Tvåhundra år av berättelser Lantmäteriverkets årsberättelse 2011
Generaldirektörens översikt År 2011 fattades flera betydande beslut om Lantmäteriverkets framtid. Själv anser jag att det viktigaste beslutet var att inte sammanslå lantmäteribyråerna med regionförvaltningsmyndigheterna. Denna linjedragning var ett av de sista besluten som den föregående regeringens förvaltnings- och kommunminister Tapani Tölli fattade innan hans mandatperiod tog slut. Självständigheten ger Lantmäteriverket de bästa förutsättningarna för att utveckla verksamheten, både ur kundernas och ur personalens synvinkel. Lantmäteriverket kan inleda firandet av sitt 200-årsjubileum med ett tillitsfullt sinne. Ett annat lika viktigt beslut var att tillsätta en utredningsman för att utarbeta ett förslag om utvecklingen av strukturen för Lantmäteriverkets förvaltning och verksamhetsområden. I skrivande stund känner vi till innehållet i utredningsman Arvo Kokkonens förslag, som innebär att Lantmäteriverket övergår till en enstegsmodell för organisationen med ett riksomfattande verksamhetsområde. Förslagets verkställande ökar verksamhetens effektivitet och bidrar till omfattande inbesparingar i förvaltningskostnaderna. Av denna orsak ingår förslaget i statsrådets rambeslut för åren 2013 2016. Beslutet innebär också att förslaget att sammanslå lantmäteribyråerna med regionförvaltningsmyndigheterna slutgiltigt har förkastats. Jord- och skogsbruksministeriet torde inom kort inleda de fortsatta förberedelserna av utredningsmannens förslag så att Lantmäteriverkets nya organisation kunde gälla från början av år 2014. Beslutet att öppna Terrängdatabasen för avgiftsfri användning från och med 1.5.2012 var också en mycket stor sak. Vi hoppas att alla geografiska informationssystem och ekosystem skulle utnyttja Lantmäteriverkets data som utgångsmaterial. Detta skulle förbättra samanvändningen av datamaterial och system och öka effektiviteten inom förvaltningen och i företagslivet. Dessutom tror vi att öppnandet av Lantmäteriverkets datamaterial kommer att bidra till ett nytt, innovativt företagsliv. År 2011 var ett gott år både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Nästan alla enheter fick resultatbonus. Idag har Lantmäteriverket bättre förutsättningar för att stå emot svåra ekonomiska tider än under den förra lågkonjunkturen. Också de stora utvecklingsprojekten, det vill säga förnyelsen av handläggningen av inskrivningsärenden och utvecklingen av elektronisk fastighetshandel gick enligt planerna. Ett nytt lönesystem utvecklades i samarbete med personalorganisationer. Jag hoppas att parterna når samförstånd även i detta ärende, så att pengar som är avsedda att användas för systemutveckling även kan utnyttjas för detta ändamål. Åter står Lantmäteriverket inför stora omvälvningar. Genomförandet av de kommande ändringarna blir ännu mera utmanande eftersom en så stor andel av såväl ledningen som utvecklarna och övrig personal inom kort kommer att avgå med pension. Mycket tyst kunskap kan gå förlorad om vi inte lägger särskild vikt vid att bevara den. För min del är denna översikt min sista som generaldirektör. Det har hunnit hända mycket under de senaste 20 åren. Lantmäteriverkets goda anseende är inte generaldirektörens förtjänst, utan en följd av de goda resultat som personalen åstadkommit. Jag vill tacka hela personalen för de gångna åren och lämnar min tjänst med många goda minnen. Lantmäteriverkets styrka har legat i ledningens och personalens samstämmighet om utvecklingens riktlinjer. Samstämmigheten kommer även i framtiden att vara den säkraste garantin för bevarandet av Lantmäteriverkets självständighet. I dessa tider då förvaltningen genomgår stora omvälvningar skulle även små interna stridigheter antagligen utnyttjas som motiv för att dela upp Lantmäteriverket, vilket utan tvivel skulle kallas utveckling. Jag vill också tacka alla intressentgrupper, men särskilt vårt eget ministerium, jord- och skogsbruksministeriet. Lantmäteriverket och ministeriet har alltid haft en gemensam syn på Lantmäteriverkets roll och uppgifter i samhället och det har varit lätt att bygga framtidsplaner på den gemensamma synen. Redan i 200 års tid har Lantmäteriverket upprätthållit samhällets grundstrukturer, vilket förpliktar både oss och de kommande generationerna. Jag önskar min efterträdare lycka och framgång i sitt krävande uppdrag. Jarmo Ratia 2
skola årligen, så snart jorden blifver bar, sitt arbete begynna och flitigt afmäta hvar bys ägor. På detta sätt uppmanade drottningen på 1600-talet. Landtmätarne Under århundradenas lopp har makthavarna bytts ut, medan lantmäteriverksamheten i Finland har fortsatt som tidigare. Men inte riktigt. Under autonomin grundades Överstyrelsen för lantmäteriet 14.11.1812. I år firar vi förvaltningens 200-årsjubileum i det dagliga arbetet och genom att utveckla våra tillvägagångssätt. Vid Lantmäteriverket utförs det dagliga arbetet i processer och utvecklingsarbetet i projekt. Verksamheten indelas i sju kärnprocesser och tre stödprocesser. I denna årsberättelse presenteras processägarna. Fastighetsärenden ingår i basförrättningsprocessen, värderingsprocessen och ägoregleringsprocessen, samt i inskrivningsprocessen och processen för upprätthållandet av författningsenliga register. Allt som gäller kartor ingår i terrängdataprocessen. Ur kundernas synvinkel fortskrider processen från lagfart till styckning och därifrån som anteckningar i register och på kartor. Personal-, ekonomi- och data administrationsprocesserna stöder verksamheten. Av stödprocesserna presenteras dataadministrationsprocessen. Mycket har förändrats under två århundraden. Antalet anställda ökade från några tiotal under de första decennierna till närmare 2 500 personer. Idag har vi 1888 resultatskapare. Antalet verksamhetsställen ökade i takt med den allt större personalen och nådde över 50 stycken på 1990-talet. Idag har de 12 lantmäteribyråerna verksamhetsställen på 35 orter. Därtill finns 6 produktions- och servicecentraler samt en centralför valtning som styr verksamheten. Statistik om pengar, mängder och genomföringstider finns på webben under www.maanmittauslaitos.fi/sv, Verksamhet, Publikationer, Statistik. Lantmäteriverkets verksamhet har gott anseende och det har belönats med flera priser, senast med priset för den bästa statliga arbetsplatsen som Lantmäteriverket fick våren 2012. Läs vidare, önskar kommunikationschef Pirkko Yliselä. 3
Mångkunniga lantmätare Den tekniska utvecklingen effektiverar lantmätarens arbete men ersätter varken terrängarbeten eller kundkontakter. Alla förrättningsingenjörer vid Lantmäteriverket har haft möjligheten att börja använda bärbara datorer från och med år 2011. Bärbara datorer och trådlösa anslutningar till nätet gör det möjligt att använda produktionssystemet även hemma eller på förrättningsplatsen. Detta förväntas både minska antalet körkilometer och förkorta förrättningarnas genomföringstider. Kundbetjäningen förbättras då datasystemet gör det möjligt att besvara många frågor på förrättningsplatsen. Visionen på längre sikt är att förrättningsingenjören inte längre behöver göra några arkivundersökningar alls, utan att alla uppgifter om förrättningsobjektet finns i fastighetsregistret. Produktionen och distributionen av förrättningshandlingar har också utvecklat ett elektroniskt handlingsmönster under det gångna året. Till exempel kallelser till förrättningssammanträden skrivs inte längre ut och läggs i kuvert på lantmäteribyråerna, utan de skickas per e-post till Itella för att postas till kunderna. Nästa steg är att sakägarna kommer att kunna sätta sig in i material som gäller deras egen fastighetsförrättning på webben. Den informationsteknologiska utvecklingen fortsätter i och med att det nya inskrivningssystemet och det digitala fastighetshandelssystemet tas i bruk år 2013. Målet är ett halvt år Det långsiktiga målet är att sänka genomföringstiden för styckningsförrättningar och minska de regionala skillnaderna. Ett halvt års genomföringstid har visat sig vara en utmaning. År 2011 nådde fyra lantmäteribyråer av tolv detta mål: Lappland, Norra Österbotten, Mellersta Finland och Sydöstra Finland. I medeltal varade en styckning 6,9 månader, dvs. några dagar mindre än år 2010. Man har lyckats med att minska genomförings- tidernas regionala skillnader. Utvecklingen av processen och förenhetligandet av kvaliteten fortsätter. Lantmäteriingenjörens självständighet har långa anor, ännu i början av 1970-talet fick de flesta lantmäteriingenjörer s.k. taxalön och endast en liten månadslön av staten. Idag är förrättningen en enhetlig produkt i hela Finland och de kommande generationerna ärver ett homogent fastighetsregister. Förrättningar utförs av en person Den största delen av styckningarna utförs vid ett sammanträde och förrättningsingenjören får oftast handlingarna färdiga samma dag. Lantmätaren har blivit mångkunnig och sköter arkivundersökningar, skickar kallelser, utför terrängmätningar, sköter förrättningssammanträdet, upprättar handlingar och inför ändringarna i fastighetsregistret. Vid en auditering av storkunder som gjordes år 2011 önskade kunderna förbättring i framför allt förmedlingen av information och sammanträdesförfarandena. Under den närmaste framtiden kommer vi att utveckla främst kundinriktning och omfattande kvalitetsmodeller. Vi har för avsikt att låta externa inspektörer sköta kvalitetskontrollerna från och med år 2014, konstaterar överingenjör Ari Tella, som ansvarar för basförrättningsprocessen. Lagstiftningen har hittills haft stränga bestämmelser om hurudan utbildning förrättningsingenjörerna ska ha för att få verkställa olika förrättningar. En utredning om att få en mera flexibel behörighetsklassificering pågår för till fället, eftersom man kan utveckla sin kompetens på många sätt efter grundutbildningen. Trots informationsteknologins utveckling försvinner kundkontakterna och terrängarbetet ingenstans. Satellitpositioneringen har gjort det lättare att mäta och minskat onödig trädfällning. Det är dock svårt att se hur man kunde utföra detta arbete annat än genom att ta sig ut i terrängen med stövlarna på, på samma sätt som man gjort sedan 1600-talet. Nästan alltid intresserar förrättningen även sakägarna, konstaterar Ari Tella. 4
Öppenheten betonas vid värderingar Samarbetet både inom verket och med intressentgrupper fördjupas vid värderingsförrättningar. Landsvägsförrättningarna har varit en del av värderingsförrättningsvardagen under de senaste tio åren. Storprojektet som blir klart år 2012 har omfattat tiotusentals vägkilometer och hundratusentals fastigheter. Vid dessa landsvägsförrättningar märks vägområdets gräns ut i terrängen och bestäms ersättningar till markägare för breddning av vägar som kan ha skett under tiotals eller till och med hundratals år. Exakta ägar- och lägesuppgifter förbättrar även fastighetsregistrets kvalitet. Landsvägarnas avgränsningsförrättningar har krävt många anställda, och vi har redan börjat bygga en inlärningsstig till nya uppgifter för de kartläggare som har utfört avgränsningsförrättningar, berättar överingenjör Jani Hokkanen som ansvarar för värderingsprocessen. Vi nådde målen för värderingsförrättningarna väl år 2011. Vi fick också berömliga vitsord i personal enkäten, så jag fick inleda mitt arbete i en god stämning, säger Jani Hokkanen, som flyttade till sitt nya uppdrag från utvecklingscentralen i februari 2012, glatt. Vid var och en av Finlands 12 lantmäteribyråer finns åtminstone ett värderingsteam som utför värderingsförrättningar. År 2011 utnämndes även riksomfattande specialister och förrättningsingenjörer för specialförrättningar, som kan anlitas av vilken lantmäteribyrå som helst oberoende av verksamhetsområde. Detta för att jämna ut bland annat regionala skillnader. Underjordiska fastigheter? Oftast är värderingsförrättningarna inlösningar, där markägarna fastställs en ersättning för den egendom som exempelvis en väg, en järnväg eller ett skyddsområde kräver. Landsvägsförrättningarna utgör den viktigaste tjänsten. Förutom avgränsningsförrättningar har vi utfört över 600 landsvägsförrättningar per år under de senaste åren. Efterfrågan bestäms av stora trafikledsprojekt. Typiskt för de senaste åren har varit den kraftiga ökningen av antalet klyvningsförrättningar. Efterfrågan på klyvningar ökade med nästan en femtedel under år 2011. Utvecklingen av informationsteknologi och mätteknik samt köpeskillingsregistret har underlättat värderingsarbetet under de senaste åren. Ändringar i markanvändning en och den ökade takten av prisändringar har på motsvarande sätt varit nya utmaningar. Utöver de förrättningar som har utförts under tiotals år har vi fått allt mera varierande värderingsuppdrag, till exempel byggande under markytan. Det är exempelvis inte möjligt att bilda en självständig fastighet av en bergrumsparkering, man blir tvungen att ingå till exempel arrendeavtal eller avtal om delning av besittningen för att ordna dess besittning. 3D-fastighetsbildning utreds som bäst. De viktigaste utvecklingsmålen för de närmaste åren är utjämnandet av regionala skillnader och minskningen av orderstocken för att förkorta medelgenomföringstiden. Vi strävar efter att nå detta mål genom att lätta på gränserna mellan olika processer och geografiska verksamhetsområden. Anvisningar för alla Tillförlitlighet och opartiskhet är grunden för värderingsförrättningar, som för hela Lantmäteriverkets verksamhet. Öppenheten har betonats genom att lägga ut allt mera information om förrättningar och värderingar på Lantmäteriverkets webbplats. Stora förrättningar har dessutom fått egna webb sidor, där sakägarna kan följa med hur förrättningen fortgår och ladda ned kartor och annan förrättningsspecifik information. Den elektroniska ärendehanteringen var ett av önskemålen i auditeringen av storkunder som utfördes år 2011. Ett allt tätare samarbete med kunder och andra intressentgrupper är dagens melodi, och allt flera väntar sig det av oss också, konstaterar Jani Hokkanen. 5
Ägoregleringar berättar om förändringar i samhället Ägoregleringarnas karaktär har förändrats från kungliga förordningar till samarbete med markägare. Målet med ägoregleringar har inte förändrats sedan år 1757 då den kungliga förordningen om hemmans ägors läggande i storskiften utfärdades. Avsikten var att av de splittrade jord- och skogsbruksmarkerna skapa enhetliga helheter som kunde skötas mera effektivt. Det sista storskiftet blev färdigt i Kuusamo år 1953 och skiftet av samfällda vattenområden år 2004. På 1990-talet övervägde vi att helt sluta med ägoregleringar, som trots goda målsättningar ofta väcker starkt motstånd bland markägarna, säger överingenjör Kalle Konttinen, som ansvarar för ägoregleringsprocessen. Metoderna har förändrats Till all lycka upphörde ägoregleringarna inte, eftersom intresset för och behovet av ägoregleringar åter har ökat. På 1990-talet ökade behovet på grund av de större jordbrukslägenheterna som EU förde med sig. Avsikten var att åkerskiftena skulle växa, men det gick tvärtom, då jordbrukarna kunde köpa åkermark långt från befintliga åkrar. Ägo regleringar behövdes även för att bilda skyddsområden. Samtidigt började Lantmäteriverket utveckla förfarandet vid ägoregleringar. Istället för projekt som omfattar hela byar koncentrerar vi oss på väsentliga problem och markägarnas önskemål. Detta har lett till att genomföringstiden för nyskiften på åkerområden har förkortats till fem år, då den i slutet av 1990-talet var cirka tio år. Markägarnas attityd har blivit mera positiv i samma takt. Ändringen kräver att både tekniken och attityderna förnyas. Tidigare krävde bara upprättandet av en skiftesplan ett år, så det är förståeligt att lantmätarna ogärna ändrade på den. Med dagens datasystem och bärbara datorer kan lantmätarna visa upp olika alternativ för markägarna vid köksbordet, säger Kalle Konttinen. Vi strävar efter att utveckla tvångsinlösningar av vägbotten så att de mera liknar ägoregleringar, istället för tvångsinlösningar kunde markägarna byta ägor sinsemellan. Trafiksäkerheten kan också förbättras genom ägoregleringar. Till exempel en ägoreglering i Södra Österbotten som blev färdig år 2011 möjliggjorde en minskning av traktortrafik på riksväg 18 med över 20 000 kilometer per år. Samtidigt minskar odlingskostnaderna. Samfällda skogar en hitprodukt Dagens hitprodukt inom ägoregleringar är de samfällda skogarna. Arvskiften leder till att skogsägandet splittras och de stadsboende arvingarna ofta varken hinner, kan eller vill sköta sina skogsskiften som kanske ligger på flera hundra kilometers avstånd. En samfälld skog är en enhet som motsvarar ett bostadsaktiebolag och som består av olika skogsägares skogslägenheter. Enheten sköter om delägarnas skogar. Ägarna får utdelning på skogens avkastning. År 2011 grundades 43 samfällda skogar med en total areal om 17 000 hektar. De första samfällda skogarna i Finland bildades år 1892. Många samfällda skogar bildades också i samband med torparnas befrielse på 1920-talet och bosättningen av karelare efter andra världskriget. Förutom det ökade antalet stadsboende skogsägare ligger förnyelsen av lagen om samfällda skogar i början av 2000-talet bakom det nya intresset för samfällda skogar, säger Kalle Konttinen. Finlands nationella skogsprogram 2015 har också som mål att öka antalet samfällda skogar. Vid Lantmäteriverket har vi övervägt möjligheten att utnyttja ägoregleringar i Östersjöskyddet som ett nytt tillämpningsområde. Kunde man minska fosforutsläppen genom att med hjälp av ägoregleringar byta ut sådana jordbruksmarker som mest belastar Östersjön? Sådana behov kunde inte ens anas i storskiftesförordningarna från år 1757. 6
Inskrivning en kort historik Strängt taget har inskrivningen haft rättslig verkan endast från och med år 1997. När en fastighet har bytt ägare, ska den nya ägaren söka lagfart. Idag konstateras ändringar i ägande inte längre genom att ropa ut det vid tre efter varandra följande tingssessioner utan genom att anteckna förvärvet i lagfarts- och inteckningsregistret. Trots att den gamla termen fortfarande används har förfarandet förändrats avsevärt. En central skillnad är att behörigheten i ändringen i äganderätt förutsätter en omfattande utredningsskyldighet innan ändringen inskrivs, förklarar Henrik Ungern, chefsjurist i inskrivningsärenden. Traditionen om inskrivning av äganderätt sträcker sig till 1600-talet även i Finland, men de första riks omfattande bestämmelserna om inskrivning fanns i jordabalken från år 1734. Trots regleringen var inskrivningssystemet ganska primitivt i början av 1800-talet, eftersom fastighetsregister saknades och inskrivningen av äganderätt inte omfattade hela landet. Steget mot ett register med rättslig verkan togs år 1805 med kungliga förklaringen angående lagens rätta förstånd och tillämpning i mål, som röra klander å fast egendom. Denna kungliga förklaring tillämpades långt in på 1900-talet och då började man utreda förvärvens behörighet. Lagen om lagfart som trädde i kraft i början av år 1932 skapade förutsättningarna för ett lagfartsregister. Det var mycket lättare att senare utreda ändringar i ägande ur lagfartsregistret än ur rättsprotokoll. Inskrivningsregistret fick rättslig verkan först i och med 1997 års jordabalk, trots att lagfarts- och inteckningsregistret haft rätt hög faktisk verkan redan tidigare. Rättslig verkan innebär att registerföraren ansvarar för registeruppgifternas riktighet. Därför utreds förvärv noggrant innan de inskrivs. Det är länge sedan vem som helst kunde ropa ut och påstå sig vara den nya ägaren till ett område. Enhetliga funktioner Lagfartsförfarandets band till underrätterna har långa anor i nästan hela Europa. Utvecklingen av datasystem ledde till att det blev naturligt att samma myndighet skulle sköta om både inskrivning och fastighetsbildning. Lagfarts- och inteckningsregistret blev en del av det riksomfattande fastighetssystemet genom en lag som träd- de i kraft år 2003. I och med denna lag blev Lantmäteriverket den myndighet som förvaltar hela fastighetsdatasystemet med ansvar för upprätthållande och utveckling av detta system. Överföringen av inskrivnings ärenden till Lantmäteriverket år 2010 var en naturlig fortsättning på denna utveckling. I samband med överföringen fick Lantmäteriverket också ansvaret för förandet av lagfarts- och inteckningsregistret. Lösningen har varit lyckad. Kunden kan sköta alla sina fastighetsärenden hos en myndighet och inskrivningssekreterarna kan dra nytta av förrättningsingenjörernas expertis till exempel vid tolkningen av oklara arkiv anteckningar. Funktionerna har blivit enhetliga, vilket har varit en avsevärd förbättring, säger Ungern som ansvarar för inskrivningsprocessen. Processerna har finjusterats, och inskrivningsärendenas förenhetligande har stötts av funktionernas överföring från över 50 självständiga tingsrätter till Lantmäteriverkets 35 verksamhetsställen där man är van vid enhetliga tillvägagångssätt. Regionala skillnader förekommer trots allt fortfarande, och endast några byråer når den genomföringstid som vi har som mål. Målet för den närmaste tiden är att lagfarternas medelgenomföringstid i hela Finland klart ska understiga 30 dagar. Information i realtid När inskrivningsärendena överfördes till Lantmäteriverket inleddes en grundlig förnyelse av lagfartsoch inteckningsregistersystemet, som har fortskridigt enligt planerna och kunde provköras redan år 2011. Det nya systemet visar ändringarna i inskrivningsärenden i realtid och förbättrar därmed informationens riktighet. Det nya systemet tas i bruk 4.3.2013 och den elektroniska fastighetshandeln som baserar sig på systemet inleds i september samma år. Den elektroniska fastighetshandeln väntas underlätta bankernas och de övriga stora aktörernas arbete i framtiden även utanför riksgränserna. 7
organisationens ansikte utåt Kundtjänsten När rutinerna sköts på webben blir kundtjänsten ett arbete för experter. Lantmäteriverkets kundbetjäningsställen besöks av nästan 200 000 personer varje år. Ännu flera kunder sköter sina ärenden per telefon. Oftast önskar kunderna råd i lagfarts- och styckningsärenden. Sommaren är toppsäsong, då utreds framför allt färdselrätter och andelar i samfällda jord- eller vattenområden. När inskrivningsärendena överfördes från tingsrätterna till Lantmäteriverket år 2010 fördubblades antalet telefonsamtal och försäljningen av utdrag och bevis. Rådgivning i lagfartsoch inskrivningsärenden har blivit en viktig uppgift för kundtjänsten. En av livets mest betydande händelser är att köpa ett eget hem eller en sommarstuga. Det är viktigt att få sak kunnig betjäning i ärenden som berör fastighetsköp. Kundservicesekreterarna ska kunna förklara även besvärliga saker så att även en person som aldrig tidigare har kommit i kontakt med fastigheter ska förstå dem, konstaterar överingenjör Asta Varonen, som ansvarar för kundtjänsten och processen för informationstjänsten. Redan på 1800-talet betjänades kunder vid länslantmäteri kontoren varje dag kl. 10 13. Idag har varje lantmäteribyrå ett eller flera kundbetjäningsställen som bistår med såväl kartköp som beställning av digitala material. Kunderna är nöjda med betjäningen örutom inskrivningsärendena har öppnandet av Lant- datamaterial på webben gjort att helt Fmäteriverkets nya användare har hittat verkets tjänster. Den kommande möjligheten att exempelvis granska uppgifter som gäller ens egna fastigheter på webben ökar kraven på kundtjänsten ytterligare. Kundservicepersonalens arbete håller på att i allt högre grad bli ett sakkunniguppdrag, säger Asta Varonen. Enligt en undersökning om kundtillfredsställelse som gjordes hösten 2011 är kunderna fortfarande mycket nöjda med Lantmäteriverkets tjänster. Över 80 procent av dem som svarade på undersökningen var helt eller mycket nöjda med kundtjänsten. Webbtjänsten Kartplatsen fick mycket beröm medan användarna av Kartplatsen för fackmän var mera kritiska. Information är till för att användas Lantmäteriverket önskar att användningen av den information som verket har insamlat ska vara omfattande i hela samhället. I början av år 2011 öppnades namnbeståndsprodukterna samt vektor- och rasterprodukterna i skalorna 1:1 miljoner och 1:4,5 miljoner. I slutet av året ändrades en förordning så att terrängdatamaterial i maj 2012 kan öppnas för avgiftsfri och fri användning för allmänheten och för företag. Lantmäteriverket hoppas att den avgiftsfria tillgången till verkets datamaterial ska bidra till att innovativa företag skapar nya produkter och tjänster. Lantmäteriverket erbjuder skräddarsydda dataprodukter endast till myndigheter. I Lantmäteriverkets nya strategi för informationstjänster betonas att informationstjänster och dataprodukter ska motsvara kundernas behov. Strategin för informationstjänster som upprättades år 2011 omfattar åren 2012 2016. Under denna tid ska tjänsterna vidareutvecklas så att informationstjänsterna till myndigheter och andra yrkesanvändare sköts elektroniskt senast år 2016. Tidsenliga datamaterial levereras via gränssnitt eller filnedladdningstjänster. Målet är att en så stor andel av allmänheten som möjligt också skulle sköta sina ärenden på webben. När rutinerna sköts som självbetjäning på webben kan personlig betjäning erbjudas till dem som mest behöver den. Färdigheterna att sköta ärenden på webben varierar, och alla känner inte till hur exempelvis koordinater fungerar, säger Asta Varonen. 8
Terrängdata har många användningsändamål Kartverksuppgifterna firade grundförbättringen som blev färdig efter mera än 30 års arbete. Terrängdatabasen är nu i utmärkt skick. används nu mera än någonsin tidigare, uppskattar överingenjör Jurkka Tuokko, som ansvarar för terrängdataproduktionsprocessen. Terrängdata Alla är dock inte medvetna om att de använder terrängdata. När efterfrågan på tryckta kartor började sjunka vid millennieskiftet var det ännu svårt att se hur omfattande utnyttjandet av terrängdata i exempelvis ruttsökningar och bostadsköp skulle bli. Försäljningen av grafiska kartor fortsatte att sjunka år 2011. På motsvarande sätt ökade antalet sökningar på Kartplatsen med cirka 20 procent jämfört med året innan. Sökningarna bestod av cirka 107 miljoner sökningar på karta och cirka 18 miljoner sökningar på ortofoto. Trots nya tillämpningar som riktar sig till konsumenterna är den offentliga förvaltningen fortfarande den största användaren av terrängdata. Länge framställdes kartor i huvudsak till förmån för försvarsmakten, senare har markanvändningsplaneringen blivit lika viktig. Inom företagslivet är skogsbranschen den största kunden. Noggranna fastighetskartor Terrängdatastrategin har inte förändrats väsentligt under kartläggningens historia. Målet har alltid varit omfattande, tidsenliga och exakta uppgifter. Den viktigaste strategiska förändringen har varit den att uppgifterna i Terrängdatabasen nu omfattar hela Finland och är av jämn kvalitet. Användningen av den tillgängliga informationen har ändrats mest. Användarkretsen har utvidgats och terrängdata används till många olika slags ändamål och med många olika slags verktyg. En förutsättning för denna ändring har naturligtvis varit att omfattningen och noggrannheten av datamaterialet har förbättrats avsevärt. År 2011 blev en omfattande grundförbättring av fastig hetskartan färdig, vilket innebär att rårösenas läge är känt med till och med en halv meters noggrannhet. Lägesnoggrannheten på den gamla fastighetskartan kunde vara endast 10 20 meter. Grundförbättringen räckte längre än 30 år och omfattade alla 13 miljoner rårösen, det vill säga uppgifterna och förrättningskartorna för varje fastighet i Finland. Grundförbättringen baserade sig i huvudsak på flygfotografering och samarbete mellan Lantmäteriverket, myndig heterna och allmänheten. Markägare byggde signaler av vit plast som placerades intill rårösena och som syntes på flygbilder. I glesbygden uppmättes rå rösenas noggranna läge i terrängen. När grundförbättringen blivit klar överfördes upp dateringen av fastighetskartan inom Lantmäteriverket från terrängdataproduktionen till processen för upprätthållandet av författningsenliga register. Nästa betydande förbättring blir att ändra höjdmodellens noggrannhet från 10 meters rutstorlek till 2 meters rutstorlek. Den noggrannare höjdmodellen kommer att omfatta hela Finland senast 2020. Utveckling av samarbete Enligt Jurkka Tuokko är flygfotograferingen som började användas i stor utsträckning på 1930-talet den mest betydande förändringen i kartläggningens historia. Det näst största framsteget är GPS-tekniken som har förbättrat mätnoggrannheten och underlättat kartläggarens arbete i terrängen. Informationsteknologins utveckling och allt större krav på arbetseffektivitet har även påverkat strategin under de senaste åren. Både jord- och skogsministeriets Strategi för allmänna kartverksarbeten från år 2011 och den nya lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen betonar vikten av att bli av med dubbelarbete och överlappande datareserver. Vårt samarbete med både den offentliga förvaltningen och kommunerna kunde utvecklas vidare, medger Tuokko. Under det gångna året förbättrades samarbetet bland annat genom en grundförbättring av Landsbygdsverkets basskiftesregister. Utöver kommunerna har vi idag ett nära samarbete med Trafikverket, Finlands skogscentral och Finavia. Lantmäteriverkets vision är att ett terrängdatasystem i samanvändning skulle stå som grund för förvaltningen av geografisk information inom hela den offentliga sektorn senast i slutet av detta årtionde. För att uppnå denna vision vore det nödvändigt att ge terrängdatasystemet en officiell ställning som ett av landets basregister. 9
Fastighetsdata centraliseras och digitaliseras Fastighetsregistrets första århundrade löpte utan stora omvälvningar. Sedan började det hända. Redan på 1500-talet började man i Finland föra jordebok över skattepliktiga hemman. År 1895 togs det egentliga jordregistret i bruk. Hundra år senare inleddes nästa betydande fas, då digitaliseringen av fastighets registret blev klart i hela landet år 1994. Jordregisterböckerna av bästa vattenstämplade lumppapper från Tervakoski var tillgängliga i digital form från vilken byrå som helst. Kommunernas och Lantmäteriverkets fastighetsdata har införts i ett gemensamt register från och med år 2005. Efter detta har en del kommuner gett Lantmäteri verket i uppdrag att upprätthålla fastighetsregistret och sköta fastighetsförrättningarna på kommunernas detaljplaneområden. År 2011 nåddes ett viktigt mål när lägesnoggrannheten för råmärken på fastighetskartan förbättrades så att den fyller dagens krav. Text och bild det nuvarande fastighetsregistret ingår både en registerdel i textform och fastighetskartan. Tack vare den gemen- I samma databasen är fastighetsbeteckningarna på kartan och i det egentliga registret alltid tidsenliga, oberoende av om Lantmäteriverket eller kommunen ansvarar för området i fråga. Fastighetsregisterkartan omfattade hela landet på 1980-talet och de sista registerkartorna som ritats på plast digitaliserades år 2004. Informationsteknologin har förbättrat riktigheten av och tillgängligheten till fastighetsdata och bidragit till uppkomsten av nya produkter och tjänster. Den nyaste medlemmen i fastighetsdatasystemet som Lantmäteriverket ansvarar för är lagfarts- och inteckningsregistret. Ansvaret för underhållet av registret över fördes från tingsrätterna till Lantmäteriverket samtidigt med fastig heternas inskrivningsärenden år 2010. Informationsteknologi revolutionerar registerföring Årligen görs cirka 80 000 fastighetsöverlåtelser och köpvittnena har meddelat köpeskillingsuppgifter till lantmäteribyråerna från och med år 1980. Uppgifterna används för att föra köpeskillingsregistret över fastigheter, som Lantmäteriverket främst behöver för att värdera fastigheter. Viktiga registeranvändare är också Skatteförvaltningen, Befolkningsregistercentralen, banker och fastighetsförmedlare. Redan under ett par års tid har köpvittnena skickat elektroniska meddelanden om fastighetsöverlåtelser till Lantmäteriverket, som vidarebefordrar informationen till vederbörlig kommun. En betydande förnyelse är att vänta hösten 2013, varefter köparen och säljaren kan sköta fastighets köpet elektroniskt utan köpvittne. Grundförbättringen fortsätter År 2011 förbättrades framför allt uppgifter om vägrätter och andra servitut som ingår i fastighetsregistret samt upprättades delägarförteckningar för samfällda områden. År 2015 ska delägarförteckningarna för alla samfällda områden vara upprättade och bestyrkta. Mycket ska ännu grundförbättras innan vägrätterna mellan fastigheter har utretts och registrerats. Lagstiftning och praxis har varierat under olika årtionden så att oftast blir man tvungen att anlita gamla förrättningshandlingar för att utreda rätterna. För att ett beslut ska vinna laga kraft krävs det ofta att ärendet behandlas vid en lantmäteri förrättning, till vilken alla sakägare kallas, berättar överingenjör Tuomas Lukkarinen, som vid Lantmäteriverket ansvarar för processen för upprätthållandet av författningsenliga register. I framtiden kommer enskilda vägar och servitut att antecknas som så kallade nyttjanderättsenheter i fastighetsregistret, vilket innebär att deras läge också syns på fastighetskartan. Upprätthållandet och grundförbättringarna får sällskap av nya uppgifter. Förändringar i samhället reflekteras alltid i Lantmäteri verkets verksamhet. Efter kriget medförde bosättningen av de evakuerade karelarna nya uppgifter. Kommunsammanslagningar representerar förändringar i dagens samhälle, och de kommer att ge även oss mycket arbete inom de närmaste åren, konstaterar Tuomas Lukkarinen. 10
Arbetet följer med arbetaren Färre körkilometrar och mindre dubbelarbete med datasystem. Så länge som bärbara datorer har funnits på marknaden har lantmätarna drömt om att kunna upprätta styckningshandlingar ute i terrängen. De överförda datamassornas enorma storlek och datasäkerhetskraven har länge varit ett hinder för att visionen skulle bli verklighet. År 2011 blev det rörliga arbetet standardpraxis vid hela Lantmäteriverket efter ett par år av pilotprojekt. Vid rörligt arbete har lantmätaren i sin bil förutom lantmäteri verktygen även en bärbar dator med anslutning till Lantmäteriverkets tillämpningar. Lösningen förkortar förrättningarnas genomföringstider och medför effektivare användning av förrättningsingenjörens arbetstid, då det inte längre är nödvändigt att köra till lantmäteribyrån för att komma åt registret och göra pappersarbete. Betjäningen förbättras då förrättningsingenjören genast kan svara på kundens frågor. Det rörliga arbetet är även viktigt för miljön, eftersom körsträckan till byrån ofta är flera tiotals kilometer. Videokonferenser tjänar samma syfte. I fjol skaffade vi en hel del videokonferensteknologi, som har tagits i bruk verkligen väl, berättar dataadministrationsdirektör Matti Lisitsin belåtet. Betydande projekt år 2011 var även utvecklingen av infrastrukturen för geografisk information, den grundliga förnyelsen av verkets intranät samt den pågående utvecklingen av inskrivningssystemet och datasystemet för elektronisk fastighetshandel. Strängare styrning av informationsförvaltning År 2011 trädde lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen i kraft, då uppdaterades även Lantmäteriverkets dataadministrations strategi. Föregående år trädde förordningen om informations säkerheten inom statsförvaltningen i kraft. Lagen om informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen, som trädde i kraft i september, betonar interoperabiliteten av statliga och kommunala informationssystem, vilket förutsätter en övergripande arkitektur och gemensamma tjänster. Därtill bör systemen följa rekommendationerna för den offentliga förvaltningen (JHS). I praktiken medför lagen ett tätare och mera omfattande samarbete mellan intressentgrupper inom systemplanering samt en ökande och mera formbunden dokumentering. Övergången till databaser som överskrider organisationsgränser är betydande. Utöver fastighetsregistret räknas även terrängdatabasen till de basdatareserver som övriga myndigheter ska använda istället för egna överlappande register. Förordningen om informationssäkerhet är också avsedd att effektivera samarbetet mellan olika myndigheter. Efter att Lantmäteriverkets datasystem har auditerats enligt kraven i förordningen om informationssäkerhet kan den som loggat in i Lantmäteriverkets system även ha tillgång till andra auditerade datasystem inom statsförvaltningen. Dock har motstridigheterna mellan informationssäkerhet och öppen tillgång till information inte lösts helt, påpekar Matti Lisitsin. Lantmäteriverket har alltid fäst vikt vid att noggrant skydda person- och egendomsuppgifter i fastighetsregistret. Alla ändringar i fastighetsdatasystemet kan spåras, likaså vem som gjort dem. Det var inte heller möjligt att obemärkt ändra på uppgifter som antecknats med bläckpenna på vattenstämplat papper. Allt mera informationsteknologi Informationsteknologin är en ny företeelse med tanke på lantmäteriets flera sekel långa historia. Den började utnyttjas i betydande mån först på 1990-talet. Drygt tjugo år senare är det svårt att förstå hur verksamheten överhuvudtaget kunde fungera utan informationsteknologi, säger Lisitsin förundrat. JAKO-familjen som byggdes upp vid millennieskiftet kommer också snart att förnyas. Matti Lisitsin tror att de största förändringarna inom den närmaste framtiden kommer att beröra en allt växande mängd rörligt bildmaterial och det att man inte längre kommer att vara beroende av någon bestämd terminaltyp. Sannolikt kommer vi snart att använda även massiva produktionssystem med många olika slags verktyg och från många olika ställen. 11
Fakta om landet.