M o l k o m F o r s h a g a K r i s t i n e h a m n G r u m s S k o g h a l l

Relevanta dokument
I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

idéskiss Trafik och parkering

FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.

UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG

Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Den gröna småstaden. Antagit av kommunfullmäktige

LommaPanelen tycker till om CENTRUMTORGET I LOMMA

Strategi för handelns utveckling

Nyexploateringen drivs som ett samverkansprojekt där både kommunen, Arvidsjaurhem och privata fastighetsägare berörs.

Medborgarmöte för ICA Storgatan Svedala 15:11, Svedala tätort, Svedala kommun

FRAMTIDENS SELMA. Tillsammans bygger vi Framtidens Selma: KEYWE

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

Program till Vision Luleå 2050

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Gestaltningsprogram till detaljplan för Frösjöstrand

HANINGETERRASSEN GESTALTNINGSPROGRAM - SAMRÅDSHANDLING JUNI 2012

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

Planförslag. Uppbrutna kvarter mot väster och älven, men stängt mot gata. Högre lameller i nordsydlig riktning på kvarterens östra sida.

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA rev

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

PLAN FÖR CENTRUMUTVECKLING

Workshop Norra Tyresö Centrum

H A N D E L S H A M N E

Arlöv. Flackarp - Arlöv, Arlöv, SLUTpresentation,

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

PLANPROGRAM. Detaljplan för Burträsks-Gammelbyn 92:15 Norrmejerier. inom serviceorten Burträsk Skellefteå kommun, Västerbottens län

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM (16)

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

Vellinge Centrum Centrumförnyelse. Fredrik Meurling Examensarbete 30 hp Magisterprogrammet i Fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola 2007

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Medborgarenkät Vellinge.se

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

PLANFÖRUTSÄTTNINGAR. vatten vs stad - ett bebyggelseförslag till Norra Munksjön, Jönköping. -Från tanke till handling-, Ramprogram,

Staden Ystad dokumentation från workshop den 23 april 2013

UTÖKNING AV HANDEL OCH PARKERING I KVARTERET CHILE INOM CENTRUM, ULRICEHAMNS STAD MILJÖ- OCH SAMHÄLLS- BYGGNADSKONTORET Dnr

FÖRUTSÄTTNINGAR. Kommunen. Övriga. Markägoförhållanden

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

NYBRO. - Analys & förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum

Adress Parkvägen 2B. Kommunikationer

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Grupp 1. Gruppuppgift bygg framtiden - idéer och visioner! Norrliden Strand i Kalmar Workshop en centrumkärna längs Norrlidsvägen

Gruppuppgift utvärdera och utveckla konceptskissen karaktär: tonåringen. Grupp Tonåringen. Norrliden Strand i Kalmar Workshop

5 AVSLUTANDE DISKUSSION

Designdialog Lyckeby Workshop 1. Grupparbete BILDPROTOKOLL ÖVNING 2. Designdialog Lyckeby Workshop

LOKALISERINGSSTUDIE FÖR ÄLDREBOENDE I MOLKOM

tyresö konwm Planuppdrag för bostäder vid Granängstorget, Granängsringen i Bollmora Förslag till beslut START-PM Tyresö kommun (9)

Höllviken Rängs sand

MÖLNDALS BRUK. bo invid Mölndalsån. vision. Klippan Mölndal Fastigheter AB Vision Mölndals Bruk

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

Det här är Smedby. Malin Vikman

Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE

Sammanställning från workshop

Program GODKÄNNANDEHANDLING. Programmets bakgrund och syfte 1(8) tillhörande detaljplanen för fastigheten Kvarntorp 7:3

GESTALTNINGSPRINCIPER

Begäran om planbesked för fastigheten Sicklaön 82:1, Uddvägen 11.

4.8 ETAPPUTBYGGNAD Regionbussterminal. Oberoende av vilket alternativ och vilken bangårdslösning

Krämaren tar boendet till nya höjder

Serviceplan för Säters kommun

KVALITETSPROGRAM DP BRANDSTEGEN HUDDINGE KOMMUN

3. Skiss i skala 1:1000. Visar gång- och cykelbron från sidan. 1. Skiss i skala 1:500. Visar miljön på kajen från sidan.

KAJRESTAURANGEN KVARNHOLMEN KAJRESTAURANG

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Utveckling och komplettering av gröna stråk

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning

RESECENTRUM 1.4 RESECENTRUM 1.4 LINKÖPING JÄRNVÄG I TUNNEL FÖR ATTRAKTIVA STADSMILJÖER I CENTRUM IDESKISS

Etikett och trafikvett

FÖRSTUDIE AUGUSTI 2014 UTREDNING AV HUVUDENTRÉ OCH AKUTENTRÉ MÖLNDALS SJUKHUS HUS S

Sydvästra delen: söder om Kulltorp till Havsbadsvägsrondellen

Fem förslag har blivit ett

Stadskärnan utvecklas.

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Gnesta centrum - Sammanställning av medborgardialog

Program för Kv. Landstinget 3 och 5 m fl

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn

NYA ÄLVSTADEN TROLLHÄTTAN

Handlingsplan för Handel- och service År

Söderut vid kristallfasaden

DOKUMENTATION OMBYGGNAD AV GLASSTORGET DIALOGMÖTE FÖRSAMLINGSHEMMET NORA

Markanvisningsavtal Gredelby 7:85 KS-2013/1061

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna

Plandata Den aktuella fastigheten Stranden 19:7 är belägen på Hantverkaregatan 8, ca 400 m sydväst om Mora kyrka och omfattar ca 0,1 ha.

Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan

Transkript:

M o l k o m F o r s h a g a K r i s t i n e h a m n G r u m s S k o g h a l l CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007

Karlstadregionen FAKTORER MED STOR BETYDELSE FÖR REGIONENS UTVECKLING kollektivtrafiken vägnätet skogsindustrin universitetet bedbandsnätet HANDEL större och färre butiker inom detaljhandeln koncentration till större städer tillgänglighet och närhet viktigt HUR KAN MAN URÄTTHÅLLA CENTRUMKÄRNORNAS ATTRAKTIVITET? koncentrera, komplettera befintliga centrumkärnor blanda verksamheter och bostäder integrera bebyggelse- och trafikplanering anpassa bilarnas hastighet satsa på kollektivtrafiken planera för genomtänkta funktioner tydliga torg- och gaturum markbehandling, belysning, planteringar konstnärlig utsmyckning bottenvåningar som tillför aktivitet och variation CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 2

det offentliga rummet Metod Inventering och fotografering Delområde Workshop Idéskiss - underlag för diskussion Generella frågeställningar: Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Var börjar och slutar centrum? Vilka är de viktigaste stråken? Var finns den viktigaste knutpunkten/ mötesplatsen? Vilket är det mest attraktiva handelsläget och varför? Angör bussen på den optimala platsen? Vilken betydelse har centrumkärnan för orten? Vad är unikt för just din ort? CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007

Molkom analys ca 2000 invånare ca 30 km till Karlstad Molkom var under 1800-talet ett av Värmlands största bruk och i och med järnvägens ankomst växte Molkom till en centralort. Idag fi nns många små och mellanstora företag etablerade, vilket innebär att många arbetar i sin hemort. Bebyggelsen ligger i sluttningen mot Molkomssjön. Järnvägens sträckning klyver samhället i två delar. Den utgör tillsammans med höjdryggen öster om centrum och väg 63 i söder tydliga gränser. Stationsgatan upplevs som ortens tydligaste stråk och är det område vi valt att titta närmare på. Bebyggelsen längs med gatan består av glest placerade 1- till 2-våningsbyggnader, varav fl era är villor med verksamheter i bottenvåningen. Här är också ortens matvarubutik, Konsum, placerad. järnvägsstation Styrkor Liten skala och korta avstånd Närheten till Molkomssjön med fi n strandpromenad Svagheter Saknar en naturlig knutpunkt, plats för möten Gaturummet är brett och glest, saknar tydliga gränser Handeln utspridd Ingen genomtänkt markbehand ling eller belysning Entrén till centrum från väg 63, otydlig koppling till centrum Väg 63, en barriär mellan samhället och vattnet Stationsgatan konsum missionskyrka Litet befolkningsunderlag för detaljhandel Åsbacka vårdboende förskola vårdcentral Åsvalla I Åsvallaskolan väg 63 CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 4

Molkom Centrum koncentreras till södra delen av Stationsgatan. Gaturummet defi nieras genom tydligt avgränsade gångvägar, markbehandling, belysning och trädplantering. Nytt torg i anslutning till Konsum, plats för möten och aktivitet missionskyrka Åsbacka vårdboende Trädplantering ökar Stationsgatans rumslighet Nya vägen gör att vårdcentralen hamnar intill huvudstråket skola Nya villor på udden? Ny tydlig entré till centrum från väg 63 med direkt koppling till huvudsrtråket. väg 63 Konsum väderskyddad busshållplats i centrum vårdcentral Halmtorvet, Köpenhamn förskola Molkomssjön Campus Nydalen, Oslo Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Var börjar och slutar centrum? Var finns den viktigaste knutpunkten/mötesplatsen? Vad händer med butiker och andra verksamheter utanför den nya centrumgatan? Finns det underlag för annan handel än dagligvaror i framtiden? Vilken betydelse har närheten till vattnet för centrum? Kan nya villor med vattennära tomter locka till inflyttning? Vad betyder skolan för centrum? Vilket är det mest attraktiva han delsläget och varför? Hur kan gestaltningen av centrum bidra till en hög boendekvalitet? Visby Storgatan Simrishamn SWECO FFNS Arkitekter CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 5

Molkom CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 6

Forshaga analys ca 11 500 invånare ca 25 km till Karlstad Forshaga är beläget på ett relativt fl ackt parti mellan älven och den skogsbeklädda höjden mot väg 62. Orten har växt upp runt pappersbruket och infl yttningen skedde i stort sett i samband med den industriella revolutionen. Järnvägen har liksom Klarälven haft stor betydelse för ortens tillväxt. Järnvägen är numera nedlagd och används idag som gång- och cykelväg. Serviceutbudet är relativt stort med tanke på närheten till Karlstad. Det tydligaste stråket är Storgatan med den naturligaste knutpunkten utanför Konsum och ICA. Två nya bostadshus med plats för handel i bottenvåningen håller på att uppföras utmed Järnvägsgatan. Ett nytt torg mellan dessa byggnader kan bli en ny knutpunkt i centrum. lanteringar, markbehandling, belysning mm har på fl era platser och utmed vissa stråk getts en omsorgsfull gestaltning. Ett nytt Lärenter kommer att uppföras på nuvarande Centralskolans tomt och ambitionen är att det ska få en stark koppling till centrum. ICA ost, Bank mm Konsum Storgatan Järnvägsgatan Styrkor Relativt rikt utbud av service och handel Tydlig centrumkärna Gott om parkering Delvis fi n markbehandling och belysning Svagheter Utspridd handel längs med Storgatan Stora parkeringsytor vetter mot nya torget Svag koppling mellan Storgatan och nya torget Centralskolan (nya Lärcenter) CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 7

Forshaga Nya byggnader för handel och bostäder stärker stråket rumsligt och bidrar till att göra promenaden intressant Nya byggnader för handel och bostäder utmed Järnvägsgatan, den nya handelsgatan i centrum Tillgängligt med bil mellan centrum och Lärcenter, framkomlighet i låg hastighet Bruksgatan bostäder butiker nytt torg bostäder butiker ICA HK apotek post bank Konsum Järnvägsgatan Systembolag Lärcenter Storgatan butiker mm polis Esplanaden bageri butik Hållplats, Norrköpings resecentrum White Arkitekter Stråket mellan Storgatan och nya torget breddas och förstärks genom markbehandling och belysning restaurang butik mm Tyngdpunkten i centrum fl yttas mot öster och det sker en omvandling från huvudgata till centrumkvarter. Kvarterens karaktär tydliggörs genom enhetlig belysning, genomtänkt markbehandling och skyltning samt trädplanteringar Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Var börjar och slutar centrum? Vilka är de viktigaste stråken? Var finns den viktigaste knutpunkten/mötesplatsen? Vilket är det mest attraktiva han delsläget och varför? Vad innebär det nya torget för Storgatan? Vad händer med butiker utanför centrumkvarteren? Angör bussen på den optimala platsen i centrum? Väderskyddad hållplats? Hur påverkas centrum av nya Lärcenter? Ska biltrafik tillåtas mellan centrum och Lärcenter? exempel grön parkering vid Lärcenter Simrishamn SWECO FFNS Arkitekter Komplettering med Stockholmsbelysningen utmed alla gator i centrum CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 8

Forshaga CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 9

Kristinehamn analys ca 24 000 invånare ca 40 km till Karlstad Kristinehamns har sitt ursprung från hamn- och marknadsplatsen som uppstod kring den bro där riksvägen mellan Sverige och Norge passerade älven Varnan. Det var behovet av att transportera järn till Vänern som drev fram stadsbildningen. Kristinehamn blev efter hand centrum för Bergslagens järn- och träexport. Kristinehamn har en tät levande centrumkärna med gator och torg enligt rutnätstadens mönster. Genom stadskärnan fl yter vattendragen Varnan och Lötälven som båda har förbindelse med Vänern. Ett nytt handelsområde har etablerats i utkanten av centrum. Det ligger relativt nära stadskärnan, men det saknas bra och naturliga förbindelser. Området mellan staden och handelsområdet är otydligt och saknar medveten gestaltning. Vi har valt att studera kopplingen mellan köpcentrat och innerstaden. Lantmännen badhus Coop Forum Na Hamngatan Styrkor Levande stad med stort utbud av handel och service Kvartersstad - enkel struktur med varierad stadsmiljö Handelsområdet ligger relativt nära centrumkärnan vilket ökar förutsättningarna för att den mer storskaliga handeln även kan stärka detaljhandeln i innerstaden Vattenkontakten genom Varnan och Lötälven Svagheter Svagt samband mellan innerstaden och handelsområdet Trafi kmiljön och parkeringen i han delsområdet Det oplanerade området mellan rutnätsstaden och handelsområdet Få broar över vattendragen Kungsgatan CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 10

Kristinehamn Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Vilka är de viktigaste stråken? konsum Campus Nydalen Oslo Vilket är det mest attraktiva han delsläget och varför? Kan centrum och köpcentrat dra nytta av varandra? Kan man promenera mellan centrum och Konsum, eller är avståndet för stort? Vad gör promenaden intressant? Finns det underlag för större nyetaberingar av handel i anslutning till befintligt köpcentrum? Kan handel/verksamheter utvecklas i de gamla kvarteren intill Varnan? Köpcentrat och rutnätsstaden möts - nya byggnader för handel/kontor binder samman innerstaden och handelsområdet Lantmännen Nya byggnader möjliggör expansion av handel och till viss del bostäderl Unionen, Helsingborg SWECO FFNS Arkitekter Intressant stråk mellan Kungsgatan och Konsum badhus restaurang Ny gång- och cykelbro skapar bättre förbindelse mellan handelsområdet och innerstaden Kungsgatan gång- och cykelbro, Hallaryd CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 11

Kristinehamn CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 12

Grums analys ca 9500 invånare ca 25 km till Karlstad Grums ligger i en gammal kulturbygd vid Vänerns nordvästra strand. Järnhanteringen inleddes redan på 1600- talet och när järnvägen kom under senare delen av 1800-talet, började den nuvarande tätorten ta form. Folkets Hus Styrkor Grums har ett strategiskt läge med tanke på framtida satsning på tågtrafi ken Järnvägen med centralt placerat stationshus, en knutpunkt även för busstrafi ken. Idag förknippar man Grums med bruket och orten har utvecklats till ett modernt industrisamhälle. Systembolag Konsum Relativt många butiker med tanke på närheten till Karlstad (Bergvik) å väg 45 åker man inte längre genom tätorten. Den gamla vägen, som gick genom Grums, är numera huvudgata där allt kommersiellt utbud ligger samlat. Vägen är lång och bred och det fi nns stora parkeringar på var sida. ICA Sveagatan Järnvägsstation Svagheter Utspritt centrum med många små platser, otydlig början och slut Gaturummet är brett och kantas av fl era stora parkeringar Järnvägen löper parallellt med huvudgatan och delar Grums i två delar. Den huvudsakliga bebyggelsen är belägen väster om järnvägen och avgränsas av höjdryggen i nordsydlig riktning. bibliotek kommunkontor Hög hastighet på huvudgatan Avsaknad av fungerande torg med plats för möten, handel mm Östermalmsgatan gymnasieskola CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 13

Grums Sveagatans karaktär genom centrum förändras genom trädplantering, belysning och markbehandling. Vägrummets stadsmässiga gestaltning bidrar till ökad rumslighet och lägre hastighet Tydlig markering av var centrum börjar och slutar Konsum Järnvägsstation Systembolaget butik mm kassa service Ev ny byggnad för handel, kontor café butik mm Nytt torg i centrum, en plats för möten och aktivitet Ev ny byggnad för handel, kontor Tydlig markering av var centrum börjar och slutar Ny rondell? ICA butik bank kommunkontor bibliotek Sønder Boulevard Köpenhamn, SLA Ark. Fredriksbergs centrum SLA Arkitekter Ny byggnad för bostäder och handel avgränsar torgrummet mot norr. Ev café med uteservering i söderläge? Ny belysning utmed nya boulevarden och på torg kyrka Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Vilket är det mest attraktiva han delsläget och varför? Vilken betydelse har Folkets Hus för centrum? markstrålkastare kan skapa spännande effekter café Kungsträdgården Södergruppen Arkitektkontor Var börjar och slutar centrum? Vilka är de viktigaste stråken? Vad händer med butiker och andra verksamheter utanför den nya centrumgatan? Finns det behov av nya bygg nader för handel i centrum? Var finns den viktigaste knutpunkten/mötesplatsen? Är park/naturområdet viktiga för centrum? exempel belysning Ateljé Lyktan CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 14

Grums CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 15

Skoghall analys ca 14000 inv (Hammarö Kommun) ca 10 km till Karlstad Från att ha varit en utpräglad fi skeoch jordbruksbygd utvecklades Skoghall under slutet av 1800-talet till en bruksort. Idag är det ett samhälle med moderna industrier för kartongoch kemikalietillverkning. Närheten till Vänern och naturen gör Hammarö till en attratktiv skärgårdskommun. Centrumbebyggelsen består huvudsakligen av sammanhängande byggnader i 3-4 våningar och stora fristående volymer med livsmedelsbutiker. Clevegatan och den bilfria förlängningen av Björkåsgatan är de viktigaste stråken för handel. Där gatorna korsas bildas en naturlig knutpunkt. Lunnevi I Systembolag ICA äldreboende Skoghalls Kyrka Industrileden vårdcentral Åråsvägen Konsum Björkhagsg. Folkets Hus Bibliotek Kommunkontor Mörmovägen Clevegatan Styrkor Koncentrerad centrumkärna, korta avstånd Centrumbebyggelse med tydligt formspråk och bilfria stråk Relativt varierat utbud av handel och service Goda parkeringsmöjligheter Svagheter Stora parkeringsytor vetter mot tillfartsvägen till centrum Avsaknad av ett tydligt torg och mötesplats De stora parkeringsplatserna intill livsmedelsbutikerna nås via Åråsgatan, som är den huvudsakliga tillfartsvägen till centrum. Väster om centrum ligger gamla bruksbostäder och ett område med äldre villor. Lillängsvägen, som är kopplingen mellan centrum och hamnen, kantas av fl erbostadshus och radhus. Lillängsvägen Relativt slutna fasader mot stråket förbi Konsum, verksamheter med lågt skyltvärde t ex banker Svag koppling till Vänern och hamnen Konkurrens från nybyggt Coop Extra vid Nolgård, Bergvik och Karlstad centrum Lillängshamnen CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 16

Skoghall Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? Var börjar och slutar centrum? Vilka är de viktigaste stråken? Ny trappa förbinder de olika nivåerna med varandra och skapar ett nytt torg för möten och aktivitet. Systembolag Var finns den viktigaste knutpunkten/mötesplatsen? ICA Vilket är det mest attraktiva han delsläget och varför? Angör bussen på den optimala platsen? Är kontakten med hamnen viktig för centrum Bör Folkets Hus och Biblioteket få en tydligare koppling till centrum? Ny sträckning av busslinjen med väderskyddad hållplats mitt i centrum? Bottenvåningar med glasade fasader mot stråk vårdcentral Konsum restayrang, butiker, bank mm restaurang, butiker mm Fokets Hus Bibliotek kommunkontor Simrishamn SWECO FFNS Arkitekter Ny byggnad för handel och bostäder förstärker stråket Södertull, Malmö SWECO FFNS Arkitekter Hållplats, Norrköpings resecentrum White Arkitekter Trädplantering, belysning och markbehandling markerar stråket mot hamnen Södertull, Malmö SWECO FFNS Arkitekter CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 17

Skoghall CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007 18

Vilka platser/byggnader är identitetsskapande? det offentliga rummet - vilken är framtidsbilden? Var börjar och slutar centrum? Vilka är de viktigaste stråken? Var finns den viktigaste knutpunkten/mötesplatsen? Vilket är det mest attraktiva handelsläget och varför? Angör bussen på den optimala platsen? Vilken betydelse har centrumkärnan? Vad är unikt för just din ort? CENTRUMANALYS AV 5 ORTER I KARLSTADREGIONEN JANUARI 2007