Bilaga: EU-rapport Löften i elfte timmen - partiernas enkätsvar Maj 2019 1
Innehåll Feministiskt initiativ... 3 Miljöpartiet... 15 Vänsterpartiet... 28 Liberalerna... 41 Socialdemokraterna... 54 Moderaterna... 80 Centerpartiet... 92 Kristdemokraterna... 105 Sverigedemokraterna... 117 2
Feministiskt initiativ Vilka tre miljöfrågor anser ert parti vara de viktigaste för EU-parlamentet att prioritera under nästa mandatperiod? Kraftigt påskynda medlemsländernas arbete med att ställa om till ett hållbart energisystem samt avskaffande av kärnkraften Harmonisera tågsystem och signalsystem som möjliggör att du kan resa med ett tåg genom flera länder samt arbeta för ett system som gör det enklare att boka sina tågresor genom Europa Etiskt och hållbart lantbruk, fiske och djurhållning med fokus på att stärka naturens rättigheter 18 miljöpolitiska förslag Markera ett svarsalternativ (ja/nej/vet ej). Fyll gärna i en mer utförlig kommentar (max 500 tecken) i textrutan under svarsalternativen. Klimat 1. Öka EU:s klimatambition EU:s mål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 räcker inte för att nå Parisavtalets mål om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. FN:s klimatpanel har slagit fast att de globala utsläppen måste halveras till 2030 om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet och undvika katastrofala klimateffekter. Enligt Parisavtalet måste rika länder gå före och minska utsläppen snabbare än det globala snittet. EU:s nya åtagande borde därför vara att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030 jämfört med 1990. Senast år 2020 ska alla länder lämna in nya eller uppdaterade åtaganden till klimatkonventionen. År 2023 ska en översyn av klimat-och energilagstiftningen göras. Senast då behöver målen inom alla relevanta direktiv och förordningar skärpas för att matcha den nya ambitionsnivån. Naturskyddsföreningens förslag: Skärp EU:s åtagande inom ramen för Parisavtalet till minst 70 procents minskning av utsläppen till år 2030 och skärp målnivåerna i klimatoch energilagstiftningen så att de ligger i linje med det åtagandet. 3
Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i att ambitionsnivån för EU:s utsläppsminskning är alldeles för låg. I dagsläget verkar vi för en undre gräns om minst 55% minskning. Då vi inser att även denna siffra är för låg kommer vi omvärdera detta mål till kongressen 2021. 2. Avskaffa klimatskadliga subventioner EU-kommissionen har upprepade gånger uppmanat medlemsstaterna att avveckla sina miljöskadliga subventioner till 2020. EU har också inom ramen för G20 åtagit sig att avveckla ineffektiva fossila bränslesubventioner före 2020 och via G7-gruppen före 2025. Trots det uppgick de fossila skattesubventionerna inom EU år 2017 till minst 1 000 miljarder kronor. Merparten finns inom medlemsstaterna, men även EU-medel används för att på olika vis subventionera klimatskadlig verksamhet. En stor del av medlemsstaternas skattesubventioner utgörs av olika skattenedsättningar inom energiområdet, som regleras genom energiskattedirektivet från 2003. De undantag som i dag medges för dieselbränsle till fordon, bränslen till flyg, sjöfart och arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk, samt till el och fjärrvärme och industri behöver tas bort, samtidigt som minimiskattenivån måste höjas. EU:s statsstödsregler tillåter också att statliga pengar används för att stötta fossil verksamhet och EU:s investeringsbanker tillåts investera i fossil energi. Naturskyddsföreningens förslag: Reformera EU:s lagstiftning (inklusive EU:s energiskattedirektiv, EU:s statsstödsregler och EU-bankernas investeringsdirektiv) så att EU kan uppfylla sitt mål om att fasa ut de klimatskadliga subventionerna. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget. Vi driver detta såväl nationellt som på EU-nivå.. 3. Låt flyget betala mer av sina miljökostnader Globalt står flyget för 4 5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp, när höghöjdseffekter 1 räknas med. Klimatpåverkan från svenskarnas flygresor har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 och förväntas fortsätta öka. Internationella luftfartsorganisationen ICAO har beräknat att bränsleförbrukningen kommer öka upp emot 200 procent mellan 2006-2036. Med den teknikutveckling och de alternativa bränslen som finns inom räckhåll inom denna tidsperiod kommer den ökade 1 Utsläpp av vattenånga och kväveoxid från förbränning av bränslen på hög höjd ger en klimatpåverkan som är ungefär dubbelt så stor som vid förbränning vid marknivå. 4
bränsleförbrukningen vara likvärdig med ökade utsläpp. Flyget är idag kraftigt subventionerat genom att det inte betalar den fulla kostnaden för sin miljöpåverkan genom buller och utsläpp. Flygets koldioxidutsläpp inom EU omfattas idag av EU:s utsläppshandelssystem ETS, men kan i framtiden istället komma att omfattas av det mycket svagare internationella systemet Corsia. Flyg till och från länder utanför EU omfattas inte av ETS. Internationellt flyg är momsbefriat i medlemsländerna. Det krävs krafttag för att allt flyg både inom och utanför unionen ska betala en större del av sina miljökostnader. Naturskyddsföreningens förslag: Genomför åtgärder för att allt flyg både inom och utanför EU ska betala mer av sina miljökostnader. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med förslaget. Vi vill bland annat höja momsen på flygresor, utreda en progressiv flygskatt som ökar med resans längd, införa en global skatt på flygbränsle och upphöra med subventioner till flyg och flygplatser med hänsyn till glesbygdens behov. Detta är förslag vi vill se genomförda på nationell nivå och i den mån det är möjligt även på EU-nivå. 4. Metod för att mäta konsumtionsbaserade utsläpp EU:s klimatmål rör endast utsläpp som sker innanför EU:s gränser. Trots att en stor del av det vi konsumerar importeras från andra länder räknas inte dessa utsläpp med i statistiken. Detsamma gäller transporter och flygresor utanför EU. Om EU ska ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behövs ett kompletterande klimatmål för de konsumtionsbaserade utsläppen. I dagsläget är det inte möjligt då det saknas en gemensam metod för hur dessa utsläpp ska mätas i EU-länderna. Ett första steg skulle därför vara att ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam metod för hur dessa utsläpp ska mätas. Metoden ska gå att bryta ner på nationell nivå så att alla länder i EU kan komma igång och redovisa sina konsumtionsbaserade utsläpp. Här finns mycket att lära av Sverige som ligger i framkant inom EU genom Naturvårdsverkets och SCB:s arbete på området. Naturskyddsföreningens förslag: Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram statistik och utveckla en metod för att börja mäta EU:s konsumtionsbaserade utsläpp. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med detta då konsumtionsbaserade mätningar är nödvändiga för att EU ska kunna genomföra rätt åtgärder för att minska 5
utsläppen. Vi driver redan detta på nationell nivå och antog politik om konsumtionsmål inom EU på vår senaste partikongress. 5. Kompletterande mål för att öka EU:s kolsänka För att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 C måste vi både kraftigt och snabbt minska utsläppen och öka kolupptaget i skog och mark. Det visar FN:s klimatpanel i sin senaste rapport. Inom EU tar skogen upp ca 10 procent av unionens utsläpp varje år, men skogarnas möjlighet att binda kol minskar snabbt. EU:s brukade skogar tog upp 10 procent mindre kol år 2015 än år 2009, och enligt prognoser kommer de år 2050 att ta upp endast hälften av vad de gjorde vid århundradets början. EU:s nyligen antagna förordning för utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skog (LULUCF) kräver endast att den nuvarande kolsänkan inte ska minska. EU behöver därför ett kompletterande långsiktigt mål för att öka kolsänkan i skog och mark. Målet måste formuleras så att monokulturer inte premieras, utan att den biologiska mångfalden samtidigt bevaras och stärks. Naturskyddsföreningens förslag: Sätt ett kompletterande långsiktigt mål att öka kolsänkan i skog och mark inom EU samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och stärks. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med förslaget. Ökad kolinlagring och biologisk mångfald hänger ihop. Kunskapen om hur kolbindning i jord- och skogsbruk fungerar behöver generellt öka. Likaså förståelsen av samspelet mellan betesdjur, biologisk mångfald och kolbindning. Vi menar att ökad forskning kring detta och även kring plöjningsfritt jordbruk är avgörande för att klara 1,5 C målet. Vi antog politik om detta på vår senaste partikongress. Biologisk mångfald 6. Stärkt implementering av vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Direktivet är införlivat i svensk miljölagstiftning sedan 2004. I många av EU:s vatten nås inte kravet på god status. För närvarande görs en översyn av direktivet. I samband med detta genomförs ett samråd öppet för EU-medborgare och samhällsaktörer som berörs av vattendirektivet (Fitness Check on the Water Framework Directive, inkl dess dotterdirektiv, and the Floods Directive). Översynen kommer att utgå dels från EU-kommissionens genomföranderapporter, som visar den 6
nuvarande statusen för europeiska vatten, och dels från synpunkter från samrådet. Vattendirektivets krav på god ekologisk status påverkar många verksamheter inom exempelvis jordbruk, tillverkningsindustri och energisektorn. Det finns därför en stor risk att ramdirektivet för vatten och därmed skyddet för vatten och berörda ekosystem kan försvagas. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska bibehålla ambitionsnivån i ramdirektivet för vatten och öka åtgärdstakten i arbetet för att leva upp till direktivets krav på en god vattenmiljö. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med förslaget. Vi vill som minst bibehålla nuvarande ambitionsnivå men gärna öka takten, samt inom EU och Sverige stärka skyddet av sötvatten för att minska övergödning och säkra dricksvattentillgången. 7. Förbud mot bottentrålning EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) styr förvaltningen av Europas fiskbestånd. Bottentrålning är en av de vanligaste fiskemetoderna och även en av de mest destruktiva. Metoden ger ofta stora mängder bifångst, kan orsaka stor skada på bottenmiljön och frigöra både näring och miljögifter från botten genom att riva upp sediment. Inom CFP har det införts en skyldighet att ta hand om huvuddelen av all uppfiskad fisk (den s.k. landningsskyldigheten), som ska vara helt införd senast 2019. Ett förbud mot bottentrålning skulle styra fisket bort från redskap med höga nivåer av oönskad fångst och mot användandet av selektiva redskap, och därmed underlätta införandet av landningsskyldigheten. Destruktivt fiske och överfiske påverkar också de miljoner människor som är beroende av fisk och fiske som proteinkälla och inkomst, framförallt i låginkomstländer. Samma villkor för hållbarhet som gäller inom EU ska gälla även i vatten utanför EU (CFP:s externa dimension). Därför bör de fiskeavtal som tecknas mellan EU och tredje land inkludera ett förbud mot bottentrålning för europeiska fiskefartyg. Naturskyddsföreningens förslag: Verka för ett förbud mot bottentrålning i hela EU och för europeiskt fiske i internationellt vatten (via EU:s fiskeavtal med tredje land). Kommentar: Feministiskt initiativ stödjer detta förslag och vill verka för ett förbud på såväl nationell som internationell nivå. Vi vill kraftigt minska fiskekvoterna generellt, och i fråga om metoder är just förbud mot bottentrålning prioriterat. 7
8. Tillståndspröva fiske i marint skyddade områden EU har uppnått sitt mål om 10 procents skydd av unionens havsområden, till stor del tack vare inrättande av fler marina Natura 2000-områden. Majoriteten av dessa skyddade områden är så kallade multi-use marine protected areas (MPAs), där destruktiva och icke-selektiva fiskemetoder som medför stora bifångster ofta tillåts. Det innebär bland annat negativ påverkan på de arter och habitat som ett område ska skydda (områdets bevarandevärden). Enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska en miljökonsekvensbedömning göras innan tillstånd kan ges för aktiviteter eller projekt inom ett Natura 2000-område som kan innebära negativ påverkan på områdets bevarandevärden. I de flesta länder har dock fiske sällan eller aldrig bedömts på det sättet, mycket på grund av att det saknas tydliga riktlinjer för tillståndsprövning inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, som styr förvaltningen av Europas fiskbestånd. Detta trots att europeisk rättspraxis tydligt visar att fiske inte är undantaget en tillståndsprövning enligt Art- och habitatdirektivet. Naturskyddsföreningens förslag: Verka för att tydliga skrivningar införs i EU:s gemensamma fiskeripolitik om att fiske med potentiell negativ påverkan på bevarandevärdena ska prövas enligt Art- och habitatdirektivet innan tillstånd ges att fiska i ett marint Natura 2000-område. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget och vill att fiskekvoterna ska minskas generellt för att ge bestånden en chans att återhämta sig, samt att konsumtionen av fisk ska minska till förmån för vegetabiliska alternativ. Vidare anser vi att andelen skyddad natur bör öka för att främja biologisk mångfald inom EU. Vi vill verka för att EU:s stödprogram ska gå till levande kustsamhällen och slopas för de stora havsfiskeflottorna. 9. Fiskestopp på ål Den europeiska ålen är akut hotad. Rekryteringen av glasål (ålyngel) till Nordsjön har sjunkit drastiskt det senaste halvseklet och är idag mindre än två procent jämfört med hur mycket ål som vandrade in för 50 år sedan. Trots detta bedrivs fortfarande ett omfattande fiske efter såväl vuxen ål (blankål) som glasål. För att hejda den negativa utvecklingen antog EU 2007 den så kallade Ålförordningen som bl.a. innebar upprättande av nationella förvaltningsplaner för ål. Efter tio års förvaltning ligger ålbeståndet fortfarande på en kritisk nivå. Därför har EU beslutat att det marina ålfisket ska stoppas i tre månader under perioden augusti-februari. Medlemsländerna kan dock välja att lägga stoppet när det påverkar ålfisket så lite som möjligt vilket i praktiken betyder att fiskestoppet får mycket liten effekt. 8
Naturskyddsföreningens förslag: Inför ett fiskestopp för allt fiske efter ål inom EU. Kommentar: Feministiskt initiativ stödjer detta förslag och vi ser att det harmonierar väl med vår sjö-och havspolitik. En politik som verkar för ett stopp av överfisket, för hållbara och livskraftiga fiskbestånd, med kraftigt minskade fiskekvoter så att hotade bestånd får möjlighet till återhämtning. Fiskekvoter ska fördelas rättvist och gynna de för miljön och fisken mest skonsamma metoderna. 10. En jordbrukspolitik med miljö- och klimatnytta Prioriteringar och satsningar inom det europeiska jordbruket bestäms idag till stor del av stödsystemen inom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken (CAP). En politik som under lång tid har premierat ett intensivt jordbruk och inte jordbrukets miljönytta. Inom ramen för EU:s budgetförhandlingar förhandlas nu den jordbrukspolitik som ska gälla 2021-2027. Det förslag som kommissionen har lagt, innebär en fortsättning av dagens system med två olika pelare, en för gårds-och marknadsstöd (pelare 1) och en för miljö-och landsbygdsutveckling (pelare 2). Naturskyddsföreningen vill att pelarna tas bort, och i andra hand att pelare 1 minskar kraftigt till förmån för pelare 2. I förhandlingen bör en snabbare omställning till ett hållbart jordbruk uppmuntras. För att åstadkomma det bör alltså en större andel av pengarna i stödsystemen kopplas till miljö-och klimatnytta. Naturskyddsföreningens förslag: I den nya CAP-reformen ska minst 50 procent av ersättningarna i pelare 2 gå till åtgärder knutna till miljö- och klimatnytta utan att minska medel till landsbygdsutveckling. Kommentar: Feministiskt initiativ stödjer detta förslag och vi ser att det hänger ihop med avskaffandet av skadliga subventioner till förmån för stöd till satsningar på omställning. 11. Utfasning av kemiska bekämpningsmedel Idag pågår en allvarlig förlust av biologisk mångfald. Inte minst i jordbrukslandskapet, där vi till exempel ser en tydlig minskning av såväl insekter som småfåglar i Europa. Den utbredda användningen av kemiska bekämpningsmedel antas vara en av 9
orsakerna. Därför är det nödvändigt att EU under de närmaste åren prioriterar att minska belastningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och skyndsamt fasar ut bekämpningsmedel som är skadliga för den biologiska mångfalden. Under den senaste mandatperioden har tre neonikotinoider förbjudits, medan det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat har fått ett förnyat femårigt tillstånd. I Sverige förs sedan ett antal år statistik över försäljning av bekämpningsmedel och det finns utarbetade miljö- och hälsoriskindex. Detta gör det möjligt att över tid följa trender och föreslå åtgärder. Ett liknande system behöver implementeras på EU-nivå i enlighet med direktiv 128/2009/EC Sustainable Use of Pesticides (SUD). Naturskyddsföreningens förslag: EU bör införa en gemensam rapportering av försäljning av bekämpningsmedel i medlemsstaterna och utveckla ett gemensamt miljö-och hälsoriskindex. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget. På nationell nivå verkar vi för förbud och begränsning av farliga kemikalier och vad gäller EU vill vi se en skärpning av nuvarande lagstiftning samt verka för bättre samordning mellan befintliga regelsystem. 12. Ambitiös strategi för biologisk mångfald Den minskade biologiska mångfalden är ett globalt miljöproblem. Enligt WWF:s Living Planet Report 2018 har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 60 procent sedan 1970. Den biologiska mångfalden är också en förutsättning för att nå både klimatmål och ekonomiska mål, men även nödvändigt för människans överlevnad. FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) syftar till att bevara biologisk mångfald och att säkra ett hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Vartannat år träffas konventionens medlemsländer i ett partsmöte. Nästa möte, CBD COP15, hålls år 2020 i Peking. Där ska länderna enas om en ny global strategi efter 2020 för biologisk mångfald. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska verka för att partsmötet år 2020 inom FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) antar en ambitiös strategi för biologisk mångfald från 2020 och därefter. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med förslaget. För att en sådan strategi ska bli verkningsfull behöver kunskapen om hur kolbindning i jord- och skogsbruk fungerar generellt öka. I denna strategi behövs, förutom minskat användande av 10
kemiska bekämpningsmedel och fossilgödning, att samspelet mellan betesdjur, långliggande vallar, biologisk mångfald och kolbindning förstås i sin helhet. Vi behöver även öka ambitionerna för skydd av värdefull natur. 13. Gruvnäring och biologisk mångfald Gruvexploatering har ofta en allvarlig påverkan på både människor och miljö. Mineralindustrin (gruvor och smältverk) orsakar mycket stor klimatpåverkan och kan skada eller hota biologisk mångfald, vattenförsörjning, turism, urfolkens kultur och försörjning samt lokalsamhällen. Sverige är ett stort gruvland i Europa och därför är dessa problem särskilt kännbara här. Europeiska innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) är en plattform inom utvecklingsstrategin EU 2020 som tagits fram i syfte att ge kvalificerad vägledning åt EU-kommissionen. De föreslår i sin handlingsplan ett slags riksintresse för mineraler, fast på EU-nivå. Detta skulle leda till undantag från naturskyddet och riskera att orsaka svåra konflikter med såväl bevarande av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som med rekreation, turism och andra viktiga samhällsintressen. Idag har EU ett relativt starkt skydd för naturen, via Art- och habitatdirektivet, som riskerar att urholkas om gruvnäringen ges en gräddfil. Naturskyddsföreningens förslag: Försvara EU:s Natura 2000-skydd i naturvårdsdirektiven samt kraven i vattendirektivet och motverka att gruvnäringen ges undantag från dessa regler. Kommentar: Feministiskt initiativ tycker att detta är ett mycket bra förslag. På vår partikongress 2019 antog vi, som första parti i Sverige, politik för naturens rättigheter. Detta betyder att vi vill verka för att naturen ska få stärkta juridiska rättigheter och på så vis lättare kunna skyddas i konflikter mellan exempelvis gruvnäring och skydd av ekosystem och biologisk mångfald. Vi vill även verka för höjd mineralskatt samt ge lokalsamhällen, kommuner, landsting och urfolk vetorätt i frågor om prospektering och utvinning. Miljögifter och kemikalier 14. Transparens för att säkra cirkulär ekonomi EU arbetar för att styra unionen mot en cirkulär ekonomi, vilket inkluderar övergång från fossila till förnybara råvaror, ökad återanvändning och ökad materialåtervinning. 11
En nyckelfråga för att få till en fungerande och säker cirkulär ekonomi är begränsning och utfasning av farliga kemikalier, samt tillgång till information om kemikalieinnehåll i varor och material, även för varor importerade från utanför EU. Kemikalier som inte är reglerade när en produkt sätts på marknaden kan bli det under produktens livscykel. Därför är det viktigt att en fullständig innehållsförteckning på komponentnivå för produkter registreras, t.ex. hos EU:s kemikaliemyndighet ECHA. Ökad transparens skulle leda till ett ökat värde på det återvunna materialet och en ökad efterfrågan. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska införa krav på fullständig innehållsförteckning för alla komponenter i samtliga varor och material, även importerade. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget. 15. Skärpt regelverk för hormonstörande ämnen Hormonstörande ämnen kopplas i dag allt starkare samman med en rad allvarliga hälsoeffekter som cancer, fetma, diabetes och reproduktionsstörningar. EU har beslutat om kriterier som har införlivats i unionens biocid- och pesticidförordningar, men dessa har inte implementerats i övrig EU-lagstiftning. För att skydda människors hälsa och miljön är det avgörande att kriterierna för hormonstörande ämnen implementeras i miljögiftslagstiftningen REACH och i samtliga produktlagstiftningar. Det finns ett stort behov av skärpta regler, särskilt när det gäller att begränsa farliga hormonstörande ämnen i varugrupper som barn kommer i kontakt med, såsom leksaker, textilier, elektronik, kosmetika och förpackningsmaterial. Naturskyddsföreningens förslag: EU bör skyndsamt implementera kriterierna för hormonstörande ämnen i miljögiftslagstiftningen REACH och samtliga produktlagstiftningar. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget. Vi prioriterar i synnerhet förbud mot hormonstörande ämnen som används i produkter som riktar sig till barn. 16. Förbjud PFAS i konsumentprodukter 12
PFAS (högfluorerade ämnen) är en grupp på över 4 700 kemikalier som är vatten- och smutsavstötande. De används som ytbehandling i många produkter, som kläder, skor, matförpackningar och stekpannor. De finns i brandskum och skidvalla, skönhetsprodukter, möbeltyg och elektronik. De flesta PFAS-ämnen är i dagsläget otestade, men de som har testats har visat sig ha negativa effekter på människors och djurs hälsa. PFAS hittas vid analyser i alla djur och människor över hela jorden, samt i alla växter som studeras. I Sverige har flera vattentäkter till och med stängts av på grund av PFAS-föroreningar. Detta är ett globalt problem. För att tackla problemet bör försiktighetsprincipen tillämpas och alla högfluorerade ämnen bör förbjudas i konsumentprodukter. Naturskyddsföreningens förslag: Förbjud alla PFAS-ämnen i konsumentprodukter inom EU och arbeta för ett globalt förbud. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer i förslaget. Vi vill verka för såväl transparens som förbud och stärkt reglering av ämnen som kan skada människor, djur och natur. 17. Läkemedel i miljön En stor del av de aktiva substanser av läkemedel som konsumeras inom EU är tillverkade i länder utanför EU. Idag reglerar inte EU:s läkemedelslagstiftning utsläpp vid tillverkning. Det är dokumenterat att omfattande utsläpp av läkemedel sker vid produktion, exempelvis antibiotika. Detta leder till förorenat yt- och dricksvatten vilket är ett stort problem för miljön och den lokala befolkningen. Utsläppsbegränsningar bör införas för att minimera utsläpp vid tillverkning av läkemedel. Det skulle kunna göras genom så kallad Good Manufacturing Practice (GMP). Minskade utsläpp skulle även bidra till att bromsa spridningen av antibiotikaresistens, vilket enligt WHO är ett av de främsta hoten mot global hälsa, utveckling och livsmedelsförsörjning. Naturskyddsföreningens förslag: EU bör införa krav på miljöhänsyn vid tillverkning av läkemedel för att begränsa utsläpp vid tillverkning av aktiva substanser. Kommentar: Feministiskt initiativ instämmer med förslaget och vill verka för att EU aktivt arbetar för att motverka utsläpp från läkemedel och att problemet med multiresistenta bakterier tas på allvar. 13
Övergripande 18. Rättslig prövning i miljöfrågor Århuskonventionen är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. EU är part till konventionen men har inte genomfört kraven på att ge miljöorganisationer tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. För närvarande utreds dessa brister av EUkommissionen som därefter ska ta fram de förslag till lagstiftning som behövs. Eventuella förslag kommer att behandlas och beslutas av parlamentet under kommande mandatperiod. De senaste åren har grundläggande rättsstatliga principer allt oftare ifrågasatts, inte minst i Polen och Ungern. EU ska vara en garant för rättsstaten men lever inte själv upp till de krav på transparens och effektiva rättsmedel som ställs på medlemsstaterna. En Århuslagstiftning i EU skulle stärka rättsstaten och säkerställa att miljöorganisationer och enskilda medborgare kan delta i beslutsprocesser och få till stånd en rättslig prövning när miljö, hälsa och naturresurser hotas. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska anta ett direktiv om tillgång till rättslig prövning så att Århuskonventionens alla krav tillgodoses. Kommentar: Feministiskt initiativ är positiva till förslaget. Som vi nämnt ovan har vi precis antagit politik för att verka för naturens rättigheter, det vill säg att naturen ska ha starkare juridisk status och skyddade rättigheter i konflikter mellan exempelvis industri och skydd av värdefull natur. En så kallad Århuslagstiftning skulle kunna vara en viktig del i det arbetet. 14
Miljöpartiet Vilka tre miljöfrågor anser ert parti vara de viktigaste för EU-parlamentet att prioritera under nästa mandatperiod? Klimat: En självklar prioritet för Miljöpartiet är att arbeta intensivt för en snabb klimatomställning på EU-nivå. Klimathotet är akut. Miljöpartiet arbetar tillsammans med Gröna gruppen i EU-parlamentet för att driva på EUs klimatarbete och utnyttja EU:s kraft globalt. Reformer som vi redan arbetat fram nationellt i Sverige vill vi nu skala upp på EU-nivå. Vi vill inrätta en klimatlag på EU-nivå och arbeta för 100 procent förnybar energi i hela EU. Vi vill också inrätta en europeisk koldioxidbudget, sätta stopp för subventionerna av fossil energi och öka klimatinvesteringarna i EU:s långtidsbudget. Biologisk mångfald: EU har en central roll för att skydda biologisk mångfald. Forskningen visar att arter dör ut idag i en takt som är hundra gånger högre än den naturliga utrotningstakten. Det är inte hållbart. Miljöpartiet vill att hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i alla EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Vi vill intensifiera arbetet med att genomföra art- och habitatdirektivet. Vi vill att EU ska prioritera arbetet för att naturvårdsdirektiv ska respekteras och genomföras fullt ut av alla medlemsländer. EU ska också skydda fler naturområden inom Natura 2000 och driva på för ett nytt internationellt avtal med skarpa mål till år 2030. Hav och fiske: Överfiske, illegalt fiske, klimatförändringar, miljögifter, plastavfall, utsläpp som leder till syrefattiga bottnar hoten mot haven och fisket är många och allvarliga. För att tackla dessa krävs politisk handling och ett ekosystemperspektiv. EU är världens största importmarknad för fisk och fiskprodukter, och därför spelar EU en avgörande roll för hållbart fiske i världen. Miljöpartiet vill att EU ska säkerställa att fiskekvoter och fiskeavtal håller sig inom naturens gränser och att ICES vetenskapliga rekommendationer följs. EU ska ta en ledande roll och driva frågan om levande och rena hav gentemot andra delar av världen, både som förebild och som påtryckare. 18 miljöpolitiska förslag Klimat 1. Öka EU:s klimatambition EU:s mål om att minska utsläppen med minst 40 procent till 2030 jämfört med 1990 räcker inte för att nå Parisavtalets mål om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 C. FN:s klimatpanel har slagit fast att de globala utsläppen 15
måste halveras till 2030 om vi ska ha en chans att klara 1,5-gradersmålet och undvika katastrofala klimateffekter. Enligt Parisavtalet måste rika länder gå före och minska utsläppen snabbare än det globala snittet. EU:s nya åtagande borde därför vara att minska utsläppen med minst 70 procent till 2030 jämfört med 1990. Senast år 2020 ska alla länder lämna in nya eller uppdaterade åtaganden till klimatkonventionen. År 2023 ska en översyn av klimat-och energilagstiftningen göras. Senast då behöver målen inom alla relevanta direktiv och förordningar skärpas för att matcha den nya ambitionsnivån. Naturskyddsföreningens förslag: Skärp EU:s åtagande inom ramen för Parisavtalet till minst 70 procents minskning av utsläppen till år 2030 och skärp målnivåerna i klimatoch energilagstiftningen så att de ligger i linje med det åtagandet. Kommentar: Vi måste göra allt vi kan för att nå 1,5-gradersmålet. Miljöpartiet de Gröna kommer att driva på för en klimatlag på EU-nivå som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp. Vi vill även inrätta en europeisk koldioxidbudget som kompletterar klimat- och utsläppsmålen och säkerställer att målet om nollutsläpp nås i enlighet med Parisavtalet. Vi behöver ställa om till 100 procent förnybar energi i hela EU så att kol, olja och fossilgas stannar kvar i marken. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. 2. Avskaffa klimatskadliga subventioner EU-kommissionen har upprepade gånger uppmanat medlemsstaterna att avveckla sina miljöskadliga subventioner till 2020. EU har också inom ramen för G20 åtagit sig att avveckla ineffektiva fossila bränslesubventioner före 2020 och via G7-gruppen före 2025. Trots det uppgick de fossila skattesubventionerna inom EU år 2017 till minst 1 000 miljarder kronor. Merparten finns inom medlemsstaterna, men även EU-medel används för att på olika vis subventionera klimatskadlig verksamhet. En stor del av medlemsstaternas skattesubventioner utgörs av olika skattenedsättningar inom energiområdet, som regleras genom energiskattedirektivet från 2003. De undantag som i dag medges för dieselbränsle till fordon, bränslen till flyg, sjöfart och arbetsmaskiner i jord- och skogsbruk, samt till el och fjärrvärme och industri behöver tas bort, samtidigt som minimiskattenivån måste höjas. EU:s statsstödsregler tillåter också att statliga pengar används för att stötta fossil verksamhet och EU:s investeringsbanker tillåts investera i fossil energi. Naturskyddsföreningens förslag: Reformera EU:s lagstiftning (inklusive EU:s energiskattedirektiv, EU:s statsstödsregler och EU-bankernas investeringsdirektiv) så att EU kan uppfylla sitt mål om att fasa ut de klimatskadliga subventionerna. 16
Kommentar: Utsläpp ska bekämpas, inte belönas. Fossil energi ska inte subventioneras vare sig i EU eller i andra delar av världen. Vi vill även öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget och införa en miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer. De gröna i EU-parlamentet har under den senaste mandatperioden drivit på arbetet med att fasa ut stöd till kolindustrin och arbetat för att EU:s långtidsbudget ska bidra till klimatmålen. 3. Låt flyget betala mer av sina miljökostnader Globalt står flyget för 4 5 procent av alla klimatpåverkande utsläpp, när höghöjdseffekter[1] räknas med. Klimatpåverkan från svenskarnas flygresor har ökat med nästan 50 procent sedan 1990 och förväntas fortsätta öka. Internationella luftfartsorganisationen ICAO har beräknat att bränsleförbrukningen kommer öka upp emot 200 procent mellan 2006-2036. Med den teknikutveckling och de alternativa bränslen som finns inom räckhåll inom denna tidsperiod kommer den ökade bränsleförbrukningen vara likvärdig med ökade utsläpp. Flyget är idag kraftigt subventionerat genom att det inte betalar den fulla kostnaden för sin miljöpåverkan genom buller och utsläpp. Flygets koldioxidutsläpp inom EU omfattas idag av EU:s utsläppshandelssystem ETS, men kan i framtiden istället komma att omfattas av det mycket svagare internationella systemet Corsia. Flyg till och från länder utanför EU omfattas inte av ETS. Internationellt flyg är momsbefriat i medlemsländerna. Det krävs krafttag för att allt flyg både inom och utanför unionen ska betala en större del av sina miljökostnader. Naturskyddsföreningens förslag: Genomför åtgärder för att allt flyg både inom och utanför EU ska betala mer av sina miljökostnader. Kommentar: Ja, flyget behöver betala för hela sin klimatpåverkan. Därför vill vi införa bränsle- och energiskatt på flygbränsle. Parallellt med detta vill vi utveckla järnvägsnätet inom EU och knyta samman de större städerna med snabbtåg. Det ska gå snabbt och lätt att planera och boka tågresor. Vi är kritiska till det internationella system som innebär att flyget kommer att kunna kompensera för en del av sina utsläpp och på så sätt köpa sig fria från egna utsläppsminskningar. Det är självklart att flygets egna utsläpp måste minska. 17
4. Metod för att mäta konsumtionsbaserade utsläpp EU:s klimatmål rör endast utsläpp som sker innanför EU:s gränser. Trots att en stor del av det vi konsumerar importeras från andra länder räknas inte dessa utsläpp med i statistiken. Detsamma gäller transporter och flygresor utanför EU. Om EU ska ta ansvar för hela sin klimatpåverkan behövs ett kompletterande klimatmål för de konsumtionsbaserade utsläppen. I dagsläget är det inte möjligt då det saknas en gemensam metod för hur dessa utsläpp ska mätas i EU-länderna. Ett första steg skulle därför vara att ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam metod för hur dessa utsläpp ska mätas. Metoden ska gå att bryta ner på nationell nivå så att alla länder i EU kan komma igång och redovisa sina konsumtionsbaserade utsläpp. Här finns mycket att lära av Sverige som ligger i framkant inom EU genom Naturvårdsverkets och SCB:s arbete på området. Naturskyddsföreningens förslag: Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram statistik och utveckla en metod för att börja mäta EU:s konsumtionsbaserade utsläpp. Kommentar: Ja. Miljöpartiet har varit drivande i det nationella arbetet för att mäta och sätta mål för konsumtionsbaserade utsläpp. Ett bra nästa steg är att driva frågan på EU-nivå. Sverige har goda möjlighet att bidra inom EU med kompetens och metodik för att mäta och följa upp de konsumtionsbaserade utsläppen. 5. Kompletterande mål för att öka EU:s kolsänka För att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 C måste vi både kraftigt och snabbt minska utsläppen och öka kolupptaget i skog och mark. Det visar FN:s klimatpanel i sin senaste rapport. Inom EU tar skogen upp ca 10 procent av unionens utsläpp varje år, men skogarnas möjlighet att binda kol minskar snabbt. EU:s brukade skogar tog upp 10 procent mindre kol år 2015 än år 2009, och enligt prognoser kommer de år 2050 att ta upp endast hälften av vad de gjorde vid århundradets början. EU:s nyligen antagna förordning för utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skog (LULUCF) kräver endast att den nuvarande kolsänkan inte ska minska. EU behöver därför ett kompletterande långsiktigt mål för att öka kolsänkan i skog och mark. Målet måste formuleras så att monokulturer inte premieras, utan att den biologiska mångfalden samtidigt bevaras och stärks. Naturskyddsföreningens förslag: Sätt ett kompletterande långsiktigt mål att öka kolsänkan i skog och mark inom EU samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och stärks. 18
Kommentar: Ja, vi ser ett stort och akut behov av att hitta åtgärder som tittar på synergieffekter för både klimat och biologisk mångfald. Bland annat spelar gammelskogar en viktig roll både som kolsänka och som ekosystem med rik biologisk mångfald. Kolsänkor och kollagret i gammelskogar bör främjas genom att skydda mer skog permanent. Det är framför allt opåverkade gammelskogar som har störst andel kol lagrat i marken och där kan störst vinster för biologisk mångfald och klimat göras. Biologisk mångfald 6. Stärkt implementering av vattendirektivet EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) syftar till att skydda och förbättra EU:s alla vatten. Direktivet är införlivat i svensk miljölagstiftning sedan 2004. I många av EU:s vatten nås inte kravet på god status. För närvarande görs en översyn av direktivet. I samband med detta genomförs ett samråd öppet för EU-medborgare och samhällsaktörer som berörs av vattendirektivet (Fitness Check on the Water Framework Directive, inkl dess dotterdirektiv, and the Floods Directive). Översynen kommer att utgå dels från EU-kommissionens genomföranderapporter, som visar den nuvarande statusen för europeiska vatten, och dels från synpunkter från samrådet. Vattendirektivets krav på god ekologisk status påverkar många verksamheter inom exempelvis jordbruk, tillverkningsindustri och energisektorn. Det finns därför en stor risk att ramdirektivet för vatten och därmed skyddet för vatten och berörda ekosystem kan försvagas. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska bibehålla ambitionsnivån i ramdirektivet för vatten och öka åtgärdstakten i arbetet för att leva upp till direktivets krav på en god vattenmiljö. Kommentar: Ja, vi behöver öka takten i arbetet med vattenfrågan till exempel i fråga om att minska resterna av bekämpningsmedel i vatten, minska övergödningen och för att få ett hållbart brukande i kölvattnet av de pågående klimatförändringarna. 7. Förbud mot bottentrålning EU:s gemensamma fiskeripolitik (CFP) styr förvaltningen av Europas fiskbestånd. Bottentrålning är en av de vanligaste fiskemetoderna och även en av de mest destruktiva. Metoden ger ofta stora mängder bifångst, kan orsaka stor skada på bottenmiljön och frigöra både näring och miljögifter från botten genom att riva upp sediment. Inom CFP har det införts en skyldighet att ta hand om huvuddelen av all 19
uppfiskad fisk (den s.k. landningsskyldigheten), som ska vara helt införd senast 2019. Ett förbud mot bottentrålning skulle styra fisket bort från redskap med höga nivåer av oönskad fångst och mot användandet av selektiva redskap, och därmed underlätta införandet av landningsskyldigheten. Destruktivt fiske och överfiske påverkar också de miljoner människor som är beroende av fisk och fiske som proteinkälla och inkomst, framförallt i låginkomstländer. Samma villkor för hållbarhet som gäller inom EU ska gälla även i vatten utanför EU (CFP:s externa dimension). Därför bör de fiskeavtal som tecknas mellan EU och tredje land inkludera ett förbud mot bottentrålning för europeiska fiskefartyg. Naturskyddsföreningens förslag: Verka för ett förbud mot bottentrålning i hela EU och för europeiskt fiske i internationellt vatten (via EU:s fiskeavtal med tredje land). Kommentar: Ja, förbud mot bottentrålning är en viktig fråga som vi drivit sedan länge. 8. Tillståndspröva fiske i marint skyddade områden EU har uppnått sitt mål om 10 procents skydd av unionens havsområden, till stor del tack vare inrättande av fler marina Natura 2000-områden. Majoriteten av dessa skyddade områden är så kallade multi-use marine protected areas (MPAs), där destruktiva och icke-selektiva fiskemetoder som medför stora bifångster ofta tillåts. Det innebär bland annat negativ påverkan på de arter och habitat som ett område ska skydda (områdets bevarandevärden). Enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska en miljökonsekvensbedömning göras innan tillstånd kan ges för aktiviteter eller projekt inom ett Natura 2000-område som kan innebära negativ påverkan på områdets bevarandevärden. I de flesta länder har dock fiske sällan eller aldrig bedömts på det sättet, mycket på grund av att det saknas tydliga riktlinjer för tillståndsprövning inom EU:s gemensamma fiskeripolitik, som styr förvaltningen av Europas fiskbestånd. Detta trots att europeisk rättspraxis tydligt visar att fiske inte är undantaget en tillståndsprövning enligt Art- och habitatdirektivet. Naturskyddsföreningens förslag: Verka för att tydliga skrivningar införs i EU:s gemensamma fiskeripolitik om att fiske med potentiell negativ påverkan på bevarandevärdena ska prövas enligt Art- och habitatdirektivet innan tillstånd ges att fiska i ett marint Natura 2000-område. Kommentar: Fisket ska inte vara undantaget från tillståndsprövning i marint skyddade områden. I Art- och Habitatdirektivet finns delar som särskilt syftar till 20
bevarandeåtgärder av känsliga områden för att säkerställa biologisk mångfald och god ekologisk status. 9. Fiskestopp på ål Den europeiska ålen är akut hotad. Rekryteringen av glasål (ålyngel) till Nordsjön har sjunkit drastiskt det senaste halvseklet och är idag mindre än två procent jämfört med hur mycket ål som vandrade in för 50 år sedan. Trots detta bedrivs fortfarande ett omfattande fiske efter såväl vuxen ål (blankål) som glasål. För att hejda den negativa utvecklingen antog EU 2007 den så kallade Ålförordningen som bl.a. innebar upprättande av nationella förvaltningsplaner för ål. Efter tio års förvaltning ligger ålbeståndet fortfarande på en kritisk nivå. Därför har EU beslutat att det marina ålfisket ska stoppas i tre månader under perioden augusti-februari. Medlemsländerna kan dock välja att lägga stoppet när det påverkar ålfisket så lite som möjligt vilket i praktiken betyder att fiskestoppet får mycket liten effekt. Naturskyddsföreningens förslag: Inför ett fiskestopp för allt fiske efter ål inom EU. Kommentar: Det är på tiden att vetenskapen tas på allvar och att ett fiskestopp införs på ål inom EU. Sverige behöver vara en ännu starkare röst för ett totalstopp av ålfiske i EU. Att endast begränsa förbudet till tre månader som medlemsländerna får förlägga när de vill är inte tillräckligt. 10. En jordbrukspolitik med miljö- och klimatnytta Prioriteringar och satsningar inom det europeiska jordbruket bestäms idag till stor del av stödsystemen inom den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken (CAP). En politik som under lång tid har premierat ett intensivt jordbruk och inte jordbrukets miljönytta. Inom ramen för EU:s budgetförhandlingar förhandlas nu den jordbrukspolitik som ska gälla 2021-2027. Det förslag som kommissionen har lagt, innebär en fortsättning av dagens system med två olika pelare, en för gårds-och marknadsstöd (pelare 1) och en för miljö-och landsbygdsutveckling (pelare 2). Naturskyddsföreningen vill att pelarna tas bort, och i andra hand att pelare 1 minskar kraftigt till förmån för pelare 2. I förhandlingen bör en snabbare omställning till ett hållbart jordbruk uppmuntras. För att åstadkomma det bör alltså en större andel av pengarna i stödsystemen kopplas till miljö-och klimatnytta. 21
Naturskyddsföreningens förslag: I den nya CAP-reformen ska minst 50 procent av ersättningarna i pelare 2 gå till åtgärder knutna till miljö- och klimatnytta utan att minska medel till landsbygdsutveckling. Kommentar: Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU är inte hållbar. Den leder till storskaligt industrijordbruk, nedläggningar, miljöförstöring och minskning av biologisk mångfald. För att den gemensamma jordbrukspolitiken ska uppfylla sin potential att vara drivande för en social, ekologisk och miljömässig hållbar utveckling på landsbygden och samhället i stort krävs en ett kraftfullt omtag som gör den lämplig för dagens utmaningar. Vi behöver se en rättvis omfördelning av EU-medel som belönar ekosystemtjänster, biologisk mångfald och hållbar markanvändning. Vad gäller de ersättningar som är knutna till miljö- och klimatnytta är det viktigt att definitionen av miljö- och klimatnytta görs tillräckligt bra för att stödet faktiskt ska få önskad effekt. Inom hela EU ska det löna sig att ställa om från konventionellt till ekologiskt och fossilfritt jordbruk. 11. Utfasning av kemiska bekämpningsmedel Idag pågår en allvarlig förlust av biologisk mångfald. Inte minst i jordbrukslandskapet, där vi till exempel ser en tydlig minskning av såväl insekter som småfåglar i Europa. Den utbredda användningen av kemiska bekämpningsmedel antas vara en av orsakerna. Därför är det nödvändigt att EU under de närmaste åren prioriterar att minska belastningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket och skyndsamt fasar ut bekämpningsmedel som är skadliga för den biologiska mångfalden. Under den senaste mandatperioden har tre neonikotinoider förbjudits, medan det omstridda bekämpningsmedlet glyfosat har fått ett förnyat femårigt tillstånd. I Sverige förs sedan ett antal år statistik över försäljning av bekämpningsmedel och det finns utarbetade miljö- och hälsoriskindex. Detta gör det möjligt att över tid följa trender och föreslå åtgärder. Ett liknande system behöver implementeras på EU-nivå i enlighet med direktiv 128/2009/EC Sustainable Use of Pesticides (SUD). Naturskyddsföreningens förslag: EU bör införa en gemensam rapportering av försäljning av bekämpningsmedel i medlemsstaterna och utveckla ett gemensamt miljö-och hälsoriskindex. Kommentar: Vi gröna har sedan länge uppmärksammat problemen med kemiska bekämpningsmedel och vikten av att de tas på allvar. Statistik och rapportering är viktiga verktyg för att kunna sätta in rätt åtgärder i god tid och här behöver vi göra 22
mer. Ett första steg är att se till att SUD-direktivet genomförs i alla dess delar. Vad gäller såväl glyfosat och neonikotinoider specifikt har vi gröna på europeisk nivå kämpat för förbud, utveckling av alternativ och drivit kampanj. Utveckling av ekologiskt jordbruk är en viktig strategi för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel i jordbruket, där finns metoder som också kan användas i konventionellt jordbruk. 12. Ambitiös strategi för biologisk mångfald Den minskade biologiska mångfalden är ett globalt miljöproblem. Enligt WWF:s Living Planet Report 2018 har bestånden av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 60 procent sedan 1970. Den biologiska mångfalden är också en förutsättning för att nå både klimatmål och ekonomiska mål, men även nödvändigt för människans överlevnad. FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) syftar till att bevara biologisk mångfald och att säkra ett hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Vartannat år träffas konventionens medlemsländer i ett partsmöte. Nästa möte, CBD COP15, hålls år 2020 i Peking. Där ska länderna enas om en ny global strategi efter 2020 för biologisk mångfald. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska verka för att partsmötet år 2020 inom FN:s konvention för biologisk mångfald (CBD) antar en ambitiös strategi för biologisk mångfald från 2020 och därefter. Kommentar: Ja, vi anser att det är av största vikt med ett kraftfullt internationellt avtal om biologisk mångfald. Det behövs ett tydligare sektorsansvar i arbetet för att minska artutrotningen, eftersom de främsta orsakerna är intensivt fiske, jord-och skogsbruk, samt exploatering av naturmiljöer. Biologisk mångfald är ett globalt miljöhot lika viktigt som klimatfrågan. 13. Gruvnäring och biologisk mångfald Gruvexploatering har ofta en allvarlig påverkan på både människor och miljö. Mineralindustrin (gruvor och smältverk) orsakar mycket stor klimatpåverkan och kan skada eller hota biologisk mångfald, vattenförsörjning, turism, urfolkens kultur och försörjning samt lokalsamhällen. Sverige är ett stort gruvland i Europa och därför är dessa problem särskilt kännbara här. Europeiska innovationspartnerskapet för råvaror (EIP) är en plattform inom utvecklingsstrategin EU 2020 som tagits fram i syfte att ge kvalificerad vägledning åt EU-kommissionen. De föreslår i sin handlingsplan ett slags riksintresse för mineraler, fast på EU-nivå. Detta skulle leda till undantag från 23
naturskyddet och riskera att orsaka svåra konflikter med såväl bevarande av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som med rekreation, turism och andra viktiga samhällsintressen. Idag har EU ett relativt starkt skydd för naturen, via Art- och habitatdirektivet, som riskerar att urholkas om gruvnäringen ges en gräddfil. Naturskyddsföreningens förslag: Försvara EU:s Natura 2000-skydd i naturvårdsdirektiven samt kraven i vattendirektivet och motverka att gruvnäringen ges undantag från dessa regler. Kommentar: Ja, vi vill säkerställa att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning. Vi kommer att försvara de nuvarande direktiv som stärker skyddet av naturen gentemot gruvnäringen. Miljögifter och kemikalier 14. Transparens för att säkra cirkulär ekonomi EU arbetar för att styra unionen mot en cirkulär ekonomi, vilket inkluderar övergång från fossila till förnybara råvaror, ökad återanvändning och ökad materialåtervinning. En nyckelfråga för att få till en fungerande och säker cirkulär ekonomi är begränsning och utfasning av farliga kemikalier, samt tillgång till information om kemikalieinnehåll i varor och material, även för varor importerade från utanför EU. Kemikalier som inte är reglerade när en produkt sätts på marknaden kan bli det under produktens livscykel. Därför är det viktigt att en fullständig innehållsförteckning på komponentnivå för produkter registreras, t.ex. hos EU:s kemikaliemyndighet ECHA. Ökad transparens skulle leda till ett ökat värde på det återvunna materialet och en ökad efterfrågan. Naturskyddsföreningens förslag: EU ska införa krav på fullständig innehållsförteckning för alla komponenter i samtliga varor och material, även importerade. Kommentar: Vi vill justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster. Alla varor i EU ska ha lättillgänglig information om innehåll och ursprung samt om hur reparation och återvinning går till. 24