BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Relevanta dokument
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

BARN- OCH UNGDOMSENKÄT 2015 KORTVERSION

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Om mig. Länsrapport

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Att tänka på innan du börjar:

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Ungdomars drogvanor 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Hej! Att tänka på innan du börjar:

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Drogvaneundersökning för högstadiet, jämförelse

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR I KRONOBERGS LÄN ÅR 2018 EN BESKRIVANDE RAPPORT

Om mig Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

Hälsofrågor i Gymnasiet

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Barn - och ungdomsenkät i Krono bergs län Gymnasiet åk

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Att vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version

Om mig. Metod och resultat

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsofrågor i årskurs 7

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

PERSONLIGT 2015 En undersökning bland eleverna i åk 7 och 9 i grundskolan samt åk 2 på gymnasieskolan

ANDT-undersökningen 2016 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Sammanställning av drogvaneenkät för åk 6 och 8 Härjedalens kommun läsåret 2012/2013 Sammanställt av Cecilia Hallgren

Stockholmsenkäten 2012

Drogvaneundersökning 2014

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR I KRONOBERGS LÄN ÅR 2015 EN BESKRIVANDE RAPPORT

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Drogvaneundersökning Essunga kommun

Stockholmsenkäten 2016 vad har ungdomarna svarat? Marie Haesert

Bilaga 1, Fyra grupper Vallentuna - kommunen med ungdomar i fokus, 2011 Resultat från Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, år 8 och år 2 på

Ungdomars drogvanor 2016

Resultat från drogvaneenkäten(can) i åk 9, 2016

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Resultat från Levnadsvaneundersökningen 2007

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län. År 2012 en beskrivande rapport

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Jämnårigorientering som orsak till flickors ökande psykiska ohälsa

Att höra eller nästan inte höra

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

KOMMUNJÄMFÖRELSER. DROGVANEUNDERSÖKNING 2018 Gymnasiet åk 1

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

Om mig Snabbrapport år 8

Om Mig 2017 Gymn Norrköping

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Drogvaneundersökning 2016

Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002

Om mig Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

ANDT-undersökningen 2018 Alkohol Narkotika Dopning - Tobak

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Om mig Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7

Stockholmsenkäten avseende ANDT och psykisk hälsa i åk 9 i grundskolan samt åk 2 i gymnasiet

Transkript:

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar i Kronobergs län mår. Här är en kortversion av resultatet. Vill du veta mer om undersökningen eller läsa hela rapporten? Välkommen att besöka vår hemsida www.regionkronoberg.se eller kontakta oss på folkhalsa@kronoberg.se 1

FEMMORNA Bland femmorna säger de allra flesta att de mår bra. Både pojkar och flickor trivs också bra med livet och har en positiv syn på sin framtid. Tre av fyra känner sig pigga och glada varje dag. Men det är också ganska vanligt att ha huvudvärk och sömnsvårigheter. Det är fler femmor som svarar detta nu än vid tidigare undersökningar. Var tredje elev i femma känner sig stressad varje vecka. Många femmor äter frukt och grönsaker varje dag. Ungefär en av tio äter godis eller dricker läsk flera gånger i veckan. Föräldrar, kompisar och syskon är viktigast för att må bra. Både pojkar och flickor tycker att det är lätt att prata med sin mamma om saker som bekymrar dem. Pojkarna har lättare än flickorna för att prata med sin pappa. Omkring nio av tio femmor tycker om att gå i skolan. Men det är fler som inte känner sig trygg i skolan jämfört med tidigare. Fler flickor än pojkar känner sig stressade av skolan. Både skolk och mobbning förekommer. Det har blivit vanligare att känna sig ensam och fler flickor än pojkar känner sig utanför bland klasskamraterna. En av fem flickor hade känt sig utanför flera gånger under förra terminen. 2

FRITID AV MOHAMMAD HOSSEINI Hur man mår hemma, om man trivs hemma och så och om man har det bra överallt. Sånt jag tycker är viktigt. Elev åk 5 3

ÅTTORNA Bland åttorna finns det skillnader mellan killar och tjejer i hur man mår. Fler killar tycker att de har bra eller mycket bra hälsa. Killar trivs också bättre med livet än tjejerna. Nästan sju av tio av killarna och hälften av tjejerna känner sig pigga och glada varje dag. Det är många som känner sig stressade och många har huvudvärk varje vecka. De allra flesta, både killar och tjejer, har en positiv syn på sin framtid. Det är inte särskilt vanligt att röka eller snusa bland åttorna. En av tre svarade att de druckit alkohol det senaste året. Några få har provat att använda narkotika. De nära relationerna är viktigast för att må bra. Kompisarna är viktigast, därefter föräldrar och syskon. Det är många fler av åttorna som ofta eller alltid känner sig ensamma jämfört med tidigare undersökningar. Fler killar än tjejer tycker att det är lätt att prata med sin föräldrar om saker som bekymrar dem. Ungefär hälften av killarna och något färre av tjejerna säger att det finns flera vuxna som de litar på. Det är många som känner sig stressade av skolarbetet och tjejerna är mer stressade än killarna. Tre av fyra trivs ändå bra eller mycket bra i skolan. 4

[ ] Jag tänkte på det som gjorde att man mådde bra. För mig är familjen väldigt viktigt och jag mår bra så länge resterande av min familj och mina vänner mår bra. Elev åk 8 PLUGG AV EMMA CHEN KARLSSON 5

6 SOCIALA MEDIER AV LOVISA ANDERSSON

GYMNASIE- TVÅORNA Hur man mår skiljer sig åt mellan killar och tjejer i gymnasiet. Fler killar säger att de har bra eller mycket bra hälsa och trivs bättre med livet. Tjejerna upplever också oftare besvär som nedstämdhet, oro och stress. Många, både killar och tjejer, har svårt att sova. Nio av tio har en positiv syn på sin framtid. Jämfört med tidigare undersökningar är det färre gymnasietvåor som röker och dricker alkohol. Däremot är det allt fler som testat att röka e-cigarett. Tre av tio gymnasietvåor avstår från att dricka alkohol. Var fjärde kille snusar, vilket är betydligt fler än bland tjejerna. Det är inte ovanligt att komma i kontakt med narkotika, fler killar än tjejer säger att de har provat att använda narkotika. De nära relationerna är viktigast för att må bra. Kompisarna är viktigast, därefter föräldrar och syskon. Att känna sig ensam har blivit allt mer vanligt. Det är en femtedel av killarna och en fjärdedel av tjejerna som ofta eller alltid känner så. Endast hälften av killarna och en tredjedel av tjejerna säger att de har många vuxna som de litar på. Många upplever att skolarbetet stressar, tjejerna är mer stressade än killarna. De allra flesta av gymnasietvåorna trivs ändå i skolan och känner sig trygga där. Skolan har stor press på mig och jag tänker i stort sett på skolan hela tiden. Det är mycket läxor och prov som man måste prestera på vilket leder till att jag blir ofta väldigt stressad. Elev gy åk 2 7

Kortversion av Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor i Kronobergs län 2018. Författare: Emma Johansson och Ingrid Edvardsson Aurin, Region Kronoberg Layout: Kommunikationsavdelningen, Region Kronoberg Illustrationer: Elever på estetiska programmet (ES17B), Katedralskolan Växjö Citaten är från elever som genomförde enkätundersökningen. Växjö maj 2019. 8