De socialdemokratiska kvinnornas riksdagsvalprogram Var på alerten. systrar! SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOR

Relevanta dokument
Vi väntar inte. Jämställdhet nu!

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Hur står det till med jämställdheten i landet? Jämställdhetsombudsman Jukka Maarianvaara Mariehamn

Motioner till partidagen 2016

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Valprogram SAMOK:s valprogram inför riksdagsvalet (5)

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Svenska Kvinnoförbundets. mål för regeringsperioden

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

Minska löneskillnaderna mellan könen.

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL

Jämställdhet i siffror

UTSKOTTETS BESLUTSFÖRSLAG. Motioner till partidagen 2017

FRAMSTÄLLNING OM UPPTAGNING I HJÄLPSYSTEMET FÖR OFFER FÖR MÄNNISKOHANDEL

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Valplattform. Vi ser en annan framtid. För oss handlar politik om att längta efter en annan framtid.

NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017

Verksamhetsplan 2017

TEHYS FYRA PUNKTER TILL DEN NYA REGERINGEN

alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten

Barnens Rättigheter Manifest

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-26

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

Jämställda löner för Sverige framåt

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

Kontinuitet på lärstigen småbarnspedgogikens betydelse för den fortsatta utvecklingen. Gun Oker-Blom, direktör, Utbildningsstyrelsen

Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Jämställdhets- och mångfaldsplan för Rinkeby-Kista 2017

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

Handikappolitisk plan Upplands Väsby kommun

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS. strategi

Program för social hållbarhet

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Program för ett integrerat samhälle

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Världens bästa medborgarorganisationsverksamhet. STEAs strategi

Extremism och lägesbilder

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Policy för Hållbar utveckling

Tipspromenad. Fråga X

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

Barnkonventionen kort version

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

FOTO: LIISA HUIMA Boendegärningar.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Den finska välfärdsmodellen

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

1 Varför behöver vi hållbar utveckling?

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

När hände det? Likabehandlingspussel

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering gällande personal på Docksta Friskola 2018/2019

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

Funktionshinderpolitiskt program

Vänsterns Receptbok för Jämställdhet

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

Barnkonventionen tillerkänner barn medborgliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Den innehåller fyra grundprinciper:

HEM, TRO, FOSTERLAND Värt att kämpa för.

Lidingö stad hälsans ö för alla

I riktning mot barn- och familjeorienterade tjänster

RÖSTA FINLAND TILLBAKA

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Transkript:

De socialdemokratiska kvinnornas riksdagsvalprogram 2019 Var på alerten systrar! SOCIALDEMOKRATISKA KVINNOR

Sosialidemokraattiset Naiset Socialdemokratiska Kvinnor i Finland Social Democratic Women in Finland www.demarinaiset.fi Broholmsgatan 18 20 C, 00540 Helsingfors www.facebook.com/demarinaiset #demarinaiset #valppauttasiskot Grafisk design: Anneli Velho 2018

Var på alerten systrar! De socialdemokratiska kvinnornas riksdagsvalprogram 2019 Jämställdhet ökar välbefinnandet och välståndet i samhället, vilket samtidigt ökar familjernas välbefinnande. Jämställdhetspolitiken ska vara långsiktig och konsekvent, så att människor med tillförsikt kan planera sina liv och grunda familj. De växande inkomst- och förmögenhetsskatterna, hälsoskillnaderna, fördelningen av utbildningen och ojämlikheten i arbetslivet är de främsta förändringskrävande utmaningarna för jämställdheten. Den växande ojämlikheten kuvas och fördelarna av den ekonomiska tillväxten riktas till barnen. En flexibel modell för familjeledighet införs, som gör det möjligt att förena arbete och familjeliv i familjerna på ett smidigare sätt. En väl genomförd reform har en positiv inverkan på småbarnsmammornas ställning i arbetslivet samt på löneutvecklingen och pensionerna. 3

Allmänna målsättningar Regeringen förbinder sig till att främja jämställdheten mellan könen i regeringsprogrammet, budgetprocessen och alla större reformer. I regeringspolitiken beaktas på ett övergripande sätt målen i FN:s Agenda 2030 för en hållbar utveckling. Minst hälften av regeringens ministrar är kvinnor. Finansieringen av politiska kvinnoorganisationer och kvinnoorganisationernas takorganisationer tryggas. Regeringen utarbetar ett jämställdhetsprogram och under regeringsperioden en jämställdhetsrapport. Finlands nästa EUkommissionär är en kvinna. 4

Likvärdiga tjänster och vård för alla i stället för hälsobusiness Social- och hälsovårdsreformen måste genomföras på ett hållbart sätt som beaktar likabehandling. I stället för omfattande privatisering och centralisering måste säkerställas, att var och en får likvärdiga och individuella social- och hälsovårdstjänster enligt sina egna behov. Tjänsterna måste också vara lättillgängliga för dem som behöver dem. Effekterna av social- och hälsovårdsreformen på jämställdheten mellan könen måste bedömas. 5

Jämställdhet i familjerna Ett omfattande socialskydd står på en ekonomiskt stark grund när en så stor andel personer i arbetsför ålder som möjligt är i arbetslivet. Alla beslut som fattas i samhället ska bidra till familjernas välbefinnande. Varje familj är annorlunda och varje familj har också sina egna utmaningar i vardagen. Varierande familjeformer och ett fragmenterat arbetsliv förutsätter mer flexibilitet och förnyelse. Den röda tråden i familjepolitiken är att förbättra förebyggande, avgiftsfria lågtröskeltjänster för barnfamiljer. Det är viktigt att familjerna får väl fungerande tjänster i rätt tid och i rätt omfattning. Inga familjer lämnas ensamma. 6 Familjeledighetsreformen genomförs genom en förlängning av föräldrapenningsperioden och för pappor kvoteras en större del av föräldrapenningsperioden. Minst en tredjedel av den tillgängliga föräldrapenningen är pappans kvot och en del kan delas fritt mellan föräldrarna. Tidpunkten för föräldrapenningen skulle sträckas ut i enlighet med familjernas behov ända fram tills barnet nått grundskoleåldern. I reformen beaktas regnbågsfamiljer och ensamförsörjare. Den subjektiva rätten till heldagsvård återställs till att gälla alla. Gruppstorlekarna på daghemmen minskas (en skötare per sex barn över 3 år). Småbarnspedagogiken övergår gradvis till att bli avgiftsfri.

Rådgivningssystemet ses som en offentlig tjänst. Barn med funktionshinder garanteras tillräckligt med dagvårdsplatser och yrkeskunnig handledning i småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogik och rehabilitering erbjuds vid behov hemma, inte enbart för en grupp utanför hemmet. 7

Ett självständigt och värdefullt liv är en mänsklig rättighet under hela livet En bra äldrepolitik beaktar den åldrande befolkningen i all verksamheten; ålderdom är inte bara en social- och hälsovårdskostnad. Ingredienserna för ett bra åldrande består av delaktighet, påverkansmöjligheter, upprätthållande och främjande av funktionsförmågan och hälsan samt en trygg levnadsmiljö. Pensionärsfattigdomen är verklighet också i Finland. Enligt pensionsskyddscentralen finns i Finland nästan en halv miljon pensionärer som lever under den officiella fattigdomsgränsen. Av pensionärsfattigdom lider speciellt kvinnor, eftersom kvinnornas arbetspension i medeltal är 590 euro mindre i månaden än männens (källa THL). En befattning som äldreombudsman inrättas i Finland. I kommunerna måste inrättas en tjänst som äldreombudsman. Antalet skötare i åldringsarbetet ska vara tillräckligt, till exempel sju skötare per tio 8 vårdbehövandes under ett arbetsskift. Tillräckliga resurser tryggas också för hemvården. I stället för centrering av äldrevården ska tjänsterna skräddarsys enligt individens behov. De tillåtna mängderna läkemedel som ersätts av FPA återställs från en månad till tre. Ersättningsandelen för diabetesläkemedel återställs till högsta nivå.

Äldre ska få hjälp med att lära sig ny teknik och datateknik, för överföringen av tjänster på nätet påverkar livet för många. E-tjänster ska vara lätta att använda. Tjänster tillhandahålls även i lättläst form. I och med att antalet äldre och invandrare ökar, finns det fler användare av offentliga tjänster som inte förstår allmänspråket. 9

Likabehandling måste förverkligas i social- och hälsovårdstjänsterna Finland har förbundit sig att förverkliga konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen garanterar fulla mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förhindrar diskriminering och främjar tillgänglighet. Konventionen ålägger bland annat stater och myndigheter att höra personer med funktionsnedsättning och organisationer som representerar dem, när system eller lagstiftning som berör personer med funktionsnedsättning utarbetas. 10 Servicehelheter som tryggar funktionsnedsatta personers välbefinnande i vardagen upplöses inte i samband med social- och hälsovårdsreformen. Likvärdiga handikapptjänster av hög kvalitet och åtkomligheten, tillgängligheten och hinderfriheten i fråga om andra tjänster garanteras. Transporttjänster ordnas i enlighet med klientens dagliga rutiner. Regelbundna tjänster som syftar till att trygga vardagen för personer med funktionsnedsättning lösgörs från bestämmelserna om konkurrensutsättning i upphandlingslagen.

Sexualhälsan förbättras Sexuellt välbefinnande är en viktig del av en människas övergripande hälsa och ett tillstånd av fysiskt, emotionellt, psykiskt och socialt välbefinnande när det gäller sexualiteten. För att uppnå en god sexualhälsa krävs respekt för, skydd och förverkligande av alla människors sexuella rättigheter. Avgiftsfria preventivmedel för personer under 25 år i hela landet Mervärdesskatten på menstruationsskydd sänks från 24 procent till 10 procent, som är mervärdesskatten på hälsoprodukter som säljs i apotek. En omfattande reform av translagen genomförs så, att könskorrigerande operationer separeras från juridiskt fastställande av kön. Kraven på att sterilisera sig och vara myndig tas bort. Icke-brådskande, medicinskt ickenödvändig könskorrigerande vård för interkönade barn förbjuds. 11

Skydd för offer för vålds- och sexualbrott Finland har förbundit sig till internationella människorättskonventioner, såsom Istanbulkonventionen, som ratificerades år 2015. Konventionen har emellertid inte följts till exempel med avseende på den erforderliga mängden skyddshem i landet, samma gäller också stödtjänster med låg tröskel. I det kommande regeringsprogrammet bör resurserna finnas för att korrigera dessa brister. Det är också nödvändigt att förnya kapitel 20 i strafflagen. 12 Resurserna för tjänster för våldsoffer ökas: ett rikstäckande nätverk av skyddshem enligt Istanbulkonventionen. Antalet SERI-center utökas till lämplig nivå för hela landet. En omfattande förnyelse av kapitel 20 i strafflagen genomförs så, att bristen på samtycke blir huvudkriteriet för våldtäkt. Momentet som avser sexuella trakasserier breddas till att inkludera även verbala och visuella trakasserier. I anslutning till bestämmandet av straff (6 kapitlet 5 ) läggs i skärpningsgrunderna till kön, för att det ska bli lättare att ingripa i könsrelaterat hatprat och hatbrottslighet. I kriterierna för statsunderstöd fullföljs

åtagandet att bekämpa hatpropaganda och främja likabehandling och jämställdhet. Lagstiftningen om besöksförbud förnyas så att den bättre tryggar offrets rättigheter. Medling vid våld i nära relationer förbjuds i lagstiftningen som gäller medling vid brott och tvister. För att hjälpa offer för människohandel utarbetas en särskild lag, där en utredning om människohandelsbrott inte längre är en förutsättning för att man ska komma in i hjälpsystemet. Lagstiftningen om tvångsäktenskap samt utbildningen och vägledningen av myndigheter utvecklas för att bekämpa tvångsäktenskap. Sexköp kriminaliseras enligt den så kallade nordiska modellen. Stödtjänster utvigas för dem som vill ta sig ur prostitution. I Finland saknas objektiv, av staten insamlad information om prostitution och sexuellt utnyttjande. En ansvarig myndighet utses för att samla in information. 13

Könsstereotyperna bryts I utbildningen och det vardagliga livet är det viktigt att var och en fritt får vara sig själv oavsett kön. Förutom flickor och kvinnor lider även pojkar och män och personer av annat kön av kategoriserande stereotypier. En könsmedveten fostran stöds och alla barn ges möjligheten att bygga sin identitet utan könsbaserade antaganden. Könsmedvetet perspektiv, likabehandlings- och jämställdhetsfostran som en del av utbildningen för personer som studerar och arbetar inom undervisning och fostran. Glädje i inlärningen Finland har solat sig i glansen av utmärkta inlärningsresultat, men det uppnådda ryktet är inte evigt. Allt fler ungdomar uppnår inte minimimålen för den grundläggande utbildningen. Antalet unga som behöver intensifierat eller särskilt stöd har ökat i en oroväckande takt. Alla unga behöver en tillräcklig allmänbildning och praktiska färdigheter för att klara sig i en föränderlig värld. Utbildning ger trygghet i olika skeden av livet. 14

Varje utbildningsnivå ges tillräckliga resurser och individuellt kunnande ordnas så att ingens studieväg avbryts på grund av brist på stöd. Läropliktsåldern förlängs till 18 år och andra stadiets utbildning görs avgiftsfri. Studier i svenska eller finska är centralt i integreringen av invandrare, därför stärks effektiviteten i språkinlärningen. Forsknings- och utvecklingsarbete värderas och det satsas på resurser för verksamheten. Arbete från människa till människa Arbetsmarknaden är starkt könad. Löneskillnaden mellan könen beror bland annat på att kvinnodominerade branscher är lägre avlönade och att kvinnor oftare mot sin vilja har visstids- eller deltidsanställningar. En karriär som avbryts på grund av familjeledighet och en långsammare karriärutveckling påverkar pensionsnivån: en låg lön ger också en låg pension senare. Jämställdheten i arbetslivet främjas genom att arbetet med likalönsprogrammet fortsätter. Lönesekretessen slopas. Samma lön betalas för samma eller likvärdigt arbete. Nollarbetsavtal utan minimitimantal förbjuds i lagen. Nedskärningarna i semesterpenningen för offentliga sektorn slopas. Aktiveringsmodellen som gäller arbetslösa avskaffas. 15

Bekämpning av klimatförändringarna och bevarandet av en ren natur är på allas ansvar Nu är den sista möjligheten att agera för att bekämpa klimatförändringarna. Enligt den senaste IPCC-rapporten är det fortfarande möjligt att stoppa klimatuppvärmningen till 1,5 grader, vilket är den kritiska uppvärmningsgränsen. Förbindelsen att uppnå målen måste fullföljas både på statlig nivå och individnivå. En ren natur och naturlig mångfald är en fördel för oss alla. Internationella klimatavtal fullföljs på ett heltäckande sätt och energibesparingsmål ställs i enlighet med den senaste IPCC-rapporten. De finska skogarna och kolsänkan utökas och avverkningar begränsas. Resurserna för forskning i förnybar energi utökas. Finländarnas konsumtionsvanor styrs i en ekologisk riktning med hjälp av skatter, till exempel i livsmedelsproduktionen. Dessutom höjs miljöskatten. 16 Jordbruksstöden styrs i riktning mot en ekologisk och etisk produktion. Jordbruksproduktionen stöds genom att hindren för direktförsäljning från gårdarna avlägsnas. Att värna om miljön innebär också livsmedelssäkerhet. Resurseffektivitet förutsätter en hållbar användning av naturresurserna och främjande av cirkulär ekonomi samt främjande av forsknings- och innovationsverksamhet. Gruvlagen förnyas så, att naturresurserna främst gynnar samhället. Tydliga miljöskyddande utredningar om naturresurserna måste göras före tillståndsbeslut. Allemansrätten tryggas. Resurserna för naturskyddsområden utökas bl.a. för upprätthållande av vandrings- och naturstigar över hela landet. Rekommendationerna för återvinning utökas, till exempel plastinsamlingar i varje husbolag.

Fred vid gränserna Upprustning föder krig. Världens länder spenderade 1 436 miljarder euro i militära utgifter förra året, vilket var drygt en procent mer än året innan. Finland spenderar nästan 510 euro per medborgare, vilket är mer än motsvarande siffror för Kina, Japan eller Tyskland. I regeringens försvarsredogörelse, där man stakat ut försvarets framtid, nämns till exempel förnyelse av fartygsflottan som ett av målen inför framtiden. Priset för detta är uppskattat till 1,2 miljarder. Det ökade antalet flyktingar från utvecklingsländer och angränsande områden beror på krig och konflikter. I krig lider civila, särskilt barn, kvinnor och äldre samt funktionsnedsatta i alla åldrar, fysiskt och psykiskt av konsekvenserna av maktpolitiken. Till exempel står Jemen inför den värsta hungersnöden i världen på hundra år, och om kriget fortsätter kan upp till 13 miljoner människor bli utan mat. Det är värt att investera i fredsarbetet. Den bästa upprustningen är nationellt och internationellt fredsarbete. Finland bör utöva målmedvetet en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik. Under det finska EUordförandeskapet bör effekterna på jämställdheten i allt beslutsfattande beaktas. Främjande av flickors och kvinnors rättigheter görs till den viktigaste tyngdpunkten i Finlands utvecklingspolitik. Reproduktiv hälsa och befästande av sexuella rättigheter är avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och trygga de mänskliga rättigheterna. Resursallokeringen för FN:s resolution 1325 Kvinnor, fred och säkerhet stärks. I enlighet med resolutionen stärks kvinnornas ställning i fredsförhandlingar och konfliktförebyggande. Grundorsakerna till vad som ger upphov till flyktingar avgörs genom utvecklingssamarbete. Därför måste anslagen för Finlands utvecklingspolitik höjas till minst 0,7 procent av BNP. 17

Framtiden ligger hos de unga! Möjlighet till fritidsaktiviteter och egna lokaler är en viktig del i unga människors liv. Genom att öka de ungas möjligheter att påverka säkerställs att de ungas röst blir hörd. Icke-diskriminerande utrymmen och ledd hobbyverksamhet förbättrar de ungas sociala relationer och ökar trygghetskänslan. Kultur-, biblioteks- och idrottstjänsternas verksamhetsförutsättningar utvecklas för att motsvara de ungas behov. De unga ges flera egna lokaler och möjligheter till hobbyverksamhet. Resurserna för tjänster som förebygger psykiska problem hos unga, såsom studenthälsovård och uppsökande ungdomsarbete, utökas. De unga hörs i beslutsfattanden som gäller dem. 18

Inkludera invandrarna Invandrarna och deras kunnande, även kännedomen om andra kulturer och samhällen, är en resurs i en global värld. Invandrarna är inte en sammanhängande grupp; det finns redan cirka 170 registrerade språk i Finland. Mångkulturalism ses ofta som ett eftersträvansvärt tillstånd när det talas om internationalism i Finland, förutsatt att den dominerande kulturen i praktiken inte ska behöva förändras. Tolerans kan i detta avseende observeras som ett maktförhållande som byggs upp mellan majoritetsbefolkningen och de kulturella minoriteterna. Personer som flyttat av humanitära skäl eller på jakt efter arbete har mycket olika resurser att klara sig med i sitt nya hemland. Språkkunskaper och arbete har en viktig roll i integrationen av invandrare i Finland. Att komma in på arbetsmarknaden är inte lätt, vilket framgår av en lägre sysselsättningsgrad och lön för invandrare, och speciellt för invandrarkvinnor. Vid rekryteringen kommer en persons kompetens bättre fram när man använder ett neutralt, anonymt ansökningsförfarande, där sökandens utländska namn inte utgör ett hinder som skapar eventuella fördomar. Den utbildning, yrkeskunskap och kompetens som invandraren uppnått i utflyttningslandet identifieras eller erkänns inte alltid i sysselsättningen. Den vanligaste och en i hög grad accepterad form av diskriminering och ett hinder för att få jobb är kravet på nästan perfekta språkkunskaper. Studierna i finska eller svenska för invandrare börjar och grundläggande kunskaper om det finländska samhället och arbetsmarknaden ges omedelbart efter deras ankomst till Finland. Överdimensionerade krav på språkkunskaper i finska eller svenska bör avskaffas inom branscher där detta inte är nödvändigt för att arbetet ska kunna utföras. Den gråa arbetsmarknaden och människohandeln, där arbetstagaren är ett verktyg för exploatering, är inhuman, omoralisk och olaglig. De grundläggande och mänskliga rättigheterna för så kallade papperslösa personer som vistas i landet utan uppehållstillstånd bör uppfyllas. Detta inkluderar bland annat lika rätt till hälsovård och utbildning. 19

innehåll Allmänna målsättningar.... 4 Likvärdiga tjänster och vård för alla i stället för hälsobusiness.... 5 Jämställdhet i familjerna... 6 Ett självständigt och värdefullt liv är en mänsklig rättighet under hela livet.... 8 Likabehandling måste förverkligas i social- och hälsovårdstjänsterna.... 10 Sexualhälsan förbättras.... 11 Skydd för offer för vålds- och sexualbrott.. 12 Puretaan sukupuolistereotypioita.... 14 Glädje i inlärningen... 14 Arbete från människa till människa.... 15 Bekämpning av klimatförändringarna och bevarandet av en ren natur är på allas ansvar.... 16 Fred vid gränserna... 17 Framtiden ligger hos de unga!.... 18 Inkludera invandrarna.... 19 www.demarinaiset.fi www.facebook.com/demarinaiset #demarinaiset #valppauttasiskot