Projekt Slussen Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader

1(18) Projekt Slussen Åtgärdsplan för vibrationer gällande kulturbyggnader 2011-12-21. Ver5 Uppdragsansvarig: Åsa Norman Handläggare Kvalitetsgranskning Oskar Lundberg, Tyréns Peter Joseph, Tyréns Christer Jönsson, Tyréns Axel Hallin, Grontmij

2(18) Sammanfattning Majoriteten av byggnaderna i Slussens närområde, inklusive Gamla stan, har enligt den översiktliga inventeringen bedömts ha betydande kulturvärden. På Stockholms stads uppdrag har Stadsmuseet klassificerat flertalet byggnader inom Projekt Slussens arbetsområde som särskilt kulturhistoriskt värdefulla. Analyserna bygger till stora delar på översiktliga inventeringar och analyser. Därmed saknas information för att bedöma hur kulturhistoriskt värdefulla delar av byggnaders grundläggningar, stommar och övriga beståndsdelar kan påverkas av planerade mark- och byggnadsarbeten vid Slussens omdaning. Områdets geologiska förutsättningar och de planerade utbyggnadsetapperna av själva trafikknutpunkten, delar av Slussen skall vara i drift medan andra delar rivs, medför mycket hårda vibrationsrestriktioner inom arbetsområdet. Av detta skäl samt på grund av den osäkerhet som ännu råder om vissa byggnaders status har i genomförd projektering förutsatts skonsamma utförandemetoder för att minimera störningar i anläggningen och angränsande bebyggelse. Tekniskt är Slussenkonstruktionen och SL:s tunnelbanekonstruktioner de mest känsliga byggnadsverken i området. Vibrationers uppkomst, spridning och effekter under och efter byggverksamhet beror till stora delar byggmetod (Vibrationskälla) och grund- och markförhållanden utmed vibrationernas utbredningsväg. Stor påverkan har även den enskilde byggnadens eller byggnadsdelens konstruktion, beskaffenhet och skick. Ett förslag till åtgärdsplan för hur kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ska skyddas från skador, som sättningar, sprickbildningar och ytskiktsbortfall etcetera, på grund av vibrationer under och efter byggtiden har tagits fram. Åtgärdsplanen omfattar besiktningar och undersökningar tillsammans med skydds- och säkringsåtgärder enligt ett kontrollprogram under byggtiden. I åtgärdsplanen ingår moment kopplade till flera olika kompetensområden. Varje moment skall utföras av personal med erforderlig kompetens inom aktuella fackområden. Åtgärder som påverkar, eller kan riskera, att kulturvärden skadas eller går förlorade kan kräva tillstånd enligt Plan- och bygglagen. I vissa fall kan de vara bygglovpliktiga. För byggnadsminnen och åtgärder i mark krävs tillstånd från länsstyrelsen enligt KML.

3(18) Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Områdesbeskrivning, byggnadsbestånd och byggaktiviteter... 4 3 Kulturhistoriskt värde i influensområdet Slussen... 7 4 Vibrationsalstring, spridning och påverkan på byggnader... 9 4.1 Vibrationskälla... 9 4.2 Utbredningsväg... 10 4.3 Mottagare (Byggnad/Grundläggningsförhållanden)... 10 5 Åtgärdsplan... 11 5.1 Före byggarbeten... 11 5.1.1 Identifiering av influensområde... 11 5.1.2 Identifiering av bebyggelse med kulturhistoriska värden... 11 5.1.3 Framtagning av kulturhistoriskt kunskapsunderlag... 13 5.1.4 Detaljerade riskanalyser... 14 5.1.5 Översiktlig besiktning av konservator/byggnadsantikvarie... 14 5.1.6 Kulturhistorisk värdering och analys... 15 5.1.7 Urval inför förebyggande åtgärder och kontrollprogram... 15 5.1.8 Detaljerad besiktning av konservator/byggnadsantikvarie... 15 5.1.9 Framtagande av program för förebyggande åtgärder och tillstånd... 15 5.1.10 Framtagande av kontrollprogram... 16 5.2 Under pågående byggarbeten... 16 5.2.1 Mätutrustning samt skydds- och säkringsarbeten... 16 5.2.2 Mätningar enligt kontrollprogram... 16 5.2.3 Mellanbesiktningar med dokumentationer... 17 5.2.4 Kompletterad riskbedömning och justering av gränsvärden och åtgärder... 17 5.3 Efter avslutade byggarbeten... 17 5.3.1 Återställning av förebyggande åtgärder... 17 5.3.2 Installation av uppföljningskontroller... 17 5.3.3 Restaureringar och efterbesiktningar... 17 6 Ansvar... 18 7 Referenser... 18 8 Bilaga... 18

4(18) 1 Inledning Inför samtliga större rivnings- och grundläggningsarbeten skall syneförrättning utföras enligt Svensk Standard SS 460 48 60 Syneförrättning Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet. I denna besiktning ingår bland annat besiktningar av skorstenar och eldstäder samt täthetskontroll av rökkanaler. Hanteringen av känsliga och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i ovan nämnd standard samt i Svensk Standard SS 460 48 66 Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader har i vissa fall ansetts vara bristfällig och alltför generell. 2011 kom en reviderad version av Svensk Standard SS 460 48 66. Standarden (SS 460 48 66:2011) anger riktvärden med hänsyn till byggnaders tekniska status, konstruktion och förutsättningar. I den senaste versionen är tillvägagångssätt för riskanalys angående vibrationer och svängningar framkallade av sprängningar mer utförligt beskriven. Här anges även att särskilt hänsyn skall tas till kulturhistoriska byggnader och att kontroller ska utföras för att se om en byggnad har kommit till skada. Standarden kan inte tillämpas på alla typer av konstruktioner. Riktvärden för framräknande av byggnads- och materialfaktorer tar ingen hänsyn till inredning eller verksamhet i byggnaderna eller kulturhistoriska värden som byggnadshistoria, ursprunglighet, unicitet, etcetera. Riktvärden enligt standarden är empiriskt framtagna vibrationsnivåer som normalt inte orsakar skador på respektive byggnadstyp, men riktvärdet är ingen absolut sanning. Riktvärden används normalt i entreprenadsammanhang för att fördela ansvar mellan byggherre och entreprenör. På grund av detta och det tydligare kravet på kontrollprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid vibrationer och svängningar framkallade av sprängningar har en åtgärdsplan för bebyggelse med kulturvärden tagits fram specifikt för ombyggnadsprojektet av Slussenområdet. Åtgärdsplanen har utarbetats i ett samarbete mellan Projekt Slussen och Stadsmuseet. Experter inom vibrationer, geoteknik, riskanalyser och byggnadsantikvariska frågor har deltagit i arbetet med att ta fram föreliggande förslag till åtgärdsplan. Ombyggnad av Slussenområdet planeras att genomföras etappvis för att möjligöra fortsatt trafik genom området. Under ett flertal år kommer etapper med vibrationsalstrande byggverksamhet, i olika delar av området, att pågå såsom sprängning, borrning samt pålnings-, spontnings-, och schaktningsarbeten. 2 Områdesbeskrivning, byggnadsbestånd och byggaktiviteter Slussenanläggningen är en komplicerad konstruktion bestående av 24 brokonstruktioner och över 2,5 km brofogar. Broytan är cirka 40 000 m 2 där cirka 35 % av ytan är underbyggd med lokaler för handel och service i olika nivåer. I anläggningen finns också ledningar för tekniska försörjningssystem. Grundläggningen i området varierar. I söder är anläggningen grundlagd direkt mot berg, halva ytan utgörs av pålgrundläggning i olika former och delar av ytan utgörs av grundplattor. En av huvudanledningarna till att nuvarande Slussen måste rivas är att det finns stora problem med grundläggningen som lett till sättningar och skador på konstruktionsdelar.

5(18) Intilliggande byggnader är grundlagda på åsmaterial (Slussplan, Södermalmstorg) eller på berg (Katarinavägen samt området söder om Katarinavägen). Byggnaderna i södra delen av Gamla stan har på grund av sättningar grundförstärkts med kompletterande pålar ner i åsen. Geotekniska undersökningar och riskanalyser har genomförts och kompletteras successivt för projektering av schakter och grundläggning av de nya konstruktionerna. Undersökningarna har analyserats för att bedöma risker för skador på trafiksystemets vitala delar samt för att välja skonsamma metoder för nygrundläggning. Åsens varierande lagringstäthet medför att borrningsteknik och metoder för utförande av djupa schakter har anpassats till områdets känslighet. Inom det område som kommer att påverkas, och idag påverkas av verksamheter i Slussen finns byggnader med varierande konstruktioner och med varierande status. Området har under alla år påverkats av vibrationer från trafik samt från omfattande anläggningsarbeten och bergschakter. Dagens metoder för byggande i tätort har utvecklats på ett avgörande sätt mot mindre vibrationsalstrande utförande som avsevärt minskat risken för strukturella skador. Projekteringen av arbeten i mark för Slussen förutsätter helt andra metoder och kommer att påverka omgivningen mindre än till exempel utförandet av OKQ8-garaget och den felaktigt utförda pålningen som utfördes för Hotel Hilton och Lanstingsförbundets hus på 1980-talet då bland annat slagna betongpålar utnyttjades. Vissa byggnader och anläggningsdelar inom området, vilka har pågående deformationsförlopp har spänningar inlagrade i konstruktionen. De för vibrationer mest känsliga anläggningarna inom området är delar av Slussenkonstruktionerna. Dessa spänningar kan utlösas av vibrationer utan att vibrationen normalt skulle orsaka motsvarande skador eller sprickbildningar. Därför kommer mycket skonsamma grundläggnings och schaktmetoder att fordras. Detta minskar risken för skador på omgivande bebyggelse. Den typ av skador som kan uppkomma i omgivningen är i allt väsentligt kosmetisk med putsskador, då byggnaders stommar normalt redan anpassat sig till de förändrade lastförhållandena.

6(18) Figur 1 Byggnadsgeologisk karta [http://www.map.stockholm.se/kartago/, 2010-03-30]. Kosmetiska skador i en byggnad uppstår också på grund av att materialet utsätts för kemiska förändringar och hårdnar samt på grund av lastväxlingar i ytskikt som uppkommer av temperatur- och fuktighetsvariationer. Eftersatt underhåll av takavvattning och fönster leder ofta till skador som kräver omfattande reparationer. Under hösten 2011 har delar av Kv Överkikaren 1, Kv Deucalion 9 samt Kv Typhon 18 varit täckta av ställningar för återkommande underhåll. Stor erfarenhet från påverkan av sättningar finns från de grundförstärkningar som genomförts inom Gamla stan, med noggranna kontroller inom berörda och omgivande fastigheter. Trots grundförstärkning har dock fortsatta sättningar kunnat uppmätas för ett flertal fastigheter efter den tid eftersättningar normalt skulle upphört. Erfarenheter från grundförstärkningsarbeten i Gamla stan har bland annat lett till att borrade pålar är huvudalternativet för pålning. Pålar som slås eller vibreras ner har visat sig innebära större risker för marksättningar och sprickbildning i befintliga byggnader.

7(18) 3 Kulturhistoriskt värde i influensområdet Slussen Majoriteten av byggnaderna i Slussens närområde, inklusive Gamla stan, är uppförda från 1600- tal till tidigt 1900-tal och har betydande kulturhistoriska värden. Figur 2 nedan visar den kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelsen i området. I det aktuella området är byggnaderna till övervägande del blå- eller grönklassade, och därmed särskilt värdefulla. Byggnadernas kulturvärden är företrädesvis skattade utifrån deras byggnadshistoriska och arkitektoniska kvaliteter. I vissa fall bygger klassificeringarna på byggnadernas samhälls- eller personhistoriska aspekter. För att öka kunskapen om Stockholms bebyggelse inför den omfattande stadsomvandlingen i början av 1970-talet inventerade Stockholms stadsmuseum innerstadens bebyggelse. Arbetena utfördes på uppdrag av och bekostades av Stockholms stad. Man dokumenterade och sammanställde ut- och invändiga faktauppgifter och iakttagelser om husen. Resultatet låg till grund för den första kulturhistoriska klassificeringen av bebyggelsen. Inventeringarna kom av olika anledningar aldrig att bli heltäckande. De innefattar till exempel inte Gamla stan och Södermalm. Utredningar om skicket på äldre byggnader på och kring Katarinaberget och Mariaberget gjordes på 1970-talet. Utredningarna ligger i de flesta fall till grund för de kulturhistoriska klassificeringarna. Ett fåtal byggnader har vid senare tillfällen dokumenterats och kulturhistoriskt klassificerats. Oftast har detta gjorts inför tunnelbyggen eller i samband med byggnadsvårdsåtgärder. Senare inventeringar som gjorts är inte genomförda med samma metodik och dokumentation som i övriga delar av innerstan och kan på intet sätt anses vara heltäckande. Inventeringar med dokumentationer i samband med planerade eller pågående åtgärder saknar vanligen uppföljningsdokumentationer. Det finns därmed ingen aktuell eller samlad bild över skicket av de kulturhistoriskt intressanta byggnaderna inom det bedömda kontrollområdet. Det gäller byggnadernas exteriöra eller interiöra skick, vilka beståndsdelar som är särskilt viktiga ur kulturvärdesperspektiv samt vilken hänsyn dessa kräver vid förestående ombyggnader i området. Det finns följaktligen inte tillräckligt med tillgänglig information för att bedöma byggnaders grundläggningar, stommar och övriga beståndsdelar.

8(18) Figur 2 Utdrag ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av byggnader invid Slussen.

9(18) 4 Vibrationsalstring, spridning och påverkan på byggnader När man utreder hur en byggnad, en byggnadsdel eller ett objekt i en byggnad påverkas av vibrationer från byggverksamhet undersöks följande tre delar: 1) Vibrationskälla (Typ av byggmoment, till exempel genom pålning, i Figur 3) 2) Utbredningsväg (Grund-/markförhållanden) 3) Mottagare (Byggnad/byggnadsdel) a) Grundläggningsförhållanden och byggnadens konstruktion b) Känsligt objekts konstruktion, placering i byggnad samt infästningen i byggnad. Figur 3 Principiell skiss av kedjan Vibrationskälla - Utbredningsväg Mottagare (byggnad). 4.1 Vibrationskälla Vanliga vibrationsalstrande metoder är slagning av pålar och spont. Dessa metoder medför omlagringar i löst lagrad jord med sättningar som följd intill sponten/pålen samt en viss spridning i plan ut från vibrationskällan. Den volym material som förs ner i jorden motverkar den volymförlust som packningen av jorden medför. Slagning som drivningsmetod vid spontning och pålning kommer i detta projekt att i huvudsak ersättas med vibrering eller borrning. Vid vibrerande neddrivning, som genererar lägre vibrationsnivåer än slagning, kan resonanseffekter uppstå om den aktuella vibrationsfrekvensen träffar en byggnadsresonans. För att undvika detta har vibrohejare utvecklats [Vibrohejare är en

10(18) stor vikt (ofta cirka 5 ton) som kan fås att vibrera samtidigt som trycket från vikten får spontplankan att sjunka ner i marken]. Med vibrohejare kan såväl styrka (amplitud) som frekvens regleras så att resonans i intilliggande byggnader undviks. Borrning av pålar och spont är den grundläggningsmetod som alstrar minst skadliga vibrationer och kommer att vara den normala metoden i Slussenprojektet. Vid borrning är vibrationsutbredningen liten. Prov med pålning med olika borrmetoder har utförts och kommer att fortsätta i samband med provning av olika påltyper. Påverkan på marklagren kontrolleras därvid mycket detaljerat. Sprängning i berg leder ofta till högfrekventa vibrationer. Risken för att lågfrekventa byggnadsresonanser stimuleras till ökad energi är ändå stor. Sprängning i berg kan orsaka sättningar i närliggande löst lagrade jordlager och orsaka sättningar i byggnader. 4.2 Utbredningsväg Vibrationernas utbredning/fortplantning från vibrationskälla till byggnad beror till stor del av marktypen. Ibland utgörs hela utbredningsvägen av homogent berg eller åsmaterial/annat löst jordmaterial. Ofta är dock markförhållandena mer komplexa och består av en kombination av olika material. Vid analys av risker avseende markförhållanden mellan vibrationskällan och byggnader gäller allmänt: För lösa jordarter eller en kombination av berg och lösa jordarter skall risken för sättningar i mark och byggnader beaktas. Olika material sprider vibrationer olika effektivt. Lösa jordarter ger ofta god dämpning för högfrekventa vibrationer medan lågfrekventa vibrationer i vissa fall kan spridas relativt effektivt. En kombination av löst jordlager ovanpå ytligt liggande berggrund kan ge upphov till resonansfenomen i jordlagret och ge förstärkning av vibrationer för vissa frekvenser. 4.3 Mottagare (Byggnad/Grundläggningsförhållanden) Generellt är byggnader som är grundlagda på åsmaterial eller annan relativt lös jordart utsatta för sättningsrisker. Sättningar kan uppkomma på grund av vibrationer i mark, tjällyftning eller grundvattenförändringar. Rörelser sker också på grund av temperaturvariationer. Liten risk för sättningar finns för byggnader grundlagda på berg. Däremot kan vibrationsskador uppkomma på byggnader eller byggnadsdelar som är grundlagda på berg. Resonanser i byggnader gör att vibrationer med vissa frekvenser förstärks. Förstärkning av vibrationer på grund av byggnadsresonanserna kan variera ganska kraftigt mellan olika byggnader och beror främst på byggnadens konstruktion och material. Resonanser i byggnadsstomme ligger i allmänhet relativt lågt i frekvens (cirka 0-40 Hz). Byggnadsdelar och enskilda detaljer i byggnader kan ha resonanser som förstärker vibrationer vid vissa frekvenser. För att en specifik byggnad/byggnadsdel eller ett specifikt objekt skall skyddas på bästa sätt från skador kan det ibland vara nödvändigt med förebyggande analyser. Dessa analyser utförs oftast genom vibrationsmätningar eller beräkningar. Analyserna ger värdefulla uppgifter inför

11(18) dimensionering av lämpliga förebyggande åtgärder eller för att bestämma lämpliga larm/gränsvärden för vibrationer. Särskilt viktiga är dessa anpassade analyser då mätnormer och riktvärden enligt Svensk standard i vissa fall inte är tillämpbara i bebyggelse med kulturhistoriska värden. Teoretiska analyser är ofta behäftade med stora osäkerheter för gamla byggnader, med oklar konstruktion och oklar status på grundläggningen. Det är därför lämpligt att arbeta med att successivt, från en låg nivå eller från betryggande avstånd, inleda arbetet. Genom besiktnigar, kontroller och mätningar kan sedan vibrationsnivåerna ökas, anpassat till byggnadens verkliga känslighet för vibrationer. 5 Åtgärdsplan I detta kapitel presenteras de olika momenten i åtgärdsplanen. Åtgärdsplanen är indelad i byggprojektets tre huvudfaser åtgärder som sker före, under och efter byggarbeten. Arbetsområdet är omfattande och byggaktiviteter kommer att påbörjas, pågå och slutföras etappvis inom detta område. Därför kommer olika faser av åtgärdsplanen att överlappa varandra och pågå parallellt under projekttiden. I Figur 4 beskrivs, i kronologisk ordning, de moment som ingår i åtgärdsplanens tre faser. Figur 5 visar åtgärdsplans första fas, de förberedelsearbeten som föreslås för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 5.1 Före byggarbeten 5.1.1 Identifiering av influensområde Översiktliga riskanalyser för de vibrationsalstrande byggaktiviteter som skall utföras ligger till grund för framtagning av ett kontrollområde. Kontrollområdet skall vara så stort att det inrymmer hela det område som kan påverkas av vibrationsinducerade skador. 5.1.2 Identifiering av bebyggelse med kulturhistoriska värden Utifrån Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av byggnader utarbetas en lista kallad Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. Listan innehåller samtliga fastigheter som är blå- eller grönklassade (se kapitel 3 för Stadsmuseets klassningsdefinitioner) och ligger inom framtaget kontrollområde.

12(18) Figur 4 Översikt av moment som ingår i åtgärdsplanen i kronologisk ordning.

13(18) Figur 5 Översikt av förberedelsearbeten i åtgärdsplan för kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 5.1.3 Framtagning av kulturhistoriskt kunskapsunderlag För de byggnader som ingår i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen tas ett kulturhistoriskt kunskapsunderlag fram genom att: 1. Plan- och fasadritning sammanställs 2. Kulturhistoriskt värdefulla ytskikt och byggnadsdelar markeras på plan- och fasadritningarna; företrädesvis utifrån tillgänglig information i arkiv. Omfattning av underlaget kommer att variera. Underlaget skall användas för inläsning inför besiktningar samt som dokumentation vid en översiktlig besiktning av byggnaderna. Underlag för aktiviteten är listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen samt arkivhandlingar, exempelvis

14(18) byggnadsminnesförklaring, skydds- och varsamhetsbestämmelser i planhandlingar samt inventeringar. I vissa fall kan man redan i kunskapsunderlaget komma fram till att byggnader inte behöver ingå i åtgärdsplanen. Dessa byggnader hanteras enligt SS. Åtgärden motiveras och dokumenteras. 5.1.4 Detaljerade riskanalyser Projektet kommer att upprätta detaljerade planer för arbetets bedrivande med riskanalyser för alla aspekter av arbetet omfattande tekniska risker för omgivningspåverkan arbetsmiljö etcetera. Ur detta material kan arbetsordning för vibrationsalstrande arbetsmoment tas fram. Riskanalyserna kompletteras med den information som finns dokumenterad i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. För grundläggningsarbeten upprättas ett kontrollprogram. I kontrollprogrammet skall ingå kontroller av omgivningspåverkan, larmgränser för deformationer samt gränsvärden för buller och vibrationer enligt gjorda analyser samt med utgångspunkt i de mätningar som redan pågår i områdets känsliga delar. I kontrollprogrammet eller arbetsberedningen skall också de åtgärder som skall vidtagas om larmgränser eller riktvärden överskrids ingå. Allt arbete och alla mätvärden lagras i projektets mätdatabas. Underlag för riskanalyserna är information om pågående skadeutveckling och registrerade skador vid tidigare renoveringar. Dessutom används information om vibrationskällor, mark- och grundläggningsförhållanden, byggnadskonstruktion samt information om känsliga delars infästning i byggnader. Här ingår även den information som tagits fram i kulturhistoriskt kunskapsunderlag. 5.1.5 Översiktlig besiktning av konservator/byggnadsantikvarie Vid en okulär besiktning (inventering) gås byggnader igenom som helhet och de värdefulla byggnadsdelarna i synnerhet. Som stöd samt för dokumentation vid besiktningen används kunskapsunderlag, företrädesvis i form av plan- och fasadritningar. Besiktningen skall vara översiktlig och följande moment ingår för byggnaderna som finns med i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen: Synliga sprickor och andra skador markeras på plan- och fasadritningar Plan- och fasadritningar kompletteras med information om o kulturhistoriska värden kopplade till fast inredning eller konstruktion o kulturhistoriska värden kopplade till svaga material, inklusive beskrivning av material o byggnadsanknuten konst o konstnärliga föremål Om en mer detaljerad besiktning/inventering krävs för enskilda byggnader, byggnadsdelar, ytskikt eller föremål så noteras detta vid besiktningen Efter avslutad besiktning sammanställs behovet av mer ingående inventeringar/besiktningar.

15(18) Besiktningen skall innehålla översiktlig men högkvalitativ fotodokumentation. Detaljfoton skall kunna användas vid kontroll- och efterbesiktningar. 5.1.6 Kulturhistorisk värdering och analys Resultat och sammanställning av kulturhistoriska värden som noterats vid översiktliga besiktningar beskrivs och analyseras. Ifall analyserna visar att kulturhistoriska värden saknas överförs dessa byggnader till sedvanlig hantering enligt SS. Åtgärden motiveras och dokumenteras. 5.1.7 Urval inför förebyggande åtgärder och kontrollprogram De kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som efter besiktningar och kulturvärdesanalyser skall införas i ett kontrollprogram väljs ut. Urvalet görs utifrån värdering av både konsekvensen för skada på det kulturhistoriska värdet samt risken för att skada uppkommer. För detta urval används bedömningar och kunskapsunderlagets plan- och fasadritningar från delmoment 5.1.4 respektive 5.1.5. Resultatet av urvalet motiveras och informationen om fastigheterna dokumenteras. 5.1.8 Detaljerad besiktning av konservator/byggnadsantikvarie Vid den översiktliga besiktningen (avsnitt 5.1.5) kan det ha konstaterats att vissa byggnader, byggnadsdelar eller lösa föremål kräver mer noggrann inventering och analys. För dessa objekt utförs detaljerade inventeringar som ingår i underlag för framtagning av kontrollprogram samt förebyggande åtgärder. Det kulturhistoriska kunskapsunderlaget uppdateras. Besiktningen skall innehålla högkvalitativ fotodokumentation. Detaljfoton skall kunna användas vid en efterbesiktning. Underlag för utförande av denna aktivitet är Kulturhistoriskt kunskapsunderlag. Informationen förs in i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. 5.1.9 Framtagande av program för förebyggande åtgärder och tillstånd För att minimera risken av skador som sprickbildning eller sättningar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader, byggnadsdetaljer eller enskilda lösa föremål skall förebyggande skyddsoch säkringsåtgärder vidtas. Dessa åtgärder skall vara anpassade för att ge så bra skydd med så liten åverkan som möjligt. En åtgärd kan innebära allt från att tillfälligt avlägsna ett känsligt föremål till att detaljkonstruera en förstärkningsåtgärd.. Underlag för utförande av denna aktivitet är den samlade informationen i kulturhistoriskt kunskapsunderlag samt det urval byggnader som valts ut för att föras in i kontrollprogram. Behovet samt det lämpliga i att ta fram förebyggande åtgärder analyseras för de byggnader, byggnadsdelar eller föremål som valts ut för att ingå i ett kontrollprogram. Förebyggande åtgärder vidtas sedan vid behov och om teknisk möjlighet finns. Åtgärderna bedöms också mot

16(18) projektets totala förutsättningar så att störningar på slussenanläggningens funktion värderas också ur ett tekniskt/samhällsekonomiskt perspektiv. Förebyggande åtgärder som medför ingrepp under markskiktet omfattas av skyddsbestämmelser i KML:s andra kapitel (fornlämningar). Åtgärder som påverkar eller medför ingrepp i kyrkobyggnader med omgivande mark eller deras inventarieter är tillståndspliktiga enligt KML:s fjärde kapitel (kyrkobyggnader m m). I samband med framtagning av förebyggande åtgärder och kontrollprogram bör uppmärksammas att bygglov och tillstånd för ändring kan behöva sökas. För åtgärder inom bebyggelse med särskilda kulturvärden kan tillstånd med villkor vara aktuella både för Planoch bygglagen (PBL) och Kulturminneslagen (KML). Byggnadsminnen har individuellt utformade skyddsbestämmelser enligt KML. Ändringar som påverkar fornlämningar och byggnadsminnens kulturhistoriska värden och/eller strider mot skyddsbestämmelserna kräver alltid tillstånd från länsstyrelsen. Åtgärderna utförs under medverkan av sakkunnig kontrollant av kulturvärden. 5.1.10 Framtagande av kontrollprogram Ett kontrollprogram tas fram för de kulturhistoriskt värdefulla fastigheter som valts ut. Kontrollprogrammet samordnas med projektets kontrollplaner och dokumentationssystem. Byggnader inom en aktivitets influensområde kommer att övervakas för att arbeten skall styras så att risken för påverkan minimeras och kontrolleras mot larmvärden och gränsvärden. Kontrollerna kommer att anpassas till objekten och arbetets art så att realtidsinformation i möjligaste mån kan föreligga. Med ett larmvärde menas ett värde som skall leda till utökad kontroll av de kulturhistoriskt värdefulla byggnadsdelarna. Med ett gränsvärde menas ett värde som inte får överskridas. Vid framtagning av kontrollprogrammet bestäms om det finns behov av okulära besiktningar av mycket känsliga material/detaljer/byggnadsdelar som inte kan kontrolleras genom loggande mätsystem. Tidpunkter för sådana besiktningar fastställs. 5.2 Under pågående byggarbeten 5.2.1 Mätutrustning samt skydds- och säkringsarbeten Innan vibrationsalstrande arbeten påbörjas monteras mätutrustning enligt kontrollplanens schema. Även beslutade skydds- och säkringsåtgärder utförs och dokumenteras. 5.2.2 Mätningar enligt kontrollprogram De mätningar som föreskrivs i kontrollprogrammet utförs. Loggning och övervakning av nivåer skall utföras under hela den tid risk för omgivningspåverkande föreligger. Samtliga mätningar skall utföras på ett sådant sätt så att de larm- och gränsvärden i kontrollprogrammet kan mätas med mycket hög noggrannhet. Kopplingen mellan ett arbetmoment och påverkan skall kunna göras ur dokumentationen. I detta sammanhang fordras också möjliheten att analysera

17(18) förändringshastigheter och inte bara absolutvärden. Om mätutrustning monteras på känsliga ytor, med kulturhistoriska värden, ska detta utföras under uppsikt av konservator. Om ett larmvärde överskrids ska besiktningar samt kompletterande riskbedömning utföras (se nedanstående avsnitt). Underlag för utförande av denna aktivitet är projektets kontrollprogram. 5.2.3 Mellanbesiktningar med dokumentationer Om ett larmvärde överskrids skall besiktning genomföras för identifiering av eventuella skador. Besiktningen följs sedan av en kompletterande riskbedömning (se nedanstående avsnitt). Okulära besiktningar av känsliga material/detaljer/byggnadsdelar som inte kan kontrolleras genom loggande mätsystem utförs om det fastställts i kontrollprogrammet. Besiktningarna utförs och dokumenteras med de tidsintervall eller vid de tidpunkter som fastställts i kontrollprogrammet. Underlag för utförande av denna aktivitet är Kontrollprogram (se avsnitt 5.1.10) och relevanta besiktningsnormer. 5.2.4 Kompletterad riskbedömning och justering av gränsvärden och åtgärder Resultat från utförda mätningar och mellanbesiktningar kan leda till att larm-/gränsvärden skall förändras och/eller att kompletterande skydds- och säkringsåtgärder skall utföras. Om skador eller sättningar inte kunnat identifieras vid ett överskridande av uppsatta gränsvärden återupptas byggarbetet. Har det uppmätts överskridanden av larmvärden utan att efterföljande besiktningar har kunnat påvisa någon förändring eller skada på föremål/bebyggelse skall en bedömning göras om höjning av larm-/gränsnivåer är lämplig. Underlag för utförande av denna aktivitet är Kontrollprogram (se avsnitt 5.1.10) samt besiktningsprotokoll från mellanbesiktningar och tidigare besiktningar (avsnitt 5.2.2). 5.3 Efter avslutade byggarbeten 5.3.1 Återställning av förebyggande åtgärder Efter avslutade byggarbeten demonteras eventuella fysiska förebyggande förstärkningskonstruktioner. Dessutom återställs andra typer av förebyggande konstruktioner och varsamhetsåtgärder som utförts. 5.3.2 Installation av uppföljningskontroller Under byggarbetstiden kan spänningar ha byggts upp i marken som utlöser sättningar efter att byggarbeten avslutats. Sättningskontroller kommer att pågå under lång tid efter att alla fysiska arbeten med projektet avslutats. 5.3.3 Restaureringar och efterbesiktningar Efter avslutade byggarbeten skall besiktningar utföras. Om skada har uppkommit utförs behövliga restaureringsarbeten om så är möjligt.

18(18) Underlag för utförande av aktiviteter under Kapitel 5.3 är kulturhistoriskt kunskapsunderlag samt besiktningsnormer och förs in i som sammanställts i listan Kulturhistorisk bebyggelse vid Slussen. 6 Ansvar Stockholm Stad genom Projekt Slussen ansvarar för att byggnadsarbetena inte medför att kulturhistoriskt värdefull bebyggelse drabbas av skador på grund av sättningar, sprickbildningar och ytskiktsbortfall etcetera. Projektorganisationen skall bemannas med, eller knyta till sig relevant kompetens inom geoteknik, statik och akustik samt byggnadsantikvarisk kompetens och konservatorer med relevant sakkunskap och erfarenhet. 7 Referenser [1] SWECO, Teknisk beskrivning Projekt Slussen, Stockholm 2011-12-21 [2] Stockholms Stadsmuseum, 2010-12-20, Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom riskområdet Slussen UTKASTVERSION [3] Örn, T., Stockholms Stadsmuseum, 2011-02-01, PM-Slussen, vibrationer riskområde Slussen, Förslag till metod för inventering. [4] Thelin, C., 2009-08-11, Sprängningsinducerade vibrationer Kyrkorna och citybanan [5] Jönsson, C., 2008-10-03, Översiktlig riskanalys-slussen [6] Tyréns, januari 2012a, PM F Grundläggningsinventering [7] Tyréns, januari 2012b, PM B Temporära schakt [8] Svensk Standard SS 460 48 60 Syneförrättning Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet, 1994-09-14 [9] Svensk Standard SS 460 48 66:2011 Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader, 2011-09-22 8 Bilaga Stockholms Stadsmuseum, 2010-12-20, Kulturhistoriskt underlag