TALIS 18 The Teaching and Learning International Survey En studie om lärares och rektorers arbete i grund- och gymnasieskolan Presskonferens 19-6-19
TALIS 18 48 länder/regioner 8 119 lärare och 511 rektorer i Sverige Studien har genomförts 8, 13 och 18 av OECD Sida 2
% 8 7 6 4 96 96 Lärarnas trivsel på skolan 93 Jag är nöjd med mina insatser på den här skolenheten 92 92 Jag tycker om att arbeta på den här skolenheten 8 84 83 Jag skulle rekommendera den här skolenheten som en bra arbetsplats 22 18 Jag skulle vilja byta till en annan skolenhet om det vore möjligt Sverige 13 (högstadiet) Sverige 18 (högstadiet) OECD 18 (högstadiet) Sida 3
% 8 7 6 4 85 På det stora hela är jag nöjd med mitt arbete 71 Lärare överlag nöjda 79 Fördelarna med att vara lärare uppväger tydligt nackdelarna 76 76 53 63 Om jag fick välja på nytt skulle jag fortfarande välja att bli lärare 41 34 Jag undrar om det hade varit bättre om jag hade valt ett annat yrke 18 12 9 11 5 Jag ångrar att jag bestämde mig för att bli lärare 26 Jag anser att läraryrket har hög status i samhället Sverige 13 (högstadiet) Sverige 18 (högstadiet) OECD 18 (högstadiet) Sida 4
Svenska lärares motiv för yrkesval % 8 7 6 4 51 47 Andel som svarat viktigt eller mycket viktigt på påståendet 6 71 67 7 65 65 65 66 6 Läraryrket skulle ge en Tjänstgöringsschemat Läraryrket skulle ge en Jag kunde vara trygg i stabil karriär säker inkomst att det alltid skulle finnas lärarjobb 86 78 72 Som lärare skulle jag kunna göra något för socialt utsatta elever Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasieskolan 87 86 Som lärare skulle jag kunna bidra till samhället 97 93 92 Som lärare skulle jag kunna påverka barns och ungdomars utveckling Sida 5
Ordningen i klassrummet % 8 7 6 4 43 41 32 32 31 33 28 24 27 29 22 25 26 22 18 18 18 När lektionen börjar måste jag vänta en ganska lång stund innan eleverna blir tysta Jag förlorar ganska mycket tid på att eleverna avbryter lektionen Det förekommer mycket störande ljud i klassrummet 64 83 59 68 7 71 Eleverna i den här klassen är noga med att skapa en trivsam lärmiljö Högstadielärare Sverige Danmark Finland Island Norge OECD Sida 6
Antal timmar 45 4 35 25 15 5 Fördelning av arbetstid per vecka heltidsanställda högstadielärare 26 23 19 21 26 21 17 14 21 22 22 Sverige Island Norge Danmark Finland OECD Undervisning Övrig arbetstid Sida 7
Fördelning lärarnas arbetstid Antal timmar 45 4 35 25 15 5 24 26 27 19 18 Låg- och mellanstadiet Högstadiet Gymnasieskolan Undervisning Övrig arbetstid Sida 8
Stannar kort tid på skolan Land Skolform/stadium Lärare antal år på nuvarande skola Sverige Låg- och mellanstadiet 4 2 Högstadiet 5 (8) 3 (3) Gymnasieskolan 6 3 Danmark Högstadiet 8 5 Finland Högstadiet 8 6 Island Högstadiet 9 4 Norge Högstadiet 8 5 OECD Högstadiet 8 5 Rektor antal år på nuvarande skola Sida 9
% Hinder för undervisning av god kvalitet högstadierektorer 35 25 15 5 32 32 29 Brist på lärare med kompetens att undervisa elever i behov av särskilt stöd Brist på tid för att utöva pedagogiskt ledarskap 14 Brist på lärare med kompetens för undervisning i en mångkulturell eller flerspråkig miljö 9 33 Brist på stödpersonal Sverige OECD Sida
Andelen lärare som anser att elever som behöver extra stöd får det % 8 7 6 4 77 Sverige (låg- och mellanstadiet) 85 Sverige (gymnasieskolan) 77 76 Sverige (högstadiet) 97 84 Danmark Finland Island Norge OECD 87 92 Sida 11
Lärares främsta behov av kompetensutveckling % 25 25 22 18 18 15 15 15 22 5 Informations- och kommunikationsteknologi som verktyg i undervisningen Undervisning för elever i behov av särskilt stöd Sverige (låg- och mellanstadiet) Sverige (högstadiet) Sverige (gymnasieskolan) OECD (högstadiet) Sida 12
Reflektioner Lärare trivs och är nöjda med sitt arbete Goda relationer mellan lärare och elever Högstadielärare upplever att yrkets status har ökat Högstadielärarnas administration har minskat Lärare i Sverige undervisar mindre Studiero på samma nivå som Norden och OECD Sida 13
Reflektioner Lärare och rektorer har varit kort tid på sin arbetsplats Behov av fler legitimerade lärare Behov av att stärka skolans ledarskap Behov av kompetensutveckling Behov av samsyn om problem och lösningar Sida 14