Banker i kris fungerar reglerna i praktiken? Hans Lindblad Riksgäldsdirektör SNS/SHOF Finanspanel 3 april 2019
Resolution skyddar skattebetalare och säkrar samhällsviktiga funktioner Riksgälden tar över kontrollen Ny VD och styrelse utses Banken håller öppet! Aktie- och fordringsägare står för kostnaderna Insättare och skattebetalare skyddas Resolution hindrar värdeförstörelse
Så skyddas skattebetalarna Bail-in istället för bail-out Tillgångar GAMLA BANKEN Skulder och eget kapital Tillgångar NYA BANKEN Skulder och eget kapital Övriga skulder RESOLUTION Övriga skulder Nedskrivningsbara skulder MREL Eget kapital Förluster Eget kapital
Resolution kräver förberedelse Riksgälden analyserar vilka verksamheter som är samhällskritiska Nio systemviktiga svenska institut Kapital och skulder som kan användas i kris Verksamheter ska anpassas för en effektiv krishantering Riksgälden kräver att instituten är resolutionsbara Systemviktiga institut Handelsbanken Swedbank SEB SBAB Länsförsäkringar SEK Sparbanken Skåne Landshypotek Skandiabanken (Danske bank) (Nordea)
Tillämpning av regelverket Problemdrabbad bank i Europa Hot mot finansiell stabilitet? NEJ JA Livskraftig Ej livskraftig Förfarande Likvidation Konkurs Förebyggande stöd Resolution Åtgärd Oreglerat Insättningsgarantifo nd Garantier/ Kapitalstöd Stadsstödsreglerna Resolutionsverktyg Aktie- och fordringsägare Venetobankerna MPS Banco Popular
Regelverket har positiva effekter på stabiliteten och tillväxten Minskad sannolikhet för kris Incitament för ägare och ledning att ta mindre risk Minskad förväntan om statligt stöd långivarna får skäl att granska Akademiska studier visar att ökad marknadsdisciplin innebär mindre risk för och lägre kostnader vid fallissemang Effektivare krishantering Mindre belastning på skattebetalare (direkt och indirekt) Mindre störningar i det finansiella systemet Forskning visar att statsskulden i genomsnitt har ökat med ca 90 procent tre år efter tidigare finanskriser
Marknaden tror på regelverket Implicita garantin Räntepunkter Mdkr Källa: Blix Grimaldi et al., The value of an implicit state guarantee for systemic banks, Fokus Report 2019:1, jointly with FI Anm: Too-big-to-fail premium (in bp) for the four largest banks operating in Sweden
MREL-marknaden har etablerats globalt MUSD Emissioner från globalt systemviktiga banker (G-SIBs) 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 jan-17 apr-17 jul-17 okt-17 jan-18 apr-18 jul-18 okt-18 jan-19 Kapitalbasinstrument Efterställd MREL-skuld Senior skuld Andel MREL-skuld (höger axel) 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Källa: Financial Stability Board och Riksgälden
Efterställd skuld är centralt för att säkra effektiv krishantering Räntepunkter 120 100 80 60 40 Skillnad i pris mellan emitterad senior skuld och MREL-skuld Genomsnitt: 58 bps 20 0 Genomsnitt: 49 bps 05-02-2018 07-04-2018 09-05-2018 11-07-2018 01-14-2019 03-18-2019 Källa: Bloomberg Nordea Spread (MREL-skuld vs. senior skuld) Danske Bank Spread (MREL-skuld vs. senior skuld)
Dags för svenska banker att emittera Riksgäldens policy fastlagd och kommunicerad publikt sedan över två år. Kraven för de svenska bankerna fastställdes och kommunicerades i december 2017 (uppdaterade i december 2018). Svenska förmånsrättslagstiftningen ändrad sedan årsskiftet. Kraven ska vara uppfyllda till 1 jan 2022.
Resolutionsbarhet är både kapital och sund kultur Motståndskraften har stärkts, men vi är inte klara Kapital Likviditet Makrotillsyn Krishanteringsregelverk Bankerna måste börja emittera Sund kultur krävs för stabilitet och långsiktighet Resolution är svårare och tar mer tid om institutet misskött regulatoriskt Viktigt inse samhällsansvaret Transparens och ansvarsutkrävande Intern styrning och kontroll centralt Ersättningssystem som stimulerar ansvarstagande och långsiktighet ur ett samhällsperspektiv Kompetensen i bankernas styrelser
Reserv
Riksgälden kommer in i krisens slutskede Konkursförvaltare Konkurs Business as usual Återhämtning Tidiga ingripanden Resolution Institutets ledning Finansinspektionen Riksgälden 13
Stora samhällsekonomiska kostnader kvarstår Ökad arbetslöshet Nedgång i produktion (BNP) Nedgång huspriser Nedgång aktiepriser Ökad statsskuld Källa: Reinhart and Rogoff (2009) 0% 20% 40% 60% 80% 100%