EXAMENSARBETE. Sexualbrott mot barn. De socialrättsliga effekterna av övergrepp mot barn. Emma-Marie Karlsson 2014

EXAMENSARBETE Sexualbrott mot barn De socialrättsliga effekterna av övergrepp mot barn Emma-Marie Karlsson 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Sammanfattning Att barn erhåller stöd, omtanke samt uppfostran på det sätt vilket gör att de växer upp till starka individer som bland annat kan skilja på rätt och fel är viktigt. Syftet med denna framställan har därför varit att utreda vilket skydd som tillförsäkras barn. Vilken men även vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsäkras skydd, stöd och hjälp. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete gällande ärenden som rör barn. Vilka förutsättningar som skall föreligga för att frivilliga omhändertaganden eller tvångsåtgärder skall bli aktuellt. Syftet har även varit att redogöra för detta problem, med sexualbrott mot barn, genom statistik samt preventionsåtgärder och insatser som kan ske från samhällets sida. Vid min redogörelse har jag använt mig av doktrin, lag, förarbeten, statens offentliga utredningar samt även statistik från Brottsförebyggande rådet. För ytterligare förståelse och vidareutveckling har jag i vissa fall använt mig av praxis. Inledningen till uppsatsen har därför varit att beskriva varför barn är i behov av skydd men även vilka barn som anses vara i behov av skydd. Detta följs sedan av vilket skydd barn tillförsäkras både internationellt och nationellt. Därefter har en redogörelse rörande sexualbrott i Brottsbalken vilka begås mot barn tagit vid, där fokus även har varit på vilka revideringar som skett, i främst Brottsbalkens sjätte kapitel. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete samt vad eller vilka åtgärder de kan vidta till ett barns skydd har sedan redogjorts för mer ingående. Avslutningsvis har statistik gällande sexualbrott mot barn redogjort för denna problematik men även tre preventionsnivåer har påvisat förebyggande åtgärder och insatser samhället kan vidta.

Förkortningar BrB SoL SoF LVU FN BRÅ JO OSL FL SFS SOSFS KL HVB Brottsbalk Socialtjänstlag Socialtjänstförordning Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Förenta nationerna Brottsförebyggande rådet Justitieombudsman Offentlighets- och sekretesslag Förvaltningslag Svensk författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Kommunallag Hem för vård eller boende

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 1.1 SYFTE... 1 1.2 METOD... 1 1.3 AVGRÄNSNING... 1 2. BARNENS BEHOV AV SKYDD... 2 2.1 INTERNATIONELLT... 3 2.2 NATIONELLT... 3 3. SEXUALBROTT I BROTTSBALKEN... 5 3.2 REVIDERING AV SEXUALBROTTSLAGSTIFTNINGEN... 6 3.2.1 Revideringen 1998... 6 3.2.2 Revideringen 2005... 6 3.2.3 Revideringen 2013... 8 3.3 RELEVANT LAGSTIFTNING AV VIKT FÖR DENNA UTREDNING... 9 3.3.1 Våldtäkt mot barn BrB 6 kap 4... 9 3.3.2 Sexuellt utnyttjande av barn BrB 6 kap 5... 11 3.3.3 Sexuellt övergrepp mot barn BrB 6 kap 6... 11 3.3.4 Samlag med avkomling BrB 6 kap 7... 12 4. SOCIALTJÄNSTEN... 13 4.1 HUR SOCIALTJÄNSTEN SKALL BEDRIVA SITT ARBETE... 13 4.2 ANNAN TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING... 16 4.3 TILLSYN... 16 4.4 ALLMÄNT OM HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN... 16 4.5 INLEDANDE AV UTREDNING... 19 4.6 OMHÄNDERTAGANDE ENLIGT LAG OM SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA... 20 4.6.1 Ansökan... 21 4.6.2 LVU-mål... 21 4.6.3 Miljöfallen LVU 2... 22 4.6.4 Omedelbart omhändertagande LVU 6... 23 5. STATISTIK RÖRANDE SEXUALBROTT MOT BARN... 25 5.1 STATISTIK AVSEENDE KÖNSFÖRDELNING... 25 5.2 STATISTIK AVSEENDE ÅLDERSSKILLNAD... 25 5.3 STATISTIK AVSEENDE OLIKA RELATIONSKATEGORIER... 26 5.4 SEXUALBROTTSSTATISTIK FRÅN 2012... 26 5.5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FRÅN SAMHÄLLETS SIDA... 26 6. AVSLUTANDE ANALYS... 28 7. KÄLLHÄNVISNING... 31

1. Inledning Sexualbrott mot barn är ett växande problem världen över. Barn samt unga är en grupp vilket är särskilt utsatt i samhället men även runt om i världen, därför behöver dem tillförsäkras särskilt skydd och stöd. Detta medför att andra äldre medmänniskor nationellt men även internationellt behöver se till att detta skydd tillförsäkras dem. Genom att belysa denna problematik och åtgärder juridiskt kommer detta förhoppningsvis att leda till att fler och fler blir medvetna samt engagerar sig. Min förhoppning är även att denna framställan kommer leda till att ökade kunskaper inom dessa områden fås men även att kunskaper och förebyggande åtgärder i framtiden kommer att vidareutvecklas. 1.1 Syfte Syftet med denna framställan är att utreda vilket skydd som tillförsäkras barn både nationellt men även internationellt. Vilken samt vad det finns för lagstiftning för att barn skall tillförsäkras skydd, stöd och hjälp. Hur socialtjänsten bedriver sitt arbete gällande ärenden som rör barn. Vilka förutsättningar som skall föreligga för att dels ett frivilligt omhändertaganden enligt socialtjänstlagens bestämmelser eller tvångsåtgärder enligt Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, skall bli aktuellt. Syftet är även att redogöra för preventions åtgärder och insatser som kan ske från samhällets sida, mot sexuella övergrepp mot barn. Varför även statistik från Brottsförebyggande rådet påvisar, om än inte hela sanningen men i alla fall ger en bild av, problematiken med sexualbrott vilka begås mot barn. Jag kommer att redogöra för mitt syfte genom att översiktligt redogöra för varje område men även genom att ta upp det vilket jag anser är av vikt för att en allmän kunskap rörande dessa områden skall framträda. 1.2 Metod I denna framställan har jag använt mig av den traditionella juridiska metoden. Med vilket menas att jag använt mig av doktrin, lag, förarbeten, statens offentliga utredningar och praxis. 1.3 Avgränsning Jag har valt att avgränsa mig till att beröra sexualbrott mot barn under 18 år. Barn med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter är exkluderade. Vid min redogörelse av miljö- respektive beteendefallen i Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, kommer jag att mer utförligt redogöra för begreppet miljöfall då detta är av vikt för denna utredning. Redogörelse för de så kallade miljöfallen återfinns i avsnitt 4.6.3. En kort redogörelse för begreppet beteendefall kommer dock att göras, vilket återfinns i avsnitt 4.1. Gällande sexualbrottslagstiftningen kommer en mer utförlig redogörelse av revideringen vilket skedde år 2005 att ske. Revideringarna vilket skedde 1998 respektive 2013 kommer i stora drag att nämnas i de avseende av relevans, men även där de har anknytning till det jag tidigare angett rörande 2005 års revidering 1

2. Barnens behov av skydd Att barn är i behov av skydd beror först och främst på att de i sig är en utsatt grupp. Med detta menas att barn generellt sett själva har svårt att tillvarata sina egna intressen samt också skilja på rätt och fel. Men även för att barn är en utsatt grupp behöver de hjälp så att de erhåller samt uppnår det värde varje människa, även barn, har rätt till. 1 Det är därför viktigt att barn erhåller stöd, omtanke och uppfostran på det sätt vilket gör att de växer upp till starka individer som bland annat kan skilja på rätt och fel. Då man pratar om omständigheter, vilka är hot mot barns hälsa men även utveckling, rör detta situationer då barnet antingen skadas fysiskt eller känslomässigt eller att båda dessa tar skada. Men det finns även andra omständigheter vilket kan påverka barnet under dess uppväxt på ett negativt sätt. Exempel på detta är då det inte föreligger någon känslomässig eller någon stimulans över huvud taget mellan vårdnadshavare och barn. Men även att barnets mest grundläggande behov rörande mat, sömn och kläder ej tillgodoses. 2 Dock finns det vissa grupper inom vilket barn som lever anses löpa en stor risk och alltså befinna sig i en så kallad riskzon. Detta gör att dessa barn särskilt bör bli uppmärksammade eller observerade. Till dessa grupper hör barn som: 3 Utsatts för antingen fysiskt- eller psykiskt våld eller sexuella övergrepp Har biologiska föräldrar vilka är missbrukare, psykiskt sjuka eller utvecklingsstörda Har biologiska föräldrar vilka misshandlas Försummats Lever i en familj vilket har en ekonomiskt utsatt situation Innan 1990-talet ansågs inte barn ha några egna rättigheter eller värden, detta är dock inte fallet idag då barn nu har en egen rättsstatus. Barns rättigheter samt behov av skydd är idag något som reglerats genom lagstiftning på både internationell och nationell nivå. Detta är även något som ständigt diskuteras för att de problem som fortfarande föreligger samt behovet av att skydda barn världen över i framtiden skall minskas respektive ökas. 4 En professor samt internationellt erkänd expert på problematiken som rör barn som far illa är James Garbarinos. Han har författat sju så kallade att-satser. Ur en global synvinkel sammanfattar dessa sju punkter vad eller vilka barns universella grundläggande behov är, detta utifrån vad barnexperter anser att dessa är: 5 1. Att den nära omvärlden upplevs som stabil 2. Att en känsla av trygghet samt skydd föreligger 3. Att bli bekräftade samt känna sig värdefulla 4. Att ett umgänge med de barnet anser sig knutna till föreligger 1 Vad säger LVU? s. 10. 2 Vad säger LVU? s. 5. 3 Vad säger LVU? s. 14-15. 4 Vad säger LVU? s. 7. 5 Vad säger LVU? s. 9. 2

5. Att en känsla av delaktighet i sådant som är större än en själv föreligger 6. Att en känsla av samhörighet i en specifik grupp föreligger 7. Att fred samt rättvisa upplevs 2.1 Internationellt Barns behov av skydd och stöd fastslogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Denna dag antogs en konvention, vilket kom att kallas Barnkonventionen, rörande barns rättigheter. Barnkonventionen är idag en internationell standard vilket ger alla barn samt ungdomar samma rättigheter till den dagen de fyller 18 år. 6 Den 2 september 1990 började Barnkonventionen att gälla som internationell lag, vilket består av 54 artiklar. 7 Till grund för konventionen finns fyra principer vilka syftar till att vägleda så att barn erhåller både medborgerliga-, politiska-, ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheter: 8 Inget barn får diskrimineras samt alla barn har samma rättigheter Barnets bästa skall vid alla beslut som rör barnet beaktas Alla barn har rätt till liv och utveckling Alla barns åsikter skall respekteras samt alla barn har rätt att uttrycka sin mening Idag har 193 länder anslutit sig till Barnkonventionen och förpliktar sig på så sätt att använda alla resurser för att uppfylla samt se till att de rättigheter vilket tillkommer barn enligt denna konvention efterlevs. 9 De konventionsstater som ratificerat Barnkonventionen är skyldiga att tidigast två år efter deras ratificering lämna in en rapport rörande vilka åtgärder de vidtagit, detta sker sedan vart femte år. Rapporten lämnas in till barnrättskommittén vilket har sitt säte i Genève och består av 18 oberoende experter, även kallade kommittéledamöter, vilka har valts och nominerats av konventionsstaterna. Barnrättskommitténs främsta uppgift är att konstruktivt kritisera samt diskutera de åtgärder det granskade landet vidtagit. Men kommittén skall även ge förslag samt rekommendationer på ytterligare åtgärder landet bör vidta för att Barnkonventionens syfte skall uppnås. 10 2.2 Nationellt Sverige anslöt sig till FN:s barnkonvention den 21 juni 1990. Detta betyder att Sverige från och med detta är skyldiga att iaktta men även att se till att de bestämmelser vilka återges i konventionen, efterlevs i Sverige genom lagar samt andra skyddsregler nationellt. 11 Sverige har haft en framträdande roll gällande att förespråka barnens rättigheter. Detta har dels skett till följd av att Sverige genom UNICEF, vilket är ett obundet politiskt och religiöst FN-organ 12, velat se till att barnens rättigheter får ett större utrymme. Men även att fler inser vikten av att detta tillförsäkras barnen. Sverige hade även en viktig roll då Barnkonventionen 6 Rädda Barnen hämtad 2013-12-04. 7 Unicef hämtad 2013-12-04. 8 Unicef hämtad 2013-12-04. 9 Rädda Barnen hämtad 2013-12-04. 10 Unicef hämtad 2013-12-04. 11 Vad säger LVU? s. 10. 12 Unicef hämtad 2013-12-04. 3

tillkom. Var ett av de länder vilket tog initiativ till att ett toppmöte gällande barn hölls i New York 1990. Men även värdland då det i Stockholm 1996 hölls en världskongress mot kommersiell sexuell exploatering av barn. 13 13 SOU 1997:116 s. 109. 4

3. Sexualbrott i Brottsbalken 3.1 Inledande definitioner Som inledning till detta avsnitt vill jag börja med att definiera innebörden av orden sexuell handling samt sexuellt övergrepp. Nedan följer en redogörelse av begreppet sexuell handling: 14 Handlingen skall ha haft en påtagligt sexuell prägel vilket typiskt sett innebär att handlingen skall ge eller tillfredsställa antingen bådas eller ena personens sexuella begär. Huvudregel är att fysisk beröring av antingen den ena partens könsorgan eller den ena partens kropp med den andra partens könsorgan med någorlunda varaktighet skall ha skett, till detta finns det dock undantag sett till vilken karaktär handlingen haft. Undantagsfallen kan exempelvis handla om situationer då en person samtidigt som denne smeker sig själv rör vid en annan person eller att denne får en annan person att själv onanera. Direkt tillfredsställelse av könet/en är inte avgörande Vaginala, orala samt anala samlag Penetration med antingen föremål, hand eller fingrar vaginalt eller analt Onani Handlingar som liknar de vid samlag trots att ingen direkt kroppslig beröring på grund av kläder uppstått. Andra handlingar som exempelvis att få utlösning, urinera eller bajsa på en annan persons kropp om dessa handlingar har haft ett sexuellt syfte. Med vilket menas att handlingen ger eller tillfredsställer antingen bådas eller ena partens sexuella begär. Rörande detta sker det dock en helhetsbedömning från fall till fall rörande hur dessa i olika ärenden skall bedömas. Med sexuella övergrepp vilka är riktade mot barn menas alla sexuella handlingar som personer begår mot barnets vilja genom att utnyttja att barnet befinner sig i en beroendeställning, inte förstår, är mogen för eller ens kan ge samtycke till. Det betyder även att handlingar vilka kränker barnets integritet samt tillfredsställelse vilket grundas i gärningspersonens behov omfattas. Begreppet sexuella övergrepp omfattar bland annat handlingar som innebär icke-fysisk kontakt eller fysisk kontakt. Med icke-fysisk kontakt menas ord eller meningar av sexuell karaktär, blottning eller att se på filmer eller bilder av pornografisk karaktär tillsammans med barnet. Med fysisk kontakt menas beröring av könsorgan eller bröst vilket är av sexuell karaktär, inom detta ryms också onani. Till sexuella övergrepp vilka anses vara av de allvarligaste slaget räknas handlingar som innebär att ett vaginalt, analt eller oralt samlag blir fullbordat. 15 14 Prop. 2004/05:45 s. 33-34. 15 Prop. 2002/03:53 s. 48. 5

Med sexuella övergrepp generellt menas när någon gör något mot någon annans vilja med syfte att sexuellt kränka den personens integritet. Detta genom att utföra handlingar vilka ger gärningspersonen sexuell njutning. 3.2 Revidering av sexualbrottslagstiftningen Sexualbrottslagstiftningen har under åren genomgått en rad förändringar. I detta fall särskilt de förbättringar samt lagändringar som genomfördes 1998, 2005 och 2013 bland annat i Brottsbalkens sjätte kapitel. 16 3.2.1 Revideringen 1998 Den lagändring som skedde 1998 17 ledde till att de sexuella övergrepp då förövaren använt sig av ett föremål eller liknande inte längre skulle betecknas som sexuellt tvång. Denna handling skulle nu istället i allt större grad, omfattas av våldtäktsparagrafen 18. Detta medförde att våldtäktsparagrafen omformulerades på så sätt att all kränkning som är jämförlig med ett påtvingat samlag skall betecknas som våldtäkt. 19 Det skedde alltså en utvidgning av begreppet sexuell handling så att fler handlingar skulle omfattas av våldtäktsparagrafen. Bedömningen av handlingen skall ske objektivt för att utreda huruvida handlingen typiskt sett innebär en sådan kränkning som den vid ett påtvingat samlag. Med andra ord fick kränkningens art här ett större utrymme vid bedömningen än den sexuella handlingen i sig. 20 3.2.2 Revideringen 2005 De förändringar som skedde 2005 21 kommer jag nedan att redogöra för mer utförligt. 22 Det gjordes en sänkning rörande kravet på våld i samband med sexuella övergrepp samt att hot rekvisitet i våldtäktsparagrafen omformulerades. Dessa förändringar innebär att handlingar vilka tidigare bedömts som sexuellt tvång nu istället faller in under våldtäktsparagafen. 23 Sänkningen rörande kravet på våld innebär en omformulering av det som i straffrättsliga sammanhang kallas våld å person till våld mot person. Detta gör att våldsanvändningen utvidgas från misshandel och annat fysiskt våld till att även omfatta handlingar som fasthållning, knuffar eller att rycka i en annan människas arm. Formuleringen av hot i våldtäktsparagrafen var tidigare genom hot som innebär eller för den hotade framstår som trängande fara fick istället i 2005 års lag formuleringen genom hot om brottslig gärning. Detta innebär att själva hotet inte längre nödvändigtvis behöver utgöra så kallade råntvång, utan även andra hot vilka inte är av lika allvarlig karaktär nu även kommer att göra att ansvar för våldtäkt kan utdömas. Med råntvång menas hot vilka innebär våld mot 16 BRÅ rapport 2011:6 s. 26. 17 Lag 1998:393, trädde i kraft 1 juli 1998. 18 BrB 6 kap 1. 19 Prop. 1997/98:55 s. 91. 20 Prop. 1997/98:55 s. 91 samt Prop. 2004/05:45 s. 36. 21 Lag 2005:90, trädde i kraft 1 april 2005. 22 Se BRÅ rapport 2011:6 s. 29-34. 23 Prop. 2004/05:45 s. 43-45. 6

liv eller hälsa eller andra betydelsefulla intressen, vilket kommer att ske omedelbart i samband med själva hoten. Detta betyder att situationer då en person exempelvis kan få en annan person att utföra vissa sexuella handlingar med hot om att annars förstöra dennes egendom eller dylikt nu faller in inom våldtäktsparagrafens tillämpningsområde. 24 Tagit bort en formulering samt lagt till ett stycke rörande omständigheterna då brottet begicks. I den tidigare lagstiftningen fanns formuleringen med våld jämställs att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd, detta ersattes 2005 av ett stycke som bland annat innehåller formuleringen otillbörligt utnyttja att personen befinner sig i ett hjälplöst tillstånd. Denna omformulering av lagrummet gör att en person nu kan tilldömas ansvar för våldtäkt om personen i fråga utnyttjat en annan persons hjälplösa tillstånd, då denne utfört sexuella handlingar mot dennes vilja. Med hjälplöst tillstånd menas exempelvis berusning av alkohol eller droger och sjukdom. En allmän motivering till hjälplöst tillstånd är en person som är så hjälplös eller befinner sig i en så utsatt situation att något våld inte behövs för att utföra gärningen. 25 Paragrafen våldtäkt mot barn 26 infördes för att se till att barn och ungdomars skydd mot att utnyttjas i sexuella sammanhang blev starkare. Införandet av en till våldtäktsparagraf tillämplig på sexualbrott mot barn medförde att det i modern tid blev möjligt att tilldöma en gärningsperson ansvar för våldtäkt mot barn utan att någon form av våld, hot eller tvång utövades i samband med våldtäkten. Paragrafens grundläggande mening är att oavsett vilket tillvägagångssätt en gärningsperson använt vid tillfället ska alla samlag samt sexuella handlingar mot barn under 15 år bedömas som våldtäkt mot barn. Detta gäller även de fall där gärningspersonen är förälder eller vårdnadshavare till barn över 15 år men under 18 år. 27 Utvidgning av innebörden av begreppet vårdnadshavare vilket gör att det nu blir fler personer som omfattas av de absoluta skyddet mot sexuella närmanden, vilket tillskrivs barn och ungdomar. De som nu bör omfattas av begreppet är biologiska föräldrar, mor- och farföräldrar, personer som ansvarar för barnets eller ungdomens vård och fostran på grund av ett myndighetsbeslut samt andra vuxna som står barnet eller ungdomen mycket nära. Med vilket menas att dem har en ställning som liknar den personer som är ansvarig/a för barnets uppfostran har. Exempelvis kan detta röra sig om en ny partner till någon av de biologiska föräldrarna. 28 Undantag medgavs till det absoluta skyddet mot sexuella handlingar barn och ungdomar tillskrevs i och med 2005 års lag. Dessa undantag gör att det finns utrymme för att göra en mildare bedömning av olika omständigheter i ärendet. Då det i BrB infördes en ny bestämmelse vilket reglerar våldtäkt mot barn, som säger att det aldrig är tillåtet att ha sexuellt umgänge med en person som är under 15 år. Kommer detta leda till att alla situationer mellan en person som är under och en person som är över 15 år, vilka har sexuellt 24 BRÅ rapport 2011:6 s. 30 samt Prop. 2004/05:45 s. 41-45. 25 BRÅ rapport 2011:6 s. 30-31 samt Prop. 2004/05:45 s. 39. 26 BrB 6 kap 4. 27 BRÅ rapport 2011:6 s. 31-32 samt Prop. 2004/05:45 s. 142-143. 28 Prop. 2004/05:45 s. 73. 7

umgänge med varandra, faller in inom detta tillämpningsområde. Anledning till att det bör finnas en möjlighet att göra en mildare bedömning rörande dessa situationer är att det sexuella umgänget mellan de båda faktiskt kan ha skett genom både total frivillighet samt ömsesidighet. Enligt Sveriges Advokatsamfund vore det olämpligt men även missvisande att dessa situationer klassificeras som våldtäkt mot barn. Det dessa situationer istället borde klassificeras som är sexuellt utnyttjande av barn. 29 Preskriptionstiden för sexualbrott av grövre karaktär mot barn under 18 år utökades i och med 2005 års lagstiftning. Istället för att räknas från den tidpunkt då brottet begicks till att istället börja löpa från den dag barnet fyllt 18 år, det vill säga då barnet uppnått myndighetsålder. Denna utökning är av särskild vikt för att de skydds- samt rättighetsregler enligt FN:s barnkonvention, vilket tillkommer alla människor under 18 år eller respektive medlemslands myndighetsålder 30, skall kunna efterlevas. Utökningen av preskriptionstiden gäller dock inte brottet sexuellt umgänge med avkomling då dessa brott rör barn till gärningspersonen som har fyllt 18 år och heller inte brottet sexuellt umgänge med syskon då regeringen inte anser att detta karakteriseras som ett sexualbrott av grövre karaktär mot barn under 15 år. 31 Svenska domstolar gavs större möjligheter att döma svenska medborgare för sexualbrott av allvarligare karaktär vilka begåtts mot barn under 18 år i andra länder, då kravet om dubbel straffbarhet togs bort gällande vissa sexualbrott. Anledning till att dubbel straffbarhet rörande vissa sexualbrott mot barn togs bort, grundas i de skydds- samt rättighetsregler vilket tillkommer alla barn under 18 år enligt FN:s barnkonvention. Med detta menas att alla länder som har undertecknat denna konvention är skyldiga att internationellt samarbeta så att konventionens syfte efterlevs. Detta medför att varje medlemsstat har en skyldighet att se till att enskilda medborgare lagförs för sexualbrott de begår mot barn under 18 år, i ett annat land där brottet ännu inte var/är straffbelagt. Om detta sker från varje medlemsstats håll kommer detta starkt bidra till kampen mot alla former av sexualbrott mot barn. En förutsättning för att denna undantagsregel till dubbel straffbarhet skall bli tillämplig är dels att barnet vilket brottet begås mot skall vara under 18 år, straffansvar vid försök till brott skall vara påbjudet och brottets straffskala skall ej innefatta böter utan fängelse. 32 3.2.3 Revideringen 2013 Den lagändring som skedde 2013 33 ledde till att formuleringen rörande själva kränkningen i både BrB 6:1 samt BrB 6:4 ändrades från kränkningens art och omständigheterna i övrigt till kränkningens allvar. Detta för att det vid bedömning skall läggas ytterligare fokus på själva kränkningen, för att på så sätt se huruvida kränkningens allvar är jämförlig med ett samlag. Våldtäktsbestämmelserna omfattar både samlag och andra sexuella handlingar vilka är jämförliga med samlag, vilket betyder att samlag används som jämförelse norm. På så sätt skall den kränkning som uppstår vid andra sexuella handlingar än samlag jämföras med den 29 BrB 6 kap 5 samt Prop. 2004/05:45 s. 77. 30 FN:s barnkonvention artikel 1. 31 BRÅ rapport 2001:6 s. 33 samt Prop. 2004/05:45 s. 121-124. 32 Prop. 2004/05:45 s. 127-128. 33 Lag 2013:365, trädde i kraft 1 juli 2013. 8

kränkning som uppstår vid ett påtvingat samlag. Med andra ord görs bedömningen utifrån vilken nivå kränkningen på grund av den sexuella handlingen har legat på. Det skall alltså inte göras någon jämförelse mellan sexuella handlingar i sig utan istället mellan kränkningarna. Slutligen menas det alltså att den kränkning som uppstår vid ett påtvingat samlag är så pass allvarlig att bedömningen gällande andra sexuella handlingar på så sätt skall ske utifrån hur allvarliga de är i kränkningshänseende. 34 En utvidgning av tillämpningsområdet för grovt sexuella övergrepp mot barn skedde. Detta för att det skall ses särskilt allvarligt på om det är någon i ett barns närhet, exempelvis en förälder, styvförälder eller en anställd på en skola som begår de sexuella övergreppen mot barnet. Att det är personer i ett barns närhet som begår sexuella övergrepp mot barn är relativt vanligt, därför är en utvidgning av detta slag av vikt. Det gjordes även en höjning ifråga om straff gällande grova sexuella övergrepp på barn, från fängelse i sex månader som minimum till ett år som minimum. En höjning av detta slag motsvarar bättre det allvar som föreligger i brottet. Eftersom det rör sig om ett grovt brott skall straffet även återspegla detta. 35 Det gjordes även ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet gällande brotten utnyttjande av barn för sexuell posering, brott av normalgraden samt köp av sexuell handling av barn. Detta hade grund i att dessa undantag gjorde att kraven enligt Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp uppfylldes. Detta gör att svensk domstol nu kan bestraffa svenska medborgare för dessa brott då brotten begås utomlands. 36 Preskriptionstiden för brott vilka gäller utnyttjande av barn för sexuell posering 37 skall nu istället börja löpa från och med den dag barnet fyllt 18 år eller denne skulle ha fyllt 18 år, detta gäller även försök till detta brott. Denna förlängning av preskriptionstiden genomfördes för att uppfylla de krav vilka ställdes i och med ovan nämnda konvention. Men förlängningen av preskriptionstiden skedde även för att många fall av sexuella övergrepp inte upptäcks eller kommer fram förrän lång tid har gått. Detta har även grund i att många barn inte kan berätta vad de varit med om förrän de kommit upp i den övre tonåren, då det är först då de uppnår en viss självständighet samt mognad. 38 3.3 Relevant lagstiftning av vikt för denna utredning Nedan följer en redogörelse av sexualbrott vilka riktas mot barn i Brottsbalkens sjätte kapitel. 3.3.1 Våldtäkt mot barn BrB 6 kap 4 Den som har samlag med ett barn under femton år eller som med ett sådant barn genomför en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, 34 Prop. 2012/13:111 s. 34-38. 35 Prop. 2012/13:111 s. 45-52. 36 Council of Europe Convention on the Protection of Children against Sexual Exploitation and Sexual Abuse, CETS nr. 201, Prop. 2012/13:111 s. 55-56, Prop. 2012/13:111 Bilaga 4-5 s. 130-176 samt Prop. 2012/13:111 s. 104-106. 37 BrB 6 kap 8. 38 Prop. 2012/13:111 s. 106-108. 9

döms för våldtäkt mot barn till fängelse i lägst två och högst sex år. Detsamma gäller den som begår en gärning som avses i första stycket mot ett barn som fyllt femton men inte arton år och som är avkomling till gärningsmannen eller står under fostran av eller har ett liknande förhållande till gärningsmannen, eller för vars vård eller tillsyn gärningsmannen ska svara på grund av en myndighets beslut. Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt mot barn till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Denna paragraf uppställer ej något krav på att gärningspersonen vid tillfället måste ha använt våld eller hot men blir även tillämplig då gärningspersonen använt sig av våld eller hot. 39 Vidare innehåller denna paragraf ett absolut förbud mot att utföra eller förmå någon till sexuella handlingar då gärningspersonen faller in under någon av beskrivningen i paragrafens andra stycke. 40 Med samlag i paragrafen avses enbart vaginala samlag vilka ej behöver vara fullbordade för att räknas som samlag. Som samlag avses även då endast beröring mellan könsdelar har skett. 41 Med formuleringen barnets låga ålder, vilket bland annat kan tillmätas betydelse vid bedömning huruvida brottet skall bedömas som grovt eller ej, följer nu en förklaring av dess betydelse då formuleringen kan uppfattas som vag. Då ett barns låga ålder benämns på detta särskilda sätt som en kvalificerande omständighet avser detta att markera det särskilda skydd yngre barn skall tillförsäkras mot sexuella övergrepp. Med detta menas, ur allmän synpunkt, att ju lägre offrets ålder är desto större betydelse får detta vid bedömningen. Men det finns dock anledningar vilka kan göra att övergrepp mot äldre barn skall bedömas som grova, dessa rör bland annat personliga omständigheter hos offret till vilket hänsyn skall tas. Sexuella övergrepp mot barn medför risker för bestående men hos barnet, men dessa bestående men är inte direkt relaterade till barnets ålder utan hör även ihop med både barnets sociala samt personliga mognad. 42 Gällande formuleringen särskild hänsynslöshet eller råhet, vilket även det kan tillmätas betydelse vid bedömning huruvida brottet skall bedömas som grovt eller ej, följer nu även av detta en förklaring. Hänsynslöshet eller råhet omfattar situationer vilka är att anse som så brutala att de klart överstiger dem allmänt vedertagna kännetecken för våldtäktsbrott som finns. Upprepade eller långdragna övergrepp kan många gånger omfattas av detta oberoende av om gärningspersonen vid tillfället använt sig av hot eller våld. Det kan även omfatta situationer där offret är invalid eller befinner sig i ett särskilt utsatt läge som gärningspersonen utnyttjat. Det tillvägagångsätt gärningspersonen använt sig av vid tillfället är en omständighet vilket särskilt skall beaktas gällande bedömningen huruvida gärningen begåtts med särskild 39 Se Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 4, not 223, den 27 december 2013. 40 Se Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 4, not 226, den 27 december 2013. 41 Se Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 1, not 203, den 27 december 2013. 42 Prop. 1991/92:35 s. 13. 10

hänsynslöshet eller råhet. Situationer då offret upplevt övergreppet som oerhört skrämmande men även en känsla av absolut hjälplöshet har funnits, är sådana övergrepp vilka utgör ytterst allvarliga integritetskränkningar. Detta trots att det då övergreppet begicks ej skett någon allvarlig misshandel eller övergreppet haft inslag av direkt förnedring, förutom det dessa övergrepp i sig medför. Exempel på dessa situationer är så kallade gruppvåldtäkter. 43 3.3.2 Sexuellt utnyttjande av barn BrB 6 kap 5 Är ett brott som avses i 4 första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre allvarligt, döms för sexuellt utnyttjande av barn till fängelse i högst fyra år. Denna paragraf kom till i och med reformen av sexualbrottslagstiftningen 2005. Tillämpningen av denna paragraf är exempelvis sådana situationer där personer har frivilligt samlag med varandra där den ena parten är över 15 år och den andra är strax under 15 år. Paragrafen saknar dock helt betydelse då brottet begås mot yngre barn. Denna paragraf skall dock tillämpas med stor restriktivitet och hänsyn skall, vid bedömningen, tas till alla omständigheter vid brottet. För att denna paragraf skall bli tillämplig krävs dock att den person vilket gärningen riktas mot haft förutsättning att både bedöma samt ta ställning till den aktuella situationen, dock skall det här tas hänsyn till personens utveckling och omständigheterna i övrigt. 44 3.3.3 Sexuellt övergrepp mot barn BrB 6 kap 6 Den som genomför en annan sexuell handling än som avses i 4 och 5 med ett barn under femton år, eller med ett barn som fyllt femton men inte arton år och som gärningsmannen står i ett sådant förhållande till som avses i 4 andra stycket, döms för sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i högst två år. Är brottet grovt, döms för grovt sexuellt övergrepp mot barn till fängelse i lägst ett och högst sex år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningsmannen är närstående till barnet eller i övrigt utnyttjat sin ställning eller missbrukat ett särskilt förtroende eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om brottet med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars inneburit ett hänsynslöst utnyttjande av barnet. Denna paragraf är subsidiär till BrB 6:4 samt 6:5. Här krävs det inte heller att det förekommit något hot eller våld, men även denna bestämmelse blir tillämplig om dessa omständigheter har förekommit. Gällande huruvida brottet skall bedömas som grovt eller ej anger förarbeten att våld vilket i sig utgör en allvarlig misshandel, är tillräckligt för att gärningen skall bedömas som grov. De kraven vilka finns på grov misshandel behöver med andra ord ej uppfyllas helt. Hot där vapen eller andra föremål, vilka i sig kan orsaka allvarlig kroppsskada, kan ge anledning att bedöma brottet som grovt. Att bedöma ett brott som grovt skall även som huvudregel ske då fler än en förgripit sig på offret eller där fler har deltagit i övergreppet. Med detta menas att då offret antingen sammanlagt utsatts för ett flertal övergrepp, vilka 43 Prop. 1991/92:35 s. 13-14. 44 Prop. 2004/05:45 s. 76-77 samt s. 144. 11

utförts av olika personer var för sig och i en följd eller då det vid övergreppet deltar fler än en person samtidigt. Detta gör att det inte föreligger något krav på att alla deltagande skall kunna dömas som gärningsmän, även den som på annat sätt varit aktivt deltagande vid övergreppet omfattas. Dock omfattas inte allt handlande vilket i sig kan göra att ett medverkansansvar blir aktuellt i formuleringen på annat sätt deltagit i övergreppet. Detta får betydelsen att om ett offer utsätts för ett flertal övergrepp men endast ett av dessa övergrepp är ett samlag eller en jämförlig sexuell handling, leder detta som huvudregel till att den vilket begått samlaget eller den jämförliga sexuella handlingen tilldöms ett grovt ansvar för gärningen. Detta förutsätter dock att personen i sig haft ett uppsåt i förhållande till att de är flera personer som förgriper sig på offret. Gällande de andra deltagande skall bedömningen här gälla personerna var för sig efter deras respektive handlande samt uppsåt. 45 3.3.4 Samlag med avkomling BrB 6 kap 7 Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med eget barn eller dess avkomling, döms för samlag med avkomling till fängelse i högst två år. Den som, i annat fall än som avses förut i detta kapitel, har samlag med sitt helsyskon, döms för samlag med syskon till fängelse i högst ett år. Vad som sägs i denna paragraf gäller inte den som förmåtts till gärningen genom olaga tvång eller på annat otillbörligt sätt. Det släktskap som åsyftas i denna paragraf är det biologiska släktskapet vilket gör att adoptivsamt styvbarnsförhållanden inte omfattas av denna paragrafs tillämpningsområde. Gällande samlag med eget barn eller dess avkomling är det den äldres handlande som är straffbart, den yngre är fri från ansvar. Gällande samlag med helsyskon är bådas handlande straffbart. Med samlag menas även här vaginala samlag, dock behöver de ej vara fullbordade. Som samlag räknas även då det endast skett en beröring mellan könsdelar. Denna paragraf genomgick i och med reformen 2005 endast språkliga förändringar. Bestämmelsens betydelse i sak är därför densamma som tidigare. 46 45 Se Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 6, not 232, den 29 december 2013 samt Prop. 2004/05:45 s. 139. 46 Se Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 7, not 237, den 29 december 2013 samt Karnov internet, Brottsbalken (1962:700) 6 kap. 1, not 203, den 29 december 2013, Prop. 2004/05:45 s. 83 samt Prop. 1983/84:105 s. 33-34 och s. 54. 12

4. Socialtjänsten 1980 tillkom Socialtjänstlagen (SFS 1980:620) efter en statlig socialutredning på 1970-talet. Sedan tillkomsten har lagen omarbetats två gånger och har numera SFS numret 2001:453. Avsikten med den gamla sociallagstiftningen var att i stort sett få en enhetlig kommunal socialvård. 47 Socialtjänstlagen är en så kallad målinriktad ramlag med vilket menas att den innehåller regler om vissa skyldigheter kommuner nationellt har att förhålla sig till, men lagen innehåller även rättigheter för enskilda nationellt. Detta gör dels att kommunerna har stora möjligheter att utforma respektive kommuns socialtjänst på det sätt de önskar, så länge detta följer de mål samt regler som finns. Å andra sidan gör detta att socialtjänstlagen medger att enskilda har vissa rättigheter att erhålla exempelvis ekonomisk hjälp, då detta är behövligt ur existens synpunkt eller för att uppnå en skälig levnadsnivå. 48 4.1 Hur Socialtjänsten skall bedriva sitt arbete Detta fastställs genom portalparagrafen i SoL 1:1, vilket anger grundläggande mål samt värderingar. Socialtjänstens arbete skall präglas av demokrati och solidaritet samt ett främjande av både social och ekonomisk trygghet för människor. Men även av att jämlika levnadsvillkor samt ett aktivt deltagande i samhällslivet uppnås. 49 Socialtjänsten bedriver sin verksamhet utifrån två grundläggande principer vilka är självbestämmande och frivillighet. Med detta menas att socialtjänsten i deras arbete aldrig får tvinga eller övertala en människa att ta emot hjälp. De skall hjälpa en människa så länge denne själv vill samt inser att denne behöver socialtjänstens hjälp. 50 Rörande denna frivillighet och att enskilda skall ge samtycke till vård enligt SoL finns det inga formella krav på hur detta samtycke skall utformas. Detta betyder att samtycket får ske muntligt men bör dock vara skriftligt samt nedtecknas på upprättad vårdplan. Att den enskilde eller andra inblandade parter förstår vad de lämnar samtycke till är av vikt för socialtjänsten. Trots att det föreligger ett samtycke, vilket ska respekteras, kan tvångsvård enligt LVU:s bestämmelser bli aktuellt då det föreligger särskilda skäl för misstanke att den vård som planerats riskeras. Viktigt att tillägga här är att detta samtycke när som helst kan tas tillbaka vilket leder till att insatserna från och med detta skall avslutas. Om socialnämnden i dessa fall anser att den enskilde ändå är i behov av vård kan nämnden ansöka om vård enligt LVU:s bestämmelser. 51 Men det finns tillfällen då socialtjänsten åsidosätter huvudprinciperna. Dessa undantagsfall rör då socialtjänsten måste ingripa för att det på ett eller annat sätt har framkommit att ett barn far illa. Socialtjänstens ingripande får då stöd av både SoL samt LVU 52. Detta visar sig genom att SoL bygger på frivillighet samt självbestämmande och LVU medger undantag till denna frivillighet vilket gör det möjligt för ett tvångsingripande, då detta behov föreligger. Dessa 47 Se Karnov internet, Socialtjänstlagen (2001:453), not *, den 15 november 2013. 48 Se Karnov internet, Socialtjänstlagen (2001:453) 1 kap, not 1, den 15 november 2013 samt Socialtjänstlagen 2013 s. 9. 49 Socialtjänstlagen 2013 s. 7. 50 Vad säger LVU? s. 6. 51 Vad säger LVU? s. 29. 52 SFS 1990:52 13

båda lagar skall med andra ord tillämpas parallellt. Situationer då ett tvångsingripande av ett barn kan bli aktuellt, rör antingen de fall vilka omnämns som miljö eller beteende. Med miljöfall menas att det i barnets hemmiljö finns omständigheter vilket gör att barnets grundläggande behov inte blir tillfredsställda. Se vidare rörande miljöfall i avsnitt 4.6.3. Med beteendefall menas omständigheter eller handlingar som barnet själv begår, vilka leder till självförstörelse eller nedbrytning. 53 Nationellt ansvarar varje kommun för socialtjänsten inom kommunens område. De uppgifter vilket åligger en kommun enligt SoL tillfaller den eller de nämnder vilka utses av kommunfullmäktige. Inom begreppet socialnämnd faller även andra nämnder, trots att det inte går under en socialnämnds beteckning, vilka bedriver uppgifter av socialkaraktär. Bestämmelserna om nämnder i KL skall tillämpas även på socialnämnder. 54 Handläggare hos socialnämnden innehar vid ärenden, vilket gör att ett tvångsingripande enligt LVU kan bli aktuellt, en ansvarighet att se till att det hos förvaltningsrätten ordnas med offentliga biträden till parterna i ärendet. När i ett ärende en handläggare specifikt skall se till att detta sker är dock svårt att säga. En bra vägledning rörande att detta dock bör aktualiseras är då vårdnadshavarna inte samtycker till en upprättad vårdplan eller när ett tvångsingripande enligt LVU inte kan uteslutas. Det är vanligt förekommande att det redan under handläggningstiden hos socialnämnden finns ett behov av offentliga biträden till parterna i ärendet. 55 Det är även viktigt att här tillägga att socialnämnden innehar en skyldighet att lämna en framställan om målsägarbiträde till behörig domstol i de fall då nämnden anser att det föreligger ett sådant behov för ett barn. 56 Vid ärenden då det föreligger en misstanke om att ett barn av en vårdnadshavare eller någon annan närstående till barnet begått ett brott mot barnet, kan barnet istället få en annan särskild företrädare. De särskilda företrädarnas uppgifter är att under förundersökning samt rättegång se till att barnets rätt bevaras. Det styrande i deras handlingar skall utgå ifrån vad som anses vara barnets bästa. Dessa särskilda företrädare tillses efter en ansökan av en åklagare och ett bifall av en tingsrätt. 57 Det är även viktigt att tillägga att socialtjänstens arbete bör präglas av det så kallade barnperspektivet, vilket följer av FN:s barnkonvention. Med barnperspektiv menas att även barn innehar ett fullt människovärde samt rätt till skydd av sin integritet vilket båda bör respekteras. Med perspektiv menas synvinkel vilket gör att ordet barnperspektiv kan få flera förklaringar. Att saker bör ses ur barnets synvinkel och att vuxna ser barnet är två exempel på förklaringar hur detta bör kunna tolkas. Då socialtjänsten bedriver sitt arbete bör arbetet präglas av båda dessa förklaringar. Då beslut skall fattas för ett barn skall det göras en bedömning av vad som är barnets bästa genom att olika förslag på lösningar vägs mot varandra. Detta gör att det inte alltid fattas ett beslut vilket är till barnets bästa men vad som är barnets bästa skall alltid beaktas, utredas samt redovisas. Barnperspektivet kan dock stå i motsatsförhållande till vuxenperspektivet. Det är dock viktigt att inte isolera varken barnen 53 Vad säger LVU? s. 6. 54 SoL 2 kap 4, SoL 10 kap 1 samt Handläggning inom Socialtjänsten s. 41-42. 55 Socialtjänstlagen 2013 s. 162-163. 56 SoF 5 kap 2. 57 Lag om särskild företrädare för barn 1-4 samt Socialtjänstlagen 2013 s. 163. 14

från sina föräldrar eller föräldrarna från sina barn. Att föräldrarna erhåller den hjälp de behöver från socialtjänsten kan ju även bidra till att barnets intressen hjälps. Men i de fall då det uppstår en intressekonflikt mellan barnets respektive vårdnadshavares intressen skall barnets intressen prioriteras. 58 Inom socialtjänsten föreligger det ett omfattande samt ett generellt sett starkt sekretesskydd vilket gäller personliga förhållanden. Det finns dock situationer eller omständigheter vilket gör att socialnämnden kan bryta denna huvudregel, vilket säger att sekretess råder inom socialtjänsten, och då lämna ut dessa uppgifter. 59 Av vikt för denna utredning medger detta undantag till sekretess att socialnämnden då de misstänker att ett barn utsatts för ett brott enligt BrB 6 kapitel, sexualbrott, kan anmäla detta till åklagar- eller polismyndighet. Anledningen till att denna sekretessbrytande bestämmelse finns är för att de människor som arbetar inom social- eller sjukvård inte ska ha möjlighet att medverka till att ett brott av allvarlig karaktär mot barn, vilket begåtts av dennes vårdnadshavare eller någon annan närstående, döljs. Gällande detta skall hänsyn tas till barnets bästa vilket gör att iblandade myndigheter i varje enskilt fall skall göra en bedömning med utgångspunkt i detta. 60 Värt att tillägga här är att socialtjänsten ej innehar någon skyldighet att polisanmäla brott eller misstanke om brott. Detta kan dock ske efter att socialnämnden gjort en bedömning utifrån vilka för- och nackdelar en polisanmälan kan leda till och sedan efter denna bedömning välja det alternativ vilket de anser är mest passande i ärendet. 61 Av SoL 14:1 framgår det vilka som omfattas av den obligatoriska anmälningsplikten. Av första stycket, första meningen, kan det utläsas att myndigheter samt yrkessamma personer är skyldiga att genast anmäla då de i sin verksamhet får kännedom eller misstanke om att ett barn far illa. Anmälan sker till socialnämnden. Detta betyder att anmälaren endast skall utgå från sig själv och sin egen bedömning samt observationer rörande huruvida ett barn far illa eller misstänks fara illa. Vad som omfattas av begreppet fara illa beror på omständigheterna i övrigt men även den ålder barnet är i. Att redogöra för specifika exempel då barn far illa är inte något som är möjligt. Dock kan detta avse situationer som att ett barn eller en ungdom i sitt hem drabbas av sexuella övergrepp, fysiskt- eller psykiskt våld eller försummelse, kränkningar samt att det i relationen mellan barnet eller ungdomen och dennes familj finns allvarliga problem. I SoL 14:1 1-2 punkten, återfinns de myndigheter som omfattas av anmälningsskyldigheten. De myndigheter det här talas om är de vilket bland annat innehar barn och ungdomar som arbetsområde, hälso- och sjukvård, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänst men även kriminalvård. Dessa myndigheter omfattas av denna plikt då de genom sitt dagliga arbete får en inblick i barn och ungdomar och deras liv på ett sätt vilket gör att möjligheten att upptäcka omständigheter vilket kan visa att ett barn far illa är stor. Exempelvis kan detta röra sig om skolväsendet, barn- och mördravårdcentraler samt tandvården. Vidare anger den tredje punkten i ovan angivna paragraf, att de som är 58 Prop. 1996/97:124 s. 99-100. 59 Se Karnov internet, Socialtjänstlagen (2001:453) 12 kap. 10, not 322, den 18 november 2013 samt SoL 12 kap 10. 60 Se Karnov internet, Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 10 kap. 21, not 134, den 18 november 2013 samt OSL 10 kap 21. 61 Socialtjänstlagen 2013 s. 189. 15

anställda i sådana myndigheter, vilket menas i 1-2 punkten, omfattas av anmälningsskyldigheten. För dessa inträder deras plikt då de genom sin verksamhet får vetskap eller misstanke om att ett barn far illa. Även fjärde punkten i ovan angivna paragraf, anger att anmälningsskyldigheten omfattar dem som arbetar med arbetsuppgifter rörande barn och ungdomar, hälso- och sjukvården eller inom socialtjänstens områden i enskilda verksamheter vilka utövas yrkesmässigt. Slutligen omfattas de vilka arbetar inom familjerådgivning av anmälningsskyldigheten då de i sin verksamhetsutövning får vetskap om sexuellt utnyttjande av barn eller fysisk eller psykisk misshandel av barn i deras hemmiljö. Anmälningsskyldigheten är med andra ord inskränkt till ovan angivna omständigheter. 62 4.2 Annan tillämplig lagstiftning Socialtjänsten skall i sitt arbete förutom SoL även tillämpa vissa bestämmelser i Förvaltningslagen. 63 FL är en betydelsefull lagstiftning på så sätt att den ser till att enskilda erhåller rättssäkerhet då de är i kontakt med myndigheter men även för att den anger minimistandard. Med detta menas att det finns vissa områden där man angett vissa grundläggande regler som är av särskild vikt ur rättsskyddsaspekt. Med minimistandard menas att handläggningen hos förvaltningsmyndigheter skall vara av en viss standard, med andra ord finns det vissa saker man borde kunna förvänta sig av förvaltningsmyndigheter. Lagstiftningen är även subsidiär till annan lagstiftning med vilket menas att om det finns bestämmelser i annan lagstiftning skall dessa tillämpas, då detta ej är fallet skall FL tillämpas. 64 4.3 Tillsyn Staten utövar sin tillsyn över socialtjänstens arbete genom Socialstyrelsen. Denna tillsyn består framförallt av att se till att de beslut och det arbete socialtjänsten utför är lagliga samt bidrar till rättssäkerhet men även att se till att kompetensen inom vård och omsorg är kvalitativ. Även Justitieombudsmannen utövar tillsyn över socialtjänstens arbete. JO:s tillsyn består av inspektioner, granskningar samt utredningar som kan ske både genom eget initiativ från JO:s sida men även genom anmälan eller annan information från utomstående. Då JO meddelar ett beslut i något ärende rör detta vanligtvis hur sociallagstiftningen bör tolkas samt tillämpas. Vanligtvis består JO:s beslut alltså av riktlinjer. 65 4.4 Allmänt om handläggning av ärenden Då socialnämnden genom antingen ansökan, anmälan eller att de på annat sätt fått information om att de behöver inleda en utredning vilket kan orsaka någon form av åtgärd av socialnämnden, skall denna utredning ske utan dröjsmål. 66 En anmälan kan ske antingen skriftligt eller muntligt. Då muntliga anmälningar inkommer till socialtjänsten skall de dock 62 Socialtjänstlagen 2013 s. 197-200. 63 SoL 11 kap 7-9. 64 Socialtjänstlagen 2013 s. 172 samt Handläggning inom socialtjänsten s. 111. 65 Socialtjänstlagen 2013 s. 9 samt SoL 13 kap 1. 66 SoL 11 kap 1. 16