UV Syd Rapport 2009:4 1. Arkeologisk utredning I Uppåkras skugga

Transkript

1 uv syd rapport 2009:4 Arkeologisk utredning 2008 I Uppåkras skugga En järnåldersboplats i Hjärup Skåne, Staffanstorp kommun, Uppåkra socken, Hjärup 7:1 och 22:1, RAÄ 37 Dnr Håkan Aspeborg UV Syd Rapport 2009:4 1

2 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Odlarevägen Lund Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2009:4 ISSN Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Allmän bakgrund... 5 Naturgeografiska förutsättningar... 7 Den aktuella fornlämningssituationen... 7 Tidigare utförda undersökningar i området... 7 Skälen till och målsättningen med utredningen... 7 Metod... 9 Resultat och genomförande... 9 Vetenskaplig potential Förslag till åtgärder Referenser Administrativa uppgifter Bilaga 1. Anläggningslista... 15

4 l LANDSKRONA Svalöv Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Hofterup Kävlinge Löddeköpinge Furulund Lödde å Bjärred LUND S Sandby Lommabukten Lomma Dalby Staffanstorp MALMÖ Bara Ge Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Sege å Svedala Fjällfotasjön km Vellinge Börringesjön Fig. 1. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. Skala 1: I Uppåkras skugga

5 I Uppåkras skugga Håkan Aspeborg Sammanfattning Skanska Nya Hem AB har för avsikt att bygga bostäder inom fastigheterna Hjärup 7:1 och 22:1 i Uppåkra socken, Staffanstorps kommun. Exploateringsområdet är drygt m² stort. I området kunde det förväntas finnas under markytan dolda fornlämningar. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade att en arkeologisk utredning skulle göras och att Riksantikvarieämbetet UV Syd skulle utföra den. Sammanlagt grävdes 22 schakt om total 1500 löpmeter. I schakten framkom 167 anläggningar, av vilka flertalet var stolphål, boplatsgropar och härdar. En boplatslämning, preliminärt daterad till järnålder, avgränsades till en öst-västlig höjdrygg centralt på området. En förundersökning eller bevarande föreslås för boplatslämningarna inom ett ca m² stort område. För övriga delar av exploateringsområdet föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder. Allmän bakgrund Skanska nya hem har för avsikt att bygga bostäder inom fastigheterna Hjärup 7:1 och 22:1 i Uppåkra socken, Staffanstorps kommun. Området är ca 25 ha stort och ligger omedelbart öster om stambanan mellan Malmö och Lund (fig. 1 2). Av fornlämningsbilden i området kunde under mark dolda fornlämningar förväntas finnas inom fastigheterna. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade därför den 25/ (lst dnr ) att ge Riksantikvarieämbetet UV Syd i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning av området. Cecilia Cronberg utförde denna medan Håkan Aspeborg är ansvarig för rapporten. UV Syd Rapport 2009:4 5

6 Svarthjärup Uppåkra 21:1 Hjärup Uppåkra 32:1 Uppåkra 33:1 Betongindustri Uppåkra 16:1 Uppåkra 29:1 Hjärups boställe Uppåkra 26:1 Uppåkra 30:1 Uppåkra 30:2 Uppåkra 2:1 Coyetgården Hjärupsgården Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Exploateringsområde Fig. 2. Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområde och fornlämningar markerade. Skala 1: I Uppåkras skugga

7 Naturgeografiska förutsättningar Knappt hälften, ca 11 hektar av området utgörs av industrimark, cementvarufabrik, medan den resterade delen utgörs av åker (fig. 2). Jordarten består till största delen av moränlera men mindre områden av sandig lerig morän och sand finns också. Jordarna innehåller relativt höga halter fosfat i de sydöstra delarna. Nivåskillnaderna är små och utredningsområdet ligger mellan 15 och 20 m ö h. I området finns låglänta förhöjningar och svaga sluttningar. De norra delarna låg under 1700-talet inom Hjärup bys norra vång och de södra delarna inom byns västra vång. Ett större övertäkt dike löper i nord-sydlig riktning i en svacka genom den södra delen av området. Den aktuella fornlämningssituationen Inga kända fornlämningar eller lösfynd finns registrerade inom utredningsområdet. Däremot ligger endast ca 50 meter sydväst om området ett grav och boplatsområde från järnålder, Uppåkra 29:1. Några hundra meter längre bort ligger en delundersökt boplats, Uppåkra 30:1. En stenåldersboplats, Uppåkra 32:1, är belägen knappt 500 meter norr om området. Drygt 500 meter öster om AU ligger Hjärups bytomt, Uppåkra 26:1. En omfattande lösfyndsamling av neolitiska flintyxor förvaras på Hjärup nr 3 väster om utredningsområdet, Uppåkra 16:1. Var yxorna härrör från är oklart men de indikerar att såväl boplatser som gravar från neolitikum kan finnas i området. Tidigare utförda undersökningar i området I närområdet har flera arkeologiska undersökningar genomförts. Omedelbart sydost om utredningsområdet, på andra sidan stambanan, undersöktes en boplats med tre hus varav ett var bland de längsta hus som någonsin undersökts i Skåne (Runcis 1998). Boplatsen är daterad till folkvandringstid och vendeltid. Vid denna undersökning påträffades även skelettgravar från tiden kring övergången mellan romersk järnålder och folkvandringstid. Skelettgravarna låg i ett sandigt område som omgavs av lera. Strax nordväst om denna boplats utredningsgrävdes en mindre odaterad boplats som föreslagits härröra från järnålder (Becker 2005). Några hundra meter längre österut har delar av Hjärups vikingatida och medeltid by undersökts (Larsson 1995). Skälen till och målsättningen med utredningen Området angränsar till en känd stenålderboplats, en fyndplats från bronsålder och en undersökt järnålderboplats med gravar. Det fanns därför skäl att anta att såväl boplatslämningar som gravar fanns dolda under marken i området. Därtill rymmer området flera goda boplatslägen på små förhöjningar och syd, sydväst och sydost sluttningar. Centralt i området finns en svag höjdrygg där jordarten består av sand som både utgör ett möjligt boplatsläge och gravläge. Vid en besiktning påträffades slagen flinta med brons- eller järnåldersdatering i exploateringsområdets norra del. UV Syd Rapport 2009:4 7

8 Uppåkra 32:1 E A D B C Hjärup Uppåkra 29:1 Hjärups boställe Uppåkra 26:1 Uppåkra 30: meter Uppåkra 30:2 Fig. 1. Exploateringsområdet och delområdena A E som var föremål för sökschaktning. 8 I Uppåkras skugga

9 Målsättningen med utredningen var att klargöra fornlämningssituationen, d v s om och var under mark dolda fornlämningar finns i området som berörs av exploateringen. Dessutom att till länsstyrelsen tillhandahålla ett underlag för deras vidare beslut i ärendet. Därutöver var målet att grovt avgränsa och datera eventuella lämningar. Eventuella järnålderslämningar i området är av särskilt intresse på grund av närheten till Uppåkra, den stora centralplatsen under järnålder i Skåne. Intresset fokuserar på relationer mellan centrum periferi i ett lokalt perspektiv. Förutsättningarna för att finna bevarade fornlämningar inom den del av utredningsområdet som används som industriområde för cementvaruindustri torde vara små och av den anledningen gjordes inga sökschaktningar där. Metod Förekomsten av under mark dolda fornlämningar kan enklast konstateras genom sökschaktsgrävning. Därför genomfördes utredningen som en sådan. Totalt grävdes ca meter sökschakt inom fem olika delar av området A E (fig. 3). Schakt och anläggningar dokumenterades med GPS och digital kamera. Digitala data lagrades och bearbetades i fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Resultat och genomförande Den nu genomförda utredningsgrävningen omfattade endast områden belägna i åkermark. Alven bestod framför allt av siltig och lerig morän, undantaget ett centralt område, söder om cementvaruindustrin, där den bestod av silt och ett sandigare område i öst. Nivåskillnaderna var små och låg mellan 15 och 20 m ö h. Vid utredningen grävdes 22 sökschakt, med en sammanlagd längd av 1500 meter. I schakten framkom 167 anläggningar, av vilka flertalet var stolphål, boplatsgropar och härdar (fig. 4). En boplatslämning, preliminärt daterad till järnålder, avgränsades till en öst-västlig höjdrygg centralt på området. Detta motsvarade den norra dela av delområde A och den västligaste delen av delområde C. På platsen framkom en mängd anläggningar, varav flera med keramik i ytan. Flera stolphål var stenskodda och många av härdarna föreföll välbevarade såtillvida att de innehöll rikligt med skörbränd sten. Keramiken, som inte togs tillvara, kunde preliminärt dateras till järnålder. Vid en anhopning med stolphål påträffades även en fragmenterad kvarnsten. Denna var av typen vridkvarn (fig. 5). Dessa anses ha kommit i bruk i Skandinavien runt Kristi födelse. För Skånes vidkommande har de äldsta daterats till 200-talet (Östling 2007, s. 280). Av fyndomständigheten att döma kan man misstänka att kvarnstenen har legat i ett hus. I ytan på flera anläggningar noterades dessutom flintavslag som inte kunde dateras. UV Syd Rapport 2009:4 9

10 " " " " # " " " " " " # Dike Grop Härd Ränna Stolphål Fig. 4. Schaktplan Vid sökschaktsgrävningen konstaterades också att stora delar av området var övertäckt med utfyllnadsmaterial från bygget av cemtentvaruindustrin på 1960-talet, bl a i området för den ovan nämnda järnåldersbosättningen. Den tidigare mer kuperade terrängen var till stora delar utjämnad. På vissa ytor låg det drygt en meter utfyllnadsmaterial på den ursprungliga åkermarken. Vetenskaplig potential Uppåkra är utan tvekan på många sätt en unik centralplats från Skandinavisk järnålder. Arkeologin av Uppåkra har naturligt nog fokuserats på undersökningar av själva centralplatsen. Stefan Brink har 10 I Uppåkras skugga

11 Fig. 5. Vridkvarn in situ. Foto Cecilia Cronberg. dock visat att centralplatser ofta inte är en exakt plats utan bör förstås som ett större område, inom vilket centrala funktioner finns utspridda. Detta har han benämnt multifunctional central place (complex) (Brink 1996, s.238). Även Lars Lundqvist har varit inne på liknade tankar i det han menar att centra kan vara uppbyggda av flera element i landskapet som bildar dominerande landskapsrum (Lundqvist 200, s. 15ff). Förutom den absoluta centralplatsnoden med sina tjocka kulturlager, gravhögar, kulthus, stora långhus och rika fynd etc saknas kring Uppåkra synliga maktmanifestationer i det omgivande landskaprummet. Detta är kanske inte så förvånande eftersom området utgörs av fullåkersbygd men understryker vikten av arkeologiska undersökningar av fornlämningar från järnålder i Uppåkras närområde för att se hur centralplatsen påverkade detta. En intressant fråga är hur långt från centrum spreds eller redistribuerades olika rikedomsindikerande fyndtyper. Förslag till åtgärder En förundersökning föreslås för boplatslämningarna inom markerat område, (fig. 6), ett ca m² stort område förutsatt att lämningarna inte kan bevaras. För övriga delar av exploateringsområdet föreslås inga ytterligare arkeologiska åtgärder. UV Syd Rapport 2009:4 11

12 Svarthjärup Uppåkra 21:1 Hjärup Uppåkra 32:1 Uppåkra 33:1 Betongindustri Uppåkra 16:1 Uppåkra 29:1 Hjärups boställe Uppåkra 26:1 Uppåkra 30:1 Uppåkra 30:2 Uppåkra 2:1 Hjärupsgården Coyetgården Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Område som föreslås bli föremål för undersökning eller sparas Fig. 6. Markering av fornlämning i form av boplats som föreslås bli föremål för förundersökning eller sparas inför kommande exploatering. Skala 1: I Uppåkras skugga

13 Referenser Becker, N Arkeologisk utredning Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:5. Brink, S Political and social structures in Early Scandinavia. A settlement-historical pre-study of the Central Place. Tor. Vol 28. Uppsala. Larsson, R Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. RAÄ 26. Arkeologisk undersökning etapp I och II och Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:51. Lundqvist, L Järnålderns centra exempel från Halland och Västergötland. Gotarc serie C. Arkeologiska skrifter No 35. Göteborg. Runcis, J Särskild arkeologisk undersökning. Gravar och boplatser i Hjärup. från äldre och yngre järnålder. Skåne, Uppåkra socken Hjärup 21:36, Raä 29. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1998:1 Östling, A Vridkvarnen ett tecken på bröd och rikedom? I: Göthberg, H. (red.) Hus och bebyggelse i Uppland. Delar av förhistoriska sammanhang. Arkeologi E4 Uppland studier. Volym 3. Uppsala. UV Syd Rapport 2009:4 13

14 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: , Projektnummer: Uppdragsgivare: Skanska Nya Hem AB. Fälttid: 25 augusti 1 september. Maskintid: 48 timmar. Beslutad kostnad: Kr. Faktisk kostnad: Kostnad fältarbete: Kostnad rapportarbete: Kostnad redaktion: Kostnad övrigt, maskiner & bodar etc: , Beställaren tillhandahöll grävmaskin. Personal: Cecilia Cronberg. Underkonsulter: Sydschakt ekonomisk förening och Ramirent AB. Exploateringsyta: m 2. Undersökt yta: 1500 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 4g Tottarp, x y Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar som förvaras på Riksantivarieämbetet UV Syd: Intrasisdata S2008:011. Fynd: LUHM 31854: I Uppåkras skugga

15 Bilagor Bilaga 1. Anläggningslista Id Anl. typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 201 Stolphål Svag Lera 202 Stolphål Svag Lera 203 Grop Mellan Lera 204 Grop Mellan Lera 206 Stolphål Svag Lera 207 Stolphål Svag Lera 208 Stolphål Svag Lera 209 Stolphål Svag Lera 210 Stolphål Svag Lera 211 Ränna Mellan Lera 212 Stolphål Svag Lera 213 Grop Svag Lera 214 Stolphål Svag Lera 215 Stolphål Svag Lera 216 Stolphål Svag Lera 217 Grop Svag Lera 218 Stolphål Svag Lera 220 Stolphål Svag Lera 221 Stolphål Svag Lera 222 Stolphål Svag Lera Ja 223 Grop Mellan Lera 224 Grop Svag Lera 225 Stolphål Svag Lera 226 Stolphål Svag Lera 227 Stolphål Svag Lera 228 Grop Mellan Lera 229 Grop Svag Lera Ja 230 Stolphål Svag Lera 231 Stolphål Svag Lera Ja 232 Stolphål Svag Lera 233 Stolphål Mellan Lera 234 Stolphål Svag Lera 237 Härd Kraftig Sand Ja Ja 238 Stolphål Mellan Sand 239 Stolphål Kraftig Sand Ja 240 Stolphål Mellan Sand 241 Stolphål Mellan Sand 242 Grop Kraftig Lera 243 Grop Mellan Lera 244 Grop Kraftig Lera Ja Ja 245 Grop Kraftig Lera 246 Dike Mellan Lera 247 Dike Mellan Lera 248 Dike Mellan Lera 249 Dike Mellan Lera 250 Dike Mellan Lera 251 Stolphål Svag Lera 252 Härd Kraftig Sand Ja Ja 253 Stolphål Kraftig Lera 254 Stolphål Kraftig Lera 255 Härd Kraftig Lera Ja Ja 257 Härd Kraftig Silt Ja 258 Grop Mellan Silt UV Syd Rapport 2009:4 15

16 Id Anl. typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 259 Stolphål Mellan Silt 260 Grop Mellan Silt 261 Stolphål Svag Silt 262 Grop Mellan Silt 263 Stolphål Mellan Lera 264 Stolphål Mellan Lera 265 Ränna Mellan Silt 266 Grop Mellan Silt 267 Härd Mellan Silt 268 Stolphål Svag Silt 269 Stolphål Svag Silt 270 Stolphål Svag Silt 271 Grop Svag Silt 272 Stolphål Mellan Silt 273 Stolphål Mellan Silt 274 Stolphål Mellan Silt 275 Ränna Svag Silt 276 Stolphål Mellan Silt 277 Stolphål Mellan Silt 281 Härd Kraftig Silt 282 Stolphål Svag Lera 283 Stolphål Mellan Silt 284 Stolphål Mellan Silt 285 Stolphål Mellan Silt 286 Stolphål Mellan Silt 287 Stolphål Mellan Silt 288 Stolphål Mellan Silt 289 Stolphål Mellan Silt 290 Stolphål Mellan Silt 291 Stolphål Mellan Silt 292 Grop Mellan Silt 293 Stolphål Mellan Lera 294 Stolphål Mellan Lera 295 Grop Mellan Lera 296 Ränna Mellan Lera 297 Grop Mellan Lera 298 Grop Mellan Lera 299 Stolphål Mellan Lera 300 Grop Mellan Lera 301 Stolphål Mellan Lera 302 Grop Kraftig Lera 303 Stolphål Mellan Lera 304 Stolphål Mellan Lera 305 Stolphål Mellan Lera 306 Stolphål Mellan Lera 307 Stolphål Mellan Lera 308 Grop Mellan Lera 309 Stolphål Mellan Lera 310 Stolphål Mellan Lera 311 Grop Mellan Lera 312 Grop Kraftig Lera 313 Grop Mellan Lera 314 Stolphål Mellan Lera 316 Grop Mellan Silt 317 Stolphål Mellan Silt 318 Stolphål Mellan Silt 319 Stolphål Mellan Silt 16 I Uppåkras skugga

17 Id Anl. typ Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Sot Kol 320 Stolphål Mellan Silt 321 Stolphål Mellan Silt 322 Grop Mellan Silt 323 Stolphål Mellan Silt 324 Stolphål Mellan Silt 325 Grop Mellan Silt 326 Stolphål Mellan Silt 327 Stolphål Mellan Silt 328 Stolphål Mellan Silt 330 Stolphål Mellan Silt 331 Stolphål Mellan Silt 332 Stolphål Mellan Silt 333 Stolphål Mellan Silt 334 Stolphål Mellan Silt 335 Stolphål Mellan Silt 336 Stolphål Mellan Silt 337 Stolphål Mellan Silt 338 Stolphål Mellan Silt 339 Härd 340 Grop Kraftig Lera 341 Stolphål Mellan Silt 342 Stolphål Mellan Silt 343 Härd 344 Stolphål Mellan Silt 345 Stolphål Mellan Silt 346 Stolphål Mellan Silt 347 Stolphål Mellan Silt 348 Stolphål Mellan Silt 349 Stolphål Mellan Silt 350 Stolphål Mellan Silt 351 Grop Mellan Silt 352 Stolphål Mellan Silt 354 Grop Mellan Silt 355 Grop Kraftig Silt 356 Grop Kraftig Silt 357 Stolphål Mellan Silt 358 Stolphål Mellan Silt 359 Grop Mellan Silt 360 Stolphål Mellan Silt 361 Grop Svag Silt 362 Grop Mellan Silt 363 Stolphål Mellan Silt 368 Grop Mellan Lera 371 Stolphål Mellan Lera 372 Stolphål Svag Silt 373 Härd Kraftig Lera Ja Ja 374 Grop Mellan Lera 375 Härd Kraftig Lera Ja Ja 378 Härd Kraftig Lera Ja Ja 379 Härd Kraftig Lera Ja Ja 380 Stolphål Mellan Lera 381 Stolphål Mellan Lera 384 Grop Mellan Lera 385 Stolphål Mellan Lera 386 Stolphål Mellan Lera 391 Grop Mellan Lera UV Syd Rapport 2009:4 17

18 Figurförteckning Platsen för undersökningen. Utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län, Skala 1: Utsnitt ur Fastighetskartan med utredningsområde och fornlämningar markerade. Skala 1: Exploateringsområdet och delområdena A E som var föremål för sökschaktning. Schaktplan. Vridkvarn in situ. Foto Cecilia Cronberg. Markering av fornlämning i form av boplats som föreslås bli föremål för förundersökning eller sparas inför kommande exploatering. 18 I Uppåkras skugga

19 UV Syds rapportserie Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Allerum sn. AU Katalin Schmidt Sabo 2. E22 Sölve Stensnäs. Tillägg till UV Syd Rapport 1999:33. Förstudie/utredning steg 1. Håkan Aspeborg 3. Myntskatten i norra Nöbbelöv. Arkeologisk undersökning Mats Anglert & Kennet Stark 4. I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg UV Syd Rapport 2009:4 19