Hjärup 8:15 och 8:16

UV RAPPORT 2012:131 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hjärup 8:15 och 8:16 Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken Adam Bolander

UV RAPPORT 2012:131 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hjärup 8:15 och 8:16 Skåne, Uppåkra socken, Staffanstorps kommun Dnr 421-0183-2012 Adam Bolander

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) Odlarevägen 5 2226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:131 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744 Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-07-11. Dnr 601-2012/3030. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Schaktning på Hjärup 8:15. Foto Adam Bolander. Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2012

Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningssituation 5 Utförda undersökningar inom Hjärups bytomt 8 Metod och genomförande 9 Resultat 10 Utvärdering av resultat 12 Förslag till fortsatta åtgärder 13 Referenser 13 Administrativa uppgifter 15

Landskrona Häljarp V Ring Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Bjärred Lund S Sandby Kävlingeån Krankesjö Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp V Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Sku Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Platsen för undersökningen markerad med svart cirkel på utdrag ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1:300 000. 4 Hjärup 8:15 och 8:16

Sammanfattning OM arkitekter planerar att påbörja arbetet med en detaljplan avseende fastigheterna Hjärup 8:15 och 8:16. På det cirka 3,3 hektar stora området avses en villabebyggelse att uppföras. En arkeologisk utredning utfördes under juni månad 2012, då 10 sökschakt om sammanlagt 343 löpmeter grävdes, motsvarande 565 m 2. Därmed undersöktes cirka 1,7 % av exploateringsområdet. Sammanlagt framkom sex anläggningar, fördelade på ett stenlyft, två stolphål och tre gropar. Dessa påträffades utspridda och utan någon nämnvärd koncentration. Karaktären var generellt diffus. Inga fynd påträffades i anläggningarna, däremot noterades yngre rödgods, tegelkross och sentida metaller såsom knappar, beslag och sädesplomber i matjorden. Riksantikvarieämbetet UV Syd bedömde att förekomsten av anläggningar var begränsad inom den undersökta delen av exploateringsområdet och att vidare insatser inte är motiverade här. Sannolikt har exploateringssituationen i de östra delarna inneburit att eventuella lämningar är dåligt bevarade. Resultat av eventuella vidare insatser i denna del förmodas bli begränsade. Allmän bakgrund OM arkitekter planerar att påbörja arbetet med en detaljplan avseende fastigheterna Hjärup 8:15 och 8:16. På det cirka 3,3 hektar stora området avses en villabebyggelse att uppföras. Inga fornlämningar är sedan tidigare kända inom fastigheterna. Däremot är de belägna i ett fornlämningstätt område i närheten av centralplatsen i Uppåkra och angränsande till Hjärups bytomt. Det är ett känt, i Hjärups fall välbelagt, mönster att äldre bebyggelse ofta förekommer i närheten av de tidigmedeltida bybildningarna. Mot den bakgrunden utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd på uppdrag av Länsstyrelsen en arkeologisk utredning som utfördes 2012-06-04 2012-06-05. Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningssituation Området ligger några kilometer sydväst om Lund, cirka 4,5 km in från kusten i Hjärups sydöstra utkant (fig. 1), cirka 20 m.ö.h. Jordarten består huvudsakligen av moränlera. I trakten finns rikligt med gravar från stenåldern, bronsåldern och järnålder, bl.a. en dös och en gravhög (RAÄ 15:1 & RAÄ 20 Uppåkra sn) nordost om Hjärup (fig. 2). En stenåldersboplats är belägen en bit väster om byn (RAÄ 14:3 Lomma sn). Den äldre och yngre järnåldern är företrädd genom den mäktiga Uppåkraboplatsen endast 1,3 km öster om byn (RAÄ 5:1, Hjärup 8:15 och 8:16 5

Flackarp 10:1 Flackarp 11:3 Flackarp 14:1 Flackarp 36:1 LUND Flackarp 26:1 Flackarp 21:1 Flackarp 19:1 Flackarp 23:1 Flackarp 3:1-4 Flackarp 29:1 Lund 131:1 Flackarp 20:1 Flackarp 30:1 Flackarp 40:1 Flackarp 18:1 Flackarp 17:1 Västangård Flackarp Flackarp 39:1 Lund 174:1 Flackarp 39:2 Uppåkra 20:1-2 Uppåkra 21:1 Flackarp 8:1 Uppåkra 15:1 Svarthjärup Lund 60:1 Uppåkra 32:1 Uppåkra 19:1 Uppåkra 33:1 Väståkra Uppåkra 28:1 Uppåkra 41 Uppåkra 16:1 Uppåkra 37 Hjärup Uppåkra 35 Uppåkra 34 Uppåkra gård Uppåkra 40 Uppåkra 17:1 Uppåkra 36 Uppåkra 5:5 Uppåkra 29:1 Hjärups Uppåkra 30:1 Uppåkra 30:2 Uppåkra 2:1 Uppåkra 42 Uppåkra 26:1 Uppåkra 11:1 Uppåkra 10:1 Uppåkra 5:2 Uppåkra 3:2 Uppåkra 3:1 Uppåkra 4:1 Coyetgården Åkerslund Uppåkra 5:1 Fattershus Åkarp Burlöv 19:1 Burlöv 39:1 Burlöv 44:1 Burlöv 20:1 Burlöv 45:1 Fatterslund Kronolund Uppåkra 27:1 Uppåkra 9:1 Burlöv 33:1 Nygård Burlöv 114 Burlöv 110 Burlöv 113 Norrevång Uppåkra 1:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Undersökningsområde Tottarp 2:1 Tottarp 24:1 Figur 2. Förundersökningsområdet (rött fält) och omgivande fornlämningar Tottarp markerade 19:1 på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1:20 000. 6 Hjärup 8:15 och 8:16

Uppåkra sn), och från yngre romersk järnålder daterar sig en grupp skelettgravar cirka 500 meter väster om bytomten (RAÄ 29, Uppåkra sn). Här framkom vid undersökning 1996 även en gårdsanläggning med ett extremt långt hus från perioden folkvandringstid vendeltid med flera byggnadsoffer, en verkstad och ett aktivitetsområde (Runcis 1998a, 1998b; Carlie 2002). Vid Hjärups boställe (RAÄ 30, Uppåkra sn), cirka 200 meter väster om bytomten undersöktes i omgångar flera boplatslämningar från yngre bronsålder och äldre järnålder (Becker 2005; Lagergren 2005) och i samband med ett vägbygge sydväst om byn kunde lämningar från yngre stenåldern och yngre bronsåldern beläggas (Söderberg 1995; Petersson 1996). En kilometer nordost om bytomten påträffades år 2005 en del av en stor sten- och järnåldersboplats (RAÄ 36, Uppåkra sn) och vid samma utredning kunde även en ensamliggande gårdsbebyggelse från järnåldern påvisas (Schmidt Sabo 2005). Gårdsplatsen förundersöktes påföljande år och då framkom en flatmarksgrav från yngre bronsålder äldre järnålder och tre hus som tolkades ha hört till en gård från förromersk järnålder äldre romersk järnålder (RAÄ 34 & 35, Uppåkra sn) (Ericson 2007). Den ovan nämnda stora boplatsen RAÄ 36 blev hösten 2009 föremål för en slutundersökning och här framkom en omfattande bebyggelse med minst 18 stolpbyggda hus från yngre bronsålder och järnålder (Becker 2012). Tyngdpunkten i bebyggelsen låg i romersk järnålder. Detta område låg för övrigt inom ett markstycke som på 1776 års karta över Uppåkra bär namnet Husåkrar (se kartan i Manhag 2000:23). Drygt 500 meter väster om byn har en boplatslämning, RAÄ 37, med datering i äldre järnålder varit föremål för undersökning under senare år. Här har bland annat en flerfasig gårdsbebyggelse med hägnads- och gropssystem, samt större aktivitetsområden kunnat konstateras. Utifrån preliminärt analysarbete ligger dateringarna i yngre romersk järnålder folkvandringstid (Aspeborg 2009, Bolander 2012a). Det äldsta skriftliga belägget för ortnamnet Hjärup härrör från år 1164 då byn omnämns som Hyathorp. Förleden kan möjligen härledas till ett mansnamn och efterleden anses allmänt syfta på nybygge. Hjärup har tillhört Uppåkra socken som på 1500-talet utgjordes av de tre byarna Stora Uppåkra (RAÄ 5:5), Lilla Uppåkra (RAÄ 27:1) och Hjärup (RAÄ 26:1). Vid denna tid hade socknen 38 tiondegivare, varav 14 var skrivna i Hjärup. Ännu en by fanns i socknen under medeltiden och det var Svarthjärup (RAÄ 21), liggandes norr om Hjärup. Byn antas ha ödelagts redan under 1300-talet, men dess jord brukades dock kontinuerligt. Enligt Jordeboken fanns i Hjärup år 1662 ett helt, fyra trefjärdedels, fyra halva och ett fjärdedels kanikhemman, samt ett halvt och ett fjärdedels utsocknes frälsehemman (Hallberg 1991:282f ). Det var således kyrkan och utsocknes frälse som ägde gårdarna i Hjärup. Under 1700-talet låg sex av byns äldre gårdar på en östvästlig rad i den nedre delen av bytomten på norra sidan av Hjärupsbäcken, ett vattendrag som idag är reglerat men som tidigare orsakade breda sanka partier längs med sina stränder. Två gårdar låg söder om bäcken, medan ytterligare fyra gårdar låg grupperade två och två i bytomtens östra respektive norra del. Hjärup 8:15 och 8:16 7

Några hundra meter öster om byn har landsvägen mellan Malmö och Lund passerat. Den ingick i det gamla förbindelsestråket till nordöstra Skåne. En väg ledde från byn över bäcken och fram till landsvägen. Bytomten kantades i norr, öster och i söder av gårdarnas toftmarker. Någonstans i den södra delen av byn har en runsten av typen efter Jelling påträffats från 1000-talets inledande decennier (RAÄ 2 Uppåkra sn). Stenen står idag i sekundärt läge inne i en trädgård men ska ha flyttats från en plats nära bäcken där det troligen funnits ett vadställe. Runtexten lyder översatt: Navne ristade denna sten efter Toke broder sin. Han dog västerut (Moltke 1981:545, DaRun nr 266). Frågan om en eventuell vikingatida tidigmedeltida storgård i byn aktualiserades först i en studie av Mats Riddersporre år 2003. Det finns nämligen indikationer i det äldre kartmaterialet på att en storgård kan ha funnits i byns norra del där ett större sammanhängande toftområde står angivet för gårdarna nr 4 och 10 (Riddersporre 2003:153f ). I anslutning till toften åt öster fanns även marknamnet Lunnespjellen som kan syfta på en religiös/kultisk lund, och Husåker strax intill, som troligen syftar på den äldre bebyggelse som påträffades där år 2009 (Manhag 2000:24ff; Becker 2012). Utförda undersökningar inom Hjärups bytomt Inom bytomten har 7 tidigare undersökningar genomförts: 1. Den första undersökningen företogs åren 1986 1987 på platsen för den historiskt kända gården nr 8 (Larsson 1995). Komplexa kulturlager med en mäktighet på upp till en halv meter framkom, med rikliga bebyggelselämningar och ett mycket omfångsrikt fyndmaterial från sen vikingatid och medeltid. 2. År 1991 förundersöktes ett område i bytomtens nordöstra del där några mindre byggnader fanns markerade på en äldre karta, men inga fornlämningar påträffades där (Kriig 1991). 3. År 2004 utfördes en förundersökning i ett område som benämns Äppelhagen i kommunens detaljplan. Då påträffades omfattande lämningar med tjocka kulturlager och bebyggelserester som framförallt låg koncentrerade till en förhöjd platå i områdets norra del som motsvarande läget för den historiskt kända gården nr 1 i Hjärup. Bebyggelsen här tycktes huvudsakligen innehålla lämningar efter tidigmedeltida och högmedeltida bebyggelse- och aktivitetslämningar (Söderberg 2005). Detta område undantogs för fortsatt exploatering medan resten av området släpptes efter förundersökningen. 8 Hjärup 8:15 och 8:16

4. Under våren 2008 genomfördes en översiktlig förundersökning på platsen för den historiskt kända gården nr 6. Lämningarna kunde preliminärt dateras till sen vikingatid, medeltid och nyare tid (Schmidt Sabo 2008). 5. Under hösten 2009 utfördes en detaljerad arkeologisk förundersökning inom området vid gård 6. Det visade sig att de vikingatida och tidigmedeltida lämningarna var bäst bevarade, jämfört med de yngre, och att de skulle prioriteras vid en slutundersökning (Schmidt Sabo 2011). 6. Under senhösten 2009 utfördes en slutundersökning inom området för gård 6 och en senvikingatida storgård med flera byggnadslämningar uppdagades. Det största huset, som var 42 meter långt och 8 meter brett, tolkades som storgårdens huvudbyggnad. Även ett rikt fyndmaterial som hörde till storgården påträffades, innehållande flera prestigeföremål. Äldre lämningar på platsen var bl.a. ett långhus från förromersk järnålder samt en brunn och ett aktivitetsområde kring en liten våtmark. De yngre lämningarna från gård nr 6 var kraftigt skadade av sentida byggverksamhet på tomten (Schmidt Sabo 2011). 7. Under vintern 2012 undersöktes den norra utkanten av bytomten, på platsen för gård 4 och 10 som av Riddersporre pekats ut som en indikation på en tidigare storgård. Medeltida spår visade sig vara få, men däremot framkom en förmodad järnåldersboplats med en flerfasig gårdsbebyggelse. Åtminstone en bebyggelsefas hade ödelagts i en brand. Inga daterade fynd påträffades (Bolander 2012b). Därtill undersöktes nyligen även delar av det så kallade Åttevägenområdet, beläget nordost om bytomten och berörande delar av toftmarken. Här framkom spår efter en begränsad bebyggelse, sannolikt endast en gård, med förmodad datering i järnålder. Området var dock kraftigt utschaktat i samband med anläggandet av en idrottsanläggning (Bolander 2012c). Metod och genomförande Det cirka 3,3 hektar stora exploateringsområdet är situerat på den södra sidan av korsningen Lommavägen och gamla Lundavägen. Stora delar av 8:16 är idag bebyggt, framförallt gällande de östra delarna. Bebyggelsen består av tätt uppförda växthus och någon mindre tillhörande ekonomibyggnad. Vid tidpunkten för undersökningens genomförande var det inte möjligt att komma åt denna del av undersökningsområdet som utgör cirka 2 hektar, motsvarande 61 % av hela exploateringsområdet. Enligt markägaren Thomas Jönsson planeras växthusbyggnaderna att rivas och avlägsnas först under Hjärup 8:15 och 8:16 9

Oktober månad 2012. De markytor som vid undersökningens genomförande var tillgängliga för att utföra sökschaktsgrävning med maskin bestod av hela 8:15, beläget längst i väster och bestående av åkermark. Därtill var även den västra delen av 8:16 bestående av uppodlad mark. Sammanlagt uppgick den tillgängliga ytan till cirka 1,3 hektar, vilket ungefärligen motsvarar 39 % av undersökningsområdet. Den arkeologiska utredningen genomfördes i fält som en sökschaktsgrävning. Arbetet utfördes under 2012-06-04 2012-06-05. Totalt placerades 10 sökschakt inom undersökningsområdet (fig. 3). Dessa uppgick till en sammanlagd längd av 343 löpmeter, motsvarande en yta av cirka 565 m 2. Av detaljplaneområdets totala 3,3 hektar undersöktes således endast cirka 1,7 %. Matjorden schaktades ned till nivån där fornlämningar framträdde. Påträffade anläggningar mättes digitalt med GPS, registrerades och gavs en preliminär tolkning. Informationen fördes därefter in i fältdataprogrammen Intrasis och Intrasis Analysis för vidare bearbetning. Löpande under fältarbetet togs digitalfoton av speciellt intressanta anläggningar, men även enstaka situationsbilder i syfte att underlätta eventuella fortsatta insatser. Väderförhållandena var gynnsamma med uppehållsväder och periodvis frisk vind. Resultat Matjorden hade en ungefärligen likartad tjocklek, 0,25 0,32 meter, där schakten 2 10 förlades. På platsen för schakt I hade däremot sentida markarbeten eller utfyllnader gjort att massorna uppmätte en tjocklek kring 0,8 m. Över hela undersökningsområdet noterades i matjorden en förekomst av ungt yngre rödgods, tegelkross och sentida metaller såsom knappar, sädesplomber och beslag. Alven utgjordes inom hela undersökningsområdet av en gulgrå, något sandig och mager lera. Schakt 7 och 8 förlades i en yta som brukades i växthusverksamheten och som delvis var bevuxen med högväxande gräs och buskage. Ställvis var någon form av marktäckande och finkornigt grus utlagt. Övriga schakt grävdes i en förhållandevis plan yta bevuxen med lågvuxen vall. Schakt 1 placerades i en ungefärlig nordsydlig riktning i undersökningsområdets nordligast belägna begränsning. Längden uppgick till dryga 20 meter. Massorna var matjordlika till sin karaktär och innehöll enstaka tegel, tegelkross och oidentifierbar metall. Tjockleken uppgick som mest till hela 0,8 meter, rimligen som ett resultat av ett försök att jämna ut en naturlig svacka. Inga anläggningar eller fynd påträffades. Schakt 2 placerades i en sydvästlig nordostlig riktning och dess längd uppgick till knappa 35 meter. I alven framkom ett förmodat sentida stenlyft (224), samt en grop (225) med en diameter av 0,52 meter och en brungrå leraktig fyllning innehållande enstaka sot och träkol. Dess datering är oklar. Inga fynd påträffades i någon av dem, däremot noterades i matjorden enstaka fragment av yngre rödgods, sentida metaller och tegelkross. 10 Hjärup 8:15 och 8:16

Hjärup 1 Lommavägen 2 3 4 8 7 5 9 6 10 Anläggning Schakt Undersökningsområde Ej tillgänglig yta Gamla Lundavägen Figur 3. Översikt över de upptagna schakten med framkomna anläggningar inom den åtkomliga delen av undersökningsområdet. Skrafferad område markerar den vid undersökningens utförande bebyggda ytan. Skala 1:2 000. Hjärup 8:15 och 8:16 11

Schakt 3 grävdes söder om föregående schakt, i en sydvästlig nordostlig riktning. Längden uppgick till dryga 41 meter. I dess nordöstra del framkom en förmodad grop (226) med en diameter uppgående till 0,66 meter. Fyllningen bestod av en ljust brungrå sandig lera med något diffusa kanter. Inga kulturindikerande komponenter kunde urskiljas i dess yta. I schakt 4 som anlades i en identisk riktning och till en längd av 34 meter påträffades även där en möjlig grop (218). Denna mätte 0,47 meter i diameter och hade en svagt färgad fyllning i en brungrå ton och i ytan innehållande enstaka sotfläckar och träkol. Schakt 5 grävdes cirka 35 meter långt, även det i en sydvästlig nordostlig riktning. Inga anläggningar framkom, men även i detta område noterades fortsatt förekomst av tegelkross, yngre rödgodsfragment och sentida metaller i matjorden. Förekomsten hade således en utbredning över hela området. Schakt 6 förlades i undersökningsområdets sydvästra utkant och grävdes till en längd av 37 meter i en snarlik riktning som föregående schakt. I den sydvästra änden framkom ett förmodat stolphål, vars diameter uppgick till 0,28 meter. Fyllningen var förhållandevis diffus och gick i en gråbrun ton. Materialet var snarlikt den omgivande alvens, det vill säga en sandig och mager lera och uppvisade i ytan inga kulturindikerande komponenter. Schakt 7 placerades från den södra långsidan av ett växthus och löpande i en sydvästlig riktning. Området var här bevuxet med enstaka buskar och ytan nyttjades av den verksamhet som fortlöpte i området. Ställvis fanns högar med bråte och material som schaktets placering fick anpassas efter. Schaktets längd uppgick till 38 meter, men inga anläggningar påträffades. Schakt 8 grävdes 34 meter långt i ett område med midjehögt gräs och glest växande buskage och träd. Placeringen anpassades i största möjliga mån till växtligheten och orienterades i en ungefärlig öst västlig riktning. Inga anläggningar påträffades. Schakt 9 anlades i en sydvästlig nordostlig riktning i den vallbevuxna ytan och dess längd mätte 37 meter. Inte heller här framkom några anläggningar. Schakt 10 placerades i det sydöstra hörnet av undersökningsområdets tillgängliga delar och orienterades i en sydvästlig nordostlig riktning. Längden uppgick till 33 meter. I dess nordöstra del påträffades ett förmodat stolphål (212), vars diameter uppgick till 0,33 meter. Karaktären var något diffus med en ljus gråbrun och lerhaltig fyllning innehållande enstaka sotfläckar i ytan. Utvärdering av resultat Inom de 10 sökschakten påträffades sammanlagt 6 anläggningar, varav merparten av diffus karaktär och endast någon med kulturindikerande komponenter i ytan. Inga fynd framkom i någon av dem. Förekomsten av ungt yngre rödgods, tegelkross och sentida metaller i matjorden speglar dels det historiska brukandet av marken, men även närheten till bytomten varifrån en del material säkerligen härstammar. 12 Hjärup 8:15 och 8:16

På grund av de byggnader som vid tidpunkten för undersökningens utförande upptog undersökningsområdets östra delar, kunde endast 1,3 av de totala 3,3 hektaren undersökas i detta skede. Rimligtvis har byggnaderna med tillhörande tillfartsvägar, vattenledningar och andra markingrepp stört en stor andel av eventuella lämningar. Det kan dock inte helt uteslutas att något kan finnas bevarat i de odlingsstycken som finns insprängda mellan växthusen. Resultatet av eventuellt vidare insatser får däremot förmodas bli begränsat, även för denna del av området. Förslag till fortsatta åtgärder Riksantikvarieämbetet UV Syd bedömer att förekomsten av arkeologiska lämningar är så pass begränsade inom de delar av exploateringsområdet som föreliggande undersökning omfattat att vidare insatser inte är motiverade. Gällande de östra delarna av exploateringsområdet, vilka vid tidpunkten för undersökningens utförande var bebyggda med växthus, får förmodas att endast en liten del av eventuella lämningar kan finnas bevarade. Resultaten av eventuella vidare insatser bedöms vara begränsade. Referenser Aspeborg, H. 2009. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. RAÄ 37. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2009:4. Becker, N. 2005. Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142. Arkeologisk utredning 2005. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2005:5. Becker, N. 2012. Stora Uppåkra 12:110 (tidigare 12:2). Äldre järnåldersbebyggelse i centralplatsens omland. Särskild arkeologisk undersökning 2009. RAÄ 36. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2012:51. Bolander, A. 2012a. Hjärup 7:1 & 22:1. Boplats och grav i Uppåkras omland. Arkeologisk förundersökning 2011. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2012:2. Bolander, A. 2012b. Hjärup 4:274 m.fl. Järnåldersbebyggelse och nedbrunnen 1200-talsbyggnad. Arkeologisk förundersökning 2011. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2012:74. Bolander, A. 2012c. Åttevägenområdet, Hjärup. Arkeologisk utredning 2011. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2012:10. Carlie, A. 2002. Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I: Carlie, A. (red.). Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No. 40. Stockholm. Ericson, T. 2007. En välbevarad äldre järnåldersgård i Uppåkraboplatsens omland. Arkeologisk förundersökning 2006. Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:3., Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2007:10. Hjärup 8:15 och 8:16 13

14 Hjärup 8:15 och 8:16 Hallberg, G. 1991. Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn. Del 2. Bara härad. Lund. Kriig, S. 1991. Arkeologisk förundersökning. Hjärup 18:2, Uppåkra socken, Skåne. Dnr. 635/91. Riksantikvarieämbetet. Rapport i ATA. Lagergren-Olsson, A. 2005. Boplatslämningar från yngre bronsålder/ äldre järnålder vid Hjärups boställe. Arkeologisk förundersökning 2005. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142, Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2005:25. Larsson, R. 1995. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. Arkeologisk undersökning etapp I och II. 1986 och 1987. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1995:51. Manhag, A. 2000. Hjärup. En analys av en by i Uppåkra socken. D-uppsats i arkeologi. Lunds universitet, HT 2000. Moltke, E. 1981. Runes and their origin. Denmark and elsewhere. Copenhagen. Petersson, B. 1996. Arkeologisk förundersökning. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1996:42. Riddersporre, M. 2003. Large Farms and Ordinary Villages. Perspectives on Uppåkra. In: Larsson, L. & Hårdh, B. (reds.) Centrality Regionality. The social structure of Southern Sweden during the Ironage. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8 o. No 40. Stockholm. Runcis, J. 1998a. Gravar och boplats i Hjärup från äldre och yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1998:1. Runcis, J. 1998b. Gravar och boplats i Hjärup. Naturvetenskapliga analysresultat från en yngre järnåldersboplats i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36. RAÄ 29. Särskild arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 1998:1. Schmidt Sabo, K. 2005. Boplatslämningar från sten- och järnålder i Stora Uppåkra 12:2. Skåne, Uppåkra sn, Uppåkra 12:2, Staffanstorps kommun. Arkeologisk utredning 2005. UV Syd Rapport 2005:34. Schmidt Sabo, K. 2008. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Översiktlig förundersökning på gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ 26:1. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2008:20. Schmidt Sabo, K. 2011. Hjärup 9:8 RAÄ 26:1. En vikingatida storgård samt äldre och yngre lämningar. UV Syd Rapport 2011:113. Söderberg, B. 1995. Arkeologisk utredning. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. Riksantikvareiämbetet. UV Syd Rapport 1995:66. Söderberg, B. 2005. Gårdslämningar i Hjärup. Arkeologisk förundersökning 2004. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. RAÄ 26. Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet. UV Syd Rapport 2005:20.

Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-0183-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-162-12. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12252. Intrasisprojekt: UV2012:006. Undersökningstid: 2012-06-04 2012-06-05. Projektgrupp: Adam Bolander (projektledare). Underkonsulter: Europcar (hyrbil), KGC (gräventreprenad, Byggnadsmaskiner (manskapsbod). Exploateringsyta: 33 000 m 2. Undersökt yta: 343 löpmeter. Beslutad kostnad: 73 920 SEK Faktisk kostnad: 64 444 SEK Läge: 2C 4g. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - Dokumentationshandlingar som förvaras på UV datalagringsserver, RAÄ, Gotland: digital dokumentation i form av ett Intrasis-projekt med nummer UV2012:006 Fynd: - Hjärup 8:15 och 8:16 15