2015-11-17 Dnr SU Carl-Johan Högberg Utbildningskoordinator Kemiska övningslaboratoriet Internationellt kandidatprogram i kemi Bakgrund kemi har under de senaste åren haft ca 30 registrerade studenter varje hösttermin. Antalet avhopp från utbildningen är stort. Under utbildningens andra år är studentantalet ca 8-10 studenter. Av dessa examineras endast ett fåtal (tabell 1). Tabell 1: Antal registrerade och examinerade studenter från respektive årskull. Årskull 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Registrerade 25 12 6 20 15 26 Examen 5 2 0 5 4 2 Då nationella rekryteringsåtgärder har haft en tveksam effekt, har det föreslagits att ett internationellt program skulle kunna attrahera fler studenter. Förutom att öka studentantalet skulle ett internationellt program även kunna attrahera fler studiemotiverade studenter och på så sätt öka genomströmningen. Studentunderlag De länder som främst har ansetts intressanta att rekrytera studenter från, är de länder inom Europa där man tar ut studieavgifter. Även Asiatiska länder skulle kunna vara intressanta, t.ex. Kina. Denna text fokuserar främst på Europa. Kina och Asien är en stor marknad för utbildning, där det finns ett stort studentunderlag. Asien skiljer sig dock så markant från Europa, att det skulle behövas en egen utredning för detta. Den bör i så fall göras av någon som har möjlighet att delta vid de utbildningsmässor som finns i Kina och Asien. En stor fördel skulle vara om det var en person med redan etablerade kontakter i området. De masterprogram som ges i kemi på Stockholms är öppna för betalande studenter från Kina och övriga Asien. Intresset från dessa länder har dock varit tämligen lågt och det är tveksamt ifall ett kandidatprogram skulle attrahera fler studenter. En förklaring till det låga intresset från Asiatiska studenter kan vara att vi inte gjort reklam för våra utbildningar. En annan förklaring kan vara det geografiska avståndet och att studenter från Asien, i den mån de väljer att studera i Europa, väljer mer kända. 1
Inom Europa finns det en ganska stor variation av olika avgiftssystem för högre utbildning. Ett tämligen stort antal länder har inga avgifter alls (samtliga Skandinaviska länder), ett antal länder tillämpar avgiftssystem som varierar för olika studentgrupper eller studieprestation, medan nio länder tillämpar avgifter för samtliga studenter. Detta finns sammanfattat i tabell 2. Det land som tar ut högst avgifter, och som också nämnts som potentiellt land att rekrytera studenter från, är England. Personer som vill studera i England får betala en avgift på upp till 11377 Euro. Systemet är dock unikt på så sätt att avgifterna betalas tillbaka först då studenten har tagit examen och fått en fast minimiinkomst. Tabell 2. Studieavgifter i Euro per land och den procentuella andelen som får stipendier. Bidragsdelen i det svenska studiemedelssystemet räknas som stipendium. Land Avgift Stipendier Kommentar Belgien franskt 0-835 20 Belgien tyskt 100-600 27 Nästan alla betalar 425 Belgien flamländsk 104-620 25 70% betalar maxavgift Bulgarien 59-793 20 100% betalar avgift Tjeckien 20-21 1 Danmark 0 100 Tyskland 0 25 Estland 0-6960 15 Ca 15% betalar avgift Irland 2750-6000 47 60% betalar avgift Grekland 0 1 Ingen avgift på kandidat Spanien 713-2011 27 70% Betalar avgift Frankrike 189 35 65% Betalar avgift Kroatien 657-1324 4 Förstaårsstudenter avgiftsbefriade Italien 192-1125 8 88% betalar avgift Cypern 6824 10 Förstaårsstudenter avgiftsbefriade Lettland 928-3557 12 55% betalar avgift Litauen 934-5241 6 51% betalar avgift Luxenburg 400-800 100 85% betalar avgift Bulgarien 740-5150 22 43% betalar avgift Malta 0 100 Nederländerna 1906 76 100% betalar avgift Österrike 0 15 Polen 41 21 70% betalar avgift Portugal 631-1066 18 100% betalar avgift Rumänien 583-6728 28 38% Slovenien 1210-8188 27 Ingen avgift för heltidsstudier Slovakien 10-1960 12 100% betalar avgift Finland 0 100 Sverige 0 100 England (UK) 10742-11377 56 Avgift betalas tillbaka Wales (UK) 4655-11377 68 Avgift betalas tillbaka Nordirland (UK) 4655 61 Avgift betalas tillbaka Scotland (UK) 2292-11377 69 Avgift betalas tillbaka Island 485 0 2
Lichtenstein 1400 100 Montenegro 500-1000 Norge 0 68 Turkiet 0 30 Även Estland har ett avgiftssystem som avviker från övriga. Har studenten inte klarat 60ETCS på ett läsår har staten rätt att ta ut avgift för icke avklarade poäng. Studenten betalar alltså bara avgift för det antal poäng som inte är godkända efter varje läsår. Övriga länder med relativt höga studieavgifter är Irland, Italien, Lettland, Litauen, Bulgarien, Nederländerna och Slovenien. Flera av dessa länder har dock generösa varianter av stipendiesystem, vilket gör att majoriteten av studenterna inte betalar avgifter. Så är fallet i Litauen och Bulgarien. I Slovenien betalar endast deltidsstudenter och icke EU-medborgare avgifter. Samtliga länder inom EU har någon form av stipendie eller studielånssystem för högre studier. De flesta är behovs, prestationsbaserade eller en kombination av dessa. Intresset för internationella kandidatprogram i Sverige På Svenska och högskolor ges ett antal kandidatprogram som vänder sig till internationella sökande. Ansöknings och antagningsstatistik för internationella kandidatprogram inom naturvetenskap presenteras i tabell 3. Antalet ansökningar till utbildningarna är relativt högt. Vid urval 2 är det dock bara ett fåtal studenter kvar. Detta är de studenter som har bekräftat sin plats i urvalet. Tabell 3: Ansöknings och antagningsstatisktik för internationell antagningsomgång för internationella kandidatprogram. Program Lärosäte Termin Sökande 1a-handssökande urval 2 vt16 172 138 Biomedicinprogrammet Skövde ht15 144 36 11 biomedicin KI ht15 490 342 8 Matematikerprogramm et matematik naturgeografi Linneunivers itetet Lunids ht15 127 22 10 ht15 214 127 11 ht15 178 112 22 ht15 154 83 4 ht15 167 54 1 ht15 100 17 0 3
inriktning mot kemi inriktning mot molekylärbiologi Kandidatprogram fotoner och neutroner universiet ht15 149 44 2 vt15 117 86 10 vt15 1 0 0 biomedicin KI ht14 306 205 5 Matematikerprogramm et matematik naturgeografi inriktning mot kemi inriktning mot molekylärbiologi Linneunivers itetet ht14 66 18 9 ht14 176 114 12 ht14 159 102 13 ht14 167 96 2 ht14 110 36 1 ht14 69 16 2 ht14 88 32 2 ht14 76 54 15 Tabell 4. Genomsnittligt antal registrerade studenter per hösttermin för fyra av kandidatprogrammen i tabell 3. Utbildning Genomsnittligt antal registrerade studenter (Lund) ca 15 matematik (Lund) ca 15 biomedicin (KI) 10 Life science () 10-12 I tabell 4 redovisas antal registrerade studenter på fyra av de program som presenteras i tabell 3. Programmen är geografiskt spridda från södra till norra Sverige. Samtliga program registrerar 10-15 studenter varje hösttermin. Det är rimligt att anta att det är möjligt att attrahera ett motsvarande studentantal till ett kandidatprogram i kemi på Stockholms. Samtliga lärosäten i tabell 4 kommer att fortsätta med att ge programmen på engelska. Studenterna på programmen kommer från hela Europa. Inget land kan sägas vara 4
överrepresenterat. Någon enstaka student är betalande från Asien. Studenterna presterar, enligt företrädare för utbildningarna, från medel till bra. Sociala aspekter och resurser för att rekrytera internationella kandidatstudenter Till skillnad från masterutbildningar är ett kandidatprogram treårigt. Efter ett kandidatprogram läser de flesta även ett masterprogram. I praktiken rör det sig alltså om en femårig utbildning. En masterutbildning kan läsas vid vilket lärosäte som helst i Europa och det är fullt möjligt för en student byta efter kandidatexamen. De flesta studenter som idag läser på kandidatprogram på Stockholms ser utbildningen som femårig. Att flytta till ett annat land under så lång tid för att studera är ett stort steg för en person i 20-årsåldern. Längden på utbildningen och åldern på eventuella sökande skiljer sig från de studenter vi får hit inom Erasmus och de som börjar på våra masterutbildningar. Erasmusstudenterna är i allmänhet på utbyte en termin. Masterstudenter är några år äldre och har redan studerat kemi i några år, vilket gör att de har en helt annan grund för sitt beslut att flytta till Sverige och studera. En annan faktor, som med stor sannolikhet påverkar möjligheten att rekrytera europeiska studenter är bostadssituationen. Inom Erasmusutbytet får studenterna hjälp med att ordna bostad. För ett antal studenter räcker inte bostäderna till och i dessa fall får studenten ingen bostad. Dessa studenter tenderar att avstå från att studera i Stockholm. Presumtiva studenter på kandidatnivå är yngre än Erasmusstudenter och saknar erfarenhet av sstudier och av att söka bostad. Vill man rekrytera studenter från andra länder bör det finnas ett stöd för bostadssökande, liknande det som finns för Erasmus. För att vara ett attraktivt alternativ bör vi i princip kunna erbjuda boende till alla internationella studenter som börjar studera hos oss. Ytterligare en aspekt som bör beaktas är hur rekrytering av studenter med svensk gymnasieutbildning skulle påverkas av att programmet ges på engelska. En möjlighet är att programmet skulle attrahera fler studiemotiverade studenter. Ett annat scenario är att de studenter som söker programmet idag skulle välja andra utbildningar. Den studentgrupp vi har idag på kandidatprogrammet skulle få svårare att klara sina studier. För att attrahera studenter till ett internationellt kandidatprogram bör det även finnas en väl genomtänkt strategi för information och rekrytering. På KI och på har man ingen egen lokal rekryteringsverksamhet för de internationella programmen. Rekrytering och marknadsföring sköts istället inom ets centrala marknadsföring. Om denna skiljer sig från motsvarande verksamhet på Stockholms har inte undersökts. Bedömer man att en satsning på ett internationellt kandidatprogram medför ett behov av en egen lokal rekryteringsverksamhet, så kommer arbetsuppgifterna inte att rymmas inom den informatörstjänst som finns på KÖL. Uppdraget, som skulle omfatta information, rekrytering, samt att hjälpa studenter med bostad uppskattas till en heltidstjänst. Slutsats Utifrån det underlag som presenterats, kan inte studierektorsgruppen rekommendera att ge kandidatprogrammet på engelska. Frågeställningen är väldigt komplex och det finns många frågor som i dagsläget är obesvarade. Studierektorsgruppen anser därför att det är motiverat att utreda frågan vidare. 5