ÖGAT Drugwatcher PÅ LÄKEMEDEL kritisk värdering av läkemedel utgiven av Södra läkemedelskommittén 01 MARS 2006 NR 130 Nya kloka rekommendationer av läkemedel i Stockholms län Sammanfattning från Kloka Listan Forum 2006 av Eva Andersén Karlsson, docent, överläkare, Vo Medicin, Södersjukhuset, ordförande Södra läkemedelskommittén. Motiveringar till Kloka listans val finns på wwww.janusinfo.se Kloka Listan Forum är en återkommande konferens för att presentera de årliga förändringarna i Kloka Listan och uppmärksamma behovet av långsiktig kvalitetsutveckling inom läkemedelsterapin. Innehållet ska inspirera deltagarna till fortsatt aktivt arbete bland kollegor runt om i de olika medicinska verksamheterna för evidensbaserad och kostnadseffektiv läkemedelsbehandling. I årets upplaga av Kloka Listan finns endast smärre nyheter i läkemedelsvalet. Några exempel är ramipril (Triatec) som nu finns i generisk form och tillhör förstahandsmedlen vid både hjärtsvikt och hypertoni. Amlodipin (Norvasc) ersätter felodipin (Plendil) som alternativt förstahandsmedel vid ischemisk hjärtsjukdom och andrahandsmedel vid hypertoni, på grund av nu vunnen bättre evidens. KLOKA LISTAN LÄKARVERSION 2006 Rekommenderade läkemedel vid vanliga sjukdomar LÄKSAK Stockholms läns landsting Ytterligare ett exempel är att sertralin (Zoloft) som i generisk form nu finns upptaget bland förstahandsmedlen mot ångestsyndrom på grund av minst lika god dokumentation som citalopram. Nedan följer några axplock från konferensen med tonvikt på presentationer som belyser läkemedelsvalet i Kloka Listan. Ytterligare referat finns under Nyheter på www.janusinfo.se ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL Ansvarig utgivare Eva Andersén Karlsson Vetenskaplig sekreterare Christer von Bahr Informationsläkare Per Hedman Redaktionssekreterare Sten Ronge Marknadskoordinator / Layout Åsa Overgaard Ann Ahlbom Sundqvist Redaktionsråd Eva Andersén Karlsson Christer von Bahr Margareta Carlström Per Hedman Marianne Jägestedt Malena Jirlow Sten Ronge Åsa Overgaard KONTAKT Telefon 08-737 32 60 Dolores Persson Telefax 08-737 29 26 E-post sodralakemedelskommitten@sll.se Hemsida www.janusinfo.se Postadress Södra läkemedelskommittén Box 17533, 118 91 Stockholm Internpostadress Läkemedelscentrum, Fatburen 2 Magnus Ladulåsgatan 63 118 27 Stockholm
ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL MARS 2006 Det har visat sig viktigt att Kloka Listans rekommendationer är integrerade i elektroniskt beslutsstöd vid läkemedelsordinationen. Detta kommer att visa vägen för hur vi ska få ut kunskap i vården betonade betonade Lars-Bertil Arvidsson, utvecklingsdirektör i den nya organisationen Forum för kunskap och utveckling inom Stockholms läns landsting, (Sll).. Bakom tillkomsten av Kloka Listan ligger ett mödosamt arbete inom expertgrupperna att söka upp nyckelstudier avseende effekt och säkerhet för de läkemedel som ska bedömas. Förslag med motiveringar föreläggs Läksak som fastställer Kloka listans innehåll. uppgick kostnadsökningen till drygt 3 %. De största enskilda kostnadsökningarna står specialläkemedel som, etanercept (Enbrel), faktor VIII, betainterferoner och infliximab (Remicade) för. För sju år sedan var det basläkemedel tog tätplaceringarna. Hur har Läksaks Kloka Råd för effektivare läkemedelsbehandling följts under året? Några råd går att följa upp i läkemedelsstatistiken Andelen generiskt omeprazol har ökat, liksom tiaziddiuretika och andelen simvastatin av statiner. Andelen angiotensinreceptorblockerare (ARB) av ACE-hämmare och ARB borde däremot ha minskat men det har snarare blivit tvärtom. Några andra läkemedel som ökat mycket är diabetesmedel och kombinationsantiastmatika. Var ligger morgondagens utmaningar inom läkemedelsterapin frågade sig Björn Wettermark. Enligt en sammanställning från WHO 2004 i Priority Medicines kommer resistenta bakterier högst på listan följt av pandemisk influensa, sekundärprevention vid hjärt-kärlsjukdom, diabetes mellitus, cancer, stroke, HIV-AIDS och tuberkulos. Antibiotika vid akut bronkit? Behandlingen av akut bronkit belystes av Urban Hellgren, ordförande för Läksaks expertgrupp för infektionssjukdomar. Diagnosen ställs kliniskt och orsaken är oftast luftvägsvirus. Bakteriell etiologi konstateras hos färre än 10 %. Ändå får hälften av patienterna antibiotika, och hälften av dessa behandlas med tetracykliner, framförallt doxycyklin påpekade Urban Hellgren. Förskrivningen av luftvägsantibiotika i Stockholms läns landsting följer årstidsmönster. Pc-V dominerar. Enligt en metaanlys från Cochraneinstitutet, ger antibiotikaterapi jämfört med placebo något kortare hostduration (0,6 dagar), mindre ofta hosta vid uppföljning och mindre ofta utebliven klinisk förbättring. Detta måste balanseras mot kostnader, biverkningar och risk för resistensutveckling. Expertgruppens slutsatser är att det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av patienter med akut bronkit inte har någon avgörande betydelse för sjukdomens förlopp. Antibiotika kan dock övervägas till immunosupprimerade patienter och till patienter med kroniska hjärtsjukdomar, framförallt om inte pneumoni med säkerhet kan uteslutas. Hur kombinationsbehandla vid astma? Kloka listans rekommenderade behandlingstrappa vid astma innehåller tre steg: Steg 1 är kortverkande ß2-stimulerare, och tillägg av budesonid är steg 2. Som steg 3 rekommnederas tillägg av långverkande ß2-stimulerare, visade Bo Billing, ordförande i Läksaks expertgrupp för luftvägs- och allergisjukdomar. Fasta kombinationer mellan dessa anser expertgruppen aldrig vara förstahandsalternativ. Motiveringarna till valet av läkemedel i Kloka listan finns publicerade på www. janusinfo.se, ofta tillsammans med litteraturreferenser. Det framgår också vilka som har deltagit i besluten, framhöll Carl- Olav Stiller, docent i klinisk farmakologi, och som har varit redaktör för årets Kloka Listan. Tre procents ökning 2005? Utvecklingen av läkemedelskostnaderna tycks plana ut konstaterade Björn Wettermark från Apoteket AB. Under 2005 Det är visat att rutinmässig antibiotikabehandling av patienter med akut bronkit inte har någon avgörande betydelse för sjukdomens förlopp. En noggrann dostitrering och utvärdering av vardera substansen ska ha genomförts innan kombinationsläkemedel övervägs av följsamhets och eller enkelhetskäl vid behandlingssteg 3. Separata inhalatorer för ß2-stimulerare och inhalationssteroid ska förskrivas i första hand och alltid initialt. Det medger större flexibilitet i dosering och bättre anpassning av medicineringen till rådande lungfunktion, konstaterade Bo Billing. Vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökstopp den enskilt viktigaste åtgärden. Det minskar sjukdomens progresshastighet och hosta/slemproduktion. Inhalationssteroider påverkar inte sjukdomsprogressen, sa Bo Billing. Läkemedelsbehandlingen med antikolinergika och långverkande ß2-stimulerare syftar
forts. från sida 2 till minskad dyspné. Antikolinergika, inhalationssteroid och acetylcystein kan minska exacerbationsfrekvensen. Uppföljning görs kliniskt med frågor avseende dyspné och exacerbationsfrekvens. Man bör undvika polyfarmaci. Hjärt-kärlrekommendationer Fler hjärtsviktspatienter bör få behandling med ACE-hämmare och betablockerare, sa Paul Hjemdahl som är ordförande i Läksaks expertgrupp för hjärtkärlsjukdomar, som citerade de nya såväl svenska som internationella behandlingsriktlinjerna vid hjärtsvikt. Ramipril och metoprololsuccinat har båda god dokumentation vid hjärtsvikt liksom enalapril och bisoprolol, enligt expertgruppen. De fanns båda redan tidigare på Kloka Listan men för andra diagnoser. Man bör eftersträva dokumenterade måldoser, framhöll Paul Hjemdahl. Nytt i årets upplaga är att rekommenderade måldoser vid hjärtsvikt finns angivna i listan. Viktigt att starta med låga doser och höja gradvis med ledning av patientens svar och tolerans. Rekommenderade som tillägg till ACE-hämmare vid måttlig hjärtsvikt NYHA II är bisoprolol och metoprolol. Effekt och säkerhet måste följas upp. Spironolakton 25 mg per dygn är rekommenderat tillägg till furosemid eller tiazid, särskilt vid svår hjärtsvikt (NYHA III-IV) Det finns god evidens för spironolakton vid svår hjärtsvikt och priset är mycket förmånligt jämfört med det nytillkomna alternativet eplerenon. Enbart vid ACE-hämmarintolerans bör angiotensinreceptorblockerare övervägas och vid hjärtsvikt är rekommendationen i så fall kandesartan (Atacand). Vid förmaksflimmer eller som tillägg vid svår svikt kan man överväga digoxin och warfarin. Målblodtryck vid hypertoni rekommenderas vara <140/90 mm Hg. Vid diabetes mellitus eller njursjukdom är målblodtrycket <130/80. Ofta krävs kombinationsbehandling. Se också Rekommendation för behandling av hypertoni på www. janusinfo.se. I första hand rekommenderas således tiazider och/eller ACE-hämmarna enalapril eller ramipril. Patienter med diabetes mellitus med eller utan nefropati bör behandlas med ACE-hämmare. I andra hand rekommenderas kalciumflödeshämmare. Amlodipin (Norvasc) har nu fått ersätta felodipin på grund av bättre evidens vid hypertoni. Betablockerare metoprololsuccinat, rekommenderas också som andrahandsmedel. Vid indikation för blockad av renin-angiotensinsystemet men då ACEhämmare inte tolereras, kan angiotensinreceptorblockerare övervägas och då föreslås kandesartan (Atacand) eller losartan (Cozaar). Fler hjärtsviktspatienter bör få behandling med ACE-hämmare och betablockerare Enklare dosering av ASA Trombyl 75 mg/ dygn rekommenderas nu vid alla indikationer utom förmaksflimmer. Det gäller även efter akut hjärtinfarkt förutsatt att en effektiv laddningsdos, 500 mg buffrat ASA (till exempel Magnecyl Brus) har givits akut. Fortfarande rekommenderas dosen 320 mg/dygn vid förmaksflimmer. ASA försvarar sin plats som rutinmässig trombocythämmare Som profylax mot venös trombos i samband med kirurgi är dalteparin (Fragmin) likvärdigt med enoxaparin (Klexane), framförde Hans Johnsson, ordförande i expertgruppen för antitrombotiska läkemedel. Även för behandling av venös trombos och lungembolism är medlen likvärdiga. Fragmin är etablerat preparat för behandling av venös tromboembolism inom Sll. Waran är det enda godkända anti-vitamin K-medlet i Sverige. Warfarin har en väl dokumenterad effekt mot venös trombos och lungembolism liksom som förebyggande medel mot stroke och perifer artäremboli. Detsamma gäller vid förmaksflimmer, mekanisk hjärtklaffsprotes eller annan kardiell embolikälla liksom som sekundärprofylaktiskt medel efter hjärtinfarkt. Det finns en osäkerhet i rekommendationen av ASA: Inga studier har pågått längre än 2-3 år, påpekade Hans Johnsson. Det finns inga utsättningsstudier. Det finns heller inga prospektiva studier på äldre eller vid nedsatt njurfunktion. Evidensen är också lägre vid diabetes mellitus liksom hos kvinnor. Det råder också osäkerhet vid kombination med ACE-hämmare. Med tanke på blödningsrisken rekommenderas inte lågdos ASA som primärprofylax utan riskfaktorer. Kombination med andra trombocythämmande medel som klopidogrel, NSAID och SSRI ökar risken för blödning, varnade Hans Johnsson. Om indikation saknas, om biverkningar eller risken för biverkningar överväger bör behandlingen avslutas eller riskfaktorer för blödning åtgärdas.
ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL MARS 2006 forts. från sida 3 Nytt avsnitt om läkemedel i samband med njursvikt Hos patienter med njursvikt är det viktigt att beakta behandling av blodtryck, blodlipider, diabetes mellitus, hyperfosfatemi och anemi, sa Carl-Gustaf Elinder, ordförande i expertgruppen för medicinska njursjukdomar, när han presenterade det helt nya avsnittet om läkemedel vid njursjukdomar. Man måste också ta hänsyn till risken för hyper- eller hypokalcemi, sekundär hyperparatyreoidism och acidos samt att rekommendera minskat proteinintag, påminde Carl-Gustaf Elinder. I Kloka Listan rekommenderas i första hand enalapril vid behandling av njursjukdom och hypertoni för njurskydd. Blodtrycksmålet är < 130/80 mm Hg. ACE-hämmare är förstahandsval och angiotensinreceptorblockerare (ARB) andrahandsval vid intolerans mot ACEhämmare. Värdet av multifaktoriell intervention vid typ 2-diabetes poängterades utifrån en aktuell studie. Därmed kan risken för nefropati, retinopati och neuropati minskas. Vid typ 2-diabetes och nefropati har ARB rapporterats ge likvärdiga resultat som ACE-hämmare i prospektiva multicenterstudier. Hur väljer vi insulin? Förekomsten av diabetes mellitus ökar kontinuerligt, vilket hänger samman med livsstilen. Viktigast är att förhindra uppkomst av typ 2-diabetes. Fysisk aktivitet, normalvikt, samt ett midjemått under 88 cm för kvinnor och under 102 cm för män är gynnsamt för att minska risk för hjärtkärlsjukdom. När väl diabetessjukdomen blivit manifest är god metabol kontroll viktig för att minska symtom och för att förhindra utveckling av diabetiska komplikationer. Behandlingsmålet anpassas individuellt till varje patient. Behandlingen är multifaktoriell, förutom god glukoskontroll är det viktigt med blodtrycksbehandling (målblodtryck <130/80 mm Hg). ACE-hämmare, främst enalapril, rekommenderas i första hand. Lipidsänkande behandling är ofta indicerad. Förstahandsmedel är simvastatin. ASA-profylax bör övervägas. Hos män bör man eftersträva normal kroppsvikt med body mass index, BMI idealt under 25, BMI över 27 är däremot för högt. För kvinnor är BMI under 24 idealt, och värden över 26 för högt. Återkommande råd om livsstilsförändringar som rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet samt bra kost är primära åtgärder. Insuliner på Kloka listan är Insulatard som medellångverkande insulin (NPH) och Mixtard, Humalog Mix och Novo- Mix som medellångverkande insuliner eller insulinanaloger med snabbt insättande effekt. När insulinbehandling påbörjas är NPH-insulin förstahandsval som basinsulin. Det finns ingen anledning för patienter med välreglerad diabetes mellitus av såväl typ 1 som 2 och utan allvarlig hypoglykemiproblematik att byta från NPH-insulin till långverkande insulinanalog som glargin (Lantus). Se också www.mpa.se liksom ÖGAT nr 119/2002 om insulin glargin. Teststickor av glukos ger lika hög kostnad för landstinget som insulinerna. Expertgruppen har därför på www.janusinfo.se publicerat dokumentet Rekommendation för egenmätning av glukos. Utifrån detta har ett informationsmaterial skapats för läkare och sjuksköterskor. För att reducera kostnaderna har sex typer av blodsockermätare med teststickor upphandlats av Sll för 2006. Endast dessa kommer att lämnas ut kostnadsfritt. Valet av blodsockermätare har skett utifrån funktion, kvalitet, pris och miljökrav. Sertralin rekommenderas nu vid ångestsyndrom Ångestsyndrom beskrivs som rädsla, exempelvis paniksyndrom, specifik fobi, social fobi, tvångssyndrom, posttraumatiskt stressyndrom, generaliserat ångestsyndrom, sammanfattade Nils Lindefors, ordförande i expertgruppen för psykiatri. Ångestsyndrom kostar samhället stora pengar, framförallt indirekta kostnader. Det drabbar under en livstid 25 % av befolkningen. Utifrån SBU-rapport 171/2005 rekommenderas på Kloka Listan i första hand citalopram eller sertralin (Zoloft) i generisk form. I andra hand vid paniksyndrom eller tvångssyndrom rekommenderas klomipramin. Vid depression finns citalopram som förstahandsmedel. Rekommenderade medel i andra hand är venlafaxin, klomipramin eller mirtazapin. Den totala förskrivningen av protonpumpshämmare bör minska Förskrivningen av protonpumpshämmare (PPI) fortsätter att öka i Stockholms läns landsting mätt i dygnsdoser DDD, noterade Daniel Schmidt som är ordförande i expertgruppen för gastroenterologi. Totala förskrivningen av PPI bör istället
ÖGAT PÅ LÄKEMEDEL MARS 2006 forts. från sida 4 minska. Man måste i högre grad beakta att PPI ges på korrekt indikation. Provbehandla inte vad som kan vara funktionell dyspepsi, rådde Daniel Schmidt. Redan efter viss tids behandling kan utsättning försvåras av reflektorisk hypersekretion av saltsyra. Rekommenderad PPI är sedan tidigare generiskt omeprazol, konstaterade Daniel Schmidt. Det finns inga dokumenterade kliniska effektskillnader mellan förekommande PPI. Stockholmsmodellen för klok läkemedelsbehandling Läksaks ordförande Lars Gustafsson, avslutade symposiet med att rekapitulera de hittillsvarande satsningarna i Stockholm för en klokare läkemedelsbehandling, den så kallade Stockholmsmodellen. Det handlar om att omsätta evidens i klinisk praxis. I läkemedelsstrategin inom Sll prioriteras fortbildning och kommunikation liksom elektroniska tjänster och uppföljning. För detta finns ett centralt expertorgan för läkemedelsrekommendationer, Läksak med 23 expertgrupper samt Stockholms läkemedelskommittéer som bedriver verksamhetsnära fortbildnings- och andra kvalitetsutvecklande aktiviteter på läkemedelsområdet. Det datoriserade stödet för att förenkla förskrivning och uppföljning ska leda till att kunskapen rinner ut i pennan, framhöll Lars L Gustafsson. I den nya Forumorganisationen för kunskap och utveckling med Läkemedelscentrum, finns goda förutsättningar för att integrerad fortbildning och kunskapsstöd inom läkemedelsområdet ska kunna ska vidareutvecklas. Läkemedelsverket satsar på hjärtsvikt Björn Beerman, som är informationsansvarig på Läkemedelsverket, introducerade projektet Handen på hjärtat - från ord till handling. Målen med satsningen är att öka följsamheten till nya hjärtsviktsrekommendationer från Läkemedelsverket och europeiska riktlinjer se www.mpa. se. Syftet är att tidigare fånga upp och diagnosticera patienter samt öka allmänhetens kunskap om hjärtsvikt. Detta skall leda till optimal utredning och behandling. Läkemedelsverket samarbetar i detta projekt med läkemedelskommittéer, SFAM - Svensk Förening för Allmänmedicin och Hjärt-lungfonden, berättade Björn Beerman. Biverkningar är en viktig orsak till inläggning på sjukhus Sjukhusinläggningarna på grund av läkemedelsbiverkningar har ökat i Stockholm enligt en tidigare rapport, klargjorde Ulf Bergman, professor i klinisk farmakologi. Problematiken har inventerats i en ny Fokus-rapport inom Medicinska Programarbetet. Automatisk tillgång till patientens hela läkemedelsförteckning, förenklad elektronisk biverkningsrapportering, utvecklat elektroniskt förskrivarstöd, regelbunden läkemedelsrevidering och mer fortbildning av läkare och sjuksköterskor var några av rapportens slutsatser. Ändrad subvention av syrahämmare Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har granskat subventionerna för läkemedel som används vid sjukdomar som orsakas av magsyra och har beslutat om förändringar. Förändringarna avses gälla från den 1 maj. Beslutet är dock överklagat för några läkemedel vilket gör att några behåller sin subvention tills annat beslutats av domstol Subventionen avses enligt LFN kvarstå för följande läkemedel: Omeprazol (med generiskt varunamn) Pantoloc Nexium HP Nexium Bara vid konstaterat sår i matstrupen eller då andra PPI inte ger tillfredställande behandlingsresultat Cytotec Bara vid förebyggande av sår orsakade av NSAID Subventionen avses enligt LFN försvinna för följande läkemedel: Lanzo, överklagat Pariet Losec, Losec Mups Några H2-blockerare, överklagat Andapsin, överklagat Gaviscon Novaluzid Patienter med recept eller dosrecept (ApoDos) på läkemedel som inte längre ingår i läkemedelsförmånen, får betala hela kostnaden själva. Alternativt får de be om nytt recept på subventionerat läkemedel. Förändringarna i subventionen gäller alla recept, även de som har utfärdats tidigare än när beslutet träder i kraft. Den här granskningen av subventionen av läkemedel vid sjukdomar orsakade av magsyra är den andra i LFN:s genomgång av subventionerna inom hela läkemedelssortimentet. Den första avsåg migränläkemedel. Den presenterades i februari 2005. Syftet med genomgångarna är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt det vill säga om behandling med läkemedlet kostar en för samhället rimlig summa pengar i förhållande till de hälsovinster som läkemedlet ger. För detaljerad information om beslut av läkemedelssubventioner, se www.lfn.se.
Kalendarium MARS Nu är det nytt år och Kloka Listan 2006 har lanserats. Den kommer i år i fyra versioner: En version för läkare, en för patienter, en för läkemedelsförråd samt en för alla sjukhus i Sll. I detta nummer av Ögat på läkemedel presenteras några nyheter tillsammans med några andra aktualiteter från Kloka Listan Forum. Vi nämner också om resultatet av Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) genomgång av syrahämmande läkemedel som lades fram i januari. Vid Lfn s granskningar av olika läkemedelsgrupper prövas huruvida läkemedel som skrivs ut på recept ska subventioneras inom läkemedelsförmånen. Syftet med genomgångarna är att bedöma om ett läkemedel är kostnadseffektivt. Riksdagens prioriteringslinjer för Hälso- och sjukvården säger att patienter med de största medicinska behoven ska ha mer av sjukvårdens resurser än andra patientgrupper. Lfn har nu som exempel funnit att behandling av lindriga former av halsbränna och sura uppstötningar inte är prioriterad och har därför beslutat att H2-blockerarna förlorar sin subvention. Av samma skäl kommer också Gaviscon, Novaluzid, och även Andapsin att inte längre vara inkluderade i förmånen. Besluten gäller från 1 maj 2006. Det innebär att patienterna får minst tre månader på sig att kontakta sin läkare och begära nya recept på läkemedel. Mycket är på gång inom läkemedelsområdet. Södra Läkemedelskommittén har två huvudkampanjer i vår. Vår informationsapotekare Sten Ronge presenterar boken Akut internmedicin för förskrivare vid vårdcentraler och kliniker. Nästa informationskampanj är FAS-UT praktiska råd vid utvärdering och avslutning av läkemedelsbehandling. Christer von Bahr, professor i klinisk farmakologi fortsätter med läkemedelsgenomgångar på olika äldreboenden och sjukhem. Äldreprojektet med fortbildning inom området äldre och läkemedel och utvärdering av datoriserat kunskapsstöd (DaKS) pågår under våren och sammanställs under sommaren. Här har Södra kommittén initiativet och fungerar som huvudansvarig för projektet. Vår kurs i Äldrepsykiatri utom demens som leds av Karin Sparring Björkstén, informationsläkare i kommittén, är nu I-puls-certifierad och går av stapeln vecka 19. Update om läkemedel varje fredag på Södersjukhuset röner allt större intresse. Inledande tema under våren har haft genusaspekter särskilt belysta. En nyhet på Vo Medicin, Södersjukhuset är att e-recept kommer att införas under våren. Detta har vi längtat efter länge, och förskrivarna får då också tillgång till Janus fönster. Det kommer att underlätta läkemedelsförskrivningen så att ordinationerna inte bara blir tydligare utan också ännu klokare. Väl mött i vår i våra aktiviteter! ONSDAG 08, KL. 17.00-20.30 TEMA: Behandling av akut stroke PLATS: Fatburen 1, Stora Nassa, Västgötagatan 2 MÅLGRUPP: Neurologer, internmedicinare, kliniska farmakologer FREDAG 10, KL. 12.15-13.00 invid personalmatsalen,hjalmar TISDAG 14, KL. 08.30-16.30 TEMA: WORKSHOP Läkemedelsgenomgång för bättre läkemedelsterapi PLATS: Fatburen 2, rum 031, Magnus Ladulåsgatan 63 A MÅLGRUPP: Team med läkare och sjuksköterska FREDAG 17, KL. 12.15-13.00 invid personalmatsalen,hjalmar FREDAG 24, KL. 12.14-13.00 invid personalmatsalen, Hjalmar FREDAG 31, KL. 12.15-13.00 invid personalmatsalen,hjalmar MAJ 08-12, KL. 08.30-16.30 VECKOKURS, MÅ - FRE TEMA: Kurs i Äldrepsykiatri utom demenser PLATS: Läkemedelscentrum, Magnus Ladulåsgatan 63 A MÅLGRUPP: ST-läkare och specialister inom geriatrik, allmänmedicin och psykiatri verksamma i Stockholms län Eva Andersén Karlsson Docent, överläkare, vo Medicin, Södersjukhuset Ordförande i Södra läkemedelskommittén