Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten av patientutbildning i förhållningssätt till långvarig sjukdom Karin Warfvinge Skrift 9:
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten av patientutbildning i förhållningssätt till långvarig sjukdom Karin Warfvinge Skrift 9:
Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Karin Warfvinge KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: www.ltblekinge.se/bkc TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona ISBN 978-9-97899-- (pdf) ISBN 978-9-97899-- (tryck)
Förord Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self- Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer. Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Uppdraget att sammanfatta arbetet gavs till undertecknad, professor Karin Warfvinge, Warfvinge Science Support AB juli, 9, av Blekinge kompetenscentrum, Landstinget Blekinge genom kompetenschef Birgitta Billinger Lundberg. Sammanställningen har gjorts i nära samarbete med kompetenschefen och berörd personal vid Blekinge kompetenscentrum. Lund --7 Karin Warfvinge, professor Warfvinge Science Support AB Mellanvångsvägen Lund
Introduktion Människor med långvariga hälsoproblem upplever, oavsett diagnos, likartade symptom, problem och bekymmer i det dagliga livet. De kan ha behov av att utveckla färdigheter för att orka med att bemästra symptom, vardagslivets utmaningar och sjukdomens inverkar på deras liv. Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self-Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer (för referenser se http://patienteducation.stanford.edu). Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Långvariga, kroniska sjukdomar medför en stor kostnad för sjukvården och samhället. Som en del i behandlingen kan ett kostnadseffektivt självhjälpsprogram utgöra ett verkningsfullt komplement. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Metod Patienter med en eller flera sjukdomar erbjöds utbildningen Att leva ett friskare liv via annonsering resp enskilda erbjudande till patienter. Samtliga kursledare hade genomgått en ledarutbildning med detaljerad kursinstruktion för att säkra innehåll och kvalitet. Enkäter (bilaga) genomfördes före och 6 månader efter utbildning. Resultaten av hela deltagaregruppen presenteras i diagram. Ur deltagarematerialet valdes sjukdomsgrupper ut för att undersöka om olika diagnoser svarade olika på utbildningen. Grupperna var: enbart diagnos Rörelseapparat/smärta (n=7 före utbildning; n= efter utbildning), enbart diagnos Psykisk ohälsa (n=7; n=9) samt deltagare med - diagnoser (n=; n=8). I de fall någon/några av de grupperna uppvisade signifikant avvikande resultat jämfört med den totala gruppen av deltagare beskrivs det i separat diagram. För att beräkna statistisk signifikans användes Students t-test. Signifikansnivå valdes till.. Resultat Deltagarna 8 personer deltog i den första enkäten, dvs innan utbildning. Sex månader efter utbildning deltog 9 stycken av de ursprungliga, dvs ca 8%. av 8 var män (ca %), resp av 9 (ca %). Av de ursprungliga deltagarna uppgav ca 9% ålder. Medelåldern var ca 8 år (STDAV,6 år). Ca 6% av deltagarna var gifta/sambos.
Antal deltagare före och 6 månader efter utbildning Medelålder 8 år. 6% gifta/sambo. Antal personer Kvinnor Män % % Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland deltagarna graderades i en fyrgradig skala: () grundskola/folkskola, () realskola, () gymnasium, () universitet/högskola. Medeltalet beräknades till,, dvs en utbildningsnivå mellan realskola och gymnasium. Långvariga sjukdomar Deltagarna fick uppge vilka långvariga sjukdomar de hade. Antalet sjukdomar bland deltagare beräknades till,9 före och,8 efter utbildning. Långvariga sjukdomar hos deltagarna 9 Procent av deltagarna 8 7 6 p<. Rörelseapp/smärta Hjärta/kärl Diabetes Astma/allergi/lungsjukd Psykisk ohälsa Neurologisk sjukdom Cancer Stroke Annan sjukdom
Allmän hälsa Deltagarna fick gradera, i en femgradig skala, sin upplevelse av den allmänna hälsan: () utmärkt, () mycket god, () god, () någorlunda god, () dålig. Allmän hälsa, p<. "Utmärkt" till "dålig",,,, Hela gruppen Rörelseapparaten/smärta Psykisk ohälsa - diagnoser Symptom Man fick gradera, i en 6-gradig skala, hur mycket man känt symptom under de senaste veckorna: () inget, () lite då och då, () ibland, () en stor del av tiden, () mestadels av tiden, () hela tiden. Symptom under veckor Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan
Symptom - - diagnoser Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, p<. p<. Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan Trötthet, andfåddhet och smärta Man fick gradera, i en tio-gradig skala, hur mycket man kände trötthet, andfåddhet och/eller smärta under de senaste veckorna, där () motsvarade ingen, och () stor/svår. Trötthet, andfåddhet och smärta under veckor 9 8 Från "ingen" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta
Från "ingen" till "stor" 9 8 7 6 Trötthet, andfåddhet och smärta - rörelseapparaten/smärta p<. Trötthet Andfåddhet Smärta Trötthet, andfåddhet och smärta - - diagnoser 9 8 p<. Från "inget" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta Fysiska aktiviteter Deltagarna fick uppge hur mycket tid man lagt ner på fysiska aktiviteter under de senaste veckor. Man fick gradera i en -gradig skala: () inget, () mindre än min/vecka, () -6 min/vecka, () - tim/vecka, () mer än tim/vecka.
Från "inget" till "> tim/vecka" Springa/styrketräna Fysiska aktiviteter under veckor Gång Simning/vattengymnastik Cykling Gymnastik/aerobics Symptomhantering Deltagarna fick frågan vad de gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom: få distans till obehaget, tänker inte på det som obehag utan något annat, leker mentala lekar eller sjunger, praktiserar progressiv muskelavslappning, praktiserar visualisering eller guidad fantasi eller talar till sig själv på ett positivt sätt. Dessa olika sätt graderades i en -gradig skala: () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid. Symptomhantering Från"aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv
Symptomhantering - rörelseapparaten/smärta Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Symptomhantering - - diagnoser Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Fysisk förmåga Den fysiska förmågan efterfrågades i en -gradig skala: () utan några svårigheter, () med viss svårighet, () med stor svårighet, () kan inte göra det.
Från"utan svårigheter" till "kan inte göra det",,, Fysisk förmåga Ansträngande aktiviteter Måttligt ansträngande aktiviteter Gå > km Gå i trappor Sjukdomens inverkan på livet Deltagarna fick frågor kring hur mycket sjukdomen/sjukdomarna och/eller dess behandling inverkade på deras liv i en 7-gradig skala där innebar inte mycket och 7 väldigt mycket. Hur inverkar sjukdom/behandling på livet? 7 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 6 p<. Friskhetskänsla Mat och dryck Arbetet Tysta fritidsaktiviteter Ekonomiska situation Relation till partnern
Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 7 6 Sexliv Hur inverkar sjukdom/behandling på livet?, forts. Familjerelationer och aktiviteter Aktiviteter med vänner Samhällsengagemang Självutveckling Känsla av säkerhet i olika situationer Följande frågor ställdes till deltagarna: Hur säker är du på att du kan. Undvika att trötthet som är orsakad av din sjukdom stör dig i det du vill göra Påverka din livssituation till det bättre Undvika att dina känslomässiga obehag orsakad av din sjukdom stör det i det du vill göra Undvika att andra symptom eller hälsoproblem stör dig i det du vill göra Undvika att din livssituation försämras Undvika att fysiska obehag och smärta stör dig i det du vill göra Göra de olika saker och aktiviteter som är nödvändiga för att klara ditt hälsotillstånd och för att minska ditt behov av att gå till doktorn Att göra annat än bara ta medicin för att minska sjukdomens inverkan på ditt dagliga liv Frågorna skulle besvaras enl en -gradig skala från inte alls säker till helt säker.
Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Känsla av säkerhet inför att göra saker Undvika andra symptom/problem Undvika försämrad livssituation Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Känsla av säkerhet inför att göra saker - rörelseapparaten/smärta Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag
Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Undvika trötthet Känsla av säkerhet inför att göra saker - - diagnoser p<. Påverka livssituation p<. Undvika känslomässiga obehag p<. Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Känslor Deltagarna skulle gradera känslor under den senaste veckan. Följande påstående skulle man ta ställning till: Under den senaste veckan Har jag blivit störd av saker som normalt inte stör mig Har jag haft problem med att koncentrera mig på det jag gjort Har jag känt mig deprimerad Har jag känt att allting som jag gjort varit arbetsamt Har jag känt mig hoppfull inför framtiden Har jag känt rädsla Har jag varit lycklig Har jag känt mig ensam Har jag inte kommit igång Har jag sovit orolig En -gradig skala användes: () sällan eller aldrig, () ibland eller lite då och då, () emellanåt eller måttligt, () hela tiden.
Känslor Från "sällan/aldrig" till "hela tiden",,, p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Känslor - psykisk ohälsa Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter
Känslor - - diagnoser Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Dagliga aktiviteter Följande frågor ställdes: Hur mycket under de senaste veckorna Har din hälsa hindrat dina normala gemensamma aktiviteter med familj, vänner etc? Har din hälsa hindrat hobby- och rekreationsaktiviteter? Har din hälsa hindrat ditt hushållsarbete? Har din hälsa hindrat dig från att gå ärenden och shoppa? En -gradig skala användes: () inte alls, () något, () då och då, () ganska mycket, () nästan helt. Hinder i dagliga aktiviteter Från "inte alls" till "nästan helt",,,, Hindrat umgänge Hindrat hobby/rekreation Hindrat hushållsarbete Hindrat shopping
Sjukvård Vilka förberedelser gör deltagarna innan ett läkarbesök? Förbereder en lista med frågor till läkaren Frågar om saker för att veta och förstå Diskuterar personliga problem som kan ha med sjukdomen att göra () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid., Inför läkarbesök Från "aldrig" till "alltid",,,, Frågelista Frågor kring behandling Diskussion kring personliga problem Deltagarna fick svara på hur många gånger under de senaste 6 månaderna de sökt Läkare på vårdcentral Läkare på sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning () ingen gång, () - gånger, () - gånger, () gånger eller mer.
Besök hos olika vårdenheter Från "ingen gång" till "> gånger",,, Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos olika vårdenheter - rörelseapparat/smärta p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet
Besök hos vårdenheter - psykisk ohälsa Från "ingen gång" till "> gånger",,, p<. p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos vårdenheter - - diagnoser Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Sista frågan gällde deltagarnas ev sjukhusvistelse under senaste 6 månaderna. Ca % av deltagarna hade vistats på sjukhus, både före och efter utbildning. Antal sjukdagar var i genomsnitt 6. före och 7. efter utbildning.
Diskussion Positiva effekter Positiva effekter av självhjälpskursen Att leva ett friskare liv kunde konstateras av en del av kursmomenten. Antalet långvariga sjukdomar bland deltagarna minskade från,9 till,8. Diagnosen Psykisk ohälsa minskade signifikant (p<.) och bidrog därmed till största del för minskningen i hela deltagaregruppen. Deltagarna fick gradera sin upplevelse av den allmänna hälsan. Samtliga grupperingar beskrev en förbättring efter utbildningen. Gruppen Rörelseapparaten/smärta uppvisade en signifikant förbättring (p<.). En förändring av symptom upplevdes enbart i gruppen - diagnoser. Man hade mer energi (p<.) och mindre rädsla (p<.) inför framtidens hälsa. Denna grupp kände också signifikant minskad trötthet (p<.). Gruppen Rörelseapparaten/smärta upplevde signifikant mindre smärta (p<.). På frågan vad deltagarna gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom konstaterades att samtliga undersökta parametrar signifikant förbättrade symtomhanteringen bland deltagarna, gruppen Rörelseapparaten/smärta lite mindre än deltagaregruppen som helhet. Man undersökte hur deltagarna upplevde känslan av säkerhet i olika vardagssituationer. Deltagaregruppen som helhet uppvisade ingen signifikant förändring efter kursen. Efter uppdelning i grupper kunde gruppen Rörelseapparaten/smärta i större grad undvika fysiska obehag (p<.) och gruppen - diagnoser undvika trötthet (p<.), påverka sin livssituation (p<.), undvika känslomässiga obehag (p<.) samt undvika andra symptom/problem (p<.). Deltagarna fick gradera sina känslor. Känslan av depression (p<.) och sömnsvårigheter (p<.) hade minskat. Vid uppdelning i grupper visade det sig att gruppen Psykisk ohälsa hade förbättrat sin koncentrationsförmåga (p<.) och - diagnoser mer sällan upplevde sin situation som arbetsam (p<.), kände sig mer hoppfull (p<.) och mer lycklig (p<.). Således kan det konstateras att självhjälpsutbildningen har haft positiva effekter på deltagarna, ffa gällande symptomhantering. Inga eller tveksamma effekter Ett förbättrat hälsobeteende i form av ökad motion visades inte. Deltagarna visade inte heller någon förbättring av den fysiska förmågan. Frågor om hur sjukdomen/behandlingen inverkar på livet visade inte några tydliga förändringar till det bättre, vilket kan tyda på att kommunikationen med närstående inte har förändrats. Livsstilsförändringar kan vara avgörande för vissa patientgrupper, för andra kan det medverka till att dagen blir lättare att hantera.
Tre frågor i enkäten behandlade hälsoekonomiska frågor: vilka förberedelser som görs inför läkarbesök, hur många gånger man sökt vård hos olika sjukvårdsinrättningar samt ev. sjukhusvistelse. Förberedelserna inför ett läkarbesök var i stort sett oförändrade vilket tyder på att kommunikation med vården inte har förändrats av utbildningen. Resultaten av frågorna kring besök hos olika vårdenheter visade hos hela deltagaregruppen på en försiktig trend där läkarbesök ersattes med sjuksköterskebesök. Vid uppdelning i diagnosgrupper ökade besök hos akutvården (p<.) och annan verksamhet (p<.) i gruppen Rörelseapparaten/smärtan. I gruppen Psykisk ohälsa minskade besök hos samtliga vårdenheter; signifikant hos läkare på vårdcentraler (p<.), privatläkare (p<.) och annan verksamhet (p<.). I gruppen - diagnoser ökade besöken hos hälften av de olika enheterna och minskade hos hälften. Resultaten visade ingen trend i att läkarbesöken minskade och annan vård ökade. Sjukhusvistelser ökade från 6. till 7. dagar under en 6-månaders period. Resultaten visade inte på tydliga hälsoekonomiska effekter genom de frågor som ställdes. Emellertid kan man inte utesluta att sådana effekter finns och i ett längre perspektiv kan dessa effekter bli uppenbara med tanke på de positiva effekter som utbildningen uppvisade. Förslag För att uppnå bästa effekt av självhjälpsutbildning bör den riktas till särskilda patientgrupper. I föreliggande undersökning uppvisades signifikant effekt av en del kursmoment då deltagarna delades upp i grupper baserat på diagnoser. Det bör emellertid understrykas att symptomhanteringen förbättrades markant i hela deltagaregruppen. Dessutom visades en försiktig trend i förändring till det bättre i många av de undersökta parametrarna. I flera undersökningar (för referenser se http://patienteducation.stanford.edu) har det visats att kön och ålder har betydelse i utfallet av denna typ av utbildning. I föreliggande undersökning fanns inte tillräckligt underlag för att göra en sådan utvärdering, men förslaget är att i framtiden även rikta utbildningen till patientgrupper där framför allt unga kvinnor är överrepresenterade. Dessutom kan det inte uteslutas att utbildningsnivå kan ha betydelse för lyckandefrekvensen. Vissa moment i utbildningen hade inte den önskade och/eller förväntade effekten, t ex hälsoekonomisk effekt i form av minskat antal besök i sjukvården och vård på sjukhus. Förslaget är, förutom att rikta utbildningen till särskilt mottagliga patientgrupper, att se över och förbättra de moment i utbildningen som inte har uppnått förväntad effekt, t ex kommunikation mellan patient, anhöriga och sjukvården.
Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner
Introduktion Människor med långvariga hälsoproblem upplever, oavsett diagnos, likartade symptom, problem och bekymmer i det dagliga livet. De kan ha behov av att utveckla färdigheter för att orka med att bemästra symptom, vardagslivets utmaningar och sjukdomens inverkar på deras liv. Att leva ett friskare liv är den svenska versionen av det amerikanska programmet Chronic Disease Self-Management Program som utvecklats vid Stanford University i USA. Metoden bygger på kognitiv inlärningspsykologi och är vetenskapligt beskriven i ett stort antal publikationer (för referenser se http://patienteducation.stanford.edu). Programmet erbjuds patienter som har en eller flera långvariga sjukdomar. Utbildningen betonar självhjälp och ledarna har själva oftast en eller flera långvariga sjukdomar. Långvariga, kroniska sjukdomar medför en stor kostnad för sjukvården och samhället. Som en del i behandlingen kan ett kostnadseffektivt självhjälpsprogram utgöra ett verkningsfullt komplement. Föreliggande rapport beskriver Landstinget Blekinges satsning på patientutbildningen Att leva ett friskare liv. Metod Patienter med en eller flera sjukdomar erbjöds utbildningen Att leva ett friskare liv via annonsering resp enskilda erbjudande till patienter. Samtliga kursledare hade genomgått en ledarutbildning med detaljerad kursinstruktion för att säkra innehåll och kvalitet. Enkäter (bilaga) genomfördes före och 6 månader efter utbildning. Resultaten av hela deltagaregruppen presenteras i diagram. Ur deltagarematerialet valdes sjukdomsgrupper ut för att undersöka om olika diagnoser svarade olika på utbildningen. Grupperna var: enbart diagnos Rörelseapparat/smärta (n=7 före utbildning; n= efter utbildning), enbart diagnos Psykisk ohälsa (n=7; n=9) samt deltagare med - diagnoser (n=; n=8). I de fall någon/några av de grupperna uppvisade signifikant avvikande resultat jämfört med den totala gruppen av deltagare beskrivs det i separat diagram. För att beräkna statistisk signifikans användes Students t-test. Signifikansnivå valdes till.. Resultat Deltagarna 8 personer deltog i den första enkäten, dvs innan utbildning. Sex månader efter utbildning deltog 9 stycken av de ursprungliga, dvs ca 8%. av 8 var män (ca %), resp av 9 (ca %). Av de ursprungliga deltagarna uppgav ca 9% ålder. Medelåldern var ca 8 år (STDAV,6 år). Ca 6% av deltagarna var gifta/sambos.
Antal deltagare före och 6 månader efter utbildning Medelålder 8 år. 6% gifta/sambo. Antal personer Kvinnor Män % % Utbildningsnivå Utbildningsnivån bland deltagarna graderades i en fyrgradig skala: () grundskola/folkskola, () realskola, () gymnasium, () universitet/högskola. Medeltalet beräknades till,, dvs en utbildningsnivå mellan realskola och gymnasium. Långvariga sjukdomar Deltagarna fick uppge vilka långvariga sjukdomar de hade. Antalet sjukdomar bland deltagare beräknades till,9 före och,8 efter utbildning. Långvariga sjukdomar hos deltagarna 9 Procent av deltagarna 8 7 6 p<. Rörelseapp/smärta Hjärta/kärl Diabetes Astma/allergi/lungsjukd Psykisk ohälsa Neurologisk sjukdom Cancer Stroke Annan sjukdom
Allmän hälsa Deltagarna fick gradera, i en femgradig skala, sin upplevelse av den allmänna hälsan: () utmärkt, () mycket god, () god, () någorlunda god, () dålig. Allmän hälsa, p<. "Utmärkt" till "dålig",,,, Hela gruppen Rörelseapparaten/smärta Psykisk ohälsa - diagnoser Symptom Man fick gradera, i en 6-gradig skala, hur mycket man känt symptom under de senaste veckorna: () inget, () lite då och då, () ibland, () en stor del av tiden, () mestadels av tiden, () hela tiden. Symptom under veckor Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan
Symptom - - diagnoser Från "aldrig" till "hela tiden",,,,, p<. p<. Utsliten Trött Mycket energi Rädsla inför framtidens hälsa Oroas för hälsan Jättepigg Tillräcklig energi Frustrerad Modfälld pga hälsan Trötthet, andfåddhet och smärta Man fick gradera, i en tio-gradig skala, hur mycket man kände trötthet, andfåddhet och/eller smärta under de senaste veckorna, där () motsvarade ingen, och () stor/svår. Trötthet, andfåddhet och smärta under veckor 9 8 Från "ingen" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta
Från "ingen" till "stor" 9 8 7 6 Trötthet, andfåddhet och smärta - rörelseapparaten/smärta p<. Trötthet Andfåddhet Smärta Trötthet, andfåddhet och smärta - - diagnoser 9 8 p<. Från "inget" till "stor" 7 6 Trötthet Andfåddhet Smärta Fysiska aktiviteter Deltagarna fick uppge hur mycket tid man lagt ner på fysiska aktiviteter under de senaste veckor. Man fick gradera i en -gradig skala: () inget, () mindre än min/vecka, () -6 min/vecka, () - tim/vecka, () mer än tim/vecka.
Från "inget" till "> tim/vecka" Springa/styrketräna Fysiska aktiviteter under veckor Gång Simning/vattengymnastik Cykling Gymnastik/aerobics Symptomhantering Deltagarna fick frågan vad de gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom: få distans till obehaget, tänker inte på det som obehag utan något annat, leker mentala lekar eller sjunger, praktiserar progressiv muskelavslappning, praktiserar visualisering eller guidad fantasi eller talar till sig själv på ett positivt sätt. Dessa olika sätt graderades i en -gradig skala: () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid. Symptomhantering Från"aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv
Symptomhantering - rörelseapparaten/smärta Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Symptomhantering - - diagnoser Från "aldrig" till "alltid",,,, p<. p<. p<. p<., Distans till obehaget Tänker inte på det som obehag Mentala lekar, sjunger Progressiv muskelavslappning Visualisering, fantasi Talar positivt till sig själv Fysisk förmåga Den fysiska förmågan efterfrågades i en -gradig skala: () utan några svårigheter, () med viss svårighet, () med stor svårighet, () kan inte göra det.
Från"utan svårigheter" till "kan inte göra det",,, Fysisk förmåga Ansträngande aktiviteter Måttligt ansträngande aktiviteter Gå > km Gå i trappor Sjukdomens inverkan på livet Deltagarna fick frågor kring hur mycket sjukdomen/sjukdomarna och/eller dess behandling inverkade på deras liv i en 7-gradig skala där innebar inte mycket och 7 väldigt mycket. Hur inverkar sjukdom/behandling på livet? 7 Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 6 p<. Friskhetskänsla Mat och dryck Arbetet Tysta fritidsaktiviteter Ekonomiska situation Relation till partnern
Från "inte mycket" till "väldigt mycket" 7 6 Sexliv Hur inverkar sjukdom/behandling på livet?, forts. Familjerelationer och aktiviteter Aktiviteter med vänner Samhällsengagemang Självutveckling Känsla av säkerhet i olika situationer Följande frågor ställdes till deltagarna: Hur säker är du på att du kan. Undvika att trötthet som är orsakad av din sjukdom stör dig i det du vill göra Påverka din livssituation till det bättre Undvika att dina känslomässiga obehag orsakad av din sjukdom stör det i det du vill göra Undvika att andra symptom eller hälsoproblem stör dig i det du vill göra Undvika att din livssituation försämras Undvika att fysiska obehag och smärta stör dig i det du vill göra Göra de olika saker och aktiviteter som är nödvändiga för att klara ditt hälsotillstånd och för att minska ditt behov av att gå till doktorn Att göra annat än bara ta medicin för att minska sjukdomens inverkan på ditt dagliga liv Frågorna skulle besvaras enl en -gradig skala från inte alls säker till helt säker.
Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Känsla av säkerhet inför att göra saker Undvika andra symptom/problem Undvika försämrad livssituation Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Känsla av säkerhet inför att göra saker - rörelseapparaten/smärta Undvika trötthet Påverka livssituation Undvika känslomässiga obehag Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag
Från "inte alls säker" till "helt säker" 9 8 7 6 Undvika trötthet Känsla av säkerhet inför att göra saker - - diagnoser p<. Påverka livssituation p<. Undvika känslomässiga obehag p<. Undvika försämrad livssituation Undvika andra symptom/problem p<. Undvika fysiskt obehag Genomföra aktiviteter Minska medicinintag Känslor Deltagarna skulle gradera känslor under den senaste veckan. Följande påstående skulle man ta ställning till: Under den senaste veckan Har jag blivit störd av saker som normalt inte stör mig Har jag haft problem med att koncentrera mig på det jag gjort Har jag känt mig deprimerad Har jag känt att allting som jag gjort varit arbetsamt Har jag känt mig hoppfull inför framtiden Har jag känt rädsla Har jag varit lycklig Har jag känt mig ensam Har jag inte kommit igång Har jag sovit orolig En -gradig skala användes: () sällan eller aldrig, () ibland eller lite då och då, () emellanåt eller måttligt, () hela tiden.
Känslor Från "sällan/aldrig" till "hela tiden",,, p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Känslor - psykisk ohälsa Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter
Känslor - - diagnoser Från "sällan/aldrig" till "alltid",,, p<. p<. p<. Blivit störd Koncentrationssvårigheter Deprimerad Arbetsamt Hoppfull Rädsla Lycklig Ensam Sömnsvårigheter Dagliga aktiviteter Följande frågor ställdes: Hur mycket under de senaste veckorna Har din hälsa hindrat dina normala gemensamma aktiviteter med familj, vänner etc? Har din hälsa hindrat hobby- och rekreationsaktiviteter? Har din hälsa hindrat ditt hushållsarbete? Har din hälsa hindrat dig från att gå ärenden och shoppa? En -gradig skala användes: () inte alls, () något, () då och då, () ganska mycket, () nästan helt. Hinder i dagliga aktiviteter Från "inte alls" till "nästan helt",,,, Hindrat umgänge Hindrat hobby/rekreation Hindrat hushållsarbete Hindrat shopping
Sjukvård Vilka förberedelser gör deltagarna innan ett läkarbesök? Förbereder en lista med frågor till läkaren Frågar om saker för att veta och förstå Diskuterar personliga problem som kan ha med sjukdomen att göra () aldrig, () nästan aldrig, () ibland, () ganska ofta, () mycket ofta, () alltid., Inför läkarbesök Från "aldrig" till "alltid",,,, Frågelista Frågor kring behandling Diskussion kring personliga problem Deltagarna fick svara på hur många gånger under de senaste 6 månaderna de sökt Läkare på vårdcentral Läkare på sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning () ingen gång, () - gånger, () - gånger, () gånger eller mer.
Besök hos olika vårdenheter Från "ingen gång" till "> gånger",,, Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos olika vårdenheter - rörelseapparat/smärta p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet
Besök hos vårdenheter - psykisk ohälsa Från "ingen gång" till "> gånger",,, p<. p<. p<. Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Från "ingen gång" till "> gånger",,, Besök hos vårdenheter - - diagnoser Läkare vårdcentral Läkare sjukhus Akutsjukvård Privat läkare Sjukgymnast Psykolog/kurator Sjuksköterskemottagning Annan verksamhet Sista frågan gällde deltagarnas ev sjukhusvistelse under senaste 6 månaderna. Ca % av deltagarna hade vistats på sjukhus, både före och efter utbildning. Antal sjukdagar var i genomsnitt 6. före och 7. efter utbildning.
Diskussion Positiva effekter Positiva effekter av självhjälpskursen Att leva ett friskare liv kunde konstateras av en del av kursmomenten. Antalet långvariga sjukdomar bland deltagarna minskade från,9 till,8. Diagnosen Psykisk ohälsa minskade signifikant (p<.) och bidrog därmed till största del för minskningen i hela deltagaregruppen. Deltagarna fick gradera sin upplevelse av den allmänna hälsan. Samtliga grupperingar beskrev en förbättring efter utbildningen. Gruppen Rörelseapparaten/smärta uppvisade en signifikant förbättring (p<.). En förändring av symptom upplevdes enbart i gruppen - diagnoser. Man hade mer energi (p<.) och mindre rädsla (p<.) inför framtidens hälsa. Denna grupp kände också signifikant minskad trötthet (p<.). Gruppen Rörelseapparaten/smärta upplevde signifikant mindre smärta (p<.). På frågan vad deltagarna gör då de känner sig deprimerade, känner smärta eller andra obehagliga symptom konstaterades att samtliga undersökta parametrar signifikant förbättrade symtomhanteringen bland deltagarna, gruppen Rörelseapparaten/smärta lite mindre än deltagaregruppen som helhet. Man undersökte hur deltagarna upplevde känslan av säkerhet i olika vardagssituationer. Deltagaregruppen som helhet uppvisade ingen signifikant förändring efter kursen. Efter uppdelning i grupper kunde gruppen Rörelseapparaten/smärta i större grad undvika fysiska obehag (p<.) och gruppen - diagnoser undvika trötthet (p<.), påverka sin livssituation (p<.), undvika känslomässiga obehag (p<.) samt undvika andra symptom/problem (p<.). Deltagarna fick gradera sina känslor. Känslan av depression (p<.) och sömnsvårigheter (p<.) hade minskat. Vid uppdelning i grupper visade det sig att gruppen Psykisk ohälsa hade förbättrat sin koncentrationsförmåga (p<.) och - diagnoser mer sällan upplevde sin situation som arbetsam (p<.), kände sig mer hoppfull (p<.) och mer lycklig (p<.). Således kan det konstateras att självhjälpsutbildningen har haft positiva effekter på deltagarna, ffa gällande symptomhantering. Inga eller tveksamma effekter Ett förbättrat hälsobeteende i form av ökad motion visades inte. Deltagarna visade inte heller någon förbättring av den fysiska förmågan. Frågor om hur sjukdomen/behandlingen inverkar på livet visade inte några tydliga förändringar till det bättre, vilket kan tyda på att kommunikationen med närstående inte har förändrats. Livsstilsförändringar kan vara avgörande för vissa patientgrupper, för andra kan det medverka till att dagen blir lättare att hantera.
Tre frågor i enkäten behandlade hälsoekonomiska frågor: vilka förberedelser som görs inför läkarbesök, hur många gånger man sökt vård hos olika sjukvårdsinrättningar samt ev. sjukhusvistelse. Förberedelserna inför ett läkarbesök var i stort sett oförändrade vilket tyder på att kommunikation med vården inte har förändrats av utbildningen. Resultaten av frågorna kring besök hos olika vårdenheter visade hos hela deltagaregruppen på en försiktig trend där läkarbesök ersattes med sjuksköterskebesök. Vid uppdelning i diagnosgrupper ökade besök hos akutvården (p<.) och annan verksamhet (p<.) i gruppen Rörelseapparaten/smärtan. I gruppen Psykisk ohälsa minskade besök hos samtliga vårdenheter; signifikant hos läkare på vårdcentraler (p<.), privatläkare (p<.) och annan verksamhet (p<.). I gruppen - diagnoser ökade besöken hos hälften av de olika enheterna och minskade hos hälften. Resultaten visade ingen trend i att läkarbesöken minskade och annan vård ökade. Sjukhusvistelser ökade från 6. till 7. dagar under en 6-månaders period. Resultaten visade inte på tydliga hälsoekonomiska effekter genom de frågor som ställdes. Emellertid kan man inte utesluta att sådana effekter finns och i ett längre perspektiv kan dessa effekter bli uppenbara med tanke på de positiva effekter som utbildningen uppvisade. Förslag För att uppnå bästa effekt av självhjälpsutbildning bör den riktas till särskilda patientgrupper. I föreliggande undersökning uppvisades signifikant effekt av en del kursmoment då deltagarna delades upp i grupper baserat på diagnoser. Det bör emellertid understrykas att symptomhanteringen förbättrades markant i hela deltagaregruppen. Dessutom visades en försiktig trend i förändring till det bättre i många av de undersökta parametrarna. I flera undersökningar (för referenser se http://patienteducation.stanford.edu) har det visats att kön och ålder har betydelse i utfallet av denna typ av utbildning. I föreliggande undersökning fanns inte tillräckligt underlag för att göra en sådan utvärdering, men förslaget är att i framtiden även rikta utbildningen till patientgrupper där framför allt unga kvinnor är överrepresenterade. Dessutom kan det inte uteslutas att utbildningsnivå kan ha betydelse för lyckandefrekvensen. Vissa moment i utbildningen hade inte den önskade och/eller förväntade effekten, t ex hälsoekonomisk effekt i form av minskat antal besök i sjukvården och vård på sjukhus. Förslaget är, förutom att rikta utbildningen till särskilt mottagliga patientgrupper, att se över och förbättra de moment i utbildningen som inte har uppnått förväntad effekt, t ex kommunikation mellan patient, anhöriga och sjukvården.
Utbildning, forskning och verksamhetsutveckling har avgörande betydelse för hälso- och sjukvården i Blekinge. Blekinge kompetenscentrum har ett strategiskt ansvar för dessa områden så att nya rön, kunskaper och information omvandlas till praktiska förbättringar, till nytta för länets invånare. Blekinge kompetenscentrum i samverkan med länets kommuner