Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i. Det här dokumentet representerar inte den Europeiska kommissionens åsikter.
ALLMÄNNA OPINIONEN I EUROPEISKA UNIONEN SVERIGE http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion Undersökningen som ligger till grund för den här rapporten har beställts och koordinerats av Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för kommunikation. Rapporten har producerats för den Europeiska kommissionens representation i.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUCTION 2 VIKTIGASTE SLUTSATSER 2 I. EU:S BETYDELSE FÖR SVENSKARNA 3 II. EU OCH FRAMTIDEN 5 III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET 6 IV. SVENSKARNAS SYN PÅ OLIKA SAMHÄLLSFRÅGOR 7 a. Demokrati 7 b. Miljö och klimat 7 c. Sysselsättning 8 d. Den ekonomiska situationen 9 SAMMANFATTNING 10 1
INTRODUCTION genomfördes under hösten 2018. Insamlingen av data pågick mellan 8-20 november. Totalt genomfördes 1015 besöksintervjuer med den svenska allmänheten. Den svenska rapporten fokuserar på de viktigaste resultaten för och skillnaderna mellan landet och övriga medlemsländer. Rapporten omfattar ett antal ämnen som är betydelsefulla för den svenska allmänheten. Under tiden för fältarbetet var det politiska läget i landet turbulent. Trots att ännu inte fått någon regering var det ekonomiska läget stabilt. I media dominerade miljö- och klimatfrågor samt valet under sensommaren och hösten. VIKTIGASTE SLUTSATSER De svenska resultaten visar i huvudsak på ökat förtroende, positivism och framtidstro. Gällande framtiden för den ekonomiska situationen i EU är många dock mer benägna att vara kritiska. Miljöoch klimatfrågor har stigit i betydelse för svenskarna, sannolikt efter den rekordvarma och torra sommaren. Torkan orsakade stora skogsbränder och drabbade de svenska bönderna hårt. 2
I. EU:S BETYDELSE FÖR SVENSKARNA Svenskarna är generellt sett positivt inställda till EU, varannan (53 %) uppger att EU framkallar en positiv bild hos dem, motsvarande siffra för EU:s snitt är 43 procent. Totalt 14 procent menar att EU framkallar en negativ bild. I fjolårets mätning ställde sig 41 procent positiva till EU, vilket innebär att fler i årets mätning är positiva. Främst är det unga, 15-24 åringar (62 %), som svarar att de är positiva. Svenskarna är dock splittrande i hur fästa de känner sig vid EU, hälften svarar att de är fästa vid EU (50 %) medan den andra hälften svarar att de inte är speciellt fästa (48 %). Denna splittring kunde även utläsas i fjolårets undersökning. Andelen svenskar som känner sig fästa vid unionen är något lägre än EU:s totala snitt på 56 procent. Totalt sex av tio (59 %) svenskar svarar att de är benägna att lita på den Europeiska Unionen som institution medan en tredjedel (34 %) uppger att de inte är benägna att lita på den. Andelen som svarar att de är benägna att lita på den Europeiska Unionen ökar jämfört med 2017 års mätning då motsvarande siffra var 52 procent. Fler svenskar är benägna att lita på den Europeiska Unionen jämfört med flertalet andra länder, EU:s snitt ligger på 42 procent. Omkring åtta av tio (82 %) svenskar uppger att de känner sig som medborgare i den Europeiska Unionen, genomsnittet för samtliga EU-länder ligger på 71 procent. Andelen som uppger att de känner sig som medborgare har ökat jämfört med 2017 års mätning då motsvarande siffra låg på 77 procent. Totalt 17 procent av svenskarna svarar att de inte känner sig som medborgare i den Europeiska Unionen. Äldre, 55+ år, svarar i något högre utsträckning än yngre att de inte känner sig som medborgare (21 %), vilket är ett mönster som gått att utläsa i tidigare mätningar. Svenskarna och EU-medborgare i allmänhet har en liknande syn på medborgarskap och på tillhörighet vilket inte förändrats avsevärt sedan förra året. På frågan om man betraktar sig som svensk (det egna landet) eller europé svarar en tredjedel (32 %) av svenskarna att de enbart känner sig som svenskar, vilket är i likhet med EU-snittet (33 %). Flest svenskar svarar dock att de känner sig som svenskar och européer (62 %). När det gäller hur välinformerade svenskarna tycker att människor i är i EU-frågor svarar knappt åtta av tio (77 %) att svenskarna inte är speciellt välinformerade. Totalt två av tio (21 %) tror dock att svenskarna är välinformerade i EU-frågor. I fjolårets mätning uppgav 29 procent att de trodde svenskarna var välinformerade i EU-frågor och 70 procent trodde inte svenskarna var det. Andelen som tror att sina landsmän är välinformerade om EU-frågor är lägre i jämfört med det totala EU-snittet (30 %). Däremot anser något fler än varannan svenskt (53 %) att de själva är välinformerade i EU-frågor, något färre än hälften (47 %) uppger att de inte är välinformerade. Detta innebär en liten ökning av andelen svenskar som uppfattar att de själva är välinformerade, jämfört med fjolåret resultat (48 %). Män (58 %) och äldre, 55+ år, (63 %) svarar i högst utsträckning att de är välinformerade. Svenskarna upplever i högre utsträckning än EU:s totala genomsnitt (42 %) att de är välinformerade om EU-frågor. Gällande frågan om vad EU betyder för svenskarna personligen toppar fortsatt följande attribut; frihet att resa, studera och arbeta var som helst inom EU (76 %), fred (58 %), starkare röst i världen (52 %) och byråkrati (49 %). Det har dock skett en förskjutning i opinionen. Fler svarar att EU betyder fred och en starkare röst i världen medan färre svarar byråkrati, jämfört med fjolårets mätning (fred 48 %, starkare röst i världen 46 % och byråkrati 58 %). Det svenska resultatet i denna fråga skiljer sig mycket jämfört med övriga länder, för samtliga frågor har det högsta andelarna i EU. Sett till EU-snittet hamnar följande attribut högst gällande vad EU betyder för medborgarna; frihet att resa, studera och arbeta var som helst inom EU (53 %), euro (37 %), fred (33 %) och starkare röst i världen (27 %). 3
Det mest positiva resultatet svenskarna ser med EU är fred bland EU:s medlemsstater (76 %), följt av fri rörlighet för människor, varor och tjänster inom EU (72 %). Omkring fyra av tio (42 %) svenskar svarar att det mest positiva resultatet med EU är EU:s politiska och diplomatiska inflytande i resten av världen (42 %). Detta resultat är i paritet med 2017 års mätning, inga förändringar kan utläsas. Sett till EU:s genomsnitt hamnar följande attribut i topp; fri rörlighet för människor, varor och tjänster inom EU (59 %), fred bland EU:s medlemsstater (55 %) och euron (26 %). Historia (37 %), geografi (34 %) och värderingar (29 %) är de områden som svenskarna framförallt upplever skapa en känsla av samhörighet mellan EU:s medborgare. Detta följt av kultur (28 %), rättsstatsprincipen (26 %) och ekonomi (21 %). Svenskarna svarar historia i högre utsträckning än i fjol (30 %). Svenskarnas svar skiljer sig något jämfört med snittet i EU där kultur (28 %), historia (25 %) och värderingar (24 %) ligger högst upp. De främsta värderingar som utmärker EU enligt svenskarna är fred (60 %), demokrati (51 %), mänskliga rättigheter (35 %) och rättsstatsprincipen (30 %). Svenskarnas resultat sticker ut jämfört med EU-snittet för attributen fred, demokrati och rättsstatsprincipen. Dessa värderingar har svenskarna i högre utsträckning uppgett, än EU:s genomsnitt. Uppfattningen om huruvida EU:s medlemsländer ligger nära eller långt ifrån varandra i gemensamma värderingar är splittrad för svenskarna. Hälften (49 %) svarar att de tycker att ländernas värderingar ligger nära varandra medan den andra hälften (49 %) svarar att värderingarna ligger långt ifrån. Inom ser vi att fler män (53 %) tycker att värderingarna inom EU:s medlemsländer ligger nära varandra, jämfört med kvinnor (45 %). Sett till EU-snittet svarar fler att värderingarna ligger nära varandra (53 %), än långt ifrån (41 %). Både resultatet för och för EU:s totala snitt är i paritet med fjolårets mätning. Gällande vilka ord som beskriver EU på ett bra sätt svarar 55 procent av svenskarna att modernt beskriver EU på ett bra sätt samtidigt som 40 procent upplever att ordet beskriver EU på ett dåligt sätt. Andra länder upplever att modernt beskriver EU på ett bra sätt i högre grad än svenskarna, EUsnittet ligger på 64 procent. Detta resultat är i paritet med tidigare års resultat. sticker ut jämfört med snittet i EU i frågan om huruvida effektivt är ett bra eller dåligt ord att beskriva EU på. Omkring sju av tio (73 %) svenskar anser att effektivt är ett dåligt sätt att beskriva EU på, motsvarande siffra för hela EU är 50 procent. Totalt 21 procent av svenskarna anser att det beskriver EU på ett bra sätt, EU-snittet här är 40 procent. I synen på om ordet avlägset beskriver EU på ett bra sätt är svenskarna (53 %) och EU-snittet (52 %) lika positiva. En liten skillnad finns där svenskarna anser att ordet beskriver EU på ett dåligt sätt (41 %) i högre grad jämfört med snittet i EU (37 %). 4
II. EU OCH FRAMTIDEN Svenskarna har under det senaste året blivit mer optimistiska angående EU:s framtid, EU-snittet ligger på 58 procent. Idag svarar två av tre (66 %) svenskar att de ser optimistiskt på EU:s framtid, motsvarande siffra i fjol var 57 procent. Omkring tre av tio (32 %) menar i sin tur att de ser pessimistiskt på EU:s framtid, en minskning från 42 procent ifjol. Svenskarna, liksom EU-snittet, har dock en mer pessimistisk syn på huruvida saker går åt rätt eller fel håll i EU, en majoritet av svenskarna (58 %) uppger att de tycker att saker går åt fel håll. Något fler än två av tio (22 %) upplever att saker går åt rätt håll. Samma mönster går att utläsa i övriga EU-länders svar, EU-snittet för andelen som svarar att de går åt fel håll ligger totalt sett på 51 procent. Sett till fjolårets mätning ser vi att fler i år svarar att de tycker att saker går åt fel håll (2017: 49 %) och färre svarar att det går åt rätt håll (2017: 30 %). Totalt 45 procent av svenskarna anser även att det går åt fel håll för, medan knappt fyra av tio (38 %) svarar att saker går åt rätt håll för. Färre svenskar upplever alltså att det går åt fel håll för, än för EU. Jämfört med fjolårets mätning ser vi en nedgång i andelen som tycker att det går åt rätt håll för, motsvarande siffra 2017 var 50 procent. För USA:s del upplever en övervägande majoritet svenskar att det går åt fel håll för landet (87 %), endast sju procent svarar att det går åt rätt håll. Svenskarna är generellt sett mer skeptiska till hur det går för USA jämfört med EU:s totala snitt (63 %). Detta resultat är i paritet med föregående mätning. Tre av fyra (74 %) svenskar svarar att de inte tror att skulle kunna möta framtiden på ett bättre sätt utanför EU, vilket är en ökning jämfört med föregående mätning då motsvarande siffra var 69 procent. Totalt två av tio (19 %) tror att skulle kunna möta framtiden på ett bättre sätt utanför EU, en lägre andel än i fjol (26 %). Övriga länders resultat skiljer sig i stort från s, även om mönstret är likartat. Det totala EU-snittet för de som tror att landet skulle kunna möta framtiden bättre utanför EU är 30 procent och för de som svarat att de bäst möter framtiden tillsammans med EU ligger på 61 procent. I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? skulle kunna möta framtiden på ett bättre sätt utanför EU Bas: Samtliga EU28 2018 30% 61% 9% 2018 19% 74% 7% 2017 26% 69% 5% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Instämmer Tar avstånd Vet ej Klimatförändringar (46 %) och invandring (38 %) är fortsatt de två frågor som flest svenskar anser vara de viktigaste EU står inför just nu. Jämfört med fjolårets undersökning ser vi dock att andelen som svarar invandring sjunker (45 %) och fler svarar klimatförändringar (37 %). Sett till hela EU:s genomsnitt svarar flest att invandring (40 %) och terrorism (20 %) är de viktigaste frågorna EU står inför. 5
III. INVANDRING OCH FRI RÖRLIGHET En övervägande majoritet av svenskarna ser det som positivt med invandring av människor från andra EU-medlemsstater (85 %), vilket är betydligt högre än genomsnittet i EU (64 %). Totalt 13 procent av svenskarna är negativt inställda till invandring av människor från andra EUmedlemsstater. Skillnaden mellan och EU:s övriga länder är inget nytt, utan mönstret är återkommande. Knappt sju av tio (67 %) svenskar ser positivt på invandring från länder utanför EU, tre av tio (29 %) ser dock negativt på detta. Svenskarna är betydligt mer positiva till invandring från länder utanför EU, än övriga länder. EU-snittet för andelen positiva totalt sett ligger på 40 procent. Även detta resultat är i likhet med fjolårets undersökning. Skillnaden mellan könen i denna fråga är betydande. Kvinnor (77 %) är mycket mer positiva till invandring av personer utanför EU, än vad män är (56 %). Gällande om det behövs vidtas ytterligare åtgärder för att stävja irreguljär invandring av människor från länder utanför EU uppger 44 procent av svenskarna att de vill se sådana åtgärder och helst på EU-nivå. Två av tio (19 %) vill helst se sådana åtgärder vidas på nationell nivå och 9 procent vill att åtgärder sätts in både på EU- och nationell nivå. Totalt 72 procent av svenskarna vill se att åtgärder sker på någon nivå. En av fyra (24 %) menar att det inte behövs vidtas några fler åtgärder alls. s resultat skiljer sig något mot övriga EU-länder. Det totala EU-snittet i frågan visar att fyra av tio (39 %) vill att frågan ska skötas på EU-nivå, 27 procent svarar att frågan bör skötas på nationell nivå och 20 procent anser att frågan bör skötas på både EU-och nationell nivå. Snittet i EU som inte anser att några vidare åtgärder bör vidtas är 11 procent. Det finns inga skiftningar i opinionen jämfört med föregående års resultat. Något färre än fyra av tio (38 %) svenskar tycker att invandring är en av två viktigaste frågor som EU står inför just nu vilket är en minskning från förra året (45 %). Störst skillnad har skett i åldersgruppen 15-24 år där andelen som tycker att invandringsfrågan är viktig minskat från 64 procent till 42 procent. För genomsnittet i EU ligger invandringsfrågan på 40 procent, vilket är i paritet med fjolårets resultat. Totalt nio av tio (90 %) svenskar upplever att invandringen bidrar med mycket till, nio procent instämmer inte med detta. Detta är en betydligt högre siffra jämfört med EU-snittet där 50 procent svarar att de instämmer med att invandring bidrar med mycket till det egna landet. Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i de svenska svaren. Kvinnor (93 %) svarar i högre grad att de håller med om att invandring bidrar med mycket till, än vad män gör (86 %). Gällande om bör hjälpa flyktingar svarar hela 94 procent att detta bör göras, endast sex procent menar att inte bör hjälpa flyktingar. Även här skiljer sig de svenska svaren jämfört med EU-snittet totalt sett där 69 procent menar att det egna landet bör hjälpa flyktingar och 26 procent svarar att de inte bör göra det. För denna fråga finns inga skillnader beroende på kön. Vidare är tre av fyra (76 %) svenskar för en gemensam europeisk migrationspolitik, vilket är något högre jämfört med EU-snittet på 69 procent. Totalt 20 procent svarar att de är emot en gemensam politik på området. Den svenska allmänhetens syn på en gemensam europeisk migrationspolitik har inte ändrats jämfört med tidigare mätning. Totalt 19 procent av svenskarna tror att invandringsfrågor är det som EU lägger störst del av sin budget på, vilket är en relativt låg andel i relation till andra områden. Personer som är yngre, 15-24 år (27 %), svarar i högst grad att de tror budgeten läggs på invandringsfrågor. Svenskarnas resultat ligger något under hur många andra länder svarar. Totalt 24 procent av EU-snittet tror att EU lägger störst del av sin budget på invandringsfrågor. 6
Gällande vad svenskarna vill att EU-budgeten används för svarar tre av tio (31 %) svenskar att de vill att pengarna läggs på invandringsfrågor. Motsvarande andel för EU-snittet är 19 procent. Kvinnor (38 %) svarar i högre utsträckning än män (24 %) att EU:s budget bör användas till invandringsfrågor. Nio av tio svenskar (89 %) är för en fri rörlighet för EU:s medborgare där man ska kunna bo, arbeta, studera och göra affärer var som helst inom EU, vilket är snarlikt övriga länders resultat. Totalt 10 procent är emot en sådan fri rörlighet. Framförallt är det unga personer, 15-24 år, som är för detta (97 %). IV. SVENSKARNAS SYN PÅ OLIKA SAMHÄLLSFRÅGOR a. Demokrati Varannan (51 %) svensk anser att demokrati är en viktig värdering för dem, på en lista av 12 olika värderingar hamnar demokrati på en andraplats. Likt tidigare mätningar särskiljer sig s resultat mot övriga länder, det totala EU-snittet ligger på 29 procent. Resultatet är i likhet med fjolårets undersökning. På samma lista med värderingar anser en lika hög andel (51 %) att demokrati är en värdering som bäst representerar EU, även här innebär det en andraplats. skiljer sig jämfört med EU:s totala snitt, som ligger på 35 procent. Åtta av tio (81 %) svenskar är nöjda med hur demokratin fungerar i, vilket är mycket högre än EU:s totala snitt på 57 procent. Andelen missnöjda med demokratin i hamnar således på 19 procent, en betydligt lägre siffra än EU:s 41 procent totalt sett. Detta resultat innebär att färre i någon grad är nöjda med hur demokratin fungerar i, jämfört med 2017 års undersökning (85 %). Svenska kvinnor (86 %) svarar i högre utsträckning att de är nöjda med hur demokratin fungerar i än vad männen gör (76 %). Sett till hur svenskarna tycker att demokratin fungerar i EU som helhet anser färre att demokratin fungerar bra (57 %), svenskarnas svar är här mer likt övriga EU:s (50 %). Omkring en tredjedel (35 %) anser att demokratin fungerar dåligt i EU. Fler svenskar är i år mer nöjda med hur EU fungerar, jämfört med ifjol (52 %). Trots att svenskarna inte är rakt igenom nöjda med hur demokratin fungerar i EU tycker 72 procent att ordet demokrati beskriver den förställning de har av EU på ett bra sätt. Totalt en av fyra (25 %) tycker dock att ordet demokrati beskriver EU på ett dåligt sätt. b. Miljö och klimat Miljö-, klimat- och energifrågor (39 %) är en av de viktigaste frågarna står inför just nu enligt svenskarna. Detta är inget nytt men frågan har blivit än mer viktig, motsvarande siffra i 2018 års rapport var 31 procent., Danmark (37 %) och Nederländerna (41 %) sticker ut i sammanhanget, jämfört med EU:s totala snitt på 14 procent. Sett till vilka viktigaste frågor EU står inför just nu hamnar miljö och klimatfrågor också högt för svenskarna. 46 procent anser att klimatförändringar är den viktigaste frågan EU står inför just nu och 22 procent svarar miljö, vilka i relation till övriga ämnen hamnar på första och tredje plats. Båda dessa frågor har ökat i betydelse jämfört med tidigare år då motsvarande siffror var 37 procent för klimatförändringar och 18 procent för miljö. s resultat skiljer sig även här jämfört med EU-snittet där 16 procent uppger klimatförändringar och nio procent svarar miljö. Svenska män (26 %) har i högre grad än kvinnor (18 %) angivit miljö som EU:s viktigaste fråga. Kvinnor (52 %) har i sin tur svarat klimatförändringar i högre utsträckning än män (41 %). 7
Inte oväntat svarar svenskarna att de mål som bör prioriteras i en europeisk energiunion bör vara att bekämpa global uppvärmning (59 %) och skydda miljön (48 %), vilka hamnar på andra och tredje plats i relation till andra mål. Det mål flest anser bör prioriteras är att utveckla förnybar energi (72 %). EU-snittet för att utveckla förnybar energi (45 %), skydda miljön (43 %) och bekämpa global uppvärmning (36 %) är lägre jämfört med s resultat men ligger i topp av mål som bör prioriteras i en europeisk energiunion. Totalt 16 procent av svenskarna tror att den största delen av EU-budgeten används för klimatförändringar och miljöskydd, vilket är i paritet med EU:s totala snitt (13 %). Sett till vad svenskarna vill att EU:s budget ska användas till svarar knappt sju av tio (68 %) klimatförändringar och miljöskydd. Detta är det område flest svenskar vill att budgeten ska användas till. Här finns också en stor skillnad mellan hur svenskarna vill att budgeten ska användas jämfört med hur övriga EUländer svarar. Totalt 35 procent av EU:s genomsnitt svarar att de vill att budgeten används till klimatförändringar och miljöskydd. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 16% 13% Tror att EU-budgeten används för Klimatförändring och miljöskydd Bas: Samtliga 68% 35% Vill att EU-budgeten används för EU28 c. Sysselsättning Tre av fyra (75 %) svenskar bedömer den egna jobbsituationen som bra i någon grad, en av tio (10 %) anser den egna situationen vara dålig. Svenskarnas syn på den egna jobbsituationen är mer positiv än EU-snittet (60 %). Sett till s jobbsituation som helhet uppger åtta av tio (81 %) att de bedömer situationen som bra medan 16 procent bedömer den som dålig. Här skiljer sig de svenskar resultatet mycket jämfört med EU-snittet där 45 procent uppger att det egna landets jobbsituation är bra. Jämfört med fjolårets mätning uppger fler svenskar i år att de bedömer s jobbsituation som bra, i fjol menade 72 procent att de upplevde situationen som bra. Svenskarna ser optimistiskt på framtiden, en av fyra (25 %) tror att den egna jobbsituationen kommer vara bättre om 12 månader samtidigt som 62 procent tror att den kommer se likadan ut. Endast fyra procent tror att den egna jobbsituationen kommer vara sämre om 12 månader. Det svenska resultatet skiljer sig inte mycket jämfört med EU:s snitt där 22 procent svarar att den egna jobbsituationen kommer vara bättre om 12 månader och 58 procent tror det kommer vara samma. Majoriteten (50 %) bedömer att sysselsättningen i kommer se likadan ut om 12 månader. Totalt 16 procent tror att sysselsättningen i kommer vara bättre och tre av tio (29 %) tror att det kommer blir sämre. Sett till EU-snittet bedömer fler att sysselsättningen i det egna landet kommer vara bättre (23 %), samtidigt som färre tror att den kommer vara sämre (24 %). Andelen som tror att den kommer se likadan ut är i paritet med svenskarnas resultat (48 %). De svenska männen är mer negativt inställda (36 %) än kvinnorna (22 %) i bedömningen av arbetssituationen i om 12 månader. I fjol uppgav 28 procent att de bedömde att jobbsituationen i skulle bli bättre, det är alltså betydligt färre i år som tror på en bättre sysselsättning om 12 månader. 8
d. Den ekonomiska situationen Knappt nio av tio (88 %) upplever att den ekonomiska situationen i är bra, vilket är i paritet med 2017 års mätning (90 %). Totalt 10 procent bedömer att den svenska ekonomin är dålig. Jämför med EU:s totala genomsnitt (49 %) är svenskarna mer optimistiska än många andra länder. Vidare uppger färre, sex av tio (59 %) svenskar, att de upplever att situationen för den europeiska ekonomin är bra, och nära tre av tio (27 %) svarar att den är dålig. Även för denna fråga är svenskarna mer optimistiska än det totala EU-snittet (49 %). Majoriteten (51 %) bedömer att den ekonomiska situationen i kommer se likadan ut om 12 månader. En tredjedel (34 %) tror att den ekonomiska situationen kommer bli värre om 12 månader jämfört med idag samtidigt som 11 procent är mer optimistiska och tror att det kommer bli bättre. Män (41 %) tror i högre utsträckning än kvinnor (25 %) att den ekonomiska situationen kommer att bli värre. Andelen som tror att den ekonomiska situationen kommer vara bättre i det egna landet är högre sett till EU-snittet (21 %) samtidigt som färre tror att situationen kommer vara värre om 12 månader (27 %). Fler svenskar tror att den ekonomiska situationen i Europa kommer att bli värre om 12 månader (42 %), jämfört med vad man trodde om den svenska ekonomin. Fyra av tio (39 %) tror att situationen kommer se likadan ut och endast sju procent tror att den kommer bli bättre. Även här finns en skillnad mellan könen, fler män (45 %) än kvinnor (38 %) tror att den ekonomiska situationen kommer bli värre. Svenskarna är mer pessimistiska än många andra medlemsländer när de bedömer framtiden för den ekonomiska situationen i EU. EU-snittet för de som tror att situationen kommer bli värre ligger på 25 procent samtidigt som drygt två av tio (18 %) tror att den kommer bli bättre. Totalt 46 procent av EU-snittet tror att den ekonomiska situationen kommer se likadan ut om 12 månader. Vidare anser en majoritet att EU:s ekonomiska medel idag motsvarar dess politiska mål (63 %). Totalt 20 procent anser i sin tur att EU borde ha större ekonomiska medel med tanke på sina politiska mål. är ett av de länder som i högst grad svarar att EU:s ekonomiska medel motsvarar dess politiska mål, tillsammans med Danmark (75 %), Nederländerna (66 %) och Österrike (60 %). Snittet bland alla länder ligger på 41 procent. Fler män (67 %) än kvinnor (59 %) anser att EU:s ekonomiska medel idag motsvara dess politiska mål. Kvinnorna (23 %) svarar i sin tur i högre utsträckning än män (12 %) att de inte vet. 9
SAMMANFATTNING Den svenska allmänheten ställer sig i hög grad positiva till EU och allt fler instämmer med detta sett över tid. Svenskarnas positiva inställning till EU sticker i viss mån ut jämfört med andra medlemsländer. Allmänheten har också generellt sett blivit mer optimistiska gällande EU:s framtid och en övervägande majoritet tror inte att skulle kunna möta framtiden på ett bättre sätt utanför EU. Även här har den svenska opinionen svängt, färre tror i år att landet skulle kunna möta en bättre framtid utanför EU. Fler än hälften av svenskarna är benägna att lita på den Europeiska Unionen, en ökning jämfört med ifjol. Svenskarna har också högre tilltro till Europeiska Unionen än många andra länder. Invandringsfrågan har blivit mindre viktig för svenskarna och miljö och klimatfrågor har stigit i betydelse. Frågan om invandring ligger dock fortsatt som en av de viktigaste frågorna som EU står inför. Gällande svenskarnas engagemang kring miljö och klimatfrågor speglar sig detta i flera svar, framförallt ser vi att svenskarna vill att dessa frågor ska få mer ekonomiskt utrymme i EU:s budget. är det land där flest svarar att de vill att miljö och klimatfrågor ska ges ökat budgetutrymme. Den svenska majoriteten tror att den ekonomiska situationen i landet kommer se likadan ut om 12 månader, dock uppger relativt många att situationen kommer bli värre. Sett till hur svenskarna tror att den ekonomiska situationen kommer se ut i Europa svarar ännu fler att den kommer bli värre om 12 månader. Svenskarnas resultat sticker ut jämfört med andra medlemsländer då det är mer pessimistiskt gällande framtiden för den ekonomiska situationen i det egna landet och i Europa. 10