Sammanfattning Rapport 2011:5. Musik i Grundskolan. - Är du med på noterna rektorn?



Relevanta dokument
Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Sammanfattning. Skolornas arbete vid trakasserier och kränkande behandling

Vuxenutbildning i anstalt

Förskola, före skola - lärande och bärande

Betyg i gymnasieskolan

Beslut för grundsärskola

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Vi har inte satt ord på det

Sammanfattning Rapport 2011:2. Arbetsplatsförlagd. utbildning i praktiken. en kvalitetsgranskning av gymnasieskolans yrkesförberedande utbildningar

Undervisning vid Hem för vård eller boende, HVB

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättning

Sammanfattning Rapport 2011:7. Engelska i grundskolans årskurser 6-9

Beslut för fritidshem

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Beslut för fritidshem

Dnr :117. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Backaskolan i Malmö kommun

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Digitala verktyg i musik

Beslut efter riktad tillsyn

Beslut för grundskola

Sammanfattning. Kvalitet i fritidshem

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Beslut för grundsärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Kvalitetsgranskning Rapport 2011:5. Musik i Grundskolan. - Är du med på noterna rektorn?

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Fysik i mellanåren bortgömt men inte bortglömt

Nyanlända elever i fokus

Språk- och kunskapsutveckling

Beslut för gymnasieskola

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Entreprenad och samverkan

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2010:11. Svenska i gymnasieskolan

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Dnr Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall

Beslut för grundskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:12. Betygssättning i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Entreprenad och samverkan

Pi\ Beslut för gymnasieskola. Skolir -"Oektionen. efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag. Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag

Beslut för gymnasiesärskola

Förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar

Regeringsuppdrag om yrkesutbildning

Sammanfattning Rapport 2015:04. Gymnasieskolors arbete med att förebygga studieavbrott

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Sammanfattning Rapport 2010:10. Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning

Sammanfattning Rapport 2011:10. Förskolans pedagogiska uppdrag

Länsträff 2012 Skolform SMoK

Beslut för gymnasieskola

ABF Stockholm. Vuxenutbildning - Våren 2010

Språk- och kunskapsutveckling

Beslut för grundskola och gymnasieskola

Beslut för förskoleklass och grundskola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Beslut för gymnasieskola

Skolbeslut för gymnasieskola

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Beslut för grundskola och grundsärskola

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut. Melleruds kommunn Dnr : Mellerud. Komm

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)

Jag känner mig trygg på min skola

Beslut för grundskola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Beslut för grundskola

Beslut för vuxenutbildning

Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Beslut för gymnasiesärskola

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

Beslut för fritidshem

Transkript:

Sammanfattning Rapport 2011:5 Musik i Grundskolan - Är du med på noterna rektorn?

1 Sammanfattning Musikämnet har en viktig roll att fylla i elevernas utveckling och lärande. Det är ett uppskattat ämne, men eleverna får ofta inte den undervisning de har rätt till, visar Skolinspektionens granskning. Skolinspektionen har granskat musikundervisningen i 35 grundskolor. Rapporten avser inte att ge en generell bild av musikundervisningen i grundskolan, men resultatet är i linje med tidigare undersökningar. Tyngdpunkten ligger på problembeskrivningar, men även goda exempel lyfts fram. Syftet är att visa på områden där musikundervisningen behöver förbättras. Läroplanen och kursplanen ger uttryck för att musikämnet spelar en viktig roll och har stora möjligheter. Ämnets karaktär och begränsade utrymme i timplanen ställer samtidigt stora krav på hur undervisningen organiseras och genomförs för att eleverna ska kunna nå målen. En viktig slutsats av granskningen är att kvaliteten i musikundervisningen varierar mellan skolor och även inom skolorna. Åtskilliga elever får inte den musikundervisning de har rätt till. Deras möjligheter att utveckla kunskaper inom ämnet och nå målen är inte likvärdiga. Musikämnet får i många fall inte heller möjlighet att spela den viktiga roll som det skulle kunna göra, med tanke på hur betydelsefull musiken ofta är i ungdomars liv. Kvaliteten i musikundervisningen påverkas av en rad samverkande faktorer, till exempel musiklärarnas utbildning, hur tiden disponeras, tillgången på instrument och vilka lokaler som finns. En viktig faktor är om det finns ett 1 9-perspektiv i undervisningen. Olika färdigheter i musik är nära sammanbundet med det musikaliska utövandet. Elevernas möjlighet att utveckla de kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna nå målen i musikämnet är i hög grad beroende av om skolornas lyckas ordna undervisningen så att eleverna successivt kan öka sina färdigheter och kunskaper. 2 SKOLINSPEK TIONENS R APPORT 2011: 5

Skolornas arbete med mål och betygskriterier för musikämnet har stor betydelse för kvaliteten, liksom uppföljningen av resultaten. Rektorerna behöver ta större ansvar för att skapa förutsättningar för en god och sammanhållen utbildning. Det finns en viss polarisering på skolorna i synen på musikämnet: Är det ett kunskaps- eller ett rekreationsämne? Vår slutsats är att det går att bedriva undervisning med ett tydligt kunskapsinnehåll och höga förväntningar som samtidigt bidrar till elevernas välbefinnande och stärker deras personliga och sociala utveckling. Många elever uppskattar ämnet... Skolinspektionens huvudsakliga iakttagelser: Bristande organisation, samverkan och planering Musikundervisningen organiseras och genomförs inte på ett sådant sätt att elevernas kunskapsprogression främjas i tillräcklig utsträckning. En genomgående svårighet är att skolorna inte samverkar kring musikämnet, vilket leder till problem bland annat med hur tiden för ämnet disponeras och hur målen i kursplanen följs. Bristande organisation, samverkan och pedagogisk planering av musikämnet gör att eleverna får sämre förutsättningar att lyckas. Stora skillnader i kvalitet Det finns stora variationer i vilka förutsättningar de granskade skolorna ger eleverna att nå målen i musikämnet. Elevernas möjlighet att musicera skiljer sig stort, men musikskapande är genomgående det som undervisningen ger minst möjlighet till. Ofta lyser de musikskapande inslagen helt med sin frånvaro. I många av skolorna har lärarna inte utbildning för den musikundervisning de bedriver. Vid en del av skolorna har eleverna inte tillgång till instrument eller lokaler som är anpassade för musikundervisning. I årskurserna 1-5 är det vanligt att eleverna får musikundervisning i sina klassrum utan tillgång till instrument. Elever som inte får tillgång till utbildade lärare i musik eller till musikinstrument får mycket svårt att nå målen för ämnet. Kunskapsämne eller rekreationsämne en polariserad fråga Många elever uppskattar ämnet, bland annat för att de mår bra av att ägna sig åt musik och för att kraven upplevs som lägre än i många andra ämnen. Detta leder samtidigt till att musikämnet inte betraktas som ett kunskapsämne. Elevernas uppfattning är dock förmodligen närmast en spegling av hur skolan lyfter fram och betonar ämnet. Vi har sett att det finns stora brister i hur elevernas kunskaper i musikämnet följs upp i relation till målen. Kraven kan vara låga, vilket kan ses som uttryck att skolan inte prioriterar ämnet. Det finns även brister i underlagen för betygsättning. En annan iakttagelse som kan kopplas till ämnets status, är att elever som behöver särskilt stöd för att nå målen i musik sällan får detta. Vanligare är att man istället sänker kraven. Slutsatsen är att det inte finns någon självklar motsättning mellan att bedriva en musikundervisning med ett tydligt kunskapsinnehåll och höga förväntningar och att ämnet har effekter som gynnar och stärker eleverna på flera sätt. SKOLINSPEK TIONENS R APPORT 2011: 5 3

Musiklärarna behöver få diskutera arbetssätt och metoder Musiklärarna har varierande förmåga att planera och anpassa musikundervisningen utifrån elevernas olika behov och förutsättningar. Musikläraren är oftast ensam på skolan, samtidigt som ämnet sällan diskuteras i de kollegiala sammanhangen. Vi ser ett stort behov av att musiklärarna får möjlighet att diskutera med andra musiklärare för att kunna utveckla undervisningen. Även bedömningsfrågor behöver diskuteras musiklärare emellan. Behovet av kompetensutveckling är stort. Rektorerna behöver ta ansvar för undervisningen Vi har sett att kvalitén i undervisningen och elevernas resultat inte utvärderas i någon större utsträckning. Rektorerna förefaller sällan besöka musiklektioner. Många rektorer verkar få sin bild av musikundervisningen från framföranden vid olika högtider. Där har musiken en given plats och hög status, medan ämnet ofta inte uppmärksammas under resten av läsåret. Rektorerna behöver ta ett tydligare ansvar för att ämnet ingår i skolans pedagogiska sammanhang och utvärderas, som ett led i utvecklingen av ämnet. Stora möjligheter att ta tillvara Musikämnet har många kunskapsdimensioner, vilket läroplanen och kursplanen ger uttryck för. Det stora intresset för musik bland unga ger ämnet unika fördelar. Trots att eleverna inte alltid får den musikundervisning de har rätt till uppskattar de ämnet. Men det finns hinder i hur musikundervisningen utformas som gör det svårare att dra nytta av elevernas intresse. Ämnets roll i skolan är oklar och möjligheten att arbeta ämnesövergripande används sällan. Estetiska lärprocesser kommer sällan till uttryck i skolans arbete. Eleverna får i liten utsträckning möjlighet att använda ny teknik som exempelvis datorer med sequencerprogram för musikskapande. Musikämnets stora möjligheter kan alltså tas tillvara i långt högre grad än vad som görs idag. 4 SKOLINSPEK TIONENS R APPORT 2011: 5

SKOLINSPEK TIONENS R APPORT 2011: 5 5

Regelbunden Regelbunden tillsyn tillsyn av av alla alla skolor SKOLINSPEKTIONEN granskar löpande all skolverksamhet, Skolinspektionen granskar löpande all skolverksamhet, närmare 6 000 skolor. Tillsynen går igenom många olika närmare områden 6 000 i verksamheterna skolor. Tillsynen för att går se igenom om de uppfyller många det olika som områden lagar och i verksamheterna regler kräver. för att se om de uppfyller det som lagar och regler kräver. Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskning inom inom avgränsade avgränsade områden områden SKOLINSPEKTIONEN granskar mer detaljerat kvaliteten Skolinspektionen i skolverksamheten granskar inom mer avgränsade detaljerat områden. kvaliteten i skolverksamheten Granskningen ska inom leda till avgränsade utveckling. områden. Granskningen ska leda till utveckling. Anmälningar som gäller Anmälningar förhållandet som för gäller enskilda elever förhållandet ELEVER, FÖRÄLDRAR för enskilda och andra elever kan anmäla missförhållanden föräldrar i en och skola andra till Skolinspektionen, kan anmäla missför- till exempel Elever, hållanden kränkande i en behandling skola till Skolinspektionen, eller uteblivet stöd till till en exempel elev. kränkande behandling eller uteblivet stöd till en elev. Fristående skolor Fristående kontroll skolor av grundläggande förutsättningar kontroll SKOLINSPEKTIONEN av grundläggande bedömer ansökningar förutsättningar om att starta Skolinspektionen fristående skolor. bedömer Bedömningen ansökningar innebär om en att grundläggande skolor. genomgång Bedömningen av skolans innebär förutsättningar en grund- inför starta fristående läggande start. genomgång av skolans förutsättningar inför start. www.skolinspektionen.se