Årsrapport 2018 Nordisk kulturkontakt

Årsrapport 2018 1

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Årsrapport 2018 Nordisk kulturkontakt Innehåll I Inledning...3 II Årets aktiviteter och resultat...5 III Styrning och kontroll av verksamheten...9 IV Årsräkenskap...10 Bilagor: A. Årsrapporter för stödprogrammen...25 B. Mötesplatsens evenemang och aktiviteter...63 C. Mötesplatsens kalendarium...69 D. Anställda vid Nordisk kulturkontakt 2018...74 E. Styrelsen 2018...77 F. Projektet Norden i Fokus Finland...78 G. Samarbetsparter 2018...82 2

I Inledning Nordisk kulturkontakt är en officiell nordisk institution med uppdrag att vara en central nordisk mötesplats för kultur. Det sker genom administrationen av Nordiska ministerrådets stödprogram för kultursamarbete i Norden och Baltikum, där samarbete utgör kärnan i samtliga stödformer och gör det möjligt för människor att mötas. Det sker också genom evenemang och aktiviteter i vårt nordiska kulturcenter och specialbibliotek samt genom kommunikationsinsatser om verksamheten och om det nordiska kultursamarbetet. Vi skapar nordisk nytta Kulturmöten möten mellan människor, idéer, kulturer och projekt är en grundläggande del av det nordiska samarbetet. Genom kulturmöten skapas nya insikter, upplevelser, kunskap, utveckling, framsteg och inte minst social gemenskap och hållbarhet. Mobilitet är i sin tur en förutsättning för konstnärer och kulturutövare att utvecklas och lära sig av varandra. Det är också en av de grundläggande aspekterna inom de stödprogram som Nordisk kulturkontakt administrerar: att främja rörligheten och utbytet av tankar och idéer inom de nordiska och baltiska konstoch kulturfälten. År 2018 har varit ännu ett innehållsrikt och utvecklande år, och omvärldens intresse för Nordisk kulturkontakt är fortsatt stort. Det märks i kraftigt ökande publiksiffror, i att institutionen är en efterfrågad och uppskattad samarbetspart och i ett grundmurat förtroende för hur stödprogrammen administreras. Den förstärkning som den permanenta bemanningen av Nordiska ministerrådets projekt Norden i Fokus med placering vid Nordisk kulturkontakt innebär leder till många goda samarbeten och synergier i det utåtriktade arbetet. Fokus på tillgänglighet och inkludering Med visionen Alla skall kunna delta i kultur- och samhällsliv på lika villkor som ledstjärna vill Nordisk kulturkontakt visa att inga trösklar, vare sig fysiska eller mentala, får finnas. Alla ska kunna ta del av program och aktiviteter, oavsett bakgrund och kunskapsnivå. Med visionen som grund arbetar vi vidare med att nå såväl nya publikgrupper som nya samarbetspartners. Det gäller också i ambitionen att nå nya grupper av intressenter för stödprogrammen. 3

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Efter upphandling och med visionen som grund har konsultföretaget Ramboll anlitats för att genomföra en studie, dels över hur Nordisk kulturkontakt uppfattas av sin omvärld och vilka samarbetsparter vi bör prioritera, dels för att kartlägga och klarlägga vilka interna processer som finns och som behöver utvecklas. Studien har genomförts med hjälp av en så kallad PESTE-omvärldsanalys, workshopar med personalen och med en så kallad SWOT-analys av det finlandssvenska initiativet att inrätta ett nordiskt kulturcenter i en expanderande stadsdel i Helsingfors. Attraktiv och hållbar arbetsplats Antalet anställda uppgår vid årets slut till 17 personer varav elva är kvinnor och sex män. Av de anställda är en på moderskapsledighet. Därutöver tillkommer ett antal timanställda och praktikanter. Sjukfrån varon har varit 2,7 % vilket är på samma nivå som året innan. Som framgår av bilaga D var personalomsättningen oväntat stor under våren vilket medförde ett omfattande rekryteringsarbete. Skälen till de många vakanserna var flera. Som exempel kan nämnas föräldraledigheter, att ett par medarbetare efter 4 5 års anställning gick vidare i sina karriärer, att vikariat upphörde och att några medarbetare från Sverige och Danmark av familjeskäl valde att avsluta sina anställningar i förtid. Nordisk kulturkontakt strävar efter att utveckla såväl arbetssätt som arbetsmiljön för att kunna vara en fortsatt god och attraktiv arbetsplats. Personalen erhåller såväl gemensam som individuell kompetensutveckling, ofta i samarbete med de andra nordiska institutionerna i Helsingfors, NIVA och NVC. I september genomfördes en tvådagars studieresa till Tartu med workshops och gemensam verksamhetsplanering. Nordisk kulturkontakt har en uttalad vilja att leva som vi lär när det gäller hållbarhet och Agenda 2030. Sålunda försöker vi bland annat minska antalet flygresor, och för statistik över såväl antal flygresor/flygkilometer som utsläpp av koldioxid. Flygresorna klimatkompenserar vi genom ett projekt som bygger rena och energisnåla spisar i Uganda. Nordisk kulturkontakts hållbarhetstänk avspeglar sig också i strävan efter att ge kulturutövare en konkurrenskraftig ersättning för utfört arbete, vilket i sin tur sätter prägel på budgeteringsarbetet. Driften av verksamheten har varit väl fungerande. Nordisk kulturkontakts ekonomi är allmänt sett god. Räkenskaperna för 2018 visar ett underskott på basisdriften, men ett mindre än det budgeterade. Detta gör att institutionens eget kapital fortfarande är tillräckligt, ca 1,5 gånger 3-månadersregeln. Årsrapportens struktur Nordisk kulturkontakts årsrapport för 2018 visar efter ett inledande och översiktligt avsnitt årets huvudtal, aktiviteter och resultat, styrning och kontroll av verksamheten samt årsräkenskaperna. Den är utarbetad med utgångspunkt i Beviljningsbrevet för 2018 och i enlighet med Nordiska ministerrådets riktlinjer. För en mer detaljerad översikt över aktiviteter och resultat hänvisas till bilagorna A G. Bilaga A utgör årsrapporten för de fyra stödprogrammen. Bilaga B redovisar Mötesplatsens verksamhet med en förteckning över genomförda evenemang som bilaga C. Bilaga D visar med kommentarer de anställdas sammansättning fördelat på anställningstid, kön och nationalitet. Bilaga E redovisar med kommentarer styrelsens sammansättning och arbete 2018. Bilaga F förtecknar Nordisk kulturkontakts samarbetsparter och slutligen visar bilaga G visar vad som gjorts inom projektet Norden i Fokus. En intern webbaserad undersökning för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön genomfördes också under hösten. Undersökningen gav vid handen att arbetsmiljön i huvudsak är god även om förbättringsområden naturligtvis alltid går att finna. 4

II Årets aktiviteter och resultat Sekretariat för fyra stödprogram Stödprogrammen är Nordiska ministerrådets viktigaste instrument för att skapa förutsättningar för en livskraftig och hållbar kultursektor. Ett av Nordisk kulturkontakts främsta uppdrag är därför att bidra till att kulturlivets aktörer ser det nordiska eller nor - disk-baltiska kultursamarbetet som ett gott alternativ för att uppnå bättre resultat, både konstnärligt och ekonomiskt. Intresset för de fyra stödprogrammen är fortsatt stort. Den ordinarie administrationen av Kultur- och konstprogrammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, NORDBUK och Volt har fortskridit som planerat. Kultur- och konstprogrammet har inom ramen för utdelningen i maj 2018 delat ut en tilläggsbeviljning för projekt gällande tillgänglighet och mångfald. Totalt 28 av 39 beviljade och pågående projekt främjar inkluderande, tillgänglig och jämställd konst och kultur som utmanar normer och värderingar. NORDBUK-stödprogrammet har också fått en tillläggsbeviljning för åren 2018 2020 med särskild fokus på Agenda 2030 som redan under det först året ledde till en betydande andel projekt med hållbarhetsfokus. Under år 2018 inkom det sammanlagt 1 599 ansökningar till de fyra stödprogrammen vilket innebär ett i stort sett oförändrat antal jämfört med året in nan. Sammanlagt beviljades knappt 4,9 miljoner euro till 423 projekt och aktiviteter inom de fyra stödpro g- rammen. Det totala ansökta beloppet var cirka 21,5 miljoner euro. Glappet mellan beviljade ansökningar och behoven är således fortsatt mycket stort. 5

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Antal ansökningar och beviljade ansökningar per år 2018 2017 2016 26 % Kultur- och konstprogrammet 377/68 (18 %) 403/71 (18 %) 590/94 (16 %) Mobilitetsprogrammet 1095/318 (29 %) 1060/320 (30 %) 1028/348 (34 %) NORDBUK 99/32 (32 %) 90/31 (34 %) 93/32 (34 %) Volt 28/5 (18 %) 35/9 (26 %) TOTALT 1 599/423 (26 %) 1 589/431 (27 %) 1 711/474 (28 %) Antal ansökningar 1 599 Antal beviljade ansökningar 423 Ansökt belopp (EUR) och beviljat stöd (EUR) per år 2018 2017 2016 23 % Kultur- och konstprogrammet 11 924 509/ 2 275 175 (19 %) Mobilitetsprogrammet 6 900 133/ 1 747 451 (25 %) NORDBUK 1 859 471/ 632 936 (34 %) 12 581 820/ 2 266 478 (18 %) NKK års berätt? 7 508 759/ 1 759 372 (23 %) 1 722 934/ 622 100 (36 %) 17 220 342/ 2 219 251 (13 %) 6 938 450/ 1 808 881 (26 %) 1 722 934/ 573 575 (33 %) Volt 842 097/ 213 027 (25 %) 1 321 041/ 232 554 (18 %) TOTALT 21 526 210/ 4 868 589 (23 %) 23 125 554/ 4 880 504 (21 %) 25 881 726/ 4 601 707(18 %) Ansökt belopp totalt (EUR) 20 384 669 Beviljat belopp totalt (EUR) 4 868 589 Arbetet med att utveckla ansökningsprocessen fortsätter. Bland annat provas ett helt nytt sätt att nå ut till sökande genom instruktionsfilmer som inledningsvis skapats för NORDBUK-stödprogrammet och extrasatsningen för Generation 2030 samt Volt. Dessa korta filmer som publicerats på Facebook har väckt stor uppmärksamhet med många visningar som följd. Effektmätningsarbetet fortsätter som planerat. En rapport och infografikfilm som presenterar varifrån Kultur- och konstprogrammets sökande kom under åren 2015 2016 har tagits fram. Den visuella framställningen är ett exempel på våra strävanden att presentera statistik på ett lättillgängligt sätt. Under hösten anlitades två norska forskare för att inom det Nordisk-Baltiska mobilitetsprogrammet för kultur intervjua konstnärer och kulturutövare som erhållit kortvarigt eller långvarigt nätverksstöd. Studien kommer att presenteras våren 2019. Under 2018 har Nordisk kulturkontakt ordnat ett tjugotal informationstillfällen om stödprogrammen i Norden och i de baltiska länderna. Sammantaget nåddes ca 700 intresserade. I samarbete med Nordiska kulturfonden har Nordisk kulturkontakt både arrangerat informationstillfällen och utbytt information kring gemensamma problemställningar. Programmens sakkunniga utvärderar kontinuerligt stödens kvalitativa effekter i samband med behandling av ansökningarna. Det gör också programrådgivarna i samband med projektens slutrapportering. För mer detaljerad information och siffror om administrationen av de nordiska stödprogrammen, se bilagorna A1-A4. 6

Nordiskt kultursamarbete synliggörs i Finland Mötesplatsens verksamhet omfattar, förutom ett nordiskt specialbibliotek, evenemang och aktiviteter med nordisk profil. Den syftar till att öka kännedomen om nordisk kultur och konst, nordiska språk och samhällsfrågor i Finland och Norden. Det nordiska specialbiblioteket är unikt i Finland. Det erbjuder modern skönlitteratur av nordiska författare, faktaböcker om Norden, filmer, dagstidningar och tidskrifter. Nordisk kulturkontakt har varit med och arrangerat mer än 200 nordiska evenemang och gruppbesök. Institutionen har arbetat systematiskt med genomtänkta programhelheter, varit engagerad i flera stora evenemang och målmedvetet samarbetat med andra aktörer för att stärka sin synlighet och genomslagskraft. Vårens största satsning i biblioteket var Linda Bondestams utställning Djur som ingen sett utom vi, ursprungligen producerad av Bildmuseet i Umeå. Utställningen var baserad på Linda Bondestams och Ulf Starks bok med samma namn, som belönades med Nordiska Rådets barn- och ungdomslitteraturpris 2017. Samarbete etablerades med klassläraroch barnträdgårdslärarutbildningen vid Helsingfors universitet, och ett gediget förmedlingsmaterial producerades. Ca 1 100 barn och vuxna deltog aktivt i aktiviteter kring utställningen, som senare turnerat på barnkulturcentra i Finland och visats i de nordiska husen och instituten i Reykjavik och Åland samt i regi av Finlands ambassad i Berlin. Antalet besökare i biblioteket, som innehar huvudansvaret för verksamhet riktad till barn och unga, steg till drygt 53 000. Det är en ökning med mer än 10 000 personer jämfört med 2017. I verksamheten riktad mot barn och unga utanför huvudstadsregionen har Nordisk kulturkontakt tillsammans med samarbetspartnern <svenska.nu> på Hanaholmen ökat budgetinsatsen för skolprogrammet Låna en nordbo till 12 000 om året. Låna en nordbo nådde drygt 3 000 finskspråkiga elever under 2018. Det finns planer på ett helt nytt koncept för denna satsning för vilket externa medel kommer att sökas under 2019. Teman för vårens utåtriktade arbete var Släpp loss ditt inre djur, Norrut och Flyttfåglar. Särskilt fokus har lagts på social design och det arktiska området, bland annat med anledning av Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet. Som exempel på några succéartade programinslag kan nämnas minifilmfestivalen Skábmagovat i anslutning till samiska nationaldagen 6 februari och den feministiska förbannelsesalongen 8 mars med anledning av #metoo. Båda evenemangen lockade en yngre, finskspråkig publik. Satsningen på platsanpassad bildkonst i skyltfönster och korridor på Kajsaniemigatan har fortsatt. Under våren visades verk av Hanni Bjartalið från Färöarna och Jens Gregersen från Danmark. Sedan september visas verket Interferens av danske Lars Waldemar, som fick uppdraget efter ett open call riktat till nordiska konstnärsorganisationer. Verket kommer att ge plats för nya platsanpassade konstverk under följande verksamhetsår. Höstens tema var kort och gott Möten. Möten med grannar, Möten på konstfältet och Möten med hjältar. Höstsäsongen inleddes på sensommaren med en baltisk festival i samarbete med ministerrådets kontor i Tallinn, Riga och Vilnius för att uppmärksamma Estlands, Lettlands och Litauens hundraårsfirande. Mötesplatsen i siffror 2018 2017 2016 Besökare i biblioteket 53 193 42 400 36 200 Besökare på evenemang i TING-salen 5 660 5 610 3 265 Aktiva deltagare på externa evenemang 4 005 3 233 n/a Antal gruppbesök 45 50 58 BitFörBit ungdomscaféer 15 18 12 Låna en nordbo-besök i skolor 157 111 91 7

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 I anslutning till det svenska riksdagsvalet arrangerades en valfrukost som några dagar senare åtföljdes av en av höstens höjdpunkter; ett samtal mellan författarna Åsa Moberg Boije och Märta Tikkanen under ledning av Hufvudstadsbladets kulturredaktör Annika Hällsten om 60 år av kvinnokamp och följderna av #metoo. Som en annan höjdpunkt kan räknas storsatsningen på tankesmedjan Nordic Match. I samarbete med kommunikationsbyrån Måndag genomfördes en testvecka under Helsinki Design Week i september med medverkan av pionjärer inom social design från alla fem nordiska länder. Deltagarna arbetade intensivt under denna vecka, inhysta hemma hos sina finska kolleger vilket är en del av konceptet. Nordic Match kommer att utvecklas under följande verksamhetsår. Det treåriga samarbetet nordiskulptur mellan Nordisk kulturkontakt och Finska skulptörförbundet har etablerats för att möjliggöra ett samarbete och ett utbyte mellan en nordisk och en finsk skulptör per år. Resultaten ställs ut i ett galleri i centrala Helsingfors, med start 2019. Den utan tvekan största satsningen var att bjuda alla nominerade till Nordiska Rådets två litteraturpriser till Helsingfors. Författarna fick möjlighet att presentera sina böcker både i Nordisk kulturkontakts TING-sal och på Helsingfors Bokmässa, i samarbete med Danmarks, Islands, Norges och Sveriges ambassader. Evenemanget föregicks av en serie litteraturfrukostar där de nominerade verken presenterades samt genom en liten utställning av böckerna. Dessa försiggick både i Hanaholmens kulturcentrum i samband med Nordiska nätter -festivalen i oktober, där Nordisk kulturkontakt var samarbetspart, och i biblioteket. Möjligheterna för de nordiska författarna att möta sina kolleger och sin publik i Finland är utomordentligt uppskattade och även denna satsning kommer att fortsätta och utvecklas under nästa år. För mer detaljerad information om Mötesplatsens verksamhet, se bilagorna B och C. Effektiv kommunikation Kommunikationens huvudsyfte är att profilera och utveckla berättelsen om det nordiska kultursamarbetet. Som en fortsättning på visionsarbetet fokuserades målgruppsarbetet under året, en satsning som vidareutvecklas under 2019. Satsningen på videomarknadsföring av stödpro - g rammen var framgångsrik. För hela verksamhetens del ökade antalet uppspelade minuter video på Face book med 9 procent från året innan till 150 400 (motsvarande 2 500 timmar). Tack vare riktad annonsering ökade räckvidden för videoinnehållet med 144 procent. Mätt i antal följare var Instagram årets sociala succékanal med en ökning på 50 procent från 2017. I april stod Nordisk kulturkontakt värd för Nordiska ministerrådets kommunikatörsseminarium, en fortbildningsträff för ett sextiotal kommunikatörer i det nordiska nätverket. Även nätverken med journalister stärktes målmedvetet under året. Tillsammans har kommunikationsinsatserna medverkat till en större generell medvetandehet om Nordisk kulturkontakts existens, syfte och aktiviteter hos målgrupperna. Kommunikationen i siffror 2018 2017 2016 Följare på Facebook 13 577 11 746 10 236 Följare på Instagram 1 777 1 174 584 Följare på Twitter 1 723 1 674 1 549 Basök på webbsidan 196 000 178 986 125 825 Artiklar i medier 49 39 85 8

III Styrning och kontroll av verksamheten Från och med 1 januari 2016 är Nordisk kulturkontakts direktör juridiskt, ekonomiskt och administrativt ansvarig för institutionen och rapporterar därmed till Nordiska ministerrådets generalsekreterare. Detta har medfört en förändrad roll för styrelsen som fungerar som ett rådgivande organ till stöd för direktören. Nordisk kulturkontakt fick en ny styrelse från och med 2018 och arbetet med den enligt de nya förutsättningarna fungerar utomordentligt bra. För kommentar kring styrelsens sammansättning och arbete under 2018 hänvisas till bilaga E. Nordisk kulturkontakt har väl utvecklade och dokumenterade rutiner för styrning och planering av verksamheten. De viktigaste övergripande styrningsdokumenten är, förutom Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013 2020, institutionens stadgar, det strategiska mandatet, det årliga beviljningsbrevet som utarbetas i samarbete mellan direktören och Nordiska ministerrådets sekretariat samt en mer detaljerad, intern verksamhetsplan. Den årliga verksamhetsplanen tas fram av personalen under ledning av direktören. Den följer beviljningsbrevets riktlinjer och täcker alla delar av verksamheten. Verksamhetsplanen beskriver följande års målsättningar och planerade aktiviteter på detaljnivå och den ligger till grund för allt arbete som görs på institutionen. Verksamhetsplanen stäms av i samband med halvårsbokslutet och den ligger också till grund för de årliga utvecklingssamtalen mellan direktören och den enskilde medarbetaren. Framtida utmaningar En fortsatt utmaning för Nordisk kulturkontakt är att skapa en väl fungerande helhet av två så vitt skilda uppdrag som att administrera Nordiska ministerrådets stödprogram som bygger på principen om armlängds avstånd och att kunna erbjuda en dynamisk och intresseväckande verksamhet vid mötesplatsen och det nordiska specialbiblioteket i centrala Helsingfors med sitt överflöd av högkvalitativt och nyskapande kulturutbud. Nordisk kulturkontakt förväntas enligt beviljningsbrevet att genom gemensamma projekt utveckla samarbetet med de nordiska husen och instituten i Grönland, Island, Färöarna och Åland. Samarbetet på ett kollegialt plan är utomordentligt gott och intensivt, men det ligger en utmaning i detta då deras projekt i dagsläget kan finansieras genom ministerrådets stödprogram. Det förhindrar givetvis Nordisk kulturkontakt att delta på lika villkor. Som exempel på ett gemensamt projekt kan dock nämnas kulturministrarnas initiativ kring en uppföljning av #metoo efter den turbulenta hösten 2017. Det projektet leds av Nordisk kulturkontakt/norden i Fokus i samarbete med de andra husen och instituten och efter en intensiv planeringsfas under hösten kommer en föreläsningsturné att igångsättas i början av 2019. Helsingfors i januari 2019 Ola Kellgren Direktör 9

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 IV Årsräkenskap 1 Finansiering Nordisk kulturkontakts finansiering kommer till största delen från Nordiska ministerrådet. Den består av den ordinarie budgetfinansieringen av insti tutionens drift, av projektfinansieringar och finan siering av Norden i Fokus, samt finansiering av följande stödprogram: Kultur- och konstpro - g rammet, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, NORDBUKS barn- och ungdomsprogram och Volt. Institutionen har därtill 2018 fått 115 099 euro i finansiering från det finska Undervisnings- och kulturministeriet för att ersätta hyreskostnaderna för institutionens utrymmen. Denna finansiering har sin grund i finska statens utfästelse till ministerrådet att ge Nordisk kulturkontakt kostnadsfria lokaliteter på Sveaborg. 1.1 Nordisk kulturkontakts kontrakt med Nordiska ministerrådet år 2018 A) För institutionens drift: 1 547 785 B) Projektkontrakt för att förvalta det Nordiskbaltiska mobilitetsprogrammet för kultur: 1 797 299 C) Projektkontrakt för att förvalta Kultur- och konstprogrammet: 2 236 609 D) Projektkontrakt för att förvalta NORDBUK stödprogrammet: 580 837 E) Projektkontrakt för att förvalta Volt stödprogrammet: 220 391 F) Extra bidrag för administrering av NORDBUK stödprogrammet: 69 410 G) Extra bidrag för administrering av Volt stödprogrammet: 46 722 H) Projektkontrakt för Norden i Fokus: 89 432 I) Projektkontrakt för kunskapsuppbyggande, strategi- och idéutbyte om #metoo i kultursektorn, sker under 2019 39 970 10

2 Ekonomiförvaltning Nordisk kulturkontakt använder nätbaserade externa system från Visma-koncernen. Bokföring, fakturahantering och löneräkningen handläggs av Azets Insight Oy. Följande nätbaserade verktyg används: Visma Business för bokföring; Proceedo för fakturahantering; M2 för reseräkningar samt TIIMA för arbetstidsuppföljning. Årsrapporten innehåller även ett kombinerat bokslut för Nordisk kulturkontakt och de förvaltade prog rammen. Detta baserar sig på krav av revisor utgående från den finska bokföringslagstiftningen. Nordiska ministerrådets sekretariat har godkänt att ett gemensamt bokslut uppgörs. Enligt beslut av Nylands skatteverk behandlas Nordisk kulturkontakt som allmännyttigt samfund och är befriat från inkomstskatt. Nordisk kulturkontakt har tagit de försäkringar som förutsätts av finsk lag samt försäkringar för institutionens lösöre och reseförsäkringar för personalen. Utöver detta är personalen skyddad av en frivillig olycksfallsförsäkring under fritiden. Nordisk kulturkontakts ekonomi och administration revideras av Leif-Erik Forsberg CGR, OFR. Det finns en inventarieförteckning över de inventarier som anskaffats av Nordisk kulturkontakt. Inventarierna består av kontorets möbler och IT-utrustning. 3 Ekonomiska nyckeltal för Nordisk kulturkontakt 3.1 Översikt över intäkter och utgifter fördelat på verksamhetsområden Drifträkenskap Verksamhetsområden 2018 Totalt (i 1 000 EUR) 1 2 3 4 5 2018 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 598 328 238 0 384 1 548 Andra bidrag från NMR 0 116 0 129 0 246 Nationella bidrag 0 0 0 0 115 115 Projektbidrag från andra 0 0 0 0 0 0 Övriga intäkter 4 0 0 0 7 11 INTÄKTER TOTALT 602 444 238 129 506 1 919 KOSTNADER TOTALT 631 441 214 89 517 1 892 ÅRETS NETTO-RESULTAT -29 3 24 40-11 27 EGET KAPITAL 31.12 538 Verksamhetsområden 2018: 1 Nordisk mötesplats 2 Programadministration Kultur- och konstprogrammet och Nordisk-baltiska mobiltets programmet för kultur, samt extra medel för administration av NORDBUK och Volt-stödprogrammen 3 Kommunikation och information 4 Projekt Norden i Fokus och 40 000 för projektet #metoo som realiseras under 2019 5 Administratiion och gemensamma 11

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 3.2 Ekonomisk status Balans per 31.12.2018 (i 1 000 EUR) Aktiva Passiva Fordringar 234 Skulder 61 Projektfordringar 0 Projektförskott 0 Periodreglering 0 Periodavgränsningar 104 Bank och Kassa 469 Överförda medel Eget kapital 1.1 511 Årets resultat 31.12. 27 Totalt 703 703 3.3 Ekonomiska nyckeltal för verksamheten Nyckeltal totalt (i 1 000 EUR) 2018 INTÄKTER 1. NMR:s ordinarie budget 1 548 2. Projektstöd från NMR 246 3. Nationella stöd, internationella org. etc 115 4. Övriga intäkter 11 INTÄKTER TOTALT 1 919 UTGIFTER 5. Administrativa och gemensamma kostnader 287 6. Verksamhetskostnader 1 516 7. Projektkostnader 89 TOTALUTGIFTER 1 892 ÅRETS NETTORESULTAT 27 EGET KAPITAL PER 31.12. 538 12

4 Ekonomiska nyckeltal för programmen 4.1 Administrativa utgifter (i 1 000 EUR) 2018 2017 2016 2015 2014 Kultur- och konstprogrammet Administrativa kostnader 71 78 77 67 72 Mobiitetsprogrammet Administrativa kostnader Nordbuk-programmet Administrativa kostnader Volt-programmet Administrativa kostnader 114 100 107 125 101 1 1 1 1 1 9 11 0 0 0 Not 1: Administrativa kostnader Till de administrativa kostnaderna hör sakkunnigas arvoden, rese- och möteskostnader samt programmens översättnings-, ekonomiförvaltnings- och finansiella kostnader. 4.2 Transaktioner i perioden 2014-2018 (i 1 000 EUR) 2018 2017 2016 2015 2014 Kultur- och konstprogrammet Överfört från tidigare år 97 68 11 45 25 Budget 2 237 2 357 2 217 2 166 2 136 Utbetalningar 2 275 2 266 2 219 2 235 2 199 Överföring till kommande år 11 97 68 11 45 Mobilitetsprogrammet Överfört från tidigare år 41 34 120 334 321 Budget 1 797 1 801 1 777 1 722 1 702 Utbetalningar 1 747 1 759 1 809 1 927 1 814 Överföring till kommande år 39 41 34 120 334 NORDBUK-programmet Överfört från tidigare år 0 7 6 11 0 Budget 581 542 544 567 537 Utbetalningar 633 622 574 650 644 Överföring till kommande år 13 0 7 9 11 Volt-programmet Överfört från tidigare år 4 0 Budget 220 248 Utbetalningar 213 233 Överföring till kommande år 3 4 13

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 5 Resultat- och balansräkning för Nordisk kulturkontakt 5.1 Resultaträkning för Nordisk kulturkontakt (Basverksamhet, i 1 000 EUR) RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2017 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 1 548 1 537 1 536 Nationella bidrag 115 115 115 Finansiella intäkter 0 0 0 Projektmedel från NMR 246 253 251 Andra externa projektmedel och intäkter 11 9 16 INTÄKTER TOTALT 1 919 1 914 1 918 KOSTNADER Personalkostnader 1 054 1 047 1 049 Varor och tjänster 838 901 844 Bidrag till externa projekt 0 0 0 Övriga kostnader 0 0 0 KOSTNADER TOTALT 1 892 1 948 1 893 RESULTAT 27-34 25 Överföring till följande år 538 477 511 FUNKTIONSUPPDELADE KOSTNADER Basaktivitet totalt 1 401 1 632 1 452 Externt finansierade projektkostnader 89 158 152 Administrativa kostnader 402 158 289 14

5.2 Balansräkning för Nordisk kulturkontakt (Basverksamhet) 31.12.2018 31.12.2017 Aktiva Fordringar 234 110 Projektfordringar 0 0 Periodavgränsningar 0 27 Bank och Kassa 469 558 Aktiva totalt 703 695 Passiva Skulder 61 73 Projektförskott 0 0 Projektförpliktelser 0 0 Periodavgränsningar 104 111 Överförda medel 538 511 Passiva totalt 703 695 5.3 Noter Redogörelse för bokföringsprinciper Bokslutet är uppgjort enligt ministerrådets bokföringsprinciper och enligt finsk bokföringslagstiftning. Alla inköp har kostnadsförts under året och inga anläggningstillgångar har aktiverats i balansen. Not 1: Fria tjänster och hyror 2018 2017 Fria hyror 0 0 Fria tjänster 0 0 Andra fria aktiviteter 0 0 Totalt 0 0 Not 2: Hyror och leasing 2018 2019 2020 2021 2022 Lokalhyra (est. 1,5 % höjning p.a.) 305 419 310 000 314 650 319 370 324 161 Andra hyror 4 586 5 000 5 000 5 000 5 000 Totalt 310 005 315 000 319 650 324 370 329 161 Lokalhyran utgörs av Nordisk kulturkontakts hyra av utrymmena på Kajsaniemigatan (3 mån uppsägningstid) samt av utrymmen på Sveaborg (6 mån uppsägningstid). För kontorshyran på Sveaborg fick Nordisk kulturkontakt ett hyresbidrag på 115 099 euro av finska staten. Andra hyror utgörs av leasing av maskiner. Hyrorna för 2019 2022 är uppskattningar. 15

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Not 3: Förpliktelser i institutionens program- och projektverksamhet: Program/periode (i 1 000 EUR) Kultur- och konstprogrammet Mobilitetsprogrammet NORDBUKstödprogram Finansiär Projektforpliktelse 31/12 2017 Tilgang 2018 Afgang 2018 Projektforpligtelse NMR 31/12-2018 NMR 1 671 2 260-2 346 1 704 Projektforpliktelse Eksterne 31/12 2018 Ekstern - - - - NMR 1 413 1 859-1 861 1 329 Ekstern - NMR 165 646-634 268 Ekstern - Total Projektforpligtelse 31/12 2018 NMR 4 220-222 215 Volt-stödprogram 215 Ekstern - Totalt 3 253 4 985-5 063 3 516-3 516 1 704 1 329 268 Not 4: Eget kapital Eget kapital per 31/12 2018 538 000 Härav basmedel till 3 månaders drift 310 000 Intern reservation/#metoo 2019 39 000 Oreserverat 189 000 Summa 538 000 Not 5: Funktionsuppdelade kostnader Som administrativa kostnader har upptagits styrelsens kostnader, 25 % av direktörens och den administrativa rådgivarens löner, samt 50 % av administrativa chefens lön, samt kostnader som hänför sig till ledningen, så som resor. Även extern bokförings- och personaladministration är upptagen här. Not 6: Administrativa kostnader För externa bokförings- och personaladministrationstjänster har under 2018 betalats 45 666 euro till Azets Insight. Not 7: Projekt Under året har projekten Norden i Fokus och Me too genomförts med extra finansiering av NMR. 16

6 Resultat- och balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur-och konstprogram 6.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram (EUR) RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2017 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 2 236 609 2 252 151 2 356 959 Finansiella intäkter 0 0 0 Återföring av beviljade bidrag 23 177 0 16 723 INTÄKTER TOTALT 2 259 786 2 252 151 2 373 682 KOSTNADER Arvoden sakkunniga 46 883 47 675 47 133 Resekostnader sakkunniga 15 638 17 680 22 059 Möteskostnader sakkunniga 2 046 3 180 3 204 Övriga kostnader 6 590 6 500 5 421 Administrativa kostnader totalt 71 156 75 035 77 817 BIDRAG Kultur- och konstprogrammet 2 275 175 2 373 673 2 266 478 KOSTNADER TOTALT 2 346 331 2 448 708 2 344 295 RESULTAT -86 545-196 557 29 387 Överföring till följande år 10 508 97 053 6.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram 31.12.2018 31.12.2017 AKTIVA Fordringar 0 0 Projektfordringar 0 0 Periodavgränsningar 0 0 Bank och kassa 1 783 997 1 683 609 AKTIVA TOTALT 1 783 997 1 683 609 PASSIVA Skulder 80 288 12 531 Projektförskott 0 0 Projektförpliktelser 1 693 201 1 574 025 Periodavgränsningar 0 0 Överförda medel 10 508 97 053 PASSIVA TOTALT 1 783 997 1 683 609 6.3 Noter Not 1: De övriga kostnaderna består av: Ekonomiförvaltningstjänster 1 274 Kostnader för översättning av ansökningar 5 151 Finansiella kostnader 0 Övriga kostnader 165 Totalt 6 590 17

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 7 Resultat- och balansräkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur 7.1 Resultaträkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur (EUR) RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2017 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget Mobilitet 575 078 578 882 576 352 Nätverk 862 677 868 322 864 386 Residens 359 544 361 801 360 342 NMR:s ordinarie budget totalt 1 797 299 1 809 005 1 801 080 Finansiella intäkter Mobilitet 0 0 0 Nätverk 0 0 0 Residens 0 0 0 Finansiella intäkter totalt 0 0 0 Återföring av beviljade bidrag Mobilitet 37 337 0 36 285 Nätverk 20 542 0 20 155 Residens 3 963 0 8 839 Återföring totalt 61 842 65 279 INTÄKTER TOTALT 1 859 141 1 809 005 1 866 359 KOSTNADER Administrativa kostnader Arvoden mobilitet 37 852 40 340 32 136 Resekostnader mobilitet 12 269 15 135 8 792 Möteskostnader mobilitet 1 662 1 700 1 089 Övriga kostnader mobilitet 2 069 1 720 4 393 Totala administrativa kostnader mobilitet 53 852 58 895 46 410 Arvoden nätverk 20 680 20 962 21 816 Resekostnader nätverk 3 847 11 495 10 989 Möteskostnader nätverk 1 638 3 120 2 699 Övriga kostnader nätverk 19 409 31 500 16 466 Totala administrativa kostnader nätverk 45 574 67 077 51 970 Arvoden residens 7 852 7 857 6 392 Resekostnader residens 3 561 6 301 4 474 Möteskostnader residens 1 693 1 360 950 Övriga kostnader residens 1 099 2 000 2 542 Justering av mobilitetsprogram 0 0 0 Totala administrativa kostnader residens 14 206 17 518 14 357 Övriga gemensamma kostnader 0 0 0 Totalt gemensamma kostnader 0 0 0 Administrativa kostnader totalt 113 633 143 490 112 737 Fortsätter på nästa sida -> 18

Fortsätter från föregående sida RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2017 BIDRAG Långvarigt nätverk 353 937 353 937 472 615 Kortvarigt nätverk 458 047 445 879 390 976 Mobilitetsbidrag 553 520 529 957 573 945 Residensstöd 381 947 373 674 321 836 Residensmöten 0 0 0 Bidrag totalt 1 747 451 1 703 447 1 759 372 KOSTNADER TOTALT 1 861 084 1 846 937 1 859 313 RESULTAT -1 943-37 932 7 046 Överföring till följande år Mobilitet 18 513 13 470 Nätverk 24 231-1 429 Residens -3 255 29 391 Överföring till följande år 39 490 41 432 7.2 Balansräkning för det Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur (EUR) 31.12.2018 31.12.2017 AKTIVA Försäljningslager 0 0 Fordringar 0 0 Projektfordringar 0 0 Periodavgränsningar 0 0 Bank och Kassa 1 507 202 1 501 222 AKTIVA TOTALT 1 507 202 1 501 222 PASSIVA Skulder 177 911 88 620 Projektförskott 0 0 Projektförpliktelser 1 289 801 1 371 170 Periodavgränsningar 0 0 Överförda medel 39 490 41 432 PASSIVA TOTALT 1 507 202 150 122 7.3 Noter Not 1 De finansiella intäkterna och gemensamma kostnaderna har fördelats mellan modulerna i proportionerna mobilitet 32 %, nätverk 48 % och residens 20 %. Not 2: De övriga adminstrativa kostnaderna består av: Ekonomiförvaltningstjänster 4 311 Kostnader för översättning av ansökningar 420 Övriga kostnader 17 847 Finansiella kostnader 0 Totalt 22 578 19

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 8 Resultat- och balansräkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program 8.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program (EUR) RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2017 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 580 837 581 677 542 049 Andra bidrag från NMR 0 0 0 Finansiella intäkter 0 0 0 Återföring av beviljade bidrag 65 148 0 73 982 INTÄKTER TOTALT 645 985 581 677 616 031 KOSTNADER Verksamhetskostnader 671 3 500 1 071 Förvaltiningskostnader 0 0 0 Administrativa kostnader totalt 671 3 500 1 071 BIDRAG NORDBUK-programmet 632 936 578 489 622 100 KOSTNADER TOTALT 633 607 581 989 623 171 RESULTAT 12 378-312 -7 141 Överföring till följande år 12 690 312 8.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets NORDBUK-program (EUR) 31.12.2018 31.12.2017 AKTIVA Fordringar 0 0 Projektfordringar 0 0 Periodavgränsningar 0 0 Bank och kassa 267 674 164 864 AKTIVA TOTALT 267 674 164 864 PASSIVA Skulder -458 63 Projektförskott 0 0 Projektförpliktelser 255 442 164 490 Periodavgränsningar 0 0 Överförda medel 12 690 312 PASSIVA TOTALT 267 674 164 864 20

8.3 Noter Not 1: De övriga kostnaderna består av: Ekonomiförvaltningstjänster 479 Finansiella kostnader 0 Övriga kostnader 192 Totalt 671 9 Resultat- och balansräkning för Volt-programmet 9.1 Resultaträkning för Nordiska ministerrådets Volt-program (EUR) RESULTAT 2018 BUDGET 2018 RESULTAT 2 017 INTÄKTER NMR:s ordinarie budget 220 391 221 774 247 906 Andra bidrag från NMR 0 0 0 Finansiella intäkter 0 0 0 Återföring av beviljade bidrag 0 0 0 INTÄKTER TOTALT 220 391 221 774 247 906 KOSTNADER Arvoden sakkunniga 6 687 6 176 6 709 Resekostnader sakkunniga 1 280 1 219 2 463 Möteskostnader sakkunniga 405 660 0 Övriga kostnader 262 0 1 922 Administrativa kostnader totalt 8 634 8 055 11 095 BIDRAG Volt-programmet 213 027 214 976 232 554 KOSTNADER TOTALT 221 661 223 031 243 649 RESULTAT -1 270-1 257 4 257 Överföring till följande år 2 987 4 257 21

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 9.2 Balansräkning för Nordiska ministerrådets Volt-program (EUR) 31.12.2018 31.12.2017 AKTIVA Fordringar 0 0 Projektfordringar 0 0 Periodavgränsningar 0 0 Bank och kassa 232 495 122 886 AKTIVA TOTALT 232 495 122 886 PASSIVA Skulder 17 602 8 982 Projektförskott 0 0 Projektförpliktelser 211 906 109 647 Periodavgränsningar 0 0 Överförda medel 2 987 4 257 PASSIVA TOTALT 232 495 122 886 9.3 Noter Not 1: De övriga kostnaderna består av: Ekonomiförvaltningstjänster 140 Kostnader för översättning av ansökningar 0 Finansiella kostnader 0 Övriga kostnader 122 Totalt 262 22

10 Kombinerad resultat och balansräkning för Nordisk kulturkontakt, Nordiska ministerrådets Kultur- och konstprogram, Nordisk-baltiska mobilitetsprogrammet för kultur, samt NORDBUK och Volt -stödprogrammen 10.1 Resultaträkning (EUR) RESULTAT 2018 RESULTAT 2017 INTÄKTER Intäkter 6 754 577 6 866 070 Finansiella intäkter -8 28 INTÄKTER TOTALT 6 754 569 6 866 098 KOSTNADER Beviljade bidrag -4 868 589-4 880 504 Återförda bidrag 150 167 155 984 Personalkostnader -1 095 571-1 080 316 Övriga rörelsekostnader -990 764-1 001 264 Finansiella kostnader -145-1 259 KOSTNADER TOTALT -6 804 903-6 807 359 RESULTAT -50 334 58 739 ÖVERFÖRDA MEDEL 604 082 654 416 10.2 Balansräkning (EUR) BALANS 2018 BALANS 2017 AKTIVA Fakturerade fordringar 512 11 000 Övriga fordringar 389 2 984 Resultatregleringar 0 26 638 Bank och kassa 4 260 025 4 031 066 AKTIVA TOTALT 4 260 926 4 071 688 PASSIVA Skulder till leverantörer 45 989 46 405 Övriga skulder 3 507 162 3 259 635 Resultatregleringar 103 693 111 233 Överförda medel totalt varav 604 082 654 416 Nordisk kulturkontakt Basverksamhet 538 411 511 364 Kultur- och konstprogram 10 508 97 053 Nordisk-baltiska mobilitetsprogram 39 487 41 430 NORDBUK 12 690 312 Kreanord 0 0 Volt 2 987 4 257 PASSIVA TOTALT 4 260 926 4 071 688 23

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 24

Bilaga A1 Programrapport för Kultur- och konstprogrammet 2018 Nyckeltal och allmänt om programmet Antal ansökningar Antal beviljningar Ansökt belopp ( ) Beviljat belopp ( ) 2018 377 68 11 924 509 2 275 175 Kultur- och konstprogrammet är Nordiska ministerrådets stödprogram som administreras av Nordisk kulturkontakt. Det handlar om ett unikt stödprogram som skapar nordisk nytta genom att främja nordiskt samarbete inom kultur och konst. Genom stöd till nordiska samarbetsprojekt inom kultur- och konstområdet främjar programmet ett mångsidigt och hållbart Norden samt skapar synlighet för Norden i internationella sammanhang. Nordisk kulturkontakt ansvarar för rådgivning till sökande samt handläggning av ansökningarna. En oberoende sakkunniggrupp som består av representanter från alla nordiska länder, Färöarna, Grönland samt Åland, fattar suveränt beslut om beviljning som inte kan överklagas. beviljades 2 275 175 (19 %) av 11 924 509 ansökta. Antalet ansökningar är så gott som oförändrat jämfört med föregående år. Beviljningsprocenten ligger på en förhållandevis konstant nivå. Knappt var femte ansökan kan beviljas. Tendenser i årets beviljningar Närmare hälften av de beviljade projekten inom Kultur- och konstprogrammet är tvärkonstnärliga. Detta faller sig naturligt eftersom det handlar om samarbetsprojekt där flera olika konstnärer eller kulturaktörer kommer samman. I likhet med tidigare år visar översikten över konstområden i de beviljade projekten att musik och bildkonst ingår i de flesta. Även litteratur och media var ofta förekommande konstarter inom tvärkonstnärliga projekt. År 2018 tog Kultur- och konstprogrammet emot 377 ansökningar, varav 68 (18 %) beviljades stöd. Totalt Alla beviljade projekt ska ha minst tre partnerländer, varav två ska vara nordiska. Det tredje landet 25

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 begränsas inte till någon region. Sverige, Finland och Danmark hör till de mest aktiva när det gäller länder som deltar i beviljade projekt. Flest antal ansökningar kommer från danska, svenska, finska och norska huvudsökande. I närmare hälften av alla beviljade projekt ingår partners från övriga länder än de nordiska, vilket visar på de beviljade projektens internationella karaktär. Det är anmärkningsvärt att ansökningar från organisationer beviljas i högre grad än ansökningar till grupper eller individer. Långt över hälften (75 %) av de beviljade projekten drivs av organisationer. Deras andel av sökande är lite lägre än deras andel av mottagare (65 %). Samma skevhet framgick även från rapporten om sökande till Kultur- och konstprogrammet 2015 20161. Organisationernas höga andel bland både sökande och beviljade kan säkert delvis förklaras med att stöden är avsedda för samarbetsprojekt, vilka kräver mer av själva administrationen av projekten. Sakkunniggruppens reflektioner Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet samlas två gånger om året för att ta beslut om ansökningarna. Vid dessa möten diskuteras även gruppens interna kriterier och förhållningssätt. I år har sakkunniga bland annat dryftat balansen mellan beviljningar till organisationer vis-á-vis enskilda konstnärer. Detta har sin tur föranlett diskussioner om huruvida sakkunniggruppen vill prioritera stora, omfattande flaggskeppsprojekt eller mindre, mer risktagande initiativ på gräsrotsnivå. Sakkunniggruppen är enig om att det är viktigt att stötta både och för att främja mångfalden inom det nordiska kultursamarbetet. Sakkunniggruppen har även diskuterat det marginellt minskade antalet ansökningar jämfört med tidigare år. Trots att antalet i år ligger så gott som på samma nivå som föregående år uttrycker sakkunniga en viss oro. För att kunna göra en mer djupgående analys om orsakerna till skillnaden i antalet ansökningar krävs emellertid ett längre tidsspann. Det kan dock konstateras att tidpunkten för minskningen i antalet ansökningar infaller samtidigt som Kultur- och konstprogrammets struktur förändrades. Sakkunniggruppens ordförande, Marcus Boman (AX), kommenterar Kultur- och konstprogrammets nuläge: 1 http://nordiskkulturkontakt.org/kkresultat En nedåtgående trend både vad gäller antalet ansökningar och deras kvalitet under sakkunniggruppens arbetsperiod har diskuterats vid ett flertal tillfällen. Kultur- och konstprogrammet har ett väldigt brett arbetsområde och en viss konkurrens kan anas mellan de olika sakkunniggrupperna inom Nordisk kulturkontakt. Den nuvarande informationen till allmänheten är dock föredömligt organiserad och sakkunniggruppen ser i nuläget inga orsaker till att föreslå förändringar. Sakkunniggruppen gör sina bedömningar utifrån hur väl ansökningarna uppfyller stödprogrammets kriterier. De projekt som beviljas stöd övertygar sakkunniga bland annat genom en lyskraftig idé samt förmågan att genomföra projektet på ett framgångsrikt sätt. Eftersom stödprogrammets kärna är det nordiska kultursamarbetet lägger sakkunniggruppen följaktligen stor vikt på projektets samarbetsdimension och den nordiska dimensionen: Det nordiska samarbetsperspektivet har varit den viktigaste ledstjärnan vid bedömningen av projektansökningarna. Sakkunniggruppen konstaterar att en glädjande stor andel av ansökningarna uppfyller detta krav och att de fördelade medlen utgör en viktig del i arbetet att stärka och utveckla den nordiska identiteten, säger Boman om årets ansökningar. Förutom en god idé och färdigheter att förmedla den förutsätts att sökande kan lägga upp en realistisk budget. I sakkunniggruppens diskussioner får ansökningarnas budgetar en stor roll. En budget kan i vissa fall vara avgörande för om en ansökan blir beviljad eller ej. I år har sakkunniga fäst särskild uppmärksamhet vid budgetens upplägg med hänsyn till en rättvis och transparent lönesättning. Sakkunniggruppen anser att det är essentiellt att konstnärers arbete kompenseras på ett jämlikt sätt i jämförelse med exempelvis administrationen av projektet. Resultat och effekter av Kultur- och konstprogrammet Stöd från Kultur- och konstprogrammet ska främja konst och kultur med hög kvalitet och ett mångsidigt och hållbart Norden. Nordisk dimension, samarbete, kvalitet och hållbarhet utgör de centrala bedömningskriterierna. Som en del av Nordiska ministerrådets strategiska satsningar för 2018 fick Kultur- och konstprogrammet dessutom en tilläggsbeviljning att dela ut i årets första ansökningsomgång. Medlen var avsedda att 26

öka mångfalden i Kultur- och konstprogrammet genom att stöda inkluderande, tillgänglig och jämställd konst och kultur som utmanar normer och värderingar. Tillägget var Kultur- och konstprogrammets bidrag till kultursektorns implementering av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Samtidigt ville man uppmuntra nya sökande att söka om stöd. Sammantaget 28 projekt av 39 beviljade hade uttalade målsättningar inom ett eller flera av dessa prioriterade teman. Totalt 9 (32 %) av 28 projekt var nya sökande till Kultur- och konstprogrammet. Här följer några exempel på beviljade projekt från satsningen för inkluderande, tillgänglig och jämställd konst och kultur som utmanar normer och värderingar. Inom ramen för projektet Travel Agency Art project discovering the Nordic Atmosphere from another perspective samarbetar konstnärer med funktionsnedsättningar från fyra nordiska länder. Resultaten kommer att visas på olika evenemang och via olika slags media i de nordiska länderna under 2018 2019. Projektet handlar om att ifrågasätta det vi vanligtvis anser vara normalt och det har som mål att framhäva en bredare representation bland konstnärer i Norden. Nya former för möten mellan konstnärer och publik skapas genom projektet Stages 2018 som pågår under Göteborgs dans- och teaterfestival. Fyra nordiska curators väljer ut fem verk som utgör en grund för diskussion om makt och mångfald på nordiska scener i dag. Stages 2018 vill med scenkonstprogrammet och tillhörande samtalsprogram väcka frågor om makt och tillgänglighet till konstnärliga rum. Projektet Diverse Nordic Voices Choreographic Initiative är ett utvecklingsprogram med avsikt att bredda mångfalden inom koreografi i Norden. I samarbetet ingår dansorganisationer från tre nordiska länder som lyfter fram dansare med funktionsnedsättning och som arbetar med tillgänglighetsfrågor eller normkritik. Projektet har som avsikt att förstärka ett icke-normativt sätt att representera danskonst in Norden. Projektet SCENEKUNST & DISKURS #THELMATOO tar avstamp i den för hela Norden fortsatt aktuella #metoo-diskussionen. I projektet samarbetar fem nordiska länder. Sydhavn Teater och Bombina Bombast samarbetar med tre feministiskt inriktade teatergrupper från övriga Norden. Projektets konstnärliga ambition är att skapa en banbrytande föreställning som uppmuntrar till diskussion kring #metoo i Norden och vad som hände efter #metoo hösten 2017. Nordiska ministerrådets strategi för kultursamarbete Nordiska ministerrådets strategi för nordiskt kultursamarbete 2013 2020 har fem teman, se nedan, som även utgör Kultur- och konstprogrammets prioriterade områden. Dessa teman kan tolkas brett av såväl sökande som sakkunniga. Största delen av de beviljade projekten uppger att de arbetar med temat Det kreativa Norden. Även Det interkulturella Norden är ett populärt tema. Det är möjligt för sökande att välja flera en ett tema, vilket gör att många av projekten berör flera av strategins teman. För en översikt över hur de olika teman representerats i de beviljade projekten se figur på sidan 32. Här presenteras exempel på projekt som berör kulturstrategins teman. 27

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Sakkunniggruppen för Kultur- och konstprogrammet 2017 2019 Marcus Boman (ordförande) Yrke: Pianist och fotograf Land: Åland Konst- och kulturområde: Musik, musikpedagogik, fotografi Det hållbara Norden: Projektet Click here to survive ställer frågan hur kan vi bygga och utveckla våra samhällen utan att ödelägga planeten? Projektet utgörs av ett seminarium med nordiska och internationella gäster i samband med Oslo Arkitekturtriennale 2019. Syftet är att uppmana till nya tankegångar kring hur arkitektur och kultur kan vara en drivkraft i ekonomisk och social förändring. Det kreativa Norden: SEGÏA undersöker vår gemensamma nordiska kulturhistoria genom musik, film och ljus. Konstnärer från sex nordiska länder samarbetar kring att skapa en ny tolkning av den nordiska identiteten genom inspiration från de fornnordiska sagorna. Avsikten är att med konstnärliga medel belysa vad det innebär att vara nordisk och vad den nordiska gemenskapens roll är i dagens samhälle. Det interkulturella Norden: Projektet New Nordic Voices for colored girls synliggör nordiska konstnärer med minoritetsbakgrund genom att skapa nya tolkningar av nordiska ikoniska pjäsförfattare som ställs sida vid sida med afroamerikanska klassiker. Projektet utgår från ett feministiskt perspektiv genom att iscensätta föreställningar av och med kvinnor. Det unga Norden: Inom ramen för projektet Nordic Junior Sessions: Let s make some NoJSe! skapas ett nytt nordiskt samarbete mellan etablerade filmfestivaler med avsikten att utveckla filmutbudet för barn och unga. Fokus för projektet är att genom kompetensutvecklande aktiviteter inom filmbranschen skapa ett filmurval för barn och unga som representerar en bredare mångfald och är normkritiskt. Det digitala Norden: Digital Dynamics: New Ways of Art är ett projekt som utforskar hur den digitala utvecklingen påverkar samtidskonsten och dess förutsättningar. Till exempel vill projektet ta reda på hur det digitala kan ge upphov till nya uppfattningar om hur konst skapas eller upplevs samt hur detta kan komma att påverka konstens roll i samhället. Melanie Fieldseth Yrke: Dramaturg vid Black Box teater och redaktör Land: Norge Konst- och kulturområde: Scenkonst, performance, dans Mikkjal N. Helmsdal Yrke: Rektor för Vestjysk Gymnasium Tarm Land: Färöarna Konst- och kulturområde: Teater, litteratur, film Anders Jansson Yrke: Intendent, Bildmuseet i Umeå Land: Sverige Konst- och kulturområde: Museer, kulturarv, normkritisk konst, samisk konst Berit Anne Larsen Yrke: Förmedlingschef på Statens Museum for Kunst Land: Danmark Konst- och kulturområde: Konst- och kulturvetenskap, barn och unga Camilla Nielsen Yrke: Bildkonstnär Land: Grönland Konst- och kulturområde: Bildkonst, teater Signý Pálsdóttir Yrke: Fd avdelningschef for kultur vid Reykjavik Kultur och turism (pensionerad) Land: Island Konst- och kulturområde: Scenkonst, barn och unga, allmän kultur Carl Gustaf Wentzel Yrke: Teaterchef, Teater Taimine Land: Finland Konst- och kulturområde: Teater, barn och unga 28

29

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Översikt ansökningar och belopp 18,04 % Totalt antal ansökningar och antal beviljade Antal ansökningar 377 Antal beviljade ansökningar 68 Avslag 309 19,08 % Totalt ansökt belopp och totalt beviljat belopp EUR Ansökt belopp totalt 11 924 509 Beviljat belopp totalt 2 275 175 Fördelning på konstområde i hela programmet 35 30 25 20 15 10 5 Arkitektur 0 Bildkonst 2 Circus 1 Dans 4 Design 1 Film 0 Konsthandverk 2 Kulturarv 1 Litteratur 4 Media 1 Musik 13 Performance konst 0 Teater 2 Tvärkonstnärliga 32 Andra 5 0 30

Fördelning av länder som deltar i beviljade projekt 80 70 60 50 40 30 20 10 Danmark 58 Estland 4 Finland 59 Färöarna 18 Grönland 10 Island 35 Lettland 3 Litauen 6 Norge 53 Sverige 64 Åland 9 Övriga länder 73 0 Utveckling i antal ansökningar och beviljningar 2016 2018 I hela programmet per land Antal ansökningar och beviljningar (hela programmet) för respektive år. Antal ansökningar per land 2018 120 100 80 60 40 20 Danmark 91/19 Estland 4 10/0 Finland 61/13 Färöarna 4/2 Grönland 0/0 Island 11/2 Lettland 5/0 Litauen 5/1 Norge 61/13 Sverige 80/13 Åland 1/1 Övriga länder 48/4 0 Ansökningar totalt 377 / Beviljningar 68 31

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Antal ansökningar per land 2017 140 120 100 80 60 40 20 Danmark 78/15 Estland 16/0 Finland 66/11 Färöarna 3/3 Grönland 1/1 Island 19/5 Lettland 8/0 Litauen 5/1 Norge 61/11 Sverige 107/21 Åland 1/0 Övriga länder 38/3 0 Ansökningar totalt 403 / Beviljningar 71 Antal ansökningar per land 2016 180 160 140 120 100 80 60 40 20 Danmark 127/29 Estland 23/0 Finland 92/16 Färöarna 4/1 Grönland 4/3 Island 36/7 Lettland 13/1 Litauen 11/0 Norge 80/14 Sverige 130/16 Åland 4/0 Övriga länder 66/7 0 Ansökningar totalt 590 / Beviljningar 94 32

Prioriterade teman som ingått i Nordiska ministerirådets strategi för kultursamabete 2013-2020 Antal beviljade projekt 258 44 21 41 Det digitala Norden (8 %) Det hållbara Norden (16 %) 36 Det interkulturella Norden (20 %) Det kreativa Norden (25 %) 65 51 Det unga Norden (14 %) Ett jämställt Norden (17 %) 33

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 34

Bilaga A2 Programme Report 2018 for Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture Number of applications Number of applications approved % approved Amount applied for (EUR) Amount granted (EUR) % granted Mobility Funding 920 268 29,13 2 136 920 553 520 25,90 Network Funding 102 35 34,31 2 284 649 811 984 35,54 Support for Artist Residencies 73 15 20,55 2 478 564 381 947 15,41 TOTAL 1095 318 29,04 6 900 133 1 747 451 25,32 The aim of The Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture (NBMP) is to enhance the cultural and artistic cooperation in the Nordic and Baltic countries. The program focuses on developing and providing funding for areas such as mobility, new networks, and promoting new cultural impulses and initiatives among local, regional, national and international operators, organisations and institutions. The NBMP offers three different forms of funding: Mobility Funding, Network Funding and Support for Artist Residencies. Expert groups that consist of professionals from the Nordic and Baltic countries assess applications and make final decisions on grants. The experts meet a pre-set number of times throughout the year to discuss their recommendations and make the final decisions on grant allocations. These meetings take place at the location of the Nordic Culture Point in Helsinki, Finland, and online. In 2018, the NBMP has granted a total of EUR 1 747 451 (the corresponding amount for 2017 was EUR 1 759 372). The NBMP received a total of 1 095 applications. The number of applications was slightly higher than in the previous year (1 061 applications). The number of applications granted funding from the NBMP amounted to 318 (320 in 2017). 29,04 % of all applications were granted funding, 35

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 which is a slightly smaller percentage than last year (30 %). 25,32 % of the total amount applied for was granted, a somewhat higher percentage compared to the 23 % in 2017. Four application rounds were held for Mobility Funding, one for Support for Artist Residencies, one for Long-term Network Funding and two for Short-term Network Funding during 2018. Mobility Funding Tendencies in applications for Mobility Funding In the Mobility Funding, a total of 268 applications were granted funds, out of the 920 that were submitted, an approval rate of 29,13 %. The total applied amount was EUR 2 136 920 of which EUR 553 520 were granted, with a percentage of approval rate of 25,9 %. Grants are provided for either individual artists and/ or cultural producers, within all arts and cultural fields, and to groups consisting of maximum six members. In total, 186 individuals were granted funding, and 82 groups. Compared to 2017, the individuals granted funding has somewhat increased, 179 were granted funding in 2017. While the group applications have decreased, 99 groups were granted funding in 2017. The gender outcome among granted applicants shows that more than half of the applicants, 63,60 % are women, an increase of approximately 4,5 % compared to 2017. Men make up 35,15 % of the granted applicants, a decrease of approximately 5 % compared to 2017. 1,26 % state unspecified gender. Sweden and Finland make up the biggest share of travel departures with 38,43 % of the total amount combined Sweden s share was 19,40 %, and Finland s 19,02 %. As in 2017, there were no travels departing from the Åland Islands in 2018. Iceland was the most popular destination among granted mobility funds, with a total of 45 applicants traveling to Iceland, 16,79 % of the total share. Festivals such as the ICE Hot Festival have contributed to the increased interest in traveling to Iceland in 2018. Norway was the second most popular destination with a total of 44 applicants traveling there, 16,41 % of the total share. There were no applications granted for traveling to the Åland island, the situation is identical to the previous year. The field called cross-disciplinary art, makes up the biggest share of main artistic field among granted applicants, this field consists of a variety of subfields. Out of the 268 granted applications, 88 stated cross-disciplinary as their main field, 32,83 % of the total share. Visual arts follow on second place, with 52 applicants, 19,40 % of the share, music with 35 applicants, 13,05 % of the share and dance with 34 applicants granted funding, 12,68 % of the share. Examples of applications that have been granted Mobility Funding in 2018: Project 45+ to Hammerfest 2018, group, Riga to Norway, 7 days. Art field: Dance The main idea of the project is to develop the concept that has been undergoing for some time, that of working with choreographers and dancers in the age group 45+. The travel to Hammerfest in Norway will allow the participants to discover new ideas, opportunities and to identify ways on how to further develop the artistic qualities of choreographers and dancers in the specific age group. Malin Bülow, individual, Norway to Denmark, 10 days. Art field: Visual arts, literature The artist Malin Bülow was granted Mobility Funding during this year s first round of applications, to undertake a travel from Norway to Denmark. The purpose of the trip was to participate in the exhibition Hydrosphere in Helsingør. The artist travelled from Norway to Danmark where she built, installed and performed her artistic piece. Her work is analyzing what it means to be a body of water, both physically and planetary. Breathing with the ocean is a development of Kroppsligt transfusionsförfarande that was shown at Kunstnernes Hus in Oslo, as a part of my final project at the Kunstakademiet. I have developed the piece, in a dialog with the curator Elena Ortiz at the Laboratoriet for Æstetik og Økologi in Copenhagen, specifically for the exhibition space at Snekkersten strand outside of Helsingør. 36

The Silent University North, Stockholm to Helsinki, 3 days. Art field: Visual arts, design, cultural heritage, media The project leaders describe the initiative as an autonomous knowledge platform for asylum seekers, refugees and undocumented people inspired by the Silent University project initiated in London in 2012 by the Kurdish artist Ahmet Ögüt. This Nordic network will consist of the Museum of Impossible Forms (Helsinki), The Workers Educational Association (Stockholm) and CKI Danish Center for Art and Interculture (Copenhagen). It will be run by freelance curators and producers, who are going to meet in order to develop their plans. They express a worry to see how migrants and refugees are used as battering ram in political campaigns in a time of austerity and crisis. Results and effects of the granted projects The group of experts for 2018 has been on its first year of duty. They met twice in Helsinki, and twice online, assessing applications and deciding on grants. The experts work relies on the information provided in each application, as well as their own expertise and the guidelines set in the programme handbook. The chairperson of the Expert Group 2018, Helle Thede Johansen, has summed up the first year as the new chairperson, and member of the expert group as follows: This group of experts was appointed in January 2018, so this is the first year of our term. We met for the first time at Suomenlinna in February, to familiarize with each other, the funding program, the criteria s and the technical system. As mentioned, this is our first year. Hence the overview to talk about tendencies is just about to show up. Though, it seems that several conferences and festivals within different fields of art attracts artist from several other Nordic and Baltic countries and not only within the country arranging them and this provides a good basis for Nordic cooperation, exchange of knowledge and ideas, meeting new contacts etc. Countless causes can be found to explain why some artistic fields apply and get more mobility grants than others. One could be, that there are more festivals, seminars and initiatives within exactly this art fields. Another could be, that the criteria s, in their present form, unintentionally favor certain art fields. Within some of the artistic genres, cooperation (which is the overall criteria) is a natural and necessary part of the production of the art and/or in presentation. Making a project within the performing art field, like for instance dance, theatre or music, the process will most common involve more people, from the beginning of rehearsal through to the performance. Visual artists often produce their artwork alone, but afterwards they need to promote the new constellation, collaborating with curators and galleries on an exhibition. Other artistic works are normally produced only by one artist, and collaboration is not a natural part nor under the production neither afterwards. Writers for instance, mostly work on their own. Possibly the need to research in advance, but very seldom this part is in collaboration neither. These artists almost need to find up an idea, seminar or festival, to get the opportunity to apply within the applicable frame. Network Funding It is my clear opinion, that all group members are assessing the applications professionally, regardless which art field or country is involved in the application, and state disqualified in case of being too engaged with the applicant and collaboration partner. The Mobility Funding has four applications rounds. The expert group has only met to decide for two of the rounds. After the second and the fourth round, the decision meeting was conducted online. Tendencies in applications for Network Funding During 2018, a total of 102 applications were received for Network Funding. Of these, 87 applications were for Short-term Network Funding, while 15 were for Long-term Network Funding. As in previous years, the Short-term Network Funding had two application rounds, while the Long-term Network Funding had only one application round in the beginning of the year. The number of applications decreased slightly compared to 2017 (the two modules received 133 network applications in 2017), and the percentage of non-eligible applications was somewhat higher in 2018 (21 %) than it was in 2017 (14 %). 37

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 A total of 35 applications were granted Network Funding, of which six were long-term networks and 29 were short-term networks. The total amount granted was EUR 811 984, of which EUR 458 047 was issued to short-term networks and EUR 353 937 was issued to long-term networks. In 2018, the highest sum granted to an individual short-term network was EUR 20 000 i.e. the maximum possible amount that can be granted to a one-year network. Ten networks in total received the maximum support within Short-term Network Funding. The highest sum granted to an individual long-term network was EUR 100 000 which is the maximum possible amount that can be granted to a long-term network, and there was only one long-term network in 2018 that received the maximum amount. Among all the granted networks, Sweden (participation in 83 % of granted networks), Finland (74 %) and Norway (71 %) were the countries participating in the majority of the networks. Lithuania (37 %) was the most active Baltic state, with participation in nine networks. Of all granted networks in 2018, as much as 48 % of networks (17 out of 35) included a partner from both Nordic and Baltic countries. Two of the approved networks (6 %) consisted only of the three Baltic countries and 16 projects (46 %) were conducted as partnerships between the Nordic countries only. In addition, 31 % of all networks included a country other than the Nordic or Baltic countries. The most common partner country outside the region was Germany with participation in four of the granted networks. Other partner countries included Russia, United Kingdom, Poland, Macedonia, Hungary, USA and Australia. An increased number of the Network Funding applications (21 of 35 granted networks) involved cross-disciplinary initiatives, and the most common art form among the grant receivers was visual arts, followed closely by music, literature, film and media. The share of the cross-disciplinary projects rose from 37 % in 2017 to 60 % in 2018. Mogens Jacobsen, Chairperson for the Network Funding, commented on this year s Network Funding applications on behalf of the Expert Group: At the same time, the expert group would like to emphasize the need for further development of new and innovative ways of networking in the future. Examples of networks granted funding Short-term networks: Participate in your life Five theatre companies cooperate in a one-year network with the aim of exploring interactivity in children s theatre, using the method theater of the participant. The partners will meet to discuss and explore the method together and based on this experience establish the network. Network partners from following countries: Sweden, Norway, Iceland, Lithuania, Hungary. Monsters, myth and media: Nordic stories of belonging and otherness The main objective of the network is to facilitate discussions between Nordic artists and researchers, exploring art and fiction as well as theoretical entry points to the figure of the monster and the practices of storytelling. The long-term goal is to establish knowledge transfer networks that will ensure mobility of knowledge between the Nordic countries, which share similar myths and stories about the monster that tie in with contemporary debates about belonging and Otherness. Network partners from following countries: Norway, Denmark, Finland, Iceland, Sweden, Estonia, United Kingdom. Baltic-Nordic Analog Labs Network The aim of the project is to provide a series of events and joint meetings for artist-run analog labs in Nordic and Baltic countries. These are collectively run labs that produce and teach analog media works: analog films, photography and sound. Within the project participants of the labs will provide a space and join workshops and events with intention of education and further collaboration between each other. Network partners from following countries: Finland, Norway, Sweden Latvia, Lithuania. Forming of networks has become a key aspect for development of the Nordic and Baltic cultural scene. 38

Nordic Platform for Critical Craft Theory Nordic Platform for Critical Craft Theory will be a think-tank of critics, curators and other professionals for critical thinking around contemporary craft. The network will meet to exchange ideas and strengthen the critical language for crafts. The aim is to build a new understanding for and to produce new knowledge in an increasingly diversified contemporary crafts field. In short, the network will map, update and rethink critical discourse for contemporary crafts in the Nordic region. Network partners from following countries: Norway, Denmark, Finland, Iceland, Sweden, Estonia. Long-term networks: Drop the Mic Nordic-Baltic Poetry Network The Drop the Mic Project embraces the diverse worlds of poetry in an effort to advance support for emerging poets working in participative, performative and kinetic literary arts, to promote translation, to connect stakeholders in the literary sector, and to produce new strategies for audience development and reading promotion. The network encourages the interdisciplinary interplay of poetry with spoken word, slam, rap and hip-hop and songwriting. Network partners from following countries: Norway, Iceland, Estonia, Germany, Poland. NolitchX Nordic Literatures in Change and Exchange NolitchX aims to make visible the literature by immigrant language authors in the Nordic countries, with focus on women writers. The aim is to build a Nordic network of writers, translators, editors and other professionals expanding to Norway and Northern Germany and to arrange public multilingual readings in different places of the Nordic region, including Nordic language writers. Also, the network will work with coordinating translations and publishing of work by immigrant language writers and mapping immigrant language writers in Denmark. Network partners from following countries: Sweden, Denmark, Iceland, Norway, Finland, Germany. Results and effects for Network Funding A network that has received short-term funding can after completing and reporting the short-term project apply for long-term funding. In 2018, half of the granted long-term projects had earlier carried out a short-term networking project. By developing the networking activities from short-term into longterm the projects create long-lasting results which can also lead into spin-off effects. UpNode is a network between seven minor festivals in the Nordic countries that received long-term network funding in 2018 after a successful short-term project. They describe the continuation and results of the network co-operation as an ongoing process: The network has already started towards second network period, taking contacts to festivals and venues outside the Nordic region in the hope of creating Up Node showcases with emerging Nordic artists. This will not only widen the partners network but also function as great marketing of the network among the partners and the Nordic artists. In the promotion of the network, there will also be a spinoff to each partner, as they host workshops, artist and volunteer exchange. This way, each partner has reached new geographical territories through the promotion and recognition of each other. This is a so-called positive spinoff of the network and its activities. Network called Gender and Diversity in Nordic Art Museums received short-term funding in 2017 and long-term funding in 2018. The network addresses democratic challenges in the art museums and it s goal is to develop new understanding of gender and diversity in Nordic and Baltic art museums through network meetings. The network started as a national project in Norway but was extended to Nordic level with the help of the Short-term Network Funding. The project describes how their activities have expanded: As we started network activities in 2016 in Norway, we think of 2017 as the second phase in the expansion of the network to the greater region. We are now about to consolidate the network and expand further in years to come. In 2017, the network has furthered exchange of experiences by facilitating conversations and discussions about how to implement gender and diversity perspectives in the museum through exhibitions and writing about the issue in catalogues and academic texts. 39

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Having received Long-term Network Funding in 2018 for three years the network Gender and Diversity in Nordic Art Museums will be able to move beyond mere sharing of ideas into developing research, exhibition projects and establishing more viable network connections that will have lasting effects. last year s 24 %. The granted amount was 381 947 euro and total applied amount was 2 478 564 euro. The applied amount was around 700 000 euro more than last year and makes the share of granted amount of total applied 15,4 %. Last year the same number was 18,3 %. Research on Network Funding Nordic Culture Point initiated a research project in 2018 in order to examine the long-term effects of Network Funding. An open call was arranged in the spring 2018 and the Norwegian researchers Donatella De Paoli (Associate Professor, Norwegian Business School) and Lene Foss (Professor, Arctic university of Norway) were selected for the assignment. The study was conducted in the autumn 2018. The objective of the research was to explore the impacts the funding has on the work of the individual partners as well as on their work field. In addition, the aim was to examine how the funding corresponds to the current day terms for professional artists and culture workers in the Baltic and Nordic region. With Support for Artist Residencies, residency centers cover direct costs connected to hosting artists and or curators from other Nordic and Baltic countries than the center is located at. The programme requires that the residency centers invite at least 2 artists and encourages longer working periods of approximately 2 4 months. The number of invited artists vary between 2 12 with two-thirds of the residencies aiming at inviting 3 4 artists. Of the 15 residencies that received support 9 work cross-disciplinary. As in previous years, visual art remains the most popular single discipline among the residencies that work cross-disciplinary. Music, theatre, dance and film were also well represented among the supported residency centers but the granted residencies covered also other areas such as crafts, cultural heritage and circus. The results show, among others, that the Network Funding is a valued funding form among artists and other professionals within the field of culture and that networking for its own sake is needed as it contributes not only to the professional development of the network participants but also to the development of their field or art/culture itself. The results show also that the programme s goal to promote collaboration across the Nordic and Baltic region is achieved and the funding gives inspiration to collaborate in a Nordic context. It seems that funding actually covers a larger amount of people than included in the original application as the networks involve also external professionals and artists in addi tion to the core project group. The report will be published in 2019. Support for Artist Residencies Tendencies in applications The module received 73 applications in 2018 of which 15 were granted support. The share of granted applications was 20,5 % which is a slight decrease from In 2018, there were three residency centers in Finland and Latvia that were granted support. Two residency centers in Sweden, Norway and Lithuania each, and one in Denmark, Estonia and Iceland received support. Like previous years, no applications were received from the Faroe Islands, Greenland or Åland Islands. The share of first-time applicants continues to be relatively high as one third of all applicants were new to the module. Two of the first-time applicants received funding this year. As in previous years, the applicants tend to stretch the traditional boundaries of a residency center. New tendencies of organization and well profiled residency programmes were welcomed by the experts even this year. Ulrika Ferm, the chairperson of the Expert group for Support for Artist Residencies in 2018, comments on last year s tendencies and the programme s significance like this: As a new chairperson, I was surprised by the evident dynamics of the Nordic residency scene as well as the fact that so many applicants values are in line with Nordic Culture Point s values in terms of equality, 40

creative and cross-disciplinary focus and sustainability, for instance. It is also delighting that most re - si dencies seem to strive to include self-reflectiveness and to question boundaries and develop their local role and impact. Examples of supported residencies Creative Association for Arts and Culture Drom The Nordic-Baltic Roma Artists Residence Program GIMARA is a 12-month residence-initiative dedicated to promoting international career, network and peer support opportunities of Roma artists in the Nordic & Baltic region. The GIMARA initiative is connected to the establishment of the world s first international Roma artist residence center OSKAR, located in the Northern Savonia region, near the city of Kuopio. Country: Finland, cross-disciplinary Riga Circus Riga Circus Residency is created as a laboratory for new forms of artistic research and art practices within the interdisciplinary field of art the residency is open to contemporary circus artists, dancers, visual artists, architects. The 2018-2019 program will offer 2 8 weeks long residencies to 4 artists or artist groups from Nordic and Baltic countries. The program is curated in collaboration with local and regional partners. Country: Latvia, circus AIR Træna AIR Træna is a cross-disciplinary residency in the Northern Norwegian sea. Træna is an island with 500 people, located 3 hours from mainland on the arctic circle. The residency hosts artists from a wide artistic field, it s cross-disciplinary and international: Artists come from all Nordic countries and from countries outside of EU and cross-disciplinary collaboration is the core. Country: Norway, cross-disciplinary Residency Circle Meeting The biannual Residency Circle Meeting was not arranged in 2018. The next meeting will be arranged again in 2019. Results and effects of Support for Artist Residencies Artist residencies offer great networking possibilities for professionals within the different fields of arts and culture in the Nordic and Baltic countries. The residency centres provide artists with the possibility to work concentrated on their work and for residence centres the funding offers an opportunity to widen their scope by inviting visiting artist from other Nordic and Baltic countries. During the residency period the artists have a chance to meet colleagues and create contacts with other artists but also with the local culture scene and local professionals. Many of the supported residencies state an outspoken goal to create a connection with the local community and co-operation with local artists is something that is also strongly encouraged by the Expert Group. The Træna residency describes their local connection like this: The aim of the residency is to create a cultural and cross-disciplinary node in the North-Norwegian archipelago, where arts and culture projects are performed in one of Norway s smallest municipality. AIR Træna hosts artists, designers, architects, environmentalists and other creative people who want to contribute to and become a part of the island community for a period of time. The cross-disciplinary approach attracts participants coming from all Nordic countries and from all around the world. We work closely with each project to match skills and local resources, and to make it relevant both to the local community and to a wider context. We experience a lot of learning and meetings that feed the creativity. It s not seldom a project that starts within the residency continues into something more long-lasting. 41

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Nordic-Baltic Mobility Programme for Culture(2018 2020) Expert group for Mobility Funding Expert group for Network Funding Dina Afkhampur Profession: Festival Director, CinemAfrica Country: Sweden Field of art and culture: Film Helle Thede Johansen (Chair) Profession: Author. Secretary at the Faroese Writers Organization. Board member and accounts at Fjølrit, the Faroese Reproduction rights organization. Freelance journalist. Country: Faroe Island Field of art and culture: Journalism, literature Sigtryggur Magnason Profession: Political advisor to the minister of transport and local government Country: Iceland Field of art and culture: Literature, PR, advertisement Johanne Nordby Wernö Profession: Writer, curator Country: Norway Field of art and culture: Art criticism, curating Lina Puodžiukaitė-Lanauskienė Profession: Dancer, choreographer, dance teacher Country: Latvia Field of art and culture: Dance, choreography Lars Seeberg Profession: Chairman of the Danish Arts Council s Committee for the Performing Arts Country: Denmark Field of art and culture: Theatre, performing arts, playwriting Sanna Huldén Profession: Executive Manager of DuvTeatern Country: Finland Field of art and culture: Performing arts, children & youth, diversity, art and accessibility, networks Mogens Jacobsen (Chair) Profession: Media artist Country: Denmark Field of art and culture: Digital art Kaarel Oja Profession: Theatre Producer Country: Estonia Field of art and culture: Theatre, performing arts Minna Öberg Profession: Visual artist Country: Åland Islands Field of art and culture: Visual arts Expert group for Support for Artist Residencies Ulrika Ferm (Chair) Profession: Artist, Professor Country: Finland Field of art and culture: Visual arts, residency Emile Hertling Péronard Profession: Creative Producer and Advisor Country: Denmark Field of art and culture: Film & media Björn Säfsten Profession: Choreographer and Dancer Country: Sweden Field of art and culture: Dance Inga Žalude Profession: Writer Country: Latvia Field of art and culture: Literature 42

Summary of applications and amounts Total number of applications and number of grants 29% Total number of applications 1 095 Total number of grants 318 Number of denied applications 777 Total amount applied for and total amount granted (EUR) 25% Total applied for 6 900 133 Total granted 1 747 451 NKK års berätt? Amount granted to each country (EUR) Mobility Funding Network Funding Support for Artist Residencies Total Denmark 91 490 204 614 36 000 33 2104 Finland 81 640 70 200 78 880 230 720 Iceland 47 380 62 430 17 009 126 819 Norway 65 530 140 470 53 317 259 317 Sweden 96 730 192 077 51 325 340 132 Foroe Islands 40 410 0 0 40 410 Greenland 22 300 0 0 22 300 Åland Islands 0 0 0 0 Estonia 37 750 15 000 21 840 74 590 Latvia 39 620 32 673 85 206 157 499 Lithuania 26 440 94 520 38 370 159 330 Other 4 230 0 0 4 230 In total 553 520 811 984 381 947 1 747 451 43

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Mobility Funding Total number of applications and number of granted applications 29% No. of applications 920 No. of granted applications 268 29,13% No. of denied applications 652 Total amount applied for and total amount granted (EUR) 25% Total applied for 2 136 920 Total granted 553 520 25,90% Gender of grant recipients, including members involved in group applications (granted) 6% 63% 29% Men 168 35,15% Women 304 63,6% Unspecified 6 1,26% Total 478 44

Network Funding (long-term and short-term) Total number of applications and number of granted applications 34% No. of applications 102 No. of granted applications 35 34,31 % No. of denied applications 67 Total amount applied for and total amount granted (EUR) 36% Total applied for 2 284 649 Total granted 811 984 35,54% Support for Artist Residencies Total number of applications and number of granted applications 21% No. of applications 73 No. of granted applications 15 20,55% No. of denied applications 58 Total amount applied for and total amount granted (EUR) 15% Total applied for 2 478 564 Total granted 381 947 15,41% 45

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Distribution by field of art Mobility Funding Number of granted travels per main field of art 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Architecture 3 Circus 6 Crafts 3 Cross-disciplinary 88 Cultural heritage 4 Dance 34 Design 0 Film 4 Literature 3 Media 0 Music 35 Theatre 27 Visual arts 52 Other 9 0 Network Funding (long-term and short-term) 25 20 15 10 5 Architecture 3 Circus 1 Crafts 4 Cross-disciplinary 21 Cultural heritage 7 Dance 5 Design 2 Film 11 Literature 11 Media 10 Music 13 Theatre 9 Visual arts 15 Other 11 0 Please note: 21 out of 35 granted projects are cross-disciplinary. This diagram shows the total number of all art forms in all granted applications including the cross-disciplinary. 46

Support for Artist Residencies 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Architecture 3 Circus 3 Crafts 1 Cross-disciplinary 9 Cultural heritage 1 Dance 6 Design 3 Film 5 Literature 4 Media 4 Music 8 Theatre 6 Visual arts 9 Other 1 1 0 Please note: 9 out of 15 granted projects are cross-disciplinary. This diagram shows the total number of all art forms in all granted applications including the cross-disciplinary. 47

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Distribution of countries participating in projects funded Number of granted Mobility Funding applications - Destination country 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Denmark 35 Estonia 24 Faroe Islands 11 Finland 28 Greenland 12 Iceland 45 Latvia 16 Lithuania 17 Norway 44 Sweden 36 Åland Islands 0 0 Granted applications in total: 268 Number of granted Mobility Funding applications - Country of departure 60 50 40 30 20 10 Denmark 39 Estonia 20 Faroe Islands 6 Finland 51 Greenland 4 Iceland 26 Latvia 21 Lithuania 16 Norway 33 Sweden 52 Åland Islands 0 0 Granted applications in total: 268 48

Network Funding (long-term and short-term) Participating countries in the granted networks 35 30 25 20 15 10 5 Denmark 21 Estonia 10 Faroe Islands 2 Finland 26 Greenland 3 Iceland 14 Latvia 9 Lithuania 13 Norway 25 Sweden 29 Åland Islands 1 Other countries 12 0 Granted applications in total: 35 Support for Artist Residencies 20 15 10 5 0 Denmark 1/8 Estonia 1/3 Faroe Islands 0/0 Finland 3/9 Greenland 0/0 Iceland 1/6 Latvia 3/9 Lithuania 2/7 Norway 2/10 Sweden 2/21 Åland Islands 0/0 Other countries 0/0 Granted applications in total: 15 49

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Development in the number of applications and grants per country, 2016 2018 0 50 100 150 200 250 2016 TOTAL granted 348 applied 1028 Denmark 55 155 Estonia 20 80 Faroe Islands 1 5 Finland 71 187 Greenland 2 5 Iceland 30 70 Latvia 16 115 Lithuania 24 82 Norway 51 127 Sweden 80 197 Åland Islands 0 0 Other countries 0 5 2017 Denmark 52 150 TOTAL granted 320 applied 1061 Estonia 11 59 Faroe Islands 5 16 Finland 50 206 Greenland 2 6 Iceland 28 63 Latvia 26 114 Lithuania 19 74 Norway 32 111 Sweden 95 262 Åland Islands 0 0 Other countries 0 0 50

2018 TOTAL granted 380 applied 1095 Denmark 44 152 0 50 100 150 200 250 300 Estonia 24 89 Faroe Islands 7 12 Finland 59 228 Greenland 4 6 Iceland 27 68 Latvia 26 96 Lithuania 20 76 Norway 41 116 Sweden 62 224 Åland Islands 2 21 Other countries 2 7 51

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Bilaga A3 Programrapport for Volt, kultur- og sprogprogram for børn og unge Nøgletal och generelt om programmet 2018 2017 Antal ansøgninger 28 35 Antal støttede projekter: 5 9 Ansøgt beløb EUR 842 097 1 312 041 Støttet EUR 213 027 (25 %) 232 554 (28 %) Volt er et kultur- og sprogprogram for børn og unge op til 25 år. Hensigten med programmet er at støtte projekter, hvor børn og unges kreativitet og sprogforståelse står i centrum. Nordisk kulturkontakt har ansvar for rådgivningen til ansøgere samt forvaltningen af støtteprogrammet. En uafhængig ekspertgruppe træffer alle beslutninger om projektansøgningerne, som i årene 2017 2019 består af repræsentanter fra Danmark, Finland, Færøerne og Åland. I år modtog Volt 28 ansøgninger, hvoraf fem opnåede støtte til en samlet værdi af 213 027. Hvis man sammenligner interessen for Volt i år med forrige år, kan vi konkludere et lille fald i antal ansøgninger. Færre ansøgninger leder overordnet set til færre involverede lande og færre deltagere, men mindre dyk eller opsving i ansøgningsraten fra år til år er ikke unormalt og det har ikke formindsket ansøgernes støttebehov, som overgik uddelingsmidlerne med over 600 000. Succesen hviler dog ikke på hvor mange ansøgninger kommer ind, men på hvor godt Volt programmet lever op til sin hensigt. Hensigten med Volt er at støtte en større mangfoldighed af unge projektmagere som kender og udnyt- 52

ter sin ret at indgå i det nordiske kunst- og kulturliv og som igennem samarbejder begår sig i miljøer hvor der er fokus på at skabe større åbenhed og nysgerrighed for sprogforståelsen i Norden. Eksperternes refleksioner Programkontoret satte sig ned med ekspertgruppens unge ordfører, Rebecca Mattsson, for at tale om Volt det seneste år. Ved spørgsmålet om hvad programmets største styrke består af, er ordføreren ikke det mindste i tvivl: Volt realiserer børn og unges fysiske møder. Det er her ordføreren konstaterer at børn og unges deltagelse gør sig mest gældende. Når børn og unge får muligheden for selv at opleve Norden i fællesskab, så er det naturligvis lettere for den enkelte at danne sine egne indtryk. Det er vigtig at mødes for at kunne påvirke de referencerammer, som vi har til fælles. Hun tilføjer, at programmet desuden er værdifuldt fordi det støtter projekter som er relevante for en bred befolkning i Norden og fordi det udfordrer de gængse forestillinger om hvad børn og unge kan eller ikke kan gennemføre på kunst- og kulturområdet. Om programmets fremtid, siger ordfører: Vi lever i et Norden som anses at være mere grænseløst end nogensinde. Jeg har hørt folk bekymre sig om, at denne grænseløshed kan bidrage til at generationsforskellene vokser sig så store, at vi mister den kollektive forståelse for hinanden. Mit indtryk er dog, at Volt promoverer forståelser på tværs af alder, landegrænser og kunstarter. Programmet er i stand til at give nordisk kulturarv nyt liv. Ordfører afslutter med at påpege, at Volt er et af de mere sjældne eksempler på støtteprogrammer, som anerkender at børn og unge er og vil altid være den største nulevende ressource som det nordiske kulturliv har. Dette står i modsætning til andre støtteprogrammer i kultursektoren, som har tendens til at se børn og unge som en blivende kunst- og kulturudøver. Volt ser os som ligeværdige udøvere, lige her og nu, afslutter Rebecca Mattsson, ordfører. Programmets effekter og nordiske nytte Årets bevilgede projekter placerer sig indenfor felterne litteratur (1), media (1) og tværdisciplinære kunstarter (3). Det tværdisciplinære felt dækker sprog, teater, musik, visuel kunst, fortællekunst og live art. Projekternes eget samlede estimat er, at aktiviteterne vil lede til et direkte engagement blandt 915 deltagere i perioden 2018 2020. Samlet set vil de fem støttede projekter afholde hele 13 forskellige projektaktiviteter i Danmark, Norge, Sverige, Finland, Island og Grønland. Et projekt blev tildelt en bevilling for at udvikle et forløb, hvor de vil skabe kunst som kommenterer på fremtidsperspektiverne for Norden som region. To projekter vil skabe hver sin store kulturproduktion, som har det til fælles at de begge udforsker sprogforståelse, mono- og multikultur. Det ene fokuserer på samisk ungdom i Nordkalotten, og det andet foregår primært blandt unge i og omkring storbyerne Malmø, Oslo og København. Det fjerde Volt projekt kommer tæt på den unge medieskaber og dennes ansvar at både skabe og formidle dybdegående journalistik. Og sidst, men ikke mindst: Det femte projekt leder unge igennem processen med at producere nyskreven nordisk litteratur. Dette projekt er en del af et koncept opbygget og udviklet af unge mentornetværk. Ekspertgruppen mener at de bevilgede projekter er af høj kvalitet og løfter temaer, som er aktuelle og vigtige for børn og unge. Det forekommer tit at projektansøgninger bearbejder tunge tematikker, men ansøgningerne har en livsbekræftende kvalitet og lever i tæt samskabelse med voksne, som bl.a. også drager nytte af at få flere perspektiver på deres arbejde. Eksperterne baserer sine beslutninger ved at trække fra den pågældende ansøgning, programmets bedømmelseskriterierne og deres egen ekspertise. De lægger en særlig stor betydning i at bedømme ansøgningernes metodeovervejelser. Når det kommer til alder, så vil aktiviteterne i udgangspunktet opnå en bred aldersfordeling. Kernemålgruppen løber mellem 11 og 25 år, men for andet år i træk er der intet projekt, der inkluderer en målgruppe under seks år. I 2017 søgte kun ét projekt og 53

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 fik afslag. I 2018 var antallet øget til fem, ud af de totalt 28 ansøgninger, men igen opnåede ingen af dem støtte. Programkontoret vil undersøge dette nærmere og vende problematikken med eksperterne for at få yderligere input, men vil også overveje sandsynligheden for at det er programmets nuværende struktur og kriterier, som ufrivilligt usynliggør projektmagere, som arbejder med helt små børn. Projekteksempler Fabula Musikaktører fra Danmark, Norge, Færøerne og Grønland afrapporterede projektet Fabula i 2018. De havde da holdt en række workshops og koncerter på Færøerne, med fokus på jazzmusikken og børnenes egne improvisationsevner. Hele udgangspunktet for Fabula handler om, at møde hinanden i det nordiske fællesskab og få særlige oplevelser sammen. Flere af de blandede sammenspilsgrupper arbejdede med musikalske grundmelodier med særkender fra de forskellige lande. Nedenstående projekteksempler er for nylig bevilgede i 2018. Culture Overload Projektet Culture Overload handler om identitet og fortællinger for og af de unge som hverken vil eller kan overholde den ene eller anden kultur. Overbelastningen af kultur er tænkt som en positiv og slagkraftig henvisning til den form for kreativitet, som stammer fra børn og ungdom i mødet med forskellige kulturer. Udover de større skandinaviske sprog, vil arabisk og farsi spille en rolle i slutproduktionen. Ordskælv Ordskælv Projektmagerforløb ruster unge med projektværktøjer, produktionsstøtte og netværk, der giver dem mulighed for at realisere deres projekter fra idé til færdig udgivelse. Projektlederne ønsker desuden at arbejde med at yderligere tilgængeliggøre deres metoder, resultater og kulturelle fællesskab for flest mulige unge i Norden. De unge projektmagere bliver rollemodeller, der inspirerer andre unge potentielle projektmagere (20 30 år) via foredrag på bl.a. universiteter, biblioteker, museer og andre kulturinstitutioner. De unge projektmagere deler ud af egne selvoplevede projekterfaringer (successer og fiaskoer) og konkretiserer derved muligheden for at forfølge sine drømme og realisere sine mål i fællesskab med andre unge for andre unge. Om projektet Ordskælv, projektleder Karen Siercke Programmets ekspertgruppe Rebecca Matsson (ordfører) Yrke: Studerende Land: Åland Katrin Dahl Hanusson Yrke: Studerende Land: Færøerne Berit Anne Larsen Yrke: Formidlingsschef på Statens Museum for Kunst Land: Danmark Carl Gustaf Wentzel Yrke: Teaterchef, Teater Taimine Land: Finland Vi ønsker at invitere unge I alderen 13 15 fra Norge, Danmark og Sverige for at mødes, dele idéer og skabe indhold til en professionel flersproget teaterforestilling. Efter premieren vil forestillingen turnére i alle tre deltagerlande. - Om projektet Culture Overload, projektleder Hanna Olsson 54

Oversigt: ansøgninger og beløb Totalt antal ansøgninger og bevillinger 18% Antal gyldige ansøgninger 21 Antal ugyldige ansøgninger 7 Antal bevilgede ansøgninger 5 17,86 % Afslag 23 Antal ansøgninger totalt 28 25% Totalt ansøgt beløb og bevilget beløb EUR Ansøgt 842 097 Bevilget 213 027 25,3 % Fordeling af lande og områder som deltager i støttede Volt projekter Antal bevillinger per land vs. ansøgninger totalt Danmark 3 Finland 3 Færøerne 0 Grønland 1 Island 2 Norge 4 Sverige 3 Åland 0 Nordkalott-området 0 Andre lande 2 Totalt antal støttede projekter: 5 Danmark 1/8 Finland 1/6 Färöarna 0/0 Grönland 0/1 Island 0/1 Norge 1/2 Sverige 2/10 Åland 0/0 Andra länder 0/0 Totalt antal støttede projekter: 5/28 (17,86%) 55

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Fordeling af støttede projekter efter aldersgruppe 0-5 år 0 6-10 år 1 11-15 år 3 16-19 år 4 Flere projekter er målrettede til flere aldersgrupper, derfor overstiger antallet de totale bevillinger. Totalt antal støttede projekter: 5 20-25 år 3 Graden af nordiske møder og kultursamarbejde 250 200 150 100 50 Danmark 220 Finland 180 Færøerne 0 Grønland 60 Island 180 Norge 180 Sverige 75 Åland 0 Andre lande 20 Statistikken baserer sig på støttede Volt projekter Totalt antal deltagere: 915 0 Fordeling af lande og områder hvor projektaktiviteterne skal gennemføres 3.5 3 2.5 2 1.5 1 0.5 Danmark 2 Finland 2 Færøerne 0 Grønland 1 Island 2 Norge 3 Sverige 3 Åland 0 Statistikken baserer sig på støttede Volt projekter 0 56

Antal støttede projekter fordelt efter projektaktivitet Forestilling Møde Produktion Seminar Workshop Andet Totalt antal støttede projekter: 5 Graden af unges interesse for de nordiske sprog Sprog som vil forekomme i projektaktiviteterne Arbejds- eller formidlingssprog Dansk 4 Engelsk 4 Finsk 3 Færøsk 0 Grønlandsk 0 Islandsk 2 Norsk 4 Samisk 1 Svensk 4 Andet 1 Dansk 2 Engelsk 3 Finsk 1 Færøsk 0 Grønlandsk 0 Islandsk 1 Norsk 3 Samisk 1 Svensk 4 Andet 1 57

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Bilaga A4 Programrapport for børne- og ungdomsprogrammet NORDBUK Nøgletal och generelt om programmet 2018 2017 Antal ansøgninger 99 90 Antal støttede projekter: 32 31 Ansøgt beløb EUR 1 859 471 1 722 934 Støttet EUR 632 936 (34 %) 622 100 (36 %) NORDBUK Støtteprogram er primært rettet mod børn og unge mellem 0 og 30 år. Programmet støtter projekter og netværk som søger for at afholde kulturelle, politiske eller sociale aktiviteter i Norden. Nordisk kulturkontakt er et programkontor, hvilket betyder at det har ansvaret for programadministrationen på vegne af Nordiska Barn och Ungdomskommitéen (NORDBUK). Beslutningerne om støtte træffes af direktøren tre gange årligt efter åbne ansøgningsrunder og efterfølgende intern behandling, som udføres i overensstemmelse med programkomitéens kriterier. I år modtog NORDBUK Støtteprogrammet i alt 99 ansøgninger, hvoraf 32 blev tildelt projektstøtte til en samlet værdi af 632 936. Sammenlagt estimerer projekterne, at de vil inddrage et deltagerantal på 4 988 i perioden 2018 2020. I årets løb har programkontoret haft fokus på to større udviklingspunkter vedrørende programmet. Det ene var ændringer i programhåndbogen, som trådte i kraft i januar, og det andet er samarbejdet mellem NORDBUK-komitéen og Generation 2030. Sidstnævnte medførte en ekstrauddeling af støtte til projekter, som bidrager til en øget nordisk indsats 58

for at nå de globale bæredygtighedsmål. NORDBUK Støtteprogram fortsætter med ekstrauddelingen i 2019 og 2020. Håndbogens ændringer og programmets effekter Håndbogen for NORDBUK Støtteprogram udarbejdes og opdateres af komitéen, da håndbogen ligger til grund for selve udformningen og forvaltningen af programmet. Programkontorets opgave er at formidle og håndhæve håndbogens principper for støtte, der hvert år tildeles organisationer, foreninger, grupper eller netværk. De ændringer som har gjort sig gældende i år forholder sig primært til administrationen, men ændringerne har også skærpet de kriterier som ansøgningerne bedømmes ud fra. Grundforudsætningerne for at søge programmet er fortsat de samme; nemlig at børn og unge skal deltage i projektledelsen i så høj grad som mulig og der skal findes et gennemgående fokus på den nordiske relevans i både indhold og udformning af hvert enkelt projekt. I tillæg til bedømmelsen af kvaliteten i projektets grundforudsætninger, vil det fremover være fordelagtigt, hvis projektet har en konkret hensigt om at bidrage til ligestilling, bæredygtighed eller bedre forhold for udsatte børn og unge i Norden. Programkontoret noterer, at et relativt højt antal af årets bevillinger imødekommer disse fordele og inddrager seriøse overvejelser eller handlingsplaner i projektet for at forbedre vilkårene for børn og unge, ligestillingen eller bæredygtighed. I alt 25 bevilgede projekter bekræfter at de inddrager metoder som øger inklusionen eller repræsentationen af udsatte børn og unge, og når det kommer til spørgsmålet om hhv. ligestilling og bæredygtighed, så bekræfter 28 af de i alt 32 bevilgede projekter at disse tematikker inddrages. Eksempler på hvordan projekternes valgte metoder indenfor ligestilling, bæredygtighed og forbedring af vilkårene for udsatte børn og unge: Når det kommer til ligestilling, er tendensen at projekter vil arbejde med tematikker som bunder sig kønsmainstreaming eller kønsaktivisme. I år har programmet også bevilget støtte til projekter som vil arbejde for at kvalificere en kønspædagogisk praksis. Når det kommer til bæredygtighed, er Agenda 2030 naturligvis et omdrejningspunkt, men der er også eksempler på projekter som sætter udvekslingsmuligheder, øget mangfoldighed eller ytringsfrihed ind i en bæredygtig kontekst. Når det kommer til udsatte børn og unge, er der eksempler på projekter som ønsker at bekæmpe isolation og sårbarhed for unge med funktionsvariationer eller medicinske diagnoser. Migration er også tematisk inddraget i nogle projekter, og andre søger støtte for at øge dialogen og forståelsen mellem seksuelle eller etniske majoritets- og minoritetskulturer. Overordnet set er det programkontorets opfattelse, at håndbogsændringerne er kommet godt fra start og programmet er lettere at administrere. Videreudviklingen fortsætter for at sænke tærsklerne og sikre at ansøgningsprocessen er en lærerig rejse for alle unge, såvel som ældre. Samarbejdet med Generation 2030 Da FN i 2015 vedtog en global agenda for bæredygtig udvikling, blev det til den såkaldte, Agenda 2030. Målsætningerne er opdelt i 17 verdensmål og 169 undermålsætninger, som de nordiske lande tilsammen med resten af FN:s medlemslande, besluttede sig for implementere. For at synliggøre og styrke denne dagsorden i det nordiske samarbejde vedtog landene i regi af Nordisk ministerråd i 2017 at igang sætte et nordisk program for gennemførelsen af Agenda 2030 under titlen Generation 2030. Derefter indledte NORDBUK-komitéen et samarbejde med Generation 2030, som resulterede i at begge stillede ekstra programmidler til rådighed for projekter som søger NORDBUK Støtteprogram og samtidig ønsker at bidrage til øget kendskab og anvendelse af hele agendaen eller specifikt Mål 12: Ansvarligt forbrug og produktion. Ekstramidlerne tilfører ca. 80 000 til den almindelige uddelingspulje over en treårig periode, hvilket svarer til minimum ét projekt per år. Der findes dog ikke nogen begrænsning på hvor mange NORD- BUK projekter der må inddrage en bæredygtighedsdimension, tværtimod har programmet støttet i alt seks projekter som har søgt med et specifikt Agenda 2030-fokus. 59

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Disse projekter udgør en samlet bevillingsandel som svarer til ca. 21 % af det totale støttebeløb. Fire af disse projekter vil fokusere overordnet på agendaen, imens to forholder sig specifikt til mål 12. Projekteksempler: Migrants A Nordic Saga En interesse i at samarbejde med tre unge dramatikere fra Norge, Finland og Sverige fik Riksteatret i gang med ansøgningsprocessen til NORDBUK Støtteprogrammet i slutningen af 2017. Temaet skulle være migration og sammen med ungdomsteatre i de tre respektive lande, var formålet at tilrettelægge en skriveproces sammen med de unge talenter i 2018, som skulle resultere i en færdig dramatisk tekst og teaterproduktion med premiere i august. Og sådan blev det. Forestillingen hedder Nevadaland, som henviser til en ny, og tilsyneladende dystopisk nation, grundlagt af de nordiske lande. Forestillingen havde premiere i august, under Nuori Näyttämö festivalen (på svensk, Den Unga Scenen) i Tammerfors, Finland. Den gang skrev TNL, den finske scenekunstforening, at forestillingen undersøger privilegier, grænser, rettigheder og hvad det er som får nogle mennesker at tro at de er mere værd end andre. The play Nevadaland will be published in Swedish, Finnish and Norwegian for use in the organizations. It will join the canon of plays for young companies, that these partners have been building for years. We expect that the play will be produced and performed in all three countries many times in the years ahead. - Om projektet Migrants a Nordic Saga, projektleder Edward Bromberg Four sessions were held. One focused on the EU Youth Strategy and EU Youth Goals and was held by the European Youth Forum. A second was held on gender equality and gender empowerment within youth organizations, hosted by the Danish national youth council. A third was held on a rights-based approach to youth work, hosted by the Finnish national youth council, and finally, one was held on sustainable funding for youth organizations hosted by the Estonian national youth council. Om projektet Meeting of the NBC of Youth Councils, projektleder Merle Singer-Lippert Nordic Camp 2018 Repræsentanter for blindesamfunds organisationerne Unga med Synnedssättning i Sverige, Norge, Danmark, Island og Finland blev tildelt en bevilling i foråret for at gennemføre en større nordisk lejrsammenkomst for sine medlemmer. Formålet var at stærke det nordiske netværk af unge søsterorganisationer, og tilbyde respektives medlemmer at deltage i et forum, hvor der var fokus på at italesætte menneskerettigheder og opleve aktiviteter som typisk forekommer for dyre eller utilgængelige for projektets kernemålgruppe. De medlemmar som satt i planeringsgruppen fick under arbetets gång samla på sig gedigna erfarenheter gällande bland annat logistik, sociala grupperingar, ekonomi och samarbete. Det fanns även en stor känsla av stolthet och åstadkommande när lägret var genomfört och deltagarna hade uttryckt en stor nöjdhet över lägrets utformning. Om projektet Nordic Camp 2018, projektleder Aniina Karlsdottir Meeting of the Nordic Baltic Cooperation of Youth Councils De nordisk baltiske ungdomsråd består af et netværk af ungdomsråd fra Danmark, Sverige, Norge, Island, Finland, Estland, Letland og Litauen. De blev tildelt en bevilling, for at arrangere en sammenkomst blandt repræsentanter fra alle deltagende organisationer. Formålet bestod af at diskutere intern policy udvikling og politiske prioriteringer. Mødet havde også til hensigt at koordinere advocacy indsatserne, for at sikre større gennemslagskraft på nordisk, europæisk og global niveau. 60

Oversigt: ansøgninger og beløb Totalt antal ansøgninger og bevillinger 32 % Antal gyldige ansøgninger 83 Antal ugyldige ansøgninger 16 Antal bevilgede ansøgninger 32 32,32% Afslag 51 Antal ansøgninger totalt 99 34% Totalt ansøgt beløb og bevilget beløb EUR Ansøgt 1 859 471 Bevilget 632 936 34,04% Fordeling af lande og områder som deltager i støttede NORDBUK projekter Andre lande og områder som deltager Danmark 26 Finland 25 Færøerne 11 Grønland 12 Island 19 Norge 26 Sverige 30 Åland 6 Estland 6 Lettland 6 Litauen 4 Nordkalott-området 6 Nordvestlige Rusland 3 Antal ansøgninger per land Fordeling af støttede projekter efter aldersgruppe Støttet Ansøgt % Danmark 7 23 30,43% Finland 8 21 38,10% Færøerne 0 2 0 Grønland 2 2 100% Island 4 8 50% Norge 7 22 31,82% Sverige 4 20 20% Åland 0 0 0 Alder Projekt 0-5 år 1 6-10 år 2 11-15 år 6 16-19 år 28 20-25 år 28 26-30 år 21 61

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Geografisk fordeling af deltagere i de støttede NORDBUK projekter 1400 1200 1000 800 600 400 200 Danmark 627 Finland 1190 Færøerne 124 Grønland 736 Island 286 Norge 1 095 Sverige 574 Åland 173 Baltikum 50 Nordvestlige Rusland 20 Nordkalott-området 37 Andre lande (sammenlagt) 76 Total: 4988 0 Antal støttede projekter fordelt efter projektaktivitet* Støttet Ansøgt Forelæsning 4 18 Konference 8 18 Kulturelt event 4 28 Kursus 11 25 Lejr 10 24 Møde 15 39 Netværksaktiviteter 14 49 Produktion 4 17 Produktion av 7 13 informationsmateriale Seminar 13 35 Workshop 17 59 * Flere ansøgninger indikerer flere aktiviteter, derfor overstiger antallet de totale bevillinger. Ansøgertype Støttet Ansøgt Forening 6 21 Gruppe 5 13 Institution 1 3 Kommune 1 4 Netværk 3 5 Organisation 15 45 Andet 1 8 Støttet Forening Gruppe Institution Kommune Netværk Organisation Andet 62

Bilaga B Mötesplatsens evenemang och aktiviteter Mötesplatsen på Kajsaniemigatan i hjärtat av Helsingfors består av ett nordiskt specialbibliotek med ca 15 000 nordiska volymer och en hörsal (TINGsalen). Mötesplatsen anordnar cirka 200 evenemang årligen i sina egna lokaler och på annat håll. Mötesplatsens syfte enligt Nordiska Ministerrådets beviljningsbrev är att stärka nordisk språklig oc kultu - rell närvaro i Finland och övriga Norden och därigenom vara en synlig aktör på den nordiska konst och kulturscenen. Nordiskt specialbibliotek Nordisk kulturkontakts specialbibliotek är ett unikt bibliotek med fokus på modern, nordisk skönlitteratur, faktaböcker om Norden, nordisk film samt barnoch ungdomslitteratur. Biblioteket erbjuder också nordiska dagstidningar från alla länder och en del av språkområdena i Norden. Utställningen Djur som ingen sett utom vi, som baserar sig på Ulf Starks och Linda Bondestams, bland annat av Nordiska rådet prisbelönta barnbok med samma titel, var vårens stora satsning. Under 11.1 28.3.2018 besöktes den av 46 barngrupper i bibliotekets workshops och sagostunder medan 19 vuxengrupper fick en kortare presentation av utställningen. Totalt fick 1 100 personer en interaktiv upplevelse av utställningen. Därtill besökte många den på egen hand. Inför arbetet med utställningen initierades ett samarbete med Helsingfors universitet och studieinriktningen för småbarnspedagogik och klasslärarutbildningen. De studerande planerade och verkställde workshops i det nordiska specialbiblioteket och utarbetade ett pedagogiskt material som en del av deras studier. Efter att utställningen avslutats åkte den på sommarturné till tre kulturcentra i Finland. Senare under hösten visades den i Nordens institut på Åland, NIPÅ, och Nordens hus i Reykjavik, NOREY. Den har också visats i samarbete med Finlands ambassad i Berlin. Utställningen resulterade i nya samarbetsparters som Esbo stad, Vanda stad, Kontiolahti samt ovan nämnda aktörer. Ungas språkförståelse i fokus BitförBit-ungdomscaféer arrangeras för finska elever i årskurserna 6 9 som läser svenska. De består av diskussioner, uppgifter och tävlingar tillsammans 63

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 med nordiska cafévärdar. Caféerna har olika teman, som till exempel litteratur, musik eller film & tv. Målet är att väcka intresse för de nordiska grannländerna, deras kultur och språk. Kunskaper i svenska och de skandinaviska språken är en nyckel till kommunikation med majoriteten av Nordens 27 miljoner invånare. På Hanaholmens Barnboksdag, som arrangerades den första helgen i oktober samtidigt som festivalen Nordiska Nätter, deltog biblioteket med programidéer och var även på plats under själva Barnboksdagen. Under Nordiska litteraturveckan, vars tema i år var Hjältar i Norden, erbjöds många olika slags evenemang där totalt 125 barn och unga deltog. Till evenemangen hörde högläsning för både finsk- och svenskspråkiga barn, en dramaworkshop för högstadieelever som leddes av en regissör och en dramaturg och en tipsrunda för de yngre eleverna i biblioteket. För vuxna ordnades en diskussion på svenska kring barnteatern i Finland och på Island samt en föreläsning på finska om de isländska sagorna. Nordiska rådets litteraturpriser var i fokus i bibliotekets litteraturfrukostar och workshops för barn. Under sammanlagt fem lördagar från mars till oktober lockade litteraturfrukostarna ett sextiotal deltagare till diskussion om de nominerade böckerna och författarskapen. I september ordnades workshops och högläsning kring de nominerade barn- och ungdomsböckerna för både daghem och skolor. Under året har biblioteket besökts av både daghem och grundskolor, men verksamheten kring litteratur, språk och kultur har också lockat allt fler vuxna målgrupper. Till dessa kan nämnas grupper från bland annat gymnasier, yrkesskolor och arbetarinstitut. Kunskapsdelning och förmedling Att lära sig och att dela med sig av sina erfarenheter har prioriterats högt. Förutom ett digert arbete i biblioteket har bibliotekarierna även gått olika kurser i till exempel evenemangsskapande, GDPR, Mikromarc-bibliotekssystemet och upphovsrättsfrågor. På så sätt har såväl Nordisk kulturkontakt som organisationens arbete synliggjorts på olika evenemang, fortbildningar och utbyten. I januari deltog flera team från Nordisk kulturkontakt i utbildningsmässan Educa i Helsingfors. Nordisk kulturkontakt medverkade även i de båda kulturkoordinatorträffar som kultur- och fritidssektorn i Helsingfors stad arrangerar för daghemmens och skolornas kulturkoordinatorer. I oktober deltog barnbibliotekarien i en fortbildning i Sverige där erfarenhetsutbyte med finska och svenska bibliotekarier stod i fokus. Arrangörerna var speciellt intresserade av arbetet kring Djur som ingen sett utom vi. I oktober var barnbibliotekarien i en utbytestjänstgöring på Nordens hus i Reykjavik under några dagar och deltog samtidigt i Mýrin, en barnlitteraturfestival, där uppdraget var dels att öppna Djur som ingen sett utom vi, dels leda en workshop för barnfamiljer med temat djurgymnastik. I november föreläste barnbibliotekarien på Förmedla mera!-seminariet om de två litterära koncepten om läsfrämjande som utvecklats på Nordisk kulturkontakt under 2017 2018; Litteraturfrukostar och Barnbokskaffe. Regionförvaltningsverket stod för arrangemanget. I maj upplät Nordisk kulturkontakt även sina lokaliteter för Finlands svenska biblioteksdagar. Bibliotekspersonal från hela Finland fick under två dagar bland annat ta del av föreläsningar om digitaliseringens betydelse för bibliotekstjänster och hur biblioteksrummet kan utvecklas. Många av de ca 60 deltagarna besökte Nordisk kulturkontakt för första gången. 64

Bibliotekets evenemangsstatistik Vuxengrupper Barngrupper Totala antalet besökare Djur som ingen sett utom vi 19 46 1 100 personer Bitförbit ungdomscaféer 15 257 elever och lärare Biblioteksstatistik 2017 2018 Registrerade låntagare 9 800 10 338 Nya kunder Av de nya kunderna är det största antalet 21 30 år: 113 över 60 år: 63 (2018) 470 459 Totala antalet utlån 11 800 11 657 Besökarantal 2017 2018 Totala antalet besökare 42 400 52 764 Evenemang och externa satsningar Under 2018 har mötesplatsen alternerat mellan satsningar som syftar till att stärka samarbetet med i synnerhet mer finska kulturinstitutioner och med de professionella konstnärsnätverken. Hit räknas storsatsningen på tankesmedjan Nordic Match, som genomförde sin testvecka under Helsinki Design Week i september med medverkan av pionjärer inom social design från alla fem nordiska länder. De fem deltagarna samarbetade intensivt i idéverkstäder under veckan, och bodde som en del av konceptet hemma hos sina finska kolleger. Nordic Match utvecklas ytterligare under nästa år. Samarbetet med filmfestivalen Skábmagovat från Enare möjliggjorde en mycket välbesökt samisk filmfestival, som inkluderade paneldebatter om aktuella arktiska frågeställningar. After work? Design as a Tool in Building Sustainable Future of Work var ett miniseminarium med verkstäder kring hur designtänkande kan befrämja goda lösningar i ett allt mer teknologiskt samhälle. Medverkade gjorde flera erkända forskare. Ett treårigt samarbete mellan Nordisk kulturkontakt och Finska skulptörförbundet har etablerats. Samarbetet kommer att resultera i att en nordisk och en finsk skulptör per år väljs ut för att skapa skulpturutställningar i ett galleri i centrala Helsingfors åren 2019 2021. Nordisk kulturkontakt har arbetat vidare med att profilera nordiskt kultursamarbete och den egna institutionen genom ett spännande och relevant program både i de egna lokalerna och i externa sammanhang med strävan att innehållet alltid är på en hög och professionell nivå. Författarregn på Helsingfors bokmässa Den utan tvekan största satsningen var att bjuda alla nominerade till Nordiska Rådets två litteraturpriser till Helsingfors, där de fick möjlighet att presentera sina böcker både i Nordisk kulturkontakts TING-sal och på Helsingfors Bokmässa, i samarbete med Danmarks, Islands, Norges och Sveriges ambassader i Helsingfors. Tjugo författare och illustratörer hade möjlighet att hörsamma inbjudan. Evenemanget förbereddes med en serie litteraturfrukostar där de nominerade verken presenterades i det nordiska specialbiblioteket samt genom en liten utställning av böckerna, både i Hanaholmens kulturcentrum och i biblioteket. Den internationella kvinnodagen 8 mars uppmärksammades med en feministisk förbannelsesalong och Helsingfors Pride i slutet av juni med filmvisning. En föreläsning om ljus och mörker av Jan Garnert ordnades under och i samarbete med ljusfestivalen LUX Helsinki i början av året. Nordisk kulturkontakt deltog även i festivalen Världen i byn på Helsingfors järnvägstorg med fyra pro- 65

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Högstadieprogrammet BitförBit mot Norden förnyades innehållsmässigt. Satsningen Låna en Nordbo, som Nordisk kulturkontakt driver i samarbete med Hanaholmens Svenska nu, genomförde besök i skolor landet runt, detta år med stärkt budget. Skolverkstäder med fokus på aktivt deltagande avhölls med de nominerade verken till Nordiska Rådets priser. Hållbarhet. Under festivalen Världen i byn ordnades en mycket uppskattad familjeverkstad om klimatförändring under temat isen smälter. After work-seminariet kring framtidsforskning och Nordic Match-satsningen har en uttalad hållbarhetsprofil. Under vårens tema kring flyttfåglar pryddes väggen av en originalfresk med utrotningshotade arktiska fåglar, konstnär Jens Gregersen (DK). grampunkter, på det politiska sommarmötet SuomiAreena i Björneborg och var samarbetspart i festivalen Nordiska Nätter på Hanaholmens kulturcentrum. Normkritik och normbrytande Nordiska ministerrådets så kallade horisontella mål om fokus på jämställdhet, barn och unga och hållbarhet ligger som en röd tråd i allt arbete som utförs. Ett medvetet genusperspektiv beaktas till exempel när konstnärer engageras, i all kommunikation och i sammansättningen av paneler och seminarier. En analys av besökssiffrorna visar emellertid på en ojämlikhet, två tredjedelar av de besökande är kvinnor vilket torde gälla generellt för kulturlivet. Jämställdhet. I kölvattnet av #metoo arrangerades den feministiska besvärjelsesalongen 8 mars, där kulturarbetare gav uttryck åt sin vrede över sexism och obalans i kulturlivet. Pride Helsinki och ett fängslande samtal mellan Märta Tikkanen och Åsa Boije Moberg i september som leddes av Hufvudstadsbladets kulturredaktör Annika Hällsten reflekterade också #metoo. Barn och unga. Vid sidan av Linda Bondestams utställning Djur som ingen sett utom vi, som sågs av många barn, berättades på världsberättardagen den 21 mars arktiska historier på danska, finska och svenska för sju skolklasser. Ett Open call för utsmyckning av korridoren och skyltfönstret i Nordisk kulturkontakts lokaler annonserades för att polemisera kring ämnet möten, men med ett hållbarhetsperspektiv. Danske Lars Waldemar realiserade verket Interferens. Låg tröskel, högt i tak Som ett led i att locka in ny publik och stärka samhörigheten med civilsamhället anordnar mötesplatsen också så kallade lågtröskelevenemang. De Nordiska språkcaféerna fortsatte med nio caféer där besökare kan komma och öva sina kunskaper i nordiska språk. I samarbete med Svenska Nu från Hanaholmen fick 157 skolklasser, 2 900 elever, utanför huvudstadsregionen besök av en nordbo under 2018. Åtta filmvisningar med nordiska filmer som inte visas i Helsingfors kommersiella biografer hölls i TING-salen. I samarbete med Walhalla RY visades nordiska filmer på åtta biografer på olika håll i Finland, sammanlagt 56 visningar lockade tillsammans 2 224 åskådare. Därtill kommer gruppbesök av olika slag. De nordiska vänskapsföreningarna bjöds in att tillsammans med Nordisk kulturkontakt hålla en stor julmarknad som lockade tusentalet besökare med marknad, mat och berättelser om olika sätt att fira jul i Norden. Sammanfattningsvis kan konstateras att antalet besökare har ökat och framför allt diversifierats, fler unga och fler av annan än finsk bakgrund möter upp. Under hösten började en satsning på tillgänglighet med installation av induktionsslingor i salen. Banden med det finska och finskspråkiga kulturlivet har stärkts konsekvent främst genom samarbeten. 66

Nominerade till Nordiska rådets litteraturpriser 2018, från vänster Hans Petter Laberg, Kristín Helga Gunnarsdóttir, Jesper Wung-Sung, Mette Vedsø, Auður Ava Ólafsdóttir, Meerke Laimi Thomasson Vekterli, Teemu Juhani, Magdalena Hai, Jóanes Nielsen, Agneta Pleijel, Rakel Helmsdal, Rasmus Meisler, Kalle Güettler, Susanne Ringell, Áslaug Jónsdóttir, Carina Karlsson, Olli-Pekka Tennilä, Torun Lian 1 105 (aktiva) besökare på externa evenemang, synlighet på Educa-mässan, Världen i byn, Nordiska Nætter, Helsingfors Bokmässa. 5 660 besökare i egna lokaler, bland de vuxna är 2/3 kvinnor, 1/3 män. 2 900 2 224 högstadie- och gymnasie-elever har deltagit i 157 skolbesök i programmet Låna en Nordbo biografgäster har deltagit i filmvisningarna i samarbete med Walhalla RY, Pohjola-Norden och Hanaholmen. 67

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Vår vision är att alla skall ha tillgång till kultur- och samhällsliv på lika villkor Utvecklande av ökad synlighet och höjd profil återspeglas i den övriga verksamheten Besökssiffror, avrundade Djur som ingen sett utom vi, 1 100 (NKK) + turné Helsingfors bokmässa, 200 aktiva åskådare vid panelerna (85 600 på mässan) Årligen uppmärksammade märkesdagar (samedagen, kvinnodagen, berättardagen, Pride) 500 gäster Nätverk och samarbeten: Nordic Match Världen i byn nordiskulptur Universitetens lärarutbildning På hög nivå men tillgängligt för en bredare publik: Utställningen Djur som Ingen sett utom vi Utställningen Arktiska fåglar Utställningen Interferens De nominerade författarna på NKK och på Helsingfors bokmässa Litteraturfrukostar Paneldiskussioner och föredrag Besökssiffor, avrundade Biblioteket 53 000 Låna en Nordbo 2 900 Filmvisningar 2 200 Skolverkstäder 1 000 Nordisk lillajul 1 000 Språkcaféer 300 Promovering av Norden för en bred publik: Det nordiska specialbibliotekets dagliga verksamhet Nordiska språkcaféer Skolverkstäder Gruppbesök Låna en Nordbo-skolbesök Nordiska filmvisningar på olika orter Nordisk lillajul med vänskapsföreningarna Strategi: Det unga Norden Det hållbara Norden Det kreativa Norden Det digitala Norden Det interkulturella Norden 68

Bilaga C Kalendarium Datum Evenemang 1.1 Ut ur mörkret, föredrag av Jan Garnert (SE), i samarbete med LUX Helsinki 11.1 Ord och bild glimtar ur bilderböckernas förunderliga värld, föredrag av Kaisa Laaksonen, Barnboksinstitutet (FI) 11.1 Djur som ingen sett utom vi, vernissage med Linda Bondestam (FI/SE) 12.1 Barnbokskaffe (FI) 17.1 Pedagogträff, Helsingfors stad (FI) 17.1 Nordiskt språkkafé (FI/SE/NO/DK/IS) 24.1 Låna en Nordbo, kickoff (FI/SE/NO/DK/IS) 24.1 Filmkväll: Nordic Playground outdoor-kortfilmer från de nordiska länderna 25.1 Föredrag om Norden: danska universitetsstuderande DK/FI 27.1 Filmworkshop: DocPoint (FI) 7.2 Mini-Skábmovagat, samiska kortfilmer (Sápmi) 7.2 Filmdebatt, samiska filmer (Sápmi) 7.2 Filmkväll: Sameblod (SE/Sápmi) 9.2 Barnbokskaffe (FI) 14.2 Nordiskt språkkafé (FI/SE/NO/DK/IS) 14.2 Filmkväll: Tongue Cutters (NO), Doc-Point efterfest 21.2 Mini-Skábmovagat, samiska kortfilmer (Sápmi) 21.2 Filmkväll: Sameblod (SE/Sápmi) 28.2. Workshop: After work? Design as a Tool in Building Sustainable Future of Work (SE/FI/DK) 8.3. Feministisk förbannelsesalong på internationella kvinnodagen (FI) 8.3 Litteraturfrukost (FI) 14.3 Nordiskt språkkafé (FI/SE/NO/DK/IS) 14.3 Filmkväll: Rosita (DK) 21.3. Världsberättardagen (DK/FI) 69

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 23.3. Nordens dag: Samtal om Agenda 23 med de nordiska ambassadörerna (FI/SE/NO/DK/IS) 6.4 Sibiriska erfarenheter Ett samtal mellan bildkonstnär Jens Gregersen och författaren Ulla-Lena Lundberg (FI/AX/DK) 6.4 Barnbokskaffe (FI) 7.4 Litteraturfrukost (SE) 7.4 Workshop: Weaving kiosk 1 med textilkonstnär Rosa Tolvnov Clausen (DK/SE/FI) 11.4 Nordiskt språkkafé (FI/SE/NO/DK/IS) 11.4 Filmkväll: Dreymar við Havið (FO) 14.4 Workshop: Weaving kiosk 2 (DK/SE/FI) 21.4 Workshop: Weaving kiosk 3 (DK/SE/FI) 24.4 Seminarium: Nordic correctional treatment (Norden i Fokus), NO/US/FI 24.4 Författarpanel: The Nordic concept of Hygge (DK/SE/FI) 25.4 Debatt: Nordiskt välfärdscenter, om cannabis 26.4 Möte: Världen i byn, förberedelse Kepa, FI 28.4 Workshop: Weaving kiosk 4 (DK/SE/FI) 3.5 Föredrag och panel: Nordic Voices of Freedom of Expression, Özlem Cekic (DK) med flera 16.5 Nordiskt språkcafé, FI/SE/NO/DK/IS 23.5 Föredrag och möte: Vänskapsföreningen Uppik Grönland-Finland (GL/FI) 24.5 Seminarium Finlands svenska biblioteksdagar (FI) 25.5 Seminarium Finlands svenska biblioteksdagar (FI) 29.8 Reception: Öppningsreception baltisk festival (EST/LT/LV/FI) 29.8 Seminarium: Norden som begrepp (EST/LT/LV/FI) 29.8 Filmkväll: Rocks in my pocket (LV) 29.8 Filmkväll: Owl Mountain, LT 29.8 Filmkväll: he Man who looks like me (EST) 3.8 Film: Skolfilmer baltisk festival (EST/LV/LT) 3.8 Teater/nycirkus: Piip and Tuut Hamlet (EST/LV) 31.8 Barnbokskaffe (FI) 31.8 Seminarium: Litteratur i stora och små länder (LV/EST/LT/FI) 31.8 Film: Baltiska kortfilmer (EST/LV) 6.9 Vernissage: Interferens, platsspecifikt verk av Lars Waldemar (DK) 1.9 Panel: Nordic Match på Helsinki Design week (DK/NO/SE/IS/FI) 1.9 Litteraturfrukost (AX) 9.9 Svensk valvaka med Pohjola Nordens Ungdomsförbund (FI) 1.9 Valfrukost, Sveriges ambassadör Anders Ahnlid med flera (SE/FI) 12.9 Författarsamtal: Märta Tikkanen och Åsa Moberg Boije FI/SE) 18.9 Författarsamtal: Dansk klubbs säsongsstart med Kim Leine samt medlemsmöte (DK/FI) 19.9 Nordiskt språkcafé (FI/SE/NO/DK/IS) 19.9 Filmkväll: Thelma (NO) 29.9 Litteraturfrukost (NO) 5.10 Barnbokskaffe (FI) 5.10 Föredrag om Danmark: Brändö gymnasium (FI/DK) 70

9.10 Skrivworkshop för ungdomar, Panu Varstala (FI) 1.10 Nordiskt Språkcafé (FI/SE/NO/DK/IS) 1.10 Filmkväll: Barndom (NO) 13.10 Litteraturcafé (DK/FO/GL) 27.10 Offentligt författarmingel med de nominerade till Nordiska rådets priser (DK/FO/IS/SE/NI/FI/Sápmi) 26.10 Barnbokskaffe (FI) 14.11 Nordiskt språkcafé (DK/IS/NO/FI/SE) 7.11 Föredrag och möte, Vänskapsföreningen Uppik Grönland-Finland (GL/FI) 14.11 Nordiskt språkcafé (FI/SE/NO/DK/IS) 15.11 Seminarium under Nordiska litteraturveckan: Barneater under luppen (IS/FI) 15.11 Filmkväll: The Falcons (IS) 16.11 Föredrag: Sagorna, Islands gåva till Europa med Áslaug Hersteinsdóttir-Höltää (IS) 2.11 Författarsamtal: Aris Fioretos tillsammans med kulturredaktör Maarit Lindqvist (SE/ FI) 21.11 Berättarföreställning: Vindmantel Ilman viitta (FI/SE) 28.11 Paneldiskussion: NRAP Roma-plattform (FI/NO/DK/SE/Roma) 29.11 Konsert: Hamradun (FO) 1.12 Nordisk lillajulmarknad (FO/GL/DK/IS/NO/SE/FI/Sápmi) 12.12 Nordiskt Språkkafe (FI/SE/NO/DK/IS) 12.12 Filmkväll: Under the tree / Undir trénu (IS) 13.12 Luciatåg från Kronohagens lågstadieskola (FI) Datum Evenemang för skolor och daghem 25.1 Workshop Djur som ingen sett utom vi, åk 5 26.1 Workshop Djur som ingen sett utom vi, åk 5 25.1 Bokprat 26.1 Bokprat 27.1 Sagostund 1.2 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 7.2 Film: Mumin på samiska, allmän 7.2 Film: Mumin på samiska, dagis 8.2 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 24.2 Sagostund: Isande kallt 26.2 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 27.2 Bokbio: Djur som ingen sett utom vi 28.2 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 4 28.2 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 1&2 1.3 Bokbio: Djur som ingen sett utom vi 1.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 2.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 2.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 3&4 5.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 5.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 6.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 71

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 6.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 7.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 7.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 7.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 7.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 7.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 7.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 1 8.3 Lässtund, åk 3&4 8.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 8.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 8.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 9.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 9.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 9.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 12.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 12.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, förskolan 13.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 3 14.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 14.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 14.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 3&4 15.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 15.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 2.3 Ordkonst: Ennen näkymättömiä-eläimiä-sanataidepaja 21.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 21.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 1 5 21.3 Världsberättardagen (DK/FI/SE) 23.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 1 26.3 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 27.3 Workshop: Djur som ingen sett utom vi, åk 1 27.3 Ordkonst: Ennen näkymättömiä-eläimiä-sanataidepaja, 2.lk 28.3 Ordkonst: Ennen näkymättömiä-eläimiä-sanataidepaja, 3.lk 5.4 Gruppbesök: Norden + Djur som ingen sett utom vi, åk 4 5.4 Sagostund: Djur som ingen sett utom vi 1.4 Gruppbesök: Norden + Djur som ingen sett utom vi åk 4 16.4 Sagostund 21.4 Sagostund: Flyttfåglar 14.6 Sagostund 3.8 Läsa & Låna 6.9 Högläsning och workshop för dagis 7.9 Bokbio 13.9 Högläsning och workshop för dagis 14.9 Författarbesök: Magdalena Hai 19.9 Workshop och högläsning 4.10 Läsa & Låna 72

23.10 Gruppbesök, åk 8 30.10 Gruppbesök, åk 3&4 31.10 Gruppbesök, åk 4 2.11 Gruppbesök, åk 7 2.11 Gruppbesök, åk 7 5.11 Gruppbesök, åk 4 6.11 Gruppbesök, åk 3&4 6.11 Gruppbesök, åk 4 8.11 Läsa & låna 8.11 Bokcafé åk 4 12.11 Nordisk litteraturvecka: Kura gryning 13.11 Nordisk litteraturvecka: Superhjältar-morgon 14.11 Nordisk litteraturvecka: Superhjältar-morgon 15.11 Dramaworkshop, IS/FI 16.11 Bokbio 17.11 Bokbio 2.11 Gruppbesök, åk 8 21.11 Bokbio och sagostund 23.11 Gruppbesök, åk 8 28.11 Sagostund: Satutunti 14.12 Bokbio Datum Externa evenemang i Helsingfors, övriga Finland och Norden 5 6.1 Educamässan, Helsingfors 23.1 Kulturkoordinatorträff, Helsingfors stad 1.2 Föreläsning Tammerfors universitet 23.3 Nordens Dag 26.5 Världen i byn, Isen smälter 26.5 Paneldiskussion i anslutning till Världen i byn: Generation 2030 27.5 Film i anslutning till Världen I byn The Islands and the Whales (FO) 27.5 Panel; Globalization and tradition 16 22.7 SuomiAreena, Björneborg 13.5 Nordic Match på Helsinki Design Week 19.9 Kulturkordinatorträff, Helsingfors stad 7 25.5 Djur som ingen sett utom vi, Barnkulturcentrum Esbo 1.6 12.8 Djur som ingen sett utom vi, Barnkulturcentrum Kontiolahti 20.8 8.9 Djur som ingen sett utom vi, Barnkulturcentrum Vanda 4.10 Djur som ingen sett utom vi, föredrag, Stockholm: 5 6.10 Performance med Amund Sjølie Sveen (NO), poesivandringar, barnevenemang i samband Nordiska Nätter, Hanaholmen. 6 31.10 Djur som ingen sett utom vi, Nordens Hus, Reykjavik 6.10 Djur som ingen sett utom vi, Nordens hus, Reykjavik, vernissage, familjeevenemang 20.10 Djur som ingen sett utom vi, Nordens Institut, Mariehamn 30.10 30.11 Djur som ingen sett utom vi, Bootschaft von Finnland, Berlin 73

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 17.10 Skolworkshop med Panu Varstala, de nominerade böckerna till Nordiska rådets litteraturpriser 28.10 Helsingfors bokmässa, panel 1 5, de nominerade böckerna till Nordiska rådets litteraturpriser 6.12 Svenska dagen- diskussion mellan NKK:s Ola Kellgren och Nordiska ministerrådets blivande generalsekreterare Paula Lehtomäki, Statsrådets kansli, Helsingfors Låna en Nordbo, 157 skolklasser fick besök runt om i Finland Partner i nordisk filmserie, 44 visningar på olika håll i Finland Medarbetare vid Nordisk kulturkontakt (december 2018) Från vänster till höger: Annika Suursalmi, Fredrik Lundin, Anna Skogster, Mikaela Wickström, Alfiero Zanotto, Johan Theman, Titti Schulman, Henric Öhman, Hedvig Westerlund-Kapnas, Laura Norppa, Ola Kellgren, Turið Johannessen, Henrik Marstrander, Anna Jungner-Nordgren, Heidi Orava och Linda Liljelund. 74

Bilaga D Anställda vid Nordisk kulturkontakt 2018 Namn Nationalitet Anställningstid Johan Theman FI 1.8.2012 Emilia Koivunen FI 15.1.2013 30.4.2018 Nina Malaska FI 1.8.2013 1 Thomas Heikkilä FI 1.4.2014 17.1.2018 Hanna Pesonen FI 25.8.2014 11.5.2018 Henrik Marstrander NO 7.1.2015 2 Laura Norppa FI 1.8.2015 3 Riikka Engman SE 1.12.2015 9.3.2018 Ola Kellgren SE 1.2.2016 Sofie Ilsøe Sjöblom DK 1.8.2016 30.6.2018 Mikaela Wickström FI 1.8.2016 Henric Öhman FI 1.8.2016 4 Hedvig Westerlund-Kapnas FO 15.8.2016 Turið Johannessen FO 1.9.2016 Anna Jungner-Nordgren FI 1.1.2017 Titti Schulman FI 15.3.2017 Alexander Brenner SE 5.6.2017 30.4.2018 (vikarie) Annukka Vähäsöyrinki FI 16.10.2017 15.9.2018 (vikarie) Annika Suursalmi FI 8.1.2018 Erik Broberg SE 22.1 30.4.2018 Fredrik Lundin FI 14.5.2018 Linda Liljelund FI 1.8.2018 (vikarie) Anna Skogster FI 6.8.2018 Alfiero Zanotto IT 6.8.2018 Heidi Orava FI 17.9.2018 Madeleine Forsén FI biblioteket, timanställd Jenna Rimpiläinen FI biblioteket, timanställd. Praktikant 3.4 31.8.2018 Jessica Henriksson FI biblioteket, timanställd Tuula Leino FI biblioteket, timanställd Julia Heinola FI biblioteket, timanställd Mia Karvonen FI biblioteket, timanställd Laura Ollikainen FI biblioteket, timanställd Pavel Petrov FI biblioteket, timanställd Lotta Westerlund FI biblioteket, timanställd Toni Rautakoski FI vaktmästare, timanställd 1 moderskapsledig från och med 2.6.2018 2 tjänstledig 1.6.2016 13.8.2018 3 moderskapsledig 5.5.2017 3.4.2018 4 föräldraledig 4.7 14.8.2018 Utöver ordinarie personal engagerade Nordisk kulturkontakt högskolepraktikanter samt timanställda som arbetade med kommunikation och i biblioteket. Dessutom har institutionen engagerat språklärare och Låna en nordbo-föreläsare i skolor runt om i Finland. 75

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 76

Bilaga E Styrelsen 2018 De nordiska kulturministrarna (MR-K) utser styrelsemedlemmar med en fastställd nationell turordning i enlighet med Nordisk kulturkontakts stadgar. Styrelsen har 2018 utgjorts av: Avdelningschef Gísli Þ. Magnússon, Island (ordförande) Verksamhetsledare Tove Ekman, Finland (vice ordförande) Författaren Sohrab Fadai, Sverige Ola Kellgren är direktör sedan 1.2.2016. Johan Theman är sedan 1.12.2017 ställföreträdande direktör. Styrelsen, vars mandatperiod är två år, har en rådgivande roll gentemot institutionsledningen. Verksamheten, för vilken direktören ansvarar, styrs genom Beviljningsbrevet som utarbetas i samråd med institutionen och som i sin tur fastställs av Nordiska ministerrådet. Styrande är också, förutom kulturministrarnas strategi 2013 2020, Nordisk kulturkontakts stadgar och strategiska mandat. Teaterchef Jenny C. Petersen, Färöarna Programrådgivare Turið Johannessen, personalrepresentant, Nordisk kulturkontakt Nordisk kulturkontakts styrelse har sammanträtt vid två tillfällen under 2018. Sammanträdena är protokollförda och ett huvudinslag har varit att diskutera institutionens uppdrag och roll på lång sikt i det nordiska kulturlivet. Suppleanter: Avdelningsdirektör Rigmor Duun Grande, Norge (1. suppleant) Museidirektör Ulla Schaltz, Danmark (2. suppleant) Planerare Göran Jansson, Åland (3. suppleant) 77

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Bilaga F Norden i Fokus Finland Norden i Fokus är Nordiska ministerrådets informationskontor i Finland. Norden i Fokus har som uppgift att synliggöra de visioner och program som finns i det officiella nordiska samarbetet. En viktig uppgift för Norden i Fokus Finland är att ge den nationella debatten en nordisk vinkel genom seminarier inom politik, miljö, näringsliv och kultur. Norden i Fokus Finland är placerat i Nordisk kulturkontakts utrymmen i Helsingfors med seniorrådgivare Anna Jungner-Nordgren som ansvarig projektledare. Jungner-Nordgren har under verksamhetsåret varit ansvarig för de olika evenemang som redogörs för nedan. Därtill har hon sammanställt nordiska nyheter för Finlands del och distribuerat de samlade nordiska nyheterna till relevanta aktörer i Finland. Hon har också aktivt odlat och skapat nätverk med relevanta organisationer, personer och aktörer i Finland samt deltagit i diverse seminarier och evenemang som dessa ordnat. FEBRUARI 28.2 Nordisk kulturkontakt, Arctic Design Week tillsammans Norden i Fokus Finland och med samarbetsparterna Demos Helsinki, Design Club, Helsinki Design Week och Danmarks ambassad i Finland ordnade symposiet After Work? Design as a Tool in Building Sustainable Future of Work som i Nordisk Kulturkontakts TING-sal. 28. Symposiet behandlade frågor om framtidens arbete, digitalisering och hållbarhet samt hur design kan involveras för ett hållbart tänkande, både etiskt och ekologiskt. Symposiet bestod, dels av föreläsningar, dels av workshops, och samlade ca 50 deltagare. tar bland annat upp frågan om vad sanktionerna mot Ryssland har haft för påverkan på miljösamarbetet i Östersjön och hur vi kan gå vidare med samarbetet för att rädda vårt hav. 23.3 Nordens dag uppmärksammades stort med två diskussioner under dagen. Den första var ett frukostsamtal mellan Islands ambassadör Árni Þór Sigurðsson, Danmarks ambassadör Charlotte Laursen, Norges ambassadör Åge B. Grutle samt ministerrådet Carina Mårtensson från Sveriges ambassad under ledning av ledarskribent Susanna Ginman, Hufvudstadsbladet. Temat var hur Norden kan samverka för att nå målen i FN:s globala miljömål Agenda 2030. Tillfället livestreamades och ca 60 personer deltog på plats. Den andra diskussionen under Nordens dag var en presentation av Nordiska ministerrådets rapport State of the Nordic Region om de nordiska regionerna. Sammanlagt 74 nordiska regioner har rankats enligt potential och livskraftighet. Endast två finländska områden är nära toppen, medan de tretton lägsta platserna innehas av regioner i Finland. Rapporten presenterades av Senior Research Fellow Jukka Teräs, Nordregio, varefter en diskussion om resultaten för Finlands del diskuterades mer ingående av en panel bestående av riksdagsledamot Juhana Vartiainen (Saml), professor Jan Sundberg, forskare Ainur Elmgren och Senior Research Fellow Jukka Teräs. Diskussionen leddes av professor Peter Stadius. Diskussionen ordnades i samarbete med Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet. Seminariet var tvåspråkigt, finska och svenska, och samlade ca 30 deltagare. MARS 6.3 Rapporten Miljösamarbetet i Östersjön ett exempel på en fredlig dialog (2018) presenterades för en stor publik och via livestream i Nordisk kulturkontakts TING-sal. Rapporten är skriven av Christina Gestrin och utgiven av Nordiska rådet. Den baserar sig på intervjuer med 23 experter på Östersjön och APRIL 14.4 Norden i Fokus tog emot en grupp på ca 40 personer från Pohjola-Norden i Kristinestad på kontoret i Sveaborg och berättade om Norden i Fokus och Nordiska ministerrådet och om aktuella frågor för det officiella nordiska samarbetet. 78

24.4 Norden i Fokus arrangerade ett engelskspråkigt evenemang kring Nordisk kriminalvård i USA. Rehabilitering är en hörnsten i den nordiska kriminalvården, i USA är det bestraffning som står i fokus. Diskussionen mellan den pensionerade chefen för Attica Correctional Facility James Conway (USA) och vice fängelsechef på världens mest humana fängelse i norska Halden, Jan Strømnes fokuserade på vad vi kan lära oss av varandra och vilka metoder och värderingar vi kan utbyta. I samband med diskussionen visades den prisbelönta dokumentären Vägen tillbaka (Yle) där både Conway och Strømnes medverkar. Diskussionen leddes av Jens Berg. Diskussionen livestreamades av Svenska YLE. Samma kväll ordnade Nordisk kulturkontakt med Norden i Fokus som medfinansiär en synnerligen välbesökt diskussion med fyra författare för att diskutera det stora internationella intresset för den nordiska livsstilen. I diskussionen deltog Meik Wiking (The little book of Hygge), Linnea Dunne (Lagom: The Swedish Art of Balanced Living), Joanna Nylund (Sisu: The Finnish Art of Courage) och Miska Rantanen (Kalsarikänni: The Finnish Path to Relaxation). Petra Theman från finska utrikesministeriet inledde med en taltur om den finska och nordiska branding-strategin. MAJ 3 maj Nordiska röster om yttrandefrihet och hatprat arrangerades med den danska författaren och tidigare politikern Özlem Cekic som huvudtalare. Cekic berättade om hur hon genom att träffa de personer som skickat hatiska mail till henne, och satt sig ner och diskuterat över en kopp kaffe, har tacklat det hat som hon utsätts för. Även riksdagsledamot Pekka Haavisto (De gröna) höll ett inlägg om yttrandefrihet varefter en paneldiskussion följde bestående av riksdagsledamot Mika Raatikainen (Sannf.), forskaren Ragnhild Mølster, Bergen University och professor Timo Honkela, Helsingfors universitet. Som moderator var journalist Kai Jaskari. Evenemanget livestreamades och språket på evenemanget var engelska. 14.5 I samarbete med tankesmedjan Magma ordnades evenemanget Minorities and Democracy in Northern Europe. Key-note inlägget hölls av den österrikiska europaparlamentarikern Angelika Mlinar som belyste vad EU gör och borde göra för att förbättra minoriteters ställning i Europa. Därefter följde tre olika cases som närmare belyste situationen för samer i Finland (inlägg av Mikkel Näkkäläjärvi, Student, University of Lapland, Member of Rovaniemi City Council, Finland), den ryska minoriteten i Baltikum (inlägg av Ewa Chylinski, Senior Advisor, European Centre for Minority Issues, Flensburg, Germany) och nationella minoriteter i Polen (inlägg av Tomasz Wicherkiewicz, Professor, Adam Mickiewicz University, Poznań, Polen). Den 14 15 maj deltog projektledaren Anna Jungner-Nordgren i den internationella konferensen i Stockholm om män och jämställdhet (ICMEO) samt bevakade jämställdhetsministrarnas möte (MR- JÄM) som ordnades i anslutning till konferensen. Essensen i diskussionen mellan de nordiska jämställdhetsministrarna var att arbetet med jämställdhet måste involvera pojkar och män, och att föreställningarna om manlighet ska utmanas. 26 27.5 Sista veckoslutet i maj ordnades festivalen Världen i byn på järnvägstorget i Helsingfors. Norden i Fokus ordnade där en paneldebatt som fokuserade på Agenda 2030 och hur unga i Norden kan bidra för att nå hållbarhetsmålen. I panelen, som ordnades på finska, var Kati Systä, president för Ungdomens Nordiska Råd, Mirna Aho, ordförande för Finlands FN unga och Matias Mäkiranta, medlem av Nuorten Agenda2030-gruppen. Som moderator tjänstgjorde redaktör Ted Urho. JUNI 13 14.6 Den första svenskspråkiga politikfestivalen i Finland, Alandica Debatt ordnades för första gången i Mariehamn, Åland. Norden i Fokus Finland samarbetade med Norden i Fokus Sverige och ordnade två evenemang: det första handlade om jämställda löner och andra jämställdhetsutmaningar i Norden och diskussionen tog avstamp i en OECD-rapport om hur mycket de nordiska länderna vunnit ekonomiskt på sin jämställdhetspolitik. I paneldiskussionen deltog expert Marianna Traustadottir, ASI Island, ordförande Antti Palola, STTK samt riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP). Moderator var Anna Jungner-Nordgren. 79

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Det andra samtalet hade rubriken Nordiskt samarbete i medvind. I samtalet medverkade två nordiska samarbetsministrar, Anne Berner (FI), Nina Fellman (Å) och Krister Bringéus, nordisk ambassadör för Utrikesdepartementet i Sverige. Samtalet modererades av Mary Gestrin, kommunikationschef för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. den nordiska gemenskapen är beroende av de skandinaviska språken? I samtalet deltog riksdagsledamot, medlem av Nordiska rådet Maarit Feldt-Ranta (SDP), Ålands undervisnings- och kulturminister Tony Asumaa (lib.) och kommunikationschef Mary Gestrin, Nordiska ministerrådet. Som moderator var Henrik Wilén, Föreningarna Norden. JULI 1 3.7 Projektledaren deltog i början av den svenska Almedalsveckan på Gotland som en extra resurs för Norden i Fokus Sverige. 16 20.7 Norden och det nordiska samarbetet var också starkt och synligt framme under politikerveckan SuomiAreena i finländska Björneborg. Den stora officiella diskussionen hölls på måndag 16.7 på Stadshusets innergård och temat var Agenda 2030 och Norden med speciellt fokus på mål 12, hållbar produktion och konsumtion. Samtalet hölls på finska och fokuserade på vilka val och beslut man kan göra som privatperson, som politiker och som näringsidkare. Panelen lyfte även upp attityder och konsumtionsmönster samt cirkulär ekonomi. I panelen deltog riksdagsledamöterna Silvia Modig (Vf) och Eva Biaudet (SFP), Kati Systä, president för Ungdomens Nordiska Råd samt REKO-ringens grundare Thomas Snellman. Moderator var av Mary Gestrin, kommunikationschef för Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Samtalet livestreamades och ca 60 personer fanns i publiken på plats. Den andra diskussionen på onsdagen hade rubriken Vilka är de sista kliven mot verklig jämställdhet i arbetslivet i Norden? I panelen deltog jämställdhetsexpert Malin Gustavsson, riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP), riksdagsledamot, medlem av Nordiska rådet Juhana Vartiainen (Saml) samt lantrådet Katrin Sjögren (lib.), Ålands landskapsregering. Moderator var Anna Jungner-Nordgren. Under hela veckan fanns även den nordiska paviljongen på Medborgartorget i hjärtat av Björneborg. Ansvaret över paviljongen fördelades mellan olika nordiska aktörer i Finland: Nordisk kulturkontakt, Norden i Fokus, NWC, NIVA, Hanaholmen och Pohjola-Norden. Det var ett lyckat samarbete mellan institutionerna och paviljongen väckte mycket intresse. I paviljongen ordnades dagligen Café Norden, där kända politiker och påverkare fanns på plats och besökare bjöds på en kopp kaffe och pratstund med dessa politiker, såväl europaparlamentariker som riksdagsledamöter. Därutöver ordnades program i paviljongen i form av ett populärt Kasta ring-spel. Paviljongen bjöd också på ett stort urval av infomaterial och givande diskussioner om Norden. Norden i Fokus ordnade också flera diskussioner utanför det officiella SuomiAreena-programmet under veckan på Mikaelsgården och samtliga livestreamades. På tisdagen ordnades ett samtal under rubriken Digitala gränshinder i Norden där riksdagsledamot, medlem av Nordiska rådet Anna-Maja Henriksson (SFP) och medlem av Gränshinderrådet, tidigare riksdagsledamot och tidigare president för Nordiska rådet (2012) Kimmo Sasi deltog. Moderator var Mary Gestrin. På onsdagen samarbetade Norden i Fokus med Föreningarna Norden och ordnade diskussionen Norden talar med kluven tunga skandinaviska och globish, ett samtal där en av frågeställningarna var om SEPTEMBER 9.9 Det svenska valet uppmärksammades på två olika evenemang i Norden i Fokus regi. På söndagen 9.9 ordnades en valvaka tillsammans med Pohjola-Nordens ungdomsförbund samt Eurooppanuoret ry (Unga i Europa). Tillställningen var populär och ca 70 ungdomar deltog i evenemanget som ordnades i Nordisk kulturkontakts TING-sal. Det största dragplåstret för kvällen var Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet, som deltog i evenemanget och fortlöpande kommenterade det preliminära valresultatet. Följande morgon 10.9 ordnades en valfrukost på samma ställe där Åsa von Schoultz också deltog. De 80

övriga panelisterna var ambassadör Anders Ahnlid, Sveriges ambassad i Helsingfors samt journalist Anna Svartström. Samtalet leddes av docent Johan Strang, Centrum för Nordenstudier, Helsingfors universitet. Valfrukosten var populär och publiken bestod av ca 50 personer. Diskussionen livestreamades på Facebook. 12.9 Samma vecka var Norden i Fokus också medvärd för ett evenemang kring ökande klasskillnader i samhället, om kvinnokamp, om den svenska valrörelsen och riksdagsvalet 9 september. Evenemanget var ett samtal mellan författarna Märta Tikkanen och Åsa Moberg, under ledning av journalist Annika Hällsten, Hufvudstadsbladet. Evenemanget som också livestreamades samlade en publik på ca 50 personer. 28.9 Nordiska rådets filmpris uppmärksammades då Norden i Fokus tillsammans med filmfestivalen Kärlek och Anarki ordnade ett samtal i Akademiska bokhandeln i Helsingfors. Samtalet leddes av filmkritiker Silja Sahlgren-Fodstad och de nominerade representerades av Benedikt Erlingsson / Woman at War (IS), Elliott Crosset Hove / Winter Brothers (DK) och Teemu Nikki / Armomurhaaja (FI). Vägen till arbete som Nordiska ministerrådet gett ut. Workshopen samlade 28 deltagare. 23.11 Norden i Fokus uppmärksammade hållbar konsumtion i och med att både konsumtionshysteridagen Black Friday och Köp ingenting-dagen inföll på samma dag. Ett frukostsamtal anordnades tillsammans med Luonto-liitto (finska miljöförbundet) med key-noteinledning om hållbar konsumtion av expert Jenna Lähdemäki-Pekkinen från Sitra och en paneldebatt med riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP), chef för miljöfostran Malva Green, Luonto-liitto samt studerande Roosa Laakso, Nuorten Agenda2030-ryhmä (de Ungas Agenda 2030-grupp). Diskussionen leddes av Otto Snellman från Luonto-liitto och diskussionen gick på finska. Evenemanget var populärt och samlade en publik ca 55 personer. Det livestreamades på Facebook. DECEMBER Under december månad planerades bland annat inkommande års verksamhet och projektsekreteraren bevakade också bland annat Nordiska rådets presidiemöte, som hölls på Hanaholmen i Esbo den 10 11 december. OKTOBER I oktober åkte Norden i Fokus till Åland för att filma den nominerade till Nordiska rådets miljöpris, detta som en del av en satsning på de nominerade från Åland, Grönland och Färörarna. Slutresultatet blev en film från de olika regionerna på sammanlagt ca 6 minuter och som kan användas även under år 2019. Under oktober deltog Norden i Fokus rådgivare också i ett flertal seminarier och samtal kring #metoo som ett förberedande arbete för den satsning på #metoo och kultursektorn som kommer att gå av stapeln år 2019 i regi av Nordisk kulturkontakt/norden i Fokus. NOVEMBER 20.11 Anna Jungner-Nordgren deltog i de finlandssvenska integrationsdagarna och ledde en workshop om nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Workshopen tog avstamp i broschyren Ny i Norden. 81

Nordisk kulturkontakt Årsrapport 2018 Bilaga F Samarbetsparter 2018 Annegården Bildningsalliansen Centrum för Nordenstudier, Helsingfors universitet Creative agency Måndag Cupore Danmarks ambassad i Finland Dansk klub, vänskapsföreningen Finland-Danmark Demos Helsinki EU:s Kreativa Europa Help Desk i Köpenhamn och Helsingfors EUNIC-nätverket i Helsingfors Eurooppanuoret Finlands svenska bibliotekarieförening Foreningerne Nordens Forbund Förlaget Förlaget Otava Hanaholmen kulturcentrum för Sverige och Finland Helmet-biblioteken Helsingfors bokmässa Helsingfors stad, kultur och fritid Helsinki Design Week Islands ambassad i Finland Konstnärskollektivet City Mirage Kultur för alla Kulturrådet, Norge Linda Bondestam Luckan Luonto-Liitto LUX Helsinki Magma Mauri Kunnas NAPA, Nordens institut i Grönland NIPÅ, Nordens institut på Åland NIVA Education Advanced education in occupational health NLH, Nordens hus på Färöarna Norden i Fokus Norden i Fokus Sverige Nordiska direktörsnätverket (DK, FI, SE, NO, EE, LT, LI) Nordiska investeringsbanken, Helsingfors Nordiska kulturfonden Nordiska ministerrådets kontor i Riga Nordiska ministerrådets kontor i Tallinn Nordiska ministerrådets kontor i Vilnius Nordiska rådet Nordregio NOREY, Nordens hus i Island Norges ambassad i Finland Norsk lag, vänskapsföreningen Finland-Norge NVC, Nordiskt välfärdscenter Nätverket Svenska nu On the move Pohjola Norden Pohjola-Nordens Ungdomsförbund Pride Helsinki Rakkautta & Anarkiaa Ruska ensemble Schildts & Söderströms förlag Sekretariatet för nordiskt samarbete, Utrikesministeriet, FI Skábmagovat filmfestival Slotts- och kulturstyrelsen, DK Social- och hälsovårdsministeriet, FI Statens konstråd, SE Statens kulturråd, SE Sveaborgs förvaltningsnämnd Svenska kulturfonden Svenska litteratursällskapet Svenska teatern Sveriges ambassad i Finland Sydkustens ordkonstskola Taike, Centret för konstfrämjande Tankesmedjan Hattu Tjaldur, vänskapsföreningen Finland-Färöarna Uppik, vänskapsföreningen Finland-Grönland Utbildnings- och kulturministeriet, FI Walhalla ry Vänskapsföreningen Finland-Island Världen i byn YLE 82

83