Bölets befintliga klädsel bestod av brädfordring, vilken till stora delar var klädd med tjärpapp och utanpå den s.k. kyrkspån. En liten tjärpappsremsa var därtill lagd under varje spånrads nederdel, troligen tänkt som skydd mot röta. Se bild s. 11. Ranby Text & Kulturmiljö 9

Möllans spånklädsel var i dåligt skick. Det förekom spån som lossnat och glidit, vittrade spån och saknade spån. Juridiska förutsättningar Bräcke mölla är belägen på godset Krapperups gamla kvarnplats. Den utgör därmed en viktig del av godsmiljön kring det byggnadsminnesförklarade Krapperup, även om möllan inte ingår i byggnadsminnet. Möllan ligger därtill inom riksintresset för kulturmiljövård Kullaberg (M1), som regleras i Miljöbalken kap 3. I motiveringen till riksintresset omnämns bl.a. Krapperups slott och den av godsförvaltningen präglade bebyggelsen och odlingslandskapet, som Bräcke mölla således är en del av. Som uttryck för riksintresset omtalas möllan dessutom som ett betydelsefullt enskilt objekt. I länsstyrelsens kulturmiljöprogram är trakten kring Krapperup utpekad som särskilt värdefull. I motiven för bevarandet omnämns bland annat att Krapperup slott med tillhörande landskap och byggnadsbestånd har speciell betydelse för området. I Höganäs kommuns kulturmiljöplan är Bräcke mölla markerad som kulturhistoriskt särskilt värdefull. I enlighet med plan- och byggla- 10 Ranby Text & Kulturmiljö

Tjärpappsremsor var placerade under spånradernas nederkant. Ranby Text & Kulturmiljö 11

gen 8 Kap. 13 får den således inte förvanskas. Möllan ligger dock utanför detaljplanelagt område. Det finns ingen bygglovplikt och inte heller några områdesbestämmelser. Platsen kring Bräcke mölla är rik på fornlämningar. Omedelbart öster om möllan finns exempelvis en stenåldersboplats (RAÄ-nr Brunnby 141:1) och nordost därom finner man Bräcke källa, en offerkälla som hade sin glansperiod under tidigt 1700-tal (RAÄ-nr Brunnby 77:1). Bräcke mölla som den tog sig ut när den kallades Stattena kvarn och stod i Helsingborg. Bilden är tagen 1957 efter Nils Tellströms renovering av möllan. Foto: Lindberg, Helsingborgs museer. 12 Ranby Text & Kulturmiljö

Föreliggande renoveringsarbete (bytet av spån) har delvis bekostats med länstyrelsebidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer. Länsstyrelsen har därför ställt villkor om antikvarisk medverkan under arbetets gång, varför Kommittén för Bräcke mölla uppdragit åt Ranby Text & Kulturmiljö att utföra denna medverkan. Metod Den antikvariska medverkan har omfattat rådgivning, deltagande i byggmöten, dokumentation före, under och efter arbetenas utförande samt upprättande av rapport. Utöver spåntäckningen har arbeten med fönster- och dörromfattningar samt gesimser gjorts. Även vid dessa arbeten har medverkande antikvarie varit rådgivande. Byggnadshistorik av relevans för ärendet Platsen där Bräcke mölla idag är belägen har varit Krapperups kvarnplats åtminstone sedan 1656. Här har legat ett par olika stubbamöllor som 1851 ersattes av en holländsk väderkvarn med stenomgång. Denna brann ner 1946. Den nuvarande vädermöllan kommer ursprungligen från Värnamo. Byggåret är okänt. De uppgifter som finns lämnades av möllans ägare 1949 och säger att en holländsk möllebyggare uppförde möllan i mitten av 1700-talet. Andra uppgiftslämnare menar att den är betydligt yngre. Möllans ursprungliga plats var på Pusta kulle, ett stycke utanför Värnamos dåvarande centrum. Härifrån flyttades möllan 1852 eller 1859 (uppgifterna varierar). Den hade köpts in av ett par mjölnare i Helsingborg. Enligt vissa uppgifter monterades den ner och transporterades via Lagan till Laholm medan andra uppgifter säger att den drogs av stutar till Halmstad. Från Halland kom möllan sjövägen till Helsingborg där den placerades vid Ängelholmsvägen på Stattena. Möllan, nu kallad Stattena kvarn eller Gustav Jöns mölla efter en av möllarna, var i bruk till slutet av 1940-talet. Vingarna bröts då sönder under en februaristorm, varefter möllan aldrig kom i bruk igen. Den skänktes till Helsingborgs stad och fotografier tagna 1950 visar att möllans klädsel var i mycket dåligt skick. Täckningen bestod av spån spikade utanpå en pappklädsel. Sedan Helsingborgs stad övertagit möllan renoverades den av kvarnbyggare Nils Tellström. Han omtäckte hela möllan med spån, försåg den med nya krögarmar, styvor och svansträ, gjorde nya vingar, ny lig- Ranby Text & Kulturmiljö 13

gande axel samt renoverade muren, dörrarna och fönstren. Därefter fick den stå som kulturminne. År 1977 sägs möllan åter ha varit svårt förfallen och hotades av rivning. Uppgiften om förfall är hämtad från en insändare som pläderade för bevarande av möllan och får antas vara överdriven, eftersom möllan på foton från 1979 tycks vara i ganska gott skick. Helsingborgs stad önskade hur som helst att göra sig av med den. Kullens hembygdsförening, som länge haft planer på att ersätta den nedbrunna Krapperups väderkvarn, fick därmed möjlighet att överta Stattenamöllan. En ny gråstensgrund som skulle passa möllan från Helsingborg och Värnamo murades på Bräcke backe. Vingar, omgång, krögarmar och liknande monterades ner och själva kvarnkroppen och dess hätta fraktades i två delar på pråm från Helsingborg till Höganäs och vidare till Bräcke. Möllan lyftes på plats i slutet av februari 1980. Hättan omtäcktes med nya spån i samband med flytten 1979. Bölets klädsel var dock i relativt bra skick, vilket både framgår av fotografier tagna i Helsingborgs hamn inför skeppningen till Höganäs och av en artikel i NST. I den senare står nämligen att läsa att spånen var lite grönskimrande och att ett och annat saknades, men mer än så tycks det inte ha varit. Det enda som behövde göras åt bölets spåntäckning sedan möllan nått Bräcke backe var därför reparation och tjärning. De spån som nu byts ut är därför desamma som kvarnbyggare Tellström klädde möllan med 1953. I samband med flytten gjordes däremot en rad andra renoveringsåtgärder. Man ordnade med loft, portar, trappor, omgång och fönster. Dessutom gjordes nya vingar och nytt krögverk. Utförda åtgärder Spåntäckning Den gamla spåntäckningen och underliggande papp togs bort. Rötskadat virke åtgärdades. I den underliggande spontade panelen fälldes nytt virke in där så behövdes. Detta bestod av ospontade brädor med ohyvlad utsida och hyvlad insida. Rötskadorna var så pass omfattande att ca 60 % av panelen fick bytas. Nya spån spikades på hela bölet. Spånen tillverkades med de gamla som förebild och utgörs av s.k. kyrkspån som tillverkats av långsamvuxen fur och levererats från Finland. Tätheten ligger på 25 50 årsringar per tum. De är sågade, 480 mm långa och med en tjocklek på mellan 5 mm i den tunna delen till 10 mm i den tjocka. Efter tillverkning och torkning har spånen tjärdoppats. 14 Ranby Text & Kulturmiljö

Ranby Text & Kulturmiljö 15

Spånens storlek och form samt principen för hur de spikas. Illustration: Kommittén för Bräcke mölla. Spånen spikades direkt på brädpanelen utan underlagspapp, vilket är det arbetssätt som rekommenderas av Riksantikvarieämbetet. Ämbetet avråder från spåntäckning på tjärpapp eftersom det blir för tätt och leder till rötskador. Hade man valt att använda tjärpapp hade man varit tvungen att läkta hela möllan för att få luftning. Detta hade ändrat möllans utseende. Tillvägagångssättet motiverades också av att man vid 16 Ranby Text & Kulturmiljö

rivning av de gamla spånen såg att det inte fanns rötskador på de delar av möllan som saknade underliggande tjärpappstäckning, men däremot omfattande skador under papptäckningen. Spånen lades i tre lager med ett radavstånd på 150 mm. Vid takfoten gjordes luftning i form av läkt med luftspalt. Luftspalten bestod i borrade hål var 30:e cm. Högst upp lades en 20 cm bred syllpapp under den översta raden spån. Detta gjordes för att hindra regnvatten från att blåsa in bakom spånen. Kring fönstren lades plåt under spånen för att leda ut eventuellt regnvatten. Spånen spikades med galvad spik. Valet mellan galvade och rostfria spik gjordes efter diskussioner med samtliga i renoveringen inblandade parter. Det är viktigt att spiken väljs så att den har ungefär samma livslängd som spånen. Den bör inte rosta sönder innan spånen tjänat ut, men inte heller vara intakt när spånen är förbrukade, eftersom det försvårar omtäckningarbetet betydligt. När täckningen var klar tjärströks spånen med pensel en gång. Strykningen gjordes med s.k. båtsmörja eller roslagsmahogny, dvs. en blandning med lika delar dalbränd trätjära, rå linolja och balsamterpentin. Båtsmörja är den produkt man även tidigare använt på möllan. Under översta spånraden lades en tjärpappremsa för att hindra regnvatten att tränga in. Ranby Text & Kulturmiljö 17

Den färdiga spåntäckningen. Spånen tjärdoppades före uppsättning och ströks en gång med båtsmörja sedan täckningsarbetet avslutats. Gesimser Möllan hade två gesimser, en som var placerad över bölets första våning och en som satt överst på bölet, precis under hättan. Dessa gesimser bestod av raka kvartsstavar (1/4-dels rundstav) i nedre listverket och rundade delar i det övre. De nedre var även betydligt kraftigare än de övre, men rötskador fanns i båda gesimserna. På den övre gesimsen saknades en del, dvs. 1/8, vilken vid något tillfälle fallit ner eller tagits bort och aldrig ersatts. De rötskadade kvartsstavarna byttes mot nya som tillverkades med de gamla som förebild. På den nedre gesimsen byttes tre av åtta kvartsstavar. Ytterligare en stav tillverkades och finns nu i lager. På den övre byttes sex ut och en ny sattes i det återstående åttonde fältet för att gesimsen skulle bli komplett. En av de övre stavarna kunde således bevaras. Vid byte av gesimsen såg man att dessa främst var rötskadade på den övre delen. Man beslutade därför att täcka denna del med svartmålad plåt för att leda ut vatten som annars kan bli stående på denna yta. Åtgärden diskuterades inte i förväg med antikvarie. 18 Ranby Text & Kulturmiljö

Plåtavtäckning på den övre gesimsen. Ovan den övre gesimsen med plåttäckning och nedan den nedre. Ny del till vänster och gammal till höger. Ranby Text & Kulturmiljö 19

Efter utförda åtgärder. Tjärstrykningen av gesimserna ej färdig. Fönster och dörrar På bölet fanns åtta fönster och två dörrar vilka hade rötskador på omfattningarna/karmarna. Dessa åtgärdades med infällning av nytt virke där så behövdes. Taken över fönster och dörrar bestod av ett litet sadeltak av brädor, vilket bildar ett triangulärt fält mellan fönsteröppningar och tak. Detta fält omfattades av en smal hålkälslist. Denna list var i mycket dåligt skick. Ny list av samma slag sattes på de övre sidorna. Den nedre listen hade inte återmonterats vid slutbesiktning. Den 20 Ranby Text & Kulturmiljö

antikvariska rekommendationen att återställa fönsteromfattningarna så som de var frångicks därmed delvis, eftersom kommittén menade att listen kunde utgöra en samlingspunkt för fukt med tanke på möllans utsatta läge med regn som många gånger slår in horisontellt. Fönster- och dörromfattningarna inklusive taken var klädda med tjärpapp. Kommittén för Bräcke mölla önskade istället plåtsko dessa delar och föreslog kopparplåt. Eftersom kopparplåt av antikvariska skäl inte passar i detta sammanhang och eftersom koppar och tjära i kombination kräver särskilda åtgärder (lackering av plåten eftersom tjära etsar koppar) föreslog antikvarisk medverkande antingen att man behöll tjärpappen eller att man satte en stålplåt som platsmålades svart med linoljefärg. Man valde den senare metoden med den närbelägna Kulla Gunnarstorps mölla som förebild. Takpartiernas plåt sattes så att de går upp ca 20 cm på brädpanelen under spånen. Eftersom galvaniserad, målningsbar stålplåt inte längre finns att tillgå valdes en fabriksmålad plåt. Enligt de antikvariska rekommendationerna skall denna platsmålas med linoljefärg, vilket man emellertid inte hade hunnit göra i samband med slutbesiktningen. Kommitténs intensioner är dock att utföra en platsmålning. På dörromfattningarnas sidor sattes spån istället för plåt på förslag från entreprenören och i samråd med antikvarisk medverkande. Till vänster ses de gamla underlagsbrädorna samt lagning vid hörn. Till höger ett färdigtäckt hörn där spånen satts för att erhålla maximal täthet. Ranby Text & Kulturmiljö 21

Arbetet med de rötskadade fönsteromfattningarna, karmarna, i några olika stadier. Skadornas storlek varierade. Bilden överst till vänster visar ett fönster i den del av möllan där underlagspanelen hade bytts och som därmed inte hade kvar någon papptäckning. 22 Ranby Text & Kulturmiljö

Ovan och nedan till vänster ses ett av möllans fönster före renovering. De nya fönsteromfattningarna har gjorts med de gamla som förebild, men är nu plåtklädda. Förhoppningen är att detta skall ge skydd mot inträngande regnvatten och i förlängningen röta. Plåten är tänkt att platsmålas för att ge ett traditionellt intryck. Den nedre listen i trekantgavlarna ovan fönstren saknas på de renoverade fönstren. Kommittén för Bräcke mölla menade att den kunde leda till att fukt blev stående och valde därför bort att återmontera den. Av estetiska och antikvariska skäl bör listen sättas på plats för att erhålla ett avslutat trekantfält enligt klassisk princip. Trekantfältet var endast tjärat en gång vid fototillfället, därav den ljusa färgen. Ranby Text & Kulturmiljö 23

En av möllekroppens, bölets, två dörrar. Virket var rötskadat och fick bytas ut. Sidorna spåntäcktes. De var tidigare pappklädda. Arbetet med dörromfattningarna var inte helt klart vid slutbesiktningen, eftersom byggnadsställningen stod i vägen för arbetet. När ställningen tagits ner kan arbetet slutföras från möllans omgång. Insektsangrepp Rötangrepp kunde även konstateras på möllans bärande virke, särskilt i hörnen. Här, och även på fönster- och dörromfattningarna och brädpanel, fanns dessutom spår efter trägnagande insekter. Anticimex kunde konstatera att det inte rörde sig om husbock utan om trägnagare, med vilket man bör avse strimmig trägnagare. Insektsangreppen bekräftar att miljön varit för fuktig och att papptäckningen stängt in fukt i virket. Borrkärnor togs på några av de bärande stolparna för kontroll av virket. Kärnan visade sig vara frisk, men förstärkningar krävs på några ställen, något som kommer att ske i ett senare skede och som ett eget projekt. Iakttagelser under arbetet Pappen under den gamla spåntäckningen visade sig vara tjärad lumppapp i ark, ca 60 x 60 cm. Pappen fanns på hela den nedre delen, upp till nedre gesimsen, men även på stora partier av den övre delen, totalt på 5/8. Pappen var mycket spröd och smulades sönder när man tog i den. Arken var spikade med spetsen nedåt med handsmidd spik. Den 24 Ranby Text & Kulturmiljö

täta spikningen bildade därför ett mycket prydligt diagonalställt rutmönster. Den underliggande pappen bör härstamma från 1800-talets mitt då möllan ställdes upp i Helsingborg. Både spik och papp tyder på denna datering. Handsmidd spik var fortfarande i bruk omkring 1850, men började ersättas med klippspik under senare hälften av 1800-talet. Den handsmidda spiken kom fort ur bruk. Papp i ark för taktäckning började produceras på 1820-talet. All papp som lades på tak fram till 1860-talet var i ark och spikades fast. För att vatten inte skulle tränga igenom tätskiktet kunde arken läggas på olika sätt, bl.a. överlappande med spetsarna nedåt som på Bräcke mölla. Impregnerad papp började levereras på rullar i början av 1860-talet då maskinell tillverkning startades i Jönköping. Papp i ark fortsatte att tillverkas fram till 1880-talet, men den impregnerade pappen tog snabbt över marknaden. E. E. von Rothstein beskriver i tredje upplagan av sin byggnadslära från 1890 (originalupplagan är från 1856) ännu pappläggning med ark, men tillägger Istället för de små pappersarken är bättre att använda papp i långa banor (i rullar). Rötskador och skador efter insektsangrepp förekom även på möllans bärande virke, som på denna stolpe invid ett fönster. Kontroll gjordes av virket genom borrprov. Kärnveden visade sig vara intakt. Skadorna på det bärande virket kommer därför att åtgärdas inifrån som ett eget projekt. Foto: Peter Sandell. Ranby Text & Kulturmiljö 25

Under spånklädseln var möllan klädd med tjärat lumppapper i ark. De kvadratiska arken var spikade med spetsen ner med smidd spik. Här ses även en mängd kvarsittande galvaniserade spik tillhörande den avrivna spånklädseln. Foto: Peter Sandell. 26 Ranby Text & Kulturmiljö

Detalj som visar möllans brädpanel samt delar av papptäckningen. Den smidda spiken (spikhuvudena som är rostiga) var spikade så att ett diagonalmönster bildades på bölet. Se även rapportens omslagsbild. Sammantaget tyder detta på att pappen på Bräcke mölla härstammar från 1850-talet och att den utgjort möllans ytbeklädnad under en period innan man spikade spån direkt på pappklädseln. Fotografier av möllan tagna 1950 visar en mycket illa åtgången spånklädsel utanpå papp. Dessa spån skulle kunna ha spikats på möllan omkring sekelskiftet 1900. Möllans gamla lumppappsklädsel satt så att den överlappade hörnen. Över hörnen hade därefter spikats tjärpapp av yngre datum. Detta kan ha gjorts i samband med renoveringen 1953 eller möjligen tidigare. Rötskadorna på underpanelen var som mest omfattande just vid hörnen samt även i de nedre partierna. Rötskador vid hörn uppstår lätt i det utsatta och känsliga ändträet, men även de tredubbla lagren papp kan ha skyndat på processen, eftersom mer fukt stängts in här. På 3/8 av bölet fanns ingen lumppappsklädsel kvar (tre väggfält mot sydväst). Här hade underpanelen bytts vid något tillfälle och var i betydligt bättre skick än övrig äldre panel. Ranby Text & Kulturmiljö 27

Ovan ses ett av möllans hörn precis under den nedre gesimsen. Den gamla pappklädseln var lagd över hörnen för att dessa skulle bli täta. När sedan möllan täckts med spån har man lagt remsor av tjärpapp över hörnen. Nedan en detaljbild av lumppappen med kvarsittande smidd spik. 28 Ranby Text & Kulturmiljö

Möllan som den såg ut 1950 när den skänktes till Helsingborgs stad. Under bölets delvis avfallna spånklädsel ser man den äldre pappklädseln. Hättan var täckt med spån direkt på läkt. Här fanns ingen papp. Ranby Text & Kulturmiljö 29

Foto från 1950 på vilket man kan skymta den diagonalspikade papptäckningen. Foto: Otto Holmström, Helsingborgs museer. Bilden beskuren. Avvikelser från handlingarna En större andel underliggande brädpanel än vad som kunnat förutses var rötskadad och fick bytas. Rötskador upptäcktes även i gesimserna sedan ställningen byggts och arbetet påbörjats. Större rötskador än vad man trott fanns även i dörr- och fönsteromfattningarna där även angrepp av trägnagare förstört virket. P.g.a. möllans väderutsatta läge plåtskoddes dessa partier istället för papptäcktes, vilket man ursprungligen tänkt. Arbetena med spåntäckningen har följt uppgjorda handlingar. Kulturhistorisk bedömning Åtgärderna omfattande omtäckningen med spån har utförts med varsamhet och med hänsyn tagen till möllans kulturhistoriska värden. En stor del av rivnings- men även snickeriarbetena har utförts av ideella krafter inom Kommittén för Bräcke mölla, som lagt ner ett mycket 30 Ranby Text & Kulturmiljö

stort antal timmar för att bevara möllan för framtiden. Kommittén har även varit noggrann i planeringsarbetet, konsulterat experter och litteratur innan man beslutat hur renoveringen skulle planeras. Samråd har skett med antikvarisk medverkande före arbetenas igångsättning samt under arbetenas gång. Arbeten som inte diskuterats med antikvarie är plåttäckning av den övre gesimsen och tätning med fogmassa i några virkesskarvar. Detaljutformningen av fönsteromfattningarna avviker något från äldre utseende och de antikvariska rekommendationerna, främst beträffande listverken. Den utformning som valts, med två istället för tre lister, syftar enligt Kommittén för Bräcke mölla till att minska risken för inträngande regnvatten, eftersom virket i fönsteromfattningarna visade sig vara kraftigt rötskadat. Av estetiska och antikvariska skäl vore tre lister att föredra för att erhålla en avslutad trekantgavel. Handlingar Beskrivning upprättad av Kommittén för Bräcke mölla gm ordf. Peter Sandell 2018-08-16. Slutrapport upprättad av Kyrktak Bygg och Konsult gm Love Edling 2018-10-29. Litteratur och källor Ander, Karl-Erik 1985. Statt Ena och Möllerna på Wången. Gillet Gamla Helsingborg. Ander, Karl-Erik 2001. Hus och folk i Stattena. Gillet Gamla Helsingborg. Andersson, Rolf 1980. Fakta kring flyttningen av möllan. Kullabygd 1980. Andersson, Rolf 1980. Årsrapport om Bräcke mölla 1980. Kullabygd 1980. Gerward, Nils 1980. Nya Bräcke mölla. En veteran bland möllor byter hemort. Kullabygd 1980. Materialguiden. Riksantikvarieämbetet 2013. Ranby, Caroline 2013. Antikvarisk medverkan, renovering av hättan. Ranby Text & Kulturmiljö. von Rothstein, E. E. 1890. Handledning i allmän byggnadslära. Stockholm. Äldre papptak historik och renovering. Rapport RAÄ 1985:7, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm, 1985. Ranby Text & Kulturmiljö 31

Spån, rekommendationer för tillverkning, läggning och skyddsbehandling. Rapport RAÄ 1981:3, Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, Stockholm, 1981. Internet http://museum.helsingborg.se/web (Carlotta databas för museisamlingar) http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310/varia%20 2013_35.pdf?sequence=1&isAllowed=y (Materialguiden RAÄ) https://www.raa.se/app/uploads/2012/06/m_riksintressen3.pdf (Riksintressen RAÄ) http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html (Fornsök RAÄ) https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/kulturmiljoprogram/omraden/kullaberg-krapperup.html (Kulturmiljöprogram Länsstyrelsen) https://hkn.maps.arcgis.com/apps/mapseries/index.html?appid=28a7b6c879d54e8f988b313c5eb2bbc3 (Kulturmiljöwebben Höganäs kommun) 32 Ranby Text & Kulturmiljö

Bilaga Beskrivning av taktäckning med pappersark av det slag som funnits på Bräcke mölla och som troligen tillkom sedan möllan flyttats till Helsingborg. Vilken täckning möllan hade när den stod i Värnamo är okänt. Hämtat ur Rothstein 1890: Takpapper. Taket panelas med starka bräder längs efter, emedan man då, om något läck uppstår, lättast kan upptäcka dess läge; takets lutning bör ej vara under 1/6 af bredden. Af det fyrkantiga takpapperet, som vanligen är 65 cm. i fyrkant, bortgår så mycket genom öfverfalsningen, att ett ark täcker 0,35 qvm. Papperet neddoppas och hålles en stund i kokande tjära, hvarefter det får afdrypa och arken läggas i en hög, hvilken vändes efter 4 5 dagars förlopp. Då papperet är väl genomdränkt samt torrt, hvartill åtgår omkring 14 dagar, lägger man det på taket med spetsarne nedåt, börjande vid nocken. Det nedanför liggande arket stickes under det öfre, så att dess kanter täckas deraf omkring 6 cm. I spetsarne af arken kommer papperet fyrdubbelt och här fästes det med en platthufvad 5 cm. spik; dessutom spikas arken 1.5 cm. innanför den renskurna kanten med 2,5 cms platthufvudspik på hvarje 4:de cm. Papperet lägges blott öfver nocken; men vid fotbrädet och på gaflarne omvikes det och fastspikas på brädernas underkant. Spiken bör förut vara afbränd med tjära. När takytan är färdig, öfverstrykes den med en blandning af het tjära, slammad blyerts och hartz. Till trätjära, hvaraf l hektoliter (38 kannor) täcker 80 95 qvm. tages omkring 8,5 kg. slammad blyerts, samt till stenkolstjära cirka 10 kg. blyerts och 3 kg. harts, hvilka blandningar koka 4 5 timmar, innan de påstrykas. Strykningen börjas vid taknocken och efterhand medan tjäran ännu är flytande, öfversållas ett lager af i luften sönderfallen fin kalk och derofvanpå harpad ren sand till omkring l cms tjocklek eller så mycket som vill fastna. När den första anstrykningen väl torkat, bortsopas den öfverflödiga sanden och takytan öfverstrykes för andra gången på samma sätt som förut. Efter ett par år strykes taket för tredje gången; derefter det femte året och sedan vanligen endast hvarje femte till tionde år. Ranby Text & Kulturmiljö 33

RANBY TEXT & KULTURMILJÖ 2018