Klimatrollspel. Pressmeddelanden



Relevanta dokument
Sårbara platser. Sårbara platser

Alla barn till skolan Schools for Africa

FUNKTIONÄRSHANDLEDNING TILL KLIMATROLLSPELET

Höga livsmedelspriser

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Grupp Styrka Krig och Hälsa Sammanhang Vatten Mångfald - stigande temperatur, torka, översvämmning

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UR-val svenska som andraspråk

Ekologisk hållbarhet och klimat

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Ny biståndssatsning med fokus på barn på flykt

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Sveriges läkarförbund

Inlämningsuppgift

Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

Jag vill börja med att tacka för att ha blivit inbjuden att hålla den här föreläsningen på kursen Tillstånd och Trender.

Ett brev från barsha. Lärarhandledning och övningar om naturkatastrofer & barns rättigheter För Elever i årskurs 9 och på gymnasiet

Min bok om hållbar utveckling

Proposition om klimathotet

Humanitära kriser och katastrofer

Klimatförändringar: kort fakta

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Katastroffadder Katastroffadder Plans arbete Projektexempel

NOT Rådet (Ekofin) Europeiska rådet Den senaste tidens utveckling av livsmedelspriserna drivkrafter och politiska åtgärder

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Mål. Avgränsningar. Definition av naturkatastrof. Riskhanteringsprocessen. Naturkatastrofers bidrag till riskbilden i EU

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

EN VÄRLD PÅ FLYKT FOTO: FINLANDS RÖDA KORS, FÄLTKOMMUNIKATIONSENHETEN

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Rädda liv och skydda rättigheter. ActionAid Sveriges Katastroffond

M A R K N A D S B R E V

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

EN VÄRLD FRI FRÅN HUNGER.

En milliard sultne utfordringer for matvareproduksjonen

Fysik: Energikällor och kraftverk

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.

Fakta om klimatförändringar

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Jordens Vänners paket

Mindre och bättre energi i svenska växthus

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen


Miljonärer går till banken. Filantroper går till historien. UNICEF Sveriges filantropiprogram

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN

Nepal Varför resa till Nepal just nu? Uppdaterad info från Nepal

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Kate Holt / WWF-UK. WWFs Klimatbarometer Sifo-undersökning 20 mars 2017

[Bild 1] Tack för inbjudan!

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.

Barnens Rättigheter Manifest

Snabbinterpellation - Vad händer i Luleå om världen blir 4 grader varmare?

Kraftig ökning av spannmålspriserna

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Fukushimas påverkan i Sverige. NFO-konferens

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Afrika- i svältens spår

Konkurrens mellan matoch energiproduktion

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad Bild 1

Skolmaterial FN-DAGEN 2018

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Om klimat, miljö och energi

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utveckling och hållbarhet på Åland

Klimatförändringar: diskussionsfrågor

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Fakta om klimatförändringar

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Effekter av bolånetaket

Klimat och ekosystem i förändring

Transkript:

Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris. Delegationernas uppgift är att förhålla sig till krisen och eventuellt förändra vissa ståndpunkter och förslag. Syftet med avbrottet i förhandlingarna kan vara: att låta eleverna använda kunskaper om sin aktör under nya omständigheter att ge bränsle till debatten integrera nya frågeställningar att vidga synsätt och förändra perspektiv Här följer fyra exempel på pressmeddelanden som redogör för verklighetstrogna men fiktiva krisscenarier. Skriv gärna egna pressmeddelande med aktuella exempel! 12

Finanskris Ett pressmeddelande angående finanskrisen Världen står inför en finanskris. Ett stort antal felinvesteringar som under en lång tid gjorts av olika börsnoterade företag i en av världens största nationer har bäddat för att krisen nu sprider sig över världen. Vi har redan sett att stora nationella banker och investmentbolag gått i konkurs eller räddats genom att köpas upp eller förstatligas av länders regeringar. I takt med att finanskrisen breder ut sig blir det svårare för både den enskilde medborgaren och företag att få lån. För att få in mer pengar höjer bankerna räntorna och det blir dyrare att både ha och ta lån. I finanskrisens fotspår följer också arbetslöshet. Då företag och institutioner inte får lån till investeringar och till att upprätthålla sin verksamhet och produktion i kristider så mister många sina arbeten. I vissa nationer har finanskrisen gett så stora avtryck att regeringen tvingats avgå. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser finanskrisen kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande finanskrisen. 13

Livsmedelskris Ett pressmeddelande angående livsmedelskrisen Världen står inför en livsmedelskris. Efter rekordskördar runtom i världen under 2008 väntas 2009 bli ett betydligt sämre skördeår. Klimatförändringens konsekvenser har börjat ge effekt och skördar runt om på världens olika kontinenter drabbas av torka eller ökad nederbörd och översvämningar. Efter en lång period av relativt stabila livsmedelspriser så började år 2003 priserna på spannmål, råvaror och jordbruksmark att stiga. Världen har de senaste åren också haft kraftiga svängningar i priset på vete, majs, ris och soja. Stora variationer i pris skapar osäkerhet bland världens bönder och gör att många tvekar att använda sina odlingsarealer fullt ut. Klimatåtaganden har ökat efterfrågan på biobränslen och lett till en omställning i jordbruksproduktionen. På tidigare jordbruksmark odlas nu istället snabbväxande energiskog redo att omvandlas till exempelvis träpellets för uppvärmning. Några av världens ledande producenter av spannmålet vete odlar idag vete för etanolframställning till drivmedel istället för till livsmedel. Världens nationer måste tillsammans säkra tillgången till mat för alla människor i ljuset av klimatförändringen är det en av de största utmaningarna vi står inför. Uppskattningsvis lider cirka 850 miljoner människor idag av hunger av dessa finns cirka 820 miljoner i utvecklingsländerna. Det är också utvecklingsländerna som kommer att drabbas hårdast av klimatförändringen. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser livsmedelskrisen kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande livsmedelskrisen. 14

Översvämningar Ett pressmeddelande angående översvämningarna Världen har drabbats av en stor naturkatastrof. Jordens ökande medeltemperatur orsakar ökad nederbörd i vissa delar av världen samtidigt som andra delar drabbas av torka. Efter en period av extrem nederbörd har Sydasien drabbats av stora översvämningar. Bostäder har sköljts med vattenmassorna och katastrofen förstärks ytterligare av jordskred. Hundratusentals människor har blivit hemlösa och stor livsmedelsbrist råder i området då skördar och matförråd blivit förstörda av vattenmassorna. Översvämningarna, som är de värsta på årtionden, har skördat minst 1 900 människoliv i Indien, Bangladesh och Nepal och fler dödsfall är att vänta. Humanitära insatser från den resterande världen behövs för att förhindra att situationen förvärras. Icke fungerande sanitet resulterar i mag- och tarmsjukdomar. Översvämningar orsakar brist på rent dricksvatten. De stillastående vattensamlingarna är också utmärkta yngelplatser för myggor som sedan kan bli bärare av malaria och denguefeber. Hälsovården i vissa byar rapporteras stå inför en kollaps inom några dagar om inte undsättning kommer. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser framtida naturkatastrofer som översvämningar kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida klimatåtaganden utifrån den nu rådande översvämningen, men även framtida naturkatastrofer. 15

Energikatastrof Ett pressmeddelande angående energikatastrof Världen har drabbats av en stor katastrof. Idag, för cirka 45 minuter sedan, sprängdes en kärnkraftsreaktor i centrala Europa. En stor del av kärnbränslet förångades då reaktorn började skena okontrollerat. Explosioner blåste bort taket och andra delar av reaktorbyggnaden. Radioaktiva ämnen, främst cesium-137 och jod-131, spreds över stora delar av Europa. Flera hundra tusen personer håller i detta ögonblick på att evakueras. Flera hundra tusen personer beräknas ha mottagit stråldoser långt över det normala. Stora områden med jordbruksmark kommer att bli oanvändbara. Katastrofen är ett dråpslag för alla nationer som sett kärnkraft som ett alternativ till fossila bränslen för att lösa landets energiförsörjning. FN uppmanar alla delegater att samla sina landsmän för att analysera vilka konsekvenser framtida katastrofer som en explosion av ett kärnkraftverk kommer att ha för just er nation. Vi uppmanar er också att diskutera nationens framtida energipolitik utifrån den nu rådande katastrofen. 16