Till höger ses en av stadens första tobaksaffärer, Oscar Josefssons Cigarr- och Pappershandel, som i början av 1900-talet låg invid dåvarande hotell Grand. Till vänster ses stadens dåvarande polisstyrka, som var granne med Josefssons affär.
När seklet var ungt hette Trollhättans affärsgata Storgatan. Den var då vad Kungsgatan är i våra tider. Ännu idag ligger ett flertal gamla affärer kvar på hart när samma ställe som vid begynnelsen. Men så byggdes Kungsporten och stadens genomfartsgata hette därefter Kungsgatan. Detta förde med sig att ett flertal större affärer flyttade dit. Flera veteraner i stadens affärssocietet ligger dock kvar vid den gamla affärsleden Storgatan. Det är många gamla affärer, som ännu idag ligger kvar på samma plats som när rörelsen startade. Så är fallet med till exempel Traungs grönsaksaffär, några speceriaffärer samt Eskilstunaboden. Äldsta företaget som stannat inom släkten hela tiden heter dock Oscar Josefssons Tobakshandel numera inrymd i fastigheten vid Storgatan 44. Herr Torsten Josefsson berättar hur hans fader startade sin rörelse 1902. Affären var då inrymd i en liten stuga intill dåvarande Hotell Grand. Det var en vacker liten affär, säger herr Josefsson. Vi hade bland annat en rosenrabatt runt stugan samt ett litet staket, som avhägnade området. Om hörnet låg stadens dåvarande polisstation. Det var min fader Oscar Josefsson, som startade tobaksrörelsen. Han var för övrigt stadens första tobakshandlare. På den tiden fanns det inget monopol på tobaksimporten. Det var mest cigarrer som folk köpte. Det är faktiskt ganska intressant att konstatera att på den tiden hade folk verkligen tid att njuta av en god cigarr. Numera är man alltför jäktade och stressade för att ta sig tid till en dylik avkoppling.
Torsten Josefssons fader var en företagsam man. Även på 10-talet var Trollhättan en uppskattad turiststad. Det var mest turister från Tyskland, som besökte oss, berättar Torsten Josefsson. Min fader gick då omkring vid slussarna och sålde cigarrer, som han hade på en låda på magen. Sedan guidade han turisterna litet. När man sedan byggde Stadshuset till stadsblivandet blev man tvungen att flytta till Wennergrenska huset 1914. Den gamla stugan, där affären tidigare var inrymd, finns dock ännu kvar. Den ligger nu intill Missionskyrkan på Kungsgatan. Det har blivit betydligt hårdare konkurrens i våra dagar. Speciellt efter det att tobaken blev fri, tycker T. Josefsson, som varit med om tobakshandelns expansion. Vi hade stora svårigheter under första världskriget att skaffa tobak åt våra kunder. Tilldelningen var så snålt tilltagen att det inte räckte åt alla, som ville ha tobak. Jag minns att det fanns de, som erbjöd sig att gå till stationen och hämta försändelserna med tobak för att vara säkra om att få sin beskärda del. Under det andra världskriget var situationen något annorlunda. En pålitlig vara är snuset. Den har i alla tider hållit sig konstant. Användandet började egentligen vid de stora fabrikernas start. Arbetarna fick inte röka på sina arbetsplatser. De inbitna rökarna fann då utvägen att börja snusa. När de anställda senare fick tillåtelse
att röka under arbetstid var användandet av snuset så inbitet att man höll sig kvar vid denna vara. Nya generationer växer upp och de får ju röka på arbetsplatsen. Det är ganska underligt att en stad kan växa fram på så kort tid, säger Josefsson. I min ungdom var det egentligen bara Storgatan. Men så flyttade man över sina affärer till Kungsgatan. Staden växte ju så enormt österut. Detta drog naturligtvis med sig förflyttningen av affärscentrat. Vi på Storgatan är nu ganska få mot tidigare. Förr hade vi också större kundkretsar. Systembolaget låg till exempel då på Storgatan och det förde naturligt nog med sig att folk drogs hit! Vi är dock en grupp affärsmän på Storgatan, mest gamla affärsidkare, som trivs med gatan och tänker stanna här. Grundaren av firman Oscar Josefsson drev den fram till sin död 1915. Hans maka fru Josefsson övertog då rörelsen och drev den till 1936. Oscar Josefssons son Torsten övertog då rörelsen. Han har drivit den snart 60-åriga tobakshandeln i 25 år. 1955 flyttade man in i de nuvarande lokalerna i Erik Johanssons fastighet på Storgatan 44.
Storgatan vid Oscar IIs besök 6 september 1904. Foto omkring år 1900. Kungsgatan 47, kvarteret Svan 5 till vänster.
Wennergrens hus, Storgatan 44, kvarteret Merkurius 2. Foto år 1900. Storgatan 44, kvarteret Merkurius 2 efter ombyggnaden. Foto år 1930.
Storgatan 44, kvarteret Merkurius 2. Storgatan 44. Foto år 2016.
K Hjelmbergs Manufaktur & Herrekipering. Foto omkring år 1920. Det var vuxit upp ett stort fyravåningshus i stället för det ovan avbildade, det andra i ordningen å Storgatan från Karl Johans torg räknat. Det är oss icke bekant vem som byggde huset här ovan. Den äldsta kyrkboken, som här finnes tillgänglig, den för åren 1843-54, anger som ägare Andreas S. Olofsson, född i Bolstad 1793. Som hyresgäster
under nämnda period upptagas Johan Pehrsson på Öhna, And. Magn. Enbring, stenhuggaren Karl Andersson, murardräng Hans Hellersten, stenhuggaren Gust. Grendahl med flera. En annan kyrkbok, för åren 1846-55, anger som hyresmän sågaren Joh. Olofsson, född 1812, målaren Nils Pehrsson, Johannes Jonsson Hall från Slättberga, född 1817, urmakare And. Grundberg, född i Uddevalla 1800. Andreas Efraimsson, född å Kjellstorp 1820 med hustrun Stina Kajsa Lundgren och barnen Efraim, Maria Sofia och Carl August. Under sistnämnda tidsperiod blir Johan Pehrsson på Öhna ägare och efter honom Anders Magnus Larsson från Tunhem, år 1849 inflyttad till Stavremosse. Efter detta upptages som hyresgäst bland andra sågaren Olaus Hermansson, född i Bäve 1813, med hustru och tre på Trollhättan födda barn. Under åren 1854-62 nämnas som hyresgäster f. kronolänsman Nils Friberg, född i Åsaka 1804, och hustrun Anna Kristina Furster, född i Gärdhem 1810 samt senare skräddaren Joh. Ad. Lindqvist, född i Vassända 1834, med familj. Olaus Hermansson bodde kvar. Så hyrde i gården bagaregesällen Andreas Högvall, född i Forshälla 1831 och med familj inflyttad från Stavremosse. Hos honom voro skrivna en del bagaregesäller och pigor. De gamle i byn minnas detta i ganska stor skala drivna bageri. Bagare Högvall dog 1866. Rörelsen fortsattes av änkan med Högvalls bröder som verkgesäller under olika tider. Under tidsperioden 1863-68 inrycker som ny hyresgäst bryggaren Sven Olsson, född i Foss 1820. Skräddare Lindqvist bor kvar. Under åren 1868-76 blir änkefru Anna Kristina Högvall ägare till Merkurius 4. Som nya hyresgäster upptagas skepparen Tobias Jonsson och repslagaren Aug. Peterson, född i Vänersborg 1841, med hustru och barnen Karl Alexis, Anna Sofia och Gustav Vilhelm.
Kyrkboken 1877-84 anger handlaren Joh. Nilsson i Svan som ägare och som hyresgäster bagare Anders Nyberg och kopparslagare Joh. Aug. Bäckman, född i Gärdhem 1840. Bäckman hade verkstad inne på gården och butik i norra rummet åt gatan, men flyttade något av åren 1879 eller 1880 till kvarteret Najaden. Handlanden Nilsson sålde emellertid efter något år huset Merkurius 4 till bagerskan Anna Sofia Andrén, född 1816 och inflyttad med sonen Karl Filip och döttrarne Alida Hermina, Josefina Magdalena och Anna Elisabet. Bäckmanska butiken övertogs av Amalia Augusta Eleonora Bergman (sedermera fru Jarl Wennergren) för mössaffär. Som andra hyresgäster nämnas smed A. G. Johansson och K. J. Ram med hustru. Kyrkboken 1884-90 upptager fortfarande fru Andrén som ägare. Under denna period överlät hon bagerirörelsen till Karl Aronsson Carlander. Hyresgäst är postskriverskan Ingeborg K. M. Rydén, född i Stockholm 1852. Bageriet flyttades under dess år över gatan, enär handlanden Albin Mattsson hyrde hela undervåningen för sin då nyöppnade manufakturaffär. Under åren 1895-99 står som ägare Alida Herminia Andrén och som hyresgäst handlanden Albin Mattsson. Denne blev sedermera ägare till fastigheten. Vid Mattssons död år 1909 övertogs affären av herr Knut Hjelmberg som också 1913 inköpte fastigheten. Det gamla huset såldes i fjol höst och ligger nu upplagrat på Halvordstorp. På tomten Merkurius 4 skulle nämligen uppföras ett tidsenligt bostadsbygge, det är det ståtliga fyravåningshus som i dagarne tagits i bruk för Hjelmbergs dam- och herrekiperingsaffär.
På skylten står K. Hjelmberg f.d. A Mattssons Manufaktur & Herrekipering. Foto omkring år 1920.