5t l'o bok. 3021. \ -7111 1rondhchn

Bergvesenet 5t l'o bok. 3021. \ -7111 1rondhchn,.............,. Rapportarkivet Bergvesenet rapport nr Intern Journal nr Internt arkiv nr Rapport lokalisering Gradering 7300 600:73 Kommer fra..arkiv Ekstern rapport nr Oversendt fra Fortrolig pqa Fortrolig fra dato Nordland Nordland Tittel Øksfjords Jernmalmsfelt i Lofoten, Nordnorge Forfatter Tegengren F.R! Dato Ar Nov 1952 Bedrift (Oppdragsgiver og/eller oppdragstaker) Stållbergs Grufaktiebolag Kommune Fylke Bergdistrikt 1: 50 000 kartblad 1: 250 000 kartblad Lødingen Nordland 12322 12323 Svolvær _ Fagområde Dokument type Geologi Geofysikk Råstoffgruppe Rastofftype Malm/metall Fe Forekomster (forekomst, gruvefelt, undersøkelsesfelt) Tindmalrnen Vogts stoll Lillestoll Svartmalmsstoll Øvre Storstoll Nedre Storstoll Sammendrag, innholdsfortegnelse eller innholdsbeskrivelse Rapporten er basert pa et kort besøk og andre arbeider gjort i feltet. Det gis en historisk oversikt. Forfatteren har en beskrivelse av andre Fe-forekomster i omradet fra Bogen til Salangen. Det er et hundetals malmkropper men fleste av disse er små og for det meste fattige. Det pekes pa at driften i 1875 og utover ikke førte til noen varig drift. Øksfjordforekomsten ble oppdaget i 1903 og det ble med mellomrom gjort undersøkelses arbeider fram til 1948. Bl. annet er det gjort geologisk kartlegging, magnetiskemålinger.diamantboring er blitt foreslått. Malmen inneholder bade magnetitt og jernglans. Analyser viser ca 30% Fe og 2-5% Mn, lite S og P. Til et malmdyp på 75 meter (til Vogts stoll) er det bregnet en tonnasje på 118 mill tonn. Det konkluderes med at dette malmfeltet er det største på Fe i Lofotenområdet. Oppredningsproblemene er enna ikke løste.

á

t5ksfjords JÄRNNALMSFÅLTI LOFOTEN,NORDNOROE av F.R.Tegengren (HArtill6 kartor) 11 InlednIng På uppdragav StAllbergsGrufveaktiebolag besiktigadøjag under tre dagar1 julidetta jarnmalmafalt.efteråterkometenmeddelade jag vederborandemuntligenalna intryckav fyndighøtenoch erholl då 1 uppdragatt utarbetaøn ulfinrligskr1ftligrapport,basørad såvalpå egnalakttagelsersom på tidigararapporteroch kartor samt bvrigatillgingligakållor.syftetmed rapportenangavsvara att den skulletjanatill ledningfbr bedbmandøav fyndighetens økonoalskavårdeoch exploateringembjligheter. Underdettaarbetes fortgånghar det framgått,att malmfaltetsmajligheter1ckekunna becusmasisolaratfnr sig utan måste aes mot bakgrundonav situationen1frågaom hala døn vldstracktanordnorskajarnmalmsprovins som detsammatillhör.narfnrkrivdesratt omfattandestudierav den befintliganorskafacklitteraturen. En farteckning15varsamtliga kållor,som kommittillanvandning,finneebllagd1 alutetav dennarapport. Bølågenbet MalmfAltetår belagetn om 68de breddgraden,vid innerstaandan av,5kefjord, en fjordav ca 2 mils lingd,som från S intringeri Hlnneya,den atnrstaav narna1 Lofoton-Vesterålenarklpslagen. AirmastestarreorterAro Svolvaer1 W och LedIngeni E; till varderaår avståndat ca 6 m11. I administrativthanseendetillhnr områdetl8dingenhørredav Nordlandsfylke.(karta1). SjAlvamalmfyndighetenliggerpå syd- och netaidorn av det branta,967 h8gafjilletvestpolltind(karta2) och gå 1 dagen på 330 till 800 m hnjdnver havet.vid fotenav fjalletar god och skyddadhamnplats,och vattendjupet1 fjordanar tillfredsstallandeutom i nårhetenav SomersaetungefArhalvAgetill mynningen,dar øn del uppmuddringoch eprångningerfordraafnr att tillåtapassageav 20 fots fartygvid helgyatten. En nackdel Ar att fjordeninnantørdet grundapartlettillfryseromvintrarna och liggerisbelagdca 6 månader,varfnron isbrytarebleven8d vandigfbr sjunrbindelsensuppratthållandeunderden kallatre. tiden. Om sålundaden geografickabelagenhatenmed hansyntillut-

2. fraktsmbjligheterna måstebatecknaseom gynnaam,ar fyndighetens topografiskalage i brantaoch flerstadeeotillgångligafjällatup synnerl1genofbrdelaktigt,då harigenomunderabkningsarbetena f5revårasoch utvinning1 dagbrottar utesluten. Nistoriskbversikt Den tidigastundersbktablandden nordnorekamalmprovånsens talrikamalmfyndigheter var Naeverhaugen,som 1875 och årendarefterblevfbremålfbr sival vetenskapligaetudiersom tekniaka utredningar,vilkadock icke leddetillnågonvaraktigverksamhet Fbret1 bbrjanav 1890-taletstartade efteromfattandeførsak och utredningarett engelektbolagfbr exploateringav det stbreta malmfaltet,belageti Dunderlandsdalen. DettafaretagjasteIgångsåttandetav exportenover den ungefårsamtidigtanlagdajarnvågen Klruna-Narvikgav impulsentill en verkligarnmalmsfeber1 dessatrakter,vilkenvaradeheladet fbrstaårtiondetav 1nnevarandeårhundrade.EnskildapersonersåvAlsom nygrundadebolag med både norekaoch utlandskaintressenterprospekteradeoch skarptebverhela det valdigaområdet,och ehurude allrafleeta fbretagenaldrigleddetill någongruvdrift,hadedock deraskortvarigaverkeamhetdet goda med sig,att den bidrogtill kunskapen om malmprovinsensomfattningoch kannedomen om de enskildafbrekomsternaskaraktaroch storlekefbrhållanden. De fleetamalmkropp na - dereeantalvlsadesig kunnaraknas1 hundratal- vieadoeig vara små,fbr det mestafattigaoeh delvisalldeleeobetydliga, och efternågrakortaår av høgt spandafbrhoppnlngarnedlades det ena fbrobketefterdet andra. De storafbretagenvoro,fbrutomdunderlandebolaget, det evens bolageta/ 0fotens malmfalt,som igångsattebrytningoch anrikning av BogenfAltetpå nordeidanav Ofotenfjorden,samtdet tysk- Agda SalangenA/S, som OppnadsSalangentaltet langre1 norr,på gransenmot Tromefylke.Dunderlandblevtillfbljdav anriknings evårigheteroch diversetekniskamiselyckandenett dundrandø fieskooch driftennedlades1912 eftermiljonfbrlueter. Ettfbrs6k på 1930-taletatt åtarupptegaverksamhetenblev kortvarlgt, och faltetbvergavsdefinitivtav engelemannian infbrden tyska ockupationenav Norge.Efterkrigeslutetevertogsmalmfaltetav norakastaten(ranagrubera/s),som underåren19424945 grundligt undersbktedeteamma,1 syfteatt dtrpåbaseraett modernt jarnverk- med vad tramgångvetavi Annu icke.salangenfaltat, varsmals dockkundeanrlkasmagnatiekt,kilem aldrigordentligt 1 gångoch øvergave1913,emedanrånalmensagesha hållitendast 15-22% jarn,bogenfaltetdrevelangst,anda till 1940,och blev

3. den stbrstamalmproducesiten med ea total sligproduktion av wer In 450.000ton,men till fbljdav den låga jitrnhaltsn, ca 20 %, blev 11115utbytet endast25 % av rimelmenoch företagetgickmed storafbrluster. Mod atörroframgångdrevsgruvanmeloyvaern om KinnOya,vilken llksom 4,ksfjordsfaltet tges av NordiskGrubekoapagn1A/S.DIr kuna de man utskrtdaen sxportabelmalmmed 50-52% Mirnhalt,utgbrande oa 70 % av rånalmenevikt. Brytningenhells1 gånginda till 1930 och gruvanhade då produceratca 340.000ton exportmalm.till bolagetoandragruvegendom,rtsfjordsflatat, skalljag strax återkomma. Alla 8vrigafbretaghade getttapptredanomkring1912efter att i bastafall ha lyckateproducsranågratusenton malm.det etbratamlaslyckandetsynesha drabbatdet hollandskabolag,saa vid Nadmorenpå Austvågby(8 om Hinney)på utllindska expertersinrådanhadeuppförtanlaggningarfbr tillgodogbrande av miljont111 gångarav malm,medandessa slutligsnkrympteeammantillea 30.000ton. okefjordsfyndigheten upptlicktes år 1903 av rsnlappenola Andersen (sedermeraslaktare1 Ledingen),som erbjedsittfyndtill NordiskGrubskompagni.NlaanOjdmed den hittelenav endast50 kronoreom han rhall,rbjödhan emellerti dtreftersammafynd t111 advokatr.n.b.schjelbsrg1 Bode,eom underfleraår isbicts gbrabolagetbatittningsratten etrldig,men alutligenferlorade processenmot det sistnamnda. NordiskOrubekompagn1bedrovfrån och med 1904flerakr framåt omfattandeundersøkningar1 formav jordrymningaroch stollar, de fbrartrb o_rlottandeav Tiadmalmerna,de senarefbr Oppnandøav den s.k. Stollmalmmn.Fyra stollaranlades:?jersstorstollpå 33810 hajd 8.h.,oa 30 m lång,utgåendefrånvilkenmalmensutetracknin fastøttlldeemed filltortoch tvirorter;nedrestorstollpå ca 300 w, ca 90 a lång,avseddatt triffasammamala på dennanivål Svartmalmostollen på 537a nlvå,ca 40 m långfor Oppnandeav stt annatmalmutgåendseamtlilleetollenpå 403 a nlvå,troligenavseddatt drivaainda fram tilltindmalmenmen bvergivenvid en llngdav endastca 25 a. En topografiskartaöver det aulmtbrand områdetmed omgivaingaruppriittadee 1912 av lantattareegeberg. UnderfbrstavirldskrigetillkomVogtsatoll,anlagdpå 660a nivå for Oppnandøav Tindmalmen,ca 75 m lång,och magnetlakamat. ningarsamtaystematiskprovtagningoch karteringav huvudmabannu utfbrdeeav ingenjorn. Rosån,medanbvrigamalmfyndi traktenun. dersøktesav inzenj8rn. Paularud.NordiskGrubekompagnisintressen hadc vid sammatid Overtaglteav SttllbergsGrufveaktiebolag r

som 1919 ocksålåt førlånganedrestorstollca 30 m 1 syfteatt Avon med dennastollnå framtill Stollmalman,vilketdockicke lyckades.ferst 1939 planeradesatt fortsattaunders8kningarna, och en koamiselonav tre sakkunniga,direkt8rj. Jobanssonfrån Fosdalenoch IngenjörernaK. Xutbergoch 8. Paulsrud,besiktIgak dø malafaltetoch RutberguppgjordedArefterett forslagtill undereaknings-och tillredningearbeten. De befintligasollarna utd8mdes,enår de blivitanlagdapå svårtillgångliga och rasferliga stellen.i stalletforesloghan två wya stollarplat.orter, fbrbindeleeschakt och diamantborrhålf8r en beriknadkoetnadav 700.000kronor.Nagnetiskamatningerpå den oundørsoktaostra delenav malmflatetutf8rdessammahøst av bergelngenjerf. Mogen 11 sen.dot kort darpåutbrutnakrigetførhindradesedanallavidare arbsten.tankenpå ett Aterupptagandøha-dedock Inte slappts,och 1948 bøstsktes5ksfjord(jamteovrigagruvegendomar)av Stalberge bolagetsledning. Som experterundertidigarear hadeanlltatsprofessorj.n.l. Vogt 1907och 1918 samtbargmlstare0. Morelius1 Nora 1908,av vilkaden senare,f8rmodligenpåverkadav bolagetsgeologc. More ton, hemfellåt en ganakalåttvindigoptimismbetraffandefaltets tillgångaroch majligheter. Gøologisk8veralkt 5kafjordefiltet Ar en av de talrikajarnmalmsfyndigheter, som ligga etreddaover ett vidatrecktområdeutmednordnorgeskust, från VefsenstraxS om 66te breddgradon1 sedertill nårhetenav Troms8invid70de brøddgraden1 norr,øn långdutstrackning av mer An 50 mil. Utefterdennavåldigalångdfordelaaig fyndigheterna pi två soner:den detra,huvudsonen,f8r det mosta fsljandekustøn av fastlandet,den vistratridande1 dagenpå Lofoten-Vestø ålensokedja(s.karta1). Geologlektoch tektonisktgruppera sig tyndigheternautmedvar sln storsynkllnal1 diulkalsdoniska fjållkedjan.på den Ostraliggade redan1 historlennamndastore ta av demt det valdigadunderlandefiltet 1 Renaområdet,NaeverhaugenN em Salten,Nårja11-Bogen1 Ofotenoch Sa1angenlingrei X. Den våstr*sonen,vars seldredel befinnersig på havebottnen, dykerupp på Vestvågoy1 Wd och kaa feljasmot MS Over 01ms8y, Auetvågdy,Ninn8yoch Langeytill Senja.Utmøddennaligga,jamte hundratal smånrekomater,smorten,nadmorøn,kaljord,fiskefjordet5ksfjordoch Neleyvaer. Malaprovinsenuppbyggesav starktvieckadesedimentav våxlan. de metamorfosgradjaatebasiskaoch swraintrusivbergarter. 4.

5. ehure in3eenee eem ett led i ien kaledoniseefjällkerjanår den malmeeraneeformetioneneeleer icke med sekereetkembro-silurisk; een knn ockee vare on djupt m:dveceadoreeambriskleeerserie. Såden den freetreeeri den linirigareomvendlodeeetzenen sammenseetesden av glimmerskiffrar,kvartsiter,kelkstenaroch eolomitr. Intrusionerav ljus m-enit(trondheimit)eenomeetta den starkt veceade och mur eller mindre brant uppresta lseerserlen. een järnmelmsferendehorlsontenanslutor sie nåra till kalkstens-och dolomitlaeren,men skiljesfran eesaema av nåera meter mektie glimmerskifferbankar.järnmelmsherleronten kan stundom feljes utan avbrott kilometervismed en måktighetvarierande fren något tiotal till ett hundratalmeter. I de flesta fall utee- 41 res den av en kearts-jernelaneskiffersv itabirittypmed mer eller mindre maenetitinblandnin,men i vissa freliehotor(naeverhaugen Håfjell)år den vackert ranlie, baståendeav vexellagrendekvarts-. och jårnelannekiktocn visar då en slående likhetmed den svenska eergslegene"torrstenar".ekernmineral,såsom pyroxen,amfibol, eranat och eeldot äro ofta ferhanden,men sterre ceernlagersaknas. nj sellan upptreda flera parallellemalmlager. I vad mån uppdelningenpå skilea smäkropperberor på ursprenglieeavbrott i. malmeedimentationenaller år en feljd av utvalsnlneoch sendorsli ning uneer vecknineserocessenmåste larnnasderhån. Jernhalten, som nåmnt ineeendei bele jerneleesace maenetit i variurandeproportioner,år även i de rikaro partiernai reeel f a here ån 3j foefereeltenår medelhee, (),e6-:),ee, svavelhaltenfer det mesta nyeket låg (1,/l-e,e3 och tetanheltenobeetydlig(ee,l i. eaneenheltenår i de flesta fyndieheterna,serskiltde kvartsrikas te, mycket låg (),1 W men i några av dem, såsom vid Håfjelletoch )smarki efoten,kan den stiea till 13 och dår.. ever, men inar då till st:e-redelen i maneenrikaskarnmineral, /3130111 epessartin,dannemoritm.fl. een vestra malmflrandezonen på hofotenarkipolagenskiljer sie mud aveeeede på bergarternasomvendlin'aeradstarkt från den estra. Veleiea mnssiv av uneer veckninesperiodenoch benare intreneda,olta titanmalmferandeerenstenar(lofotengabbro)åritadkommo en så betydandetemperaturhejningi bergereneenatt bergarterna i stor utstrecknineeranitiserades,varvid det mobiliberade eranitmaterialetdels kverhkevin situ, dulzem eångar och edr0r enomtremelebereerunden. sådan omvanelinesprocessfersiegar lått mud de flesta leriea och kelkiea sediment,medan rena kvertieteroch kelketeeersaet jårnmalmerferhålla siee resistentaoch kvarbli som dar eller bzeettstyceeliknande partier nere no; i sitt ursnrunglieaskick. Så 1ir ferhållandetvid

fjord,dår kvartsitiskaskikt,en del kalketeneriester och framfor allt jarnmalmenbevarats.igenkinnllgaaro ocksåen del förnodligensuperkrustalagr8nstensbankar. Veckningen,deformeringe och senderslitningenvartillkommosenareførkastningar ha hir ocksåvaritvåldsammare,så att ett såkertfaststallandeav de stratigrafiskasammanhangenså gott som omajliggjorts. Någon geologla kartahar jag dirforicke kunnatåstedkommapå de få dagarsom stodotillmitt fbrfogandelej hellermogensensom disponeradeover långretid kundøgöramera An att pi sin karta inlargaspriddafårgklickarfor iakttagnabergarter. Det Ar sålundaj att farundrasig 8ver,att de "plutonistiskt"installdageologer professorernahj. SjOgranoch J.H.L. 4# Vogt som 1 bbrjanav detta århundrade,f8re den modernemetamorfoslaransgenombrott,studeradedessajarnmalmer,uppfattade dem som ur en granitmagmautsondradedifferentiationsprodukter trotsatt randningenbereddedem en hal del huvudbry.klarare såg redandå professorp.j. Holnquist,som bestamthilvdadederas sedimentåraureprung. 6. nig,mer iksfjordsfyndigheterna Det våsentligar8randedettamalmfåltsgeologiskainramning och aalnens karaktarhar redan1 ovanståendeövereiktblivit framhavt,det återståren del kompletterandeuppgifter. Malmatråket(sekarta 3), ellerrattaremalmstråken,-ty det flonsåtminstoneskenbarttvå beståav ett flertalskildamalmkroppar,vilkassidostenar deleen blotitkvartsit, delsen syenitinkleptitliknandebergart,delsen mede1grovtillgrovkorellermindreflaariggranit,som stundomfoljørutmed malnkroppan,stundomsynesbildabvertvarandegångar.reeterav øtt kalketanalagerantrliffaspå malmsonen sydostrasida.av grønstenarses både øn trol1gensuprakrustalaafibolitisksådan och intruelvgabbro,genomvilkenbergart(enligtsjagren)nedre Storstollønfrandrivits.Den malmfbrandesonsnhar formenav en mot ME 8ppenbåge,ett valdlgtdubbeltj, varsnordvastrakorta skankelbildasav de båda,tatt Intillvarandrafbrl8pandeTindmalmerna,deaa ombajningav de oa 60 a frånvarandrabedagna Stoll-och Svartmaimernasamtdesa syd8stralångaakinkelelv två ca 100-300a trlavarandrabelagnastråkav huvudeakligen glinoamagnetlakamatningarkonstateradøsmaroppar,av vilka endastett par ha utgående1 dagen.formationensidostupning, sma uppa på Tindenår ca 60 mot MW, Andras1 ombejningantill 400 mot ME 1 Stollmalmenoch till andeles flacki Svartmalmen. I de tå blottningarna langreosterutar stupaingenlikalødes Vockaxelntyckee1 regellutaaat141,eannågonutpraglad

stånglighethar jag ej IskttagIt.Huruvidamalmkropparnaureprung ligentillhhrtøn och sammastratigrafiskahorinont,sos sedan, såsomantytts,deformeratsoch avskurltsav gångaroch förkeste ningar,ellørom frånb8rjanjarnsedimentationen fördelatsig på två ellerfløranlvåer1 lagerserien,kan numeraej avg8raa.i varderafalletar det emellertldklart,att någotregelbundetoch oetörtdjupgåendehos malmkropparnaickekan paraknas. Studerarman malmetråketmøra i detalj,(sekarta4), di talar ea 1akttagelsetbr att Tindmalmeparallellerna utggradø båda akanklarn av ett och sammm1 U-formbajtlager,nimllgen det taktumatt den vid aidanav den egentligamalmenupptrådands fatt1gajarnglanakvartsiben i den 8vre,nordvåstraparallellen 11 år belageni malmlagretahangande,msdanden I den nedre,aydöstraparallellen befinnersigi liggandet.argumentetir dook ickeavggrandt,ochpå vilketdjupen eventuellombeljnisg kan 111 finnasår omöjligtfbrutelga.det tbretallersom om dønnedre malmenakullekilaut dar den avarskåresav Vogta stoll,medan den 8vre,ehuruavsmalnad,annu finnsblottad1 en jordrymning oa 30 m långramot S. BrantenmellanTindealmerna ochstollual senir otillgångligså att man ej kankonstateraom ettavbrott førellgger,men den långaakarningenmellanlilleatollenoch Svartmalmatollen før øndasttattigjarnglanakvartsit. N8j11ghsten av ett sambandmellanstollmalmenoch Svartmalnen finnessom sagt Aven. De egentligamalmlagrenpå Tindenoch vld Stollønha en jarnhaltav oa 30 % jamtenågra% mangan,ds Intilldessaliggan de lagrønav jårnglanskvartsit hållaondast15-20% jarnoch obetydligtmangan.de sistniendakunnadart8rur brytvårdhetsay punkthelt lanas ur rakningen.sjalvamalmenhar en ytterettydlig och skarpskiktnlng,den bestårav ungefårcontimatertjocka 11 randerav 8vervigandejarnglans,vaxellagrandemad likatjooka randørav overvågandekvarte.en del magnetltår inmångii jarnglansen,och I dennailksomocksåi kvartsenførekommavax1ande inblandningav amfibol,epldot,gul granat(spessartin)och stallvisblekrødrhodonit.i8rutomi desea sistatanda manganrika allikatmineralingåraven,av anrikningstbrsaken att døma,øn avsevarddel av manganensos lsomorfinblandningi jarnaineralen. Den malmblottning,som benihents"svartmalmen",innehålleri sjalvaverketickenågonstårreproportionav magnetltin Bvriga malmkropper. En år 1918føretagensyetematlekprovtagningav Tind-och Stollmalmernsgav foljanderesultat(se kartorna4 och 5): 7.

1.1-i. 3 33,14 2(i,:-,-3 hy..i-.4 1,94 :',,'7 1 1,94 r N., pår ril 1 a1 1en : 7 :34,5',.).:::.1,,-,..., t.,, 8 27,1')?,13 `,,,2 )0.?,j01 9 26,.Å3 3,67 ),23..) ),-112 -,,,.1.1 11 27,5^) (,,.!,3, '362 _:, 12 12.3.J.å it.,..,5/ ).396...,...)16,.e.delual 26,.il. 5,17 ',3'-'6 -.),'1'7 3..,6 34 T,22 J. q.33 ; ' ;2;tul..1,21.?.12A. 24,64 2,91.:',216 ;,331. 2(,56 3,16 J,2)3,,.:11 26,1"; 2 ',,.. "'tl ' 2 tnn 2r-,.98 2JAZ j.4.131..j...1.2..l. yde` 26,I;t1 3,.)1.),296 3,,:1)6 lys av»ent-1) dcss r kan i n av naci.ar, to11rn:1men: 65,711 ;t.-3)46,2 '3,93,92 12 )3 1,51 Ja 6,25 2 '5 1,59 ";22 99,47 invld Och.1,tol1.rna, vic',cn hln.:,jn OCi ti. cr, vi nade

Fe 9. T1ndmalmang LIT gande 18,52 0,95 0,203 0,303 " 18,14 1,02 0,192 0,015 hangande 23,33 1,32 3,134 0,j0 n 16,30 1,16 0,082 0,03 19,80 2,48 0,204 0,003 s an 16,76 2 21 3,138 0,003 Stollen,hAngen 15,68 0:99 0,145 0,002 liggen 11,80 0,50 0,123 0,002 malmsonen1 faltets8strafortsattningsynsaicke fora 111 någramalmkropparav sammahalt som 1 W, Andasttvå analyser Ureligga harifrån Inmutning1 PO 1141 och 2 23,96 2,77 0,248 3,027 "torenzensgang" 25,62 3,95 0,385 0,004 Malmtillgångar 11sakerberakningav CksfjordfA1tets tillgångarar givetvls ombjligpi grundav avsaknadenav alla direktadata rdrandemalmkropparnasutstrackningmot djupet.varfördennafaktorhar Ar sarsklltoberaknelighar 1 det foregåendeframhållits.man får darførutgå frånmycketförsiktigapremisseroch hålla s1g enbarttill vad som kan antagasfinnasinomfyndighetensytliga delar. Tindmalmernasutgåendeår ju någorlundavil kant tackvare tolv tvårdiken,och StollmalmensgrAnser1 ett horlsontalsnitt Aro likaledeskonetateradegønomunderjordiskablottningsarbete Malmareornakunnasålundai båda fallenganskasåkertuppmitas. Ifrågaom T1ndmalmernab8r dock observeres,att milmbredderna uppmattai horisontalprojektion på Rosinskartab11 58r mwt, emedanmalmlagrens och bergytansstupningaro nira vinkelratamot varandra.de uppmåttabreddernab11 bår 1 sjilvaverkett.o.m. mindrean de verkligamaktigheterna,och fbr att från dan uppmattabreddenkommatill den verkligabredden1 ett horisontalplanblir korrektionstaktorn i dattafall så storsom ungefar 1,5. Se nedanståendeschematiskaprofill lirmaw fredd #0/7.5 Ai(2/72 -- Car

111 dessakommedockatt SvartmalmenAr alltf5rofulletindigtblottad,och de små fattigamalmkropparnai faltets5stradel kunnaickemedråknas blandaktuellatillgångar.på karta4 har jag ftrutommogensens hållobservationor inlagtefterposånskartatind-,stoll.och Svartmalmarnasamtantyttmalmkropparnai. sterenligtmegonsens tydningav de magnetiskaindikationerna, vilkaåtergespå karta 6. F5ljandetabellger en sammanstållning av Tind-och Stoll. malmernasstorlekef5rhållanden: Milmkropp Långd MAktig.Stup.Medel-Horison.hitmalm het ning bredd talares pr m avsankn. 411 Tindmalmen,øvre 296 13,8 600 15,8 4700 16.410 " nedre 225 7,9 600 9,1 2100 7.300 Stollmalmma 104 10,3 40 15,5 1600 5.60 TindmalmernaberAknadened till Vogts stoll,vilbenigenomsnittbefinnersig 75 m underderasutgående,skullesålundainnehållaca 1.800.000ton rimalm.på grundav riskenfbr storaras från uren och bergeti hangandetvore emellerti dagbrytningotank bar, och avdragmåstegbrasfbr ett såkerttak,kanske25 m, varf5r siffranreducerastill 1.200.000tén. IngenjbrK. kutbergansåg t.o.m.störredølønav dettamalmpartioåtkowligt.pbrutsatt att Stallmalmenutan stbrningarfortsåttertill100 metersdjup under stollnlvån,sku1leden innehålla560.300ton råmelm.att dessutombetydandekvantiteteranstå1 dessamalmerunderovan antagna djupgrånserfår vål tagasfbr givet.att blottaoch tillred bli en långvarigoch dyrbarprocedur.dia. mantborrningfrån dagenår namllgenuteslutentillfbljdav topografienoch stupningsfbrhållandena, och darfbrerfordras fattandeoch dyrbarastollarbeten.ingenj5rhutbergutdbadesom namnt 1939 alla befintligastollaroch fbrsslog1 stillettvå nya sitdanaden ena från lbipligtstalleca 30 m 5.h.fbrst1 5stlig,sedani nordligriktningfram till Tindmalmerna,vilken skullefå en långdav ca 1500 a; den andrafrån den flackaplatån på fjålletsbetsidaca 330 m 5.h.med øn långdav ca 1000m. Dossutomfbresloghan fbrbindelseschakt mellenstollarna,stigorter,diamantborrhåls.a. och beraknadøkostnadernafbr det hela till 700.000kronor,en siffrasom mad hansyntilldagenspenning vårdø såkerligenmåstemer ån fbrdubblas. Sammanfattningoch slutsatser 'Itsfjorde jarnmalmøfiltpå fjalletvestpolltindhar ett geografiektgynneamtlågø 1 nårhetenav lamplighamnplats,men ditsstopografiskalagemed utgåendenabelagnahbgt uppe i branta 10.

fjallstup maete bstecknas som ofordslaktigt. Malmene jarnhalt år också lag, endast ca30 %, och då stbrrs delmn av densamma upptrader i form av jarnglans, kan den 1cks anrikas billigt med vanliga magnetiska metoder. La manganhalt av 2-5 % fbrbåttrar i någon mån dess kvalitet, men en avsevard døl av decsamma år bunden 1 8111ketform oca komme vid anrikningen att gå fidrlorad. S;osfornalten Ar re-. lativt h5g, ca 0,2 *, svavelhaiten dåremot mycket lag. Under de våldsamma tektoniska störningar, som drabbat dessa traktar ha malmkropparna 1 stor utstrackning deforaerats och slitits imar, så att omfattande undersbkningsarbeton erfordras fôr utrbrandø av malmfaltets tillgangar och explosteringemdj11gnetsr. På nuvarande stadlum kan man endast preliminart uppskatta dø någorlunda sakert kanda tillgångarna till ott par miljoner ton råaalm. Hartill komas betydain de sannolika och mi5j11ga tillgångar. Sør man på I.Utsfjordafaltsts position 1 fbrhållande till bvriga fyndighater 1 den vidstrickta nordnorska jarnmalmsprovinsen, fram- 11, går att detta malmfalt Ar Cet storsta inom Lofotensonen, man att 1 kustsonen finnas flera fyndigaster av bistydligt stbrre dimensioner, såsom Dundorland, BogeasHåfjell och Salangen. Vid de två sistnamnda, dar man startat verssamheten med fbrhoppnlng att rdmalmen skulle hålla ca 30 %jarn, viaads den sig dock i stallet vid verkl1g bryt - ning vara endast omkring 23 %, alltaå hopplöst lig. imdast Dunder. land intar både kvalitativt och kvantitativt øn abrstallning och har nligt senare års omfattandø undsrsøkningar påvisate hålla for det planerade jarnverket vid Mo i Pana fullt tillrackliga tillgång, ar med mera An 30 % jarn. Anr1kningsproblemet lar dock annu ej vara fullt tillfredsstallande 18st. Llknande anrikningssvårigheter komme val också iksfjordsmalmøn att erbjuda, och depe enda fbrdel skulle då bestå i manganhalten, vilken emellertid icke Ar tillrackligt h8g fbr att varderes vieentllgt hogre kn motsverands tillskott i. jarnhalt. Malmer av betydlig% hogre manganhalt aro också kanda i Ofoten: vid Osmark ooh fbrande ca 10 % mangen. Denna ingår visserllgen 1 skarnmineral, men dit malmmineralet Ar magnstit, kan enbart genom magnetisk anrikning erhållas ett avfall med bortåt 20 %mangan. Det fbretaller darfer - så vitt man enbart av dessa fakta kan dbea - som om någon efterfrågan på iksfjordsmalm från Ranajarnverket icke vore att paräkna utan som om aveattning för denna malm må. te sbkas på exportmarknaden. Huruvida den med hansyn till alla ere forderliga dyrbara tillredningsarbsten och anlaggningar kan produce ras till konkarrensmåssig kostnad undandrar sig mitt bedbmande. Stocksund 1 november 1952. F.R. Tegengren 11.

ALTrycktaekrifter: 1. Asklund,8. En återblickpå den svenskafjdlikedjefornkningen. Geol.F8ren. F'irh.68 (1946),e. 245. 2. But;ge,J.A.V. Pana gruber.geologiekbeskrivelsev jernmalmfelten1 Dunder. landsdalen.norgesjeol.undere.nr 171, Gslo1948. Foslle,8. Håljelleinu1den I 0foten0f,1dens sedlmentaerejernemanganmalmer NorgesGeol.Unders.nr 174, Oslo 1949. Geijer,P. ContrIbutIonsto the geologyof the SydvarengerIron ore deposlts.geol.fören.rbrh.33 (1911). 5. HolmquIst,P.J. DIskussIonelnligg 1 anslutningt111hj. Sjøgrensföredragom jarnmalmernai Lofoten.Geol.tOren.Farb.30 (1908),s. 259. Lund,W. 111 Ranagruber.Tidskr.f.Kjemi, Dergvesenof Metallurgl,1950, s. 106-110. L'sfquist, H. hrokoustsattoch kemisk-metallurgiska utløsningsfre8kfbr mangani eilikatmalmfrånbasttjarn.teka.tidskr.1946.8. 885-893. hicolal,g. ble normegischena.senerse.zeitsch.f. prakt.geol.1914, s. 49-83. Sjagren,Hj. The geologicalrelationsof the ScandinavIanironores.Trans. hat.inst.min.eng.1907. s. 878-946. Sjögren,Hj. Om jarnmalmornai granitpå Lofotenoch om parellelletrukture hos de randigatorretenarna.geol.faren.y8rh.30 (1908),9. 352,-385. Stelsner,A.W. Das 4senersfeldvon Nativerhaugan. BerlIn1891. Gtören,p. Manganhaltigmagnetitfra nemarknaer Liland1 Ofoten.Nyt Mag. f. Naturv.41 (1908). Vogt,J.N.L. Det nordligenorgesbergverksdrift.kristiania1902. Iogt,J.H.L. Uber magmatischeauesondierungen von Lisenersin Granit,Ze1te. I. prakt.0.01.15 (1907),s. 86. Vogt,J.H.L. Norgesjernmalmforokomster. NorgesGeol.Unders.nr 51, Kristiania1910. Vogt,Th. 81dragtill fjeldkjedenstratigrafiog tektonik.geol.f8r. F8rh.44 (1922).

Vogt, Th. Traøkk av Harvik-Ofotentraktens geologi. Norsk Geol. Tidesk1ft 21 (1941) Norges Officielle Statistibk, BergverkedrIften, 1901-1949. Oslo. lis Otryckta rapporter: Norollus, 0. Hsakrifning och beråkning r5randø jitrnsa1msferøkosaterna vid t}gss fjorden på Hind5en i Vesteraalen 1 Norge, tillharande A/S Nordiske Orubskompagni. Knutebprg, Nora 28/21908. Rosin, N. Bøskrivning till karta 5ver 3gsfjorde jarnmalmsfarekomet, belagion / Ledingen herred, Nordlanda amt. Ogsfjorden 12/71918. Vogt J.H.L. tigefjord, rapport. Trondhjøm 27/71918. Paulsrnd H. Beskrivning 5ver fyndigheter beligna 1 omgivningen av 1gefjorde.. filtøt. Ludvika 1191919. Johanseon, J., Rutbørg, K., Paulsrud, S. bgafjorda gruvor. Diverse obeervatloner och kalkylør. Pjgafjord och Ludvika 21-28/71939. Mogensen, I. P.M. rbrandø de geologiska f5rhållandena vid Vestpolltind. Ludvika 12/10 1939. Dalhaemar, S. P.M. frånen røse till A/S Nordiske Grubekompanis fyndigheter 1 Nordnorge 17-21 juni 1948, Ludvika 28/6 1948. 2 brøv från direkter J. Johansson# Foadaløn, t/11 direktør K. Mossberg, Ludvika. 16/3 och 20/3 1939., fra Kartor: Kgebørg, 111 Kart over Vestpolltind m.m. jernmalmfelter. Lodingen hørred, Nordlands amt. Upprattad 1912.6kala 1:4000. N. Karta 5ver Nisfjords gruvor, belligna 1 Lbdingen herred, Nordlands amt. Upprittad på grund av Ildre karta samt egna matningar i jull 1918. Skala 1800. Mogensen, F. Kopia av magnetiak vertikalintensitetekarta enligt matningar 1 auguati-septembør 1939 vid Vestpolltind, Lbdingen hørrød, Nordlands amt. Skala 1:2000.(Originalkartan i skalan 1:800).

/ fl Kart over jernmalmforekomsteri Nordlands amt og den sydvestredelavtromsø. a a so*a 0.* Forekomster av Dunderland Salangen. typen. 0o.go co. Forekomster av øksfjord Fiskefiord-typen. lz! 219 I # sal Forekomster med jernrik malm. at Ab Titanboldige jernmalmforekomster. t Kobberverk og kisgruber.

K arta iver dfr sijo rdsmalms fc.i/t Lad/rgen herreil Nord/ands itylke Vestpoutind Sam narlädd från bdtgare hartor ev Igeberg N Rosén och r mlogensen av F R. Tegengren. Skala 1:4000 700 ZI1 600 600 500 500 400 412., Wool.s..W011 eisety 11 1% d `C:M. Storsro Seart- ' z 7 Melm,bleiled,ads. Mafinhorisont, eni magn.karla, hypolehsk Ghtronersktikr, kvertsd Gmnslen, froligen elirthetv Grend,syenti Nedre / SttirVor,/, 1

4 TIndmalmen rhan. Slcals120,10 3 c=t' OF C-D _Tvcirproftler

Slollmalmerna Plan. Skala1.2000 Pratil malmsto/len Ca543m dli Alecke Storsto t". Ca..100m 0/i an

ei.

fl *4, 4.45 il 0 - ;.4/ fl 0..., --- - 1-._. 4 1 %. /...,.:-.. I %. g...._ 1, 4 _ I I I I 1 t. fl /j».,...i' t..,,...44e4427.44.4/44/444. I 4,444.4~4/4/1447 : 1 / - st n P 4 54 fl Se 111/ lir ø.14 /14 P, 'i..-r.... /4 -./*./4 - - Atopla av magnelisk ke enligt nuibuizgar i aus -.A;ot/JUSnit VESTPOLLTIND Iddfrtgen lieneed /Yonllands amt Skata tatat