UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING Hassle-Bösarp 12:30. Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30.

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp 12:30 Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30 Adam Bolander

2 UV RAPPORT 2012:121 ARKEOLOGISK UTREDNING 2012 Hassle-Bösarp 12:30 Skåne, Skurups kommun, Hassle-Bösarp socken, Hassle-Bösarp 12:30 Dnr Adam Bolander

3 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:121 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744 Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2954. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2012

4 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningssituation 6 Tidigare utförda undersökningar 6 Skäl till och målsättning med utredningen 6 Metod och genomförande 8 Resultat 8 Utvärdering av resultat 10 Förslag till fortsatta åtgärder 11 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11

5 de Kävlingeån Lund S Sandby Krankesjön Dalby Vombsjön Staffanstorp Veberöd Sjöbo Genarp Bara Oxie Yddingesjön Sövdesjön Snogeholmssjön Svedala Ellestadssjön Sege å Börringesjön Skurup Krageholmssj. Ystad Trelleborg Figur 1. Platsen för undersökningen markerad med svart cirkel på utsnitt ur Översiktskartan, Skåne län. Skala 1: Hassle-Bösarp 12:30

6 Sammanfattning AB Bösarps Grus och Torrbruk avser att exploatera fastigheten Hassle-Bösarp 12:30 för utökad täktverksamhet. Exploateringsområdet omfattar m 2. En arkeologisk utredning utfördes , då tre sökschakt om sammanlagt 405 löpmeter grävdes, motsvarande 668 m 2. Därmed undersöktes ca 1,6 % av exploateringsområdet. Bevaringsförhållande konstaterades generellt vara dåliga, då matjorden var förhållandevis tunn. Sammanlagt framkom 12 anläggningar, fördelade på tre stolphål, tre stenlyft, tre gropar och tre härdbottnar. Dessa påträffades utspridda och utan någon nämnvärd koncentration. Fyndmässigt så påträffades ett fragment glaserat rödgods i en grop, samt ett fragment glaserat vitgods i matjorden. Därtill noterades bränd lera i flera av anläggningarna, samt ställvis i matjorden. Dateringen av lämningarna ligger rimligtvis i medeltid eller därefter, även om det inte kan uteslutas att även någon förhistorisk datering kan finnas. Riksantikvarieämbetet UV Syd bedömde att förekomsten av anläggningar var så pass begränsad och utan nämnvärda koncentrationer att vidare insatser inte är motiverade. Allmän bakgrund AB Bösarps Grus & Torrbruk har för avsikt att exploatera fastigheten Hassle Bösarp 12:30 för täktverksamhet. I samband därmed avses befintlig vägsträckning att flyttas längre norrut för att ge plats åt den sjö som den utökade materialutvinningen resulterar i. Exploateringsområdet har en östvästlig sträckning och omfattar ca m². Det finns ingen registrerad fornlämning inom den aktuella fastigheten, men hela ytan ligger på åkermark hörande till den historiska byn Torsjö (RAÄ 33:1 och 35, Solberga socken). Området ligger dessutom alldeles intill en gammal allfarväg mellan byarna Hassle-Bösarp och Torsjö samt sockengränsen mellan Hassle-Bösarps socken och Solberga socken. Någon känd bebyggelse har inte varit uppförd på platsen i modern tid. Platsen har ett gynnsamt topografiskt läge och kunde förmodas ha nyttjats för gravlägg- Hassle-Bösarp 12:30 5

7 ningar i flera perioder av vår förhistoria. Därtill angränsar platsen till såväl Hassle-Bösarps som Torsjös bytomter. Det är även ett känt mönster att äldre bebyggelse ofta förekommer i närheten av de tidigmedeltida bybildningarna. Mot den bakgrunden utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd på uppdrag av Länsstyrelsen en arkeologisk utredning som utfördes Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningssituation Området ligger cirka 5 kilometer sydost om Skurups tätort (fig.1). Jordarten består av isälvssediment i den västra delen och morän i den östra. Landskapet är ett öppet odlingslandskap med dalgångar och höjdryggar, här finns även större sammanhängande betesmarker. I den västra delen av det aktuella området är nivån över havet ca 40 meter och sluttar mot öster. I trakten finns fornlämningar från stenålder till nyare tid (fig. 2). De flesta kända fornlämningar utgörs av gravhögar från bronsåldern, både bevarade och bortplöjda, bl a RAÄ 2:1, RAÄ 7:1 och RAÄ 64:1 i Örsjö socken samt RAÄ 7:1 och RAÄ 34:1 i Solberga socken. Lösfynd har gjorts som indikerar främst stenåldersboplatser (RAÄ 27:1, Örsjö socken och Hassle-Bösarp 8:1, Hassle-Bösarp socken). Boplatser från bronsålder och järnålder har ännu inte kunnat lokaliseras. Den mest kända fornlämningen är offermossen strax norr om Hassle-Bösarp (RAÄ 1:1, Hassle-Bösarp socken). Mossen är delvis undersökt år 1962 av Berta Stjernquist och platsen dateras till äldre järnålder (Stjernquist 1973). Tidigare utförda undersökningar År 1962 utförde Berta Stjernquist en provundersökning i en mosse, belägen alldeles nedanför byns kyrka och på ett avstånd av 600 meter från undersökningsområdet. Bland annat påträffades ryttarutrustningar, vapen och skelett. Därtill ska en halvmeterhög naken bronsfigur ha påträffats i ett annat sammanhang och bör ha varit en romersk gudabild. Enligt sägnen ska den ha kastats tillbaka i mossen (Petré 1969:19f ). I många avseenden kan mossen liknas vid de mer namnkunniga danska offermossarna (Stjernquist 1973). Därutöver har inga undersökningar utförts i undersökningsområdets närhet. Skäl till och målsättning med utredningen Exploateringsområdets läge invid en länge nyttjad kommunikationsled i form av allfarvägen mellan Hassle-Bösarp och Torsjö, samt det topografiska höjdläget, gör att det, enligt arkeologisk erfarenhet, är mycket möjligt att här finns lämningar av arkeologiskt intresse. Torsjö by var enligt bevarat kartmaterial (geometrisk karta 1689) en något utspridd by med gårdsenheter på ömse sidor av en bygata. Denna typ av relativt små och utspridda byar kan vara svåra att undersöka, eftersom gårdarna kan ha flyttat ett flertal gånger inom byns inägor (Schmidt Sabo 6 Hassle-Bösarp 12:30

8 Örsjö bost Örsjö 3:1 Skurup 63:1 Sävendal Bernhardsro Ängsro Örsjö 4:1 Örsjö 7:1 Skurup 64:1 Örsjö 27:1 Hassle-Bösarp 14:1 Trollehill Dalen Kumla Örsjö 12:1-2 Alvhem Hassle-Bösarp 1:1 Hassle-Bösarp 2:1 Hassle-Bösarp 11:1 Hassle-Bösarp 10:1 Hassle-Bösarp 12:1 Hassle-Bösarp 8:1 Hassle Bösarps bytomt Solberga 2:1 Torsjö bytomt Örsjö 33:1 Solberga 1:1 Solberga 3:1 Hassle-Bösarp 9:1 Stora Munkamölla Örsjö 28:1 Solberga 7:1 Solberga 38:1 Lindby Örsjö 29:1 Solberga 39:1 Svenstorp 5:1 Lilla Munkamölla Dybäcksån Skivarp 31:1 Skivarp 35:1 Grönadal Skivarp 28:1 Örsjö 24:1 Torsvik Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, Norrvalla yta Utredningsområde Skivarp 2:1 Skivarp 81:1 Skivarp 1:1 Skivarp 36:1 Figur 2. Utredningsområdet och omgivande fornlämningar markerade på utsnitt ur Fastighetskartan. Skala 1: Hassle-Bösarp 12:30 7

9 2005, 2009). Detta innebär att läget för den medeltida bytomten inte alltid överensstämmer med de historiska kartorna och att äldre delar av bytomten således skulle kunna ligga inom det angivna utredningsområdet. Med utgångspunkt i fornlämningsbilden och topografin kring utredningsområdet fanns det således uppenbara skäl att genomföra en arkeologisk utredning inom fastigheten Hassle-Bösarp 12:30.Utifrån en topografisk bedömning och kunskap om närområdets fornlämningstäthet var det möjligt att arkeologiska lämningar kunde stå att finna inom utredningsytan. Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Undersökningen skulle visa om och var det fanns områden som kräver fortsatta arkeologiska insatser samt varför dessa bör göras. Om möjligt skulle utredningen även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering och bevarandeförhållanden. Ambitionsnivån skulle vara av begränsad omfattning enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag, då området delvis är bebyggt och stört av sentida ingrepp. Resultaten från utredningen ska vara ett fullgott planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet 12 lag om kulturminnen mm (KML). Metod och genomförande Den arkeologiska utredningen genomfördes i fält som en sökschaktsgrävning. Arbetet utfördes under Totalt placerades 3 sökschakt inom undersökningsområdet (fig. 3). Dessa uppgick till en sammanlagd längd av 405 löpmeter, motsvarande en yta av 668 m 2. Av detaljplaneområdets totala m 2 undersöktes således ca 1,6 %. Matjorden schaktades ned till nivån där fornlämningar framträdde. Påträffade anläggningar mättes digitalt med GPS, registrerades och gavs en preliminär tolkning. Informationen fördes därefter in i fältdataprogrammen Intrasis och Intrasis Analysis för vidare bearbetning. Löpande under fältarbetet togs digitalfoton av speciellt intressanta anläggningar, men även enstaka situationsbilder i syfte att underlätta eventuella fortsatta insatser. Väderförhållandena var gynnsamma med uppehåll och periodvis frisk vind. Resultat Schakt 1 förlades i undersökningsområdets västra del och löpande i en ungefärlig östvästlig riktning. Schaktets västra ände utgjorde den topografiskt lägst belägna punkten, varifrån schaktet följde en förhållandevis kraftig stigning mot öster. Den högsta punkten var belägen i schaktets mitt, varifrån det sluttade svagt nedåt mot öster. Schaktets längd uppgick till 124 meter. Matjorden var generellt väldigt tunn och uppgick till en tjocklek av ca 0,20 0,25 meter, vilket inneburit att det sentida brukandet av marken avsatt spår i alven och således gett upphov till sämre bevaringsförhållanden. Vid tiden för undersökningen hade denna del av undersökningsområdet dock legat i träda under en längre tid. Alven bestod av en morän med varierat innehåll av sten, 8 Hassle-Bösarp 12:30

10 Schakt Utredningsområde Torsjö Figur 3. Översikt över de upptagna schakten inom undersökningsområdet. Skala 1: grus och sand. Sammanlagt påträffades tre anläggningar, varav 2128 utgjordes av en grop innehållande enstaka småsten, flinta, träkol, bränd lera, samt ett litet fragment glaserat rödgods (sannolikt yngre). I anslutning framkom spår efter en utplöjd härd, 2127 (fig. 4), samt ytterligare en grop (2126). Den förstnämnda innehöll sot, träkol, skörbränd sten och värmepåverkad flinta. Gropen innehöll en mörkbrun, siltig sand med inslag av träkol, sotfläckar och småsten och var anlagd intill en stor markfast natursten. Ställvis var nedgrävningskanterna distinkta, vilket föranleder en tolkning att det kan röra sig om ett avtryck efter en upplyft natursten av större format. Schakt 2 mätte 130 meter och förlades centralt inom undersökningsområdet, löpande i en ungefärlig sydvästlig nordostlig riktning över åkermark som var i bruk. Den sydvästra delen av schaktet utgjorde den topografiskt högst belägna punkten, varifrån det sluttade mot nordost. På förhöjningen var matjorden förhållandevis tunn, endast 0,20 0,25 meter för att sedan successivt bli mer omfattande nedför sluttningen för att slutligen nå en tjocklek av ca 0,35 meter. Alven bestod från sydväst av en sandig lera för att efter ca 60 meter övergå i en sandig och lerig silt med ställvisa inslag av en stenig och sandig morän. De sista 40 meterna bestod åter av en sandig lera. Inom schaktets begränsningar framkom 4 anläggningar, varav 2122, 2123 och 2124 utgjorde stenlyft och 2123 ett stenlyft eller ett stolphål. En Hassle-Bösarp 12:30 9

11 Figur 4. Rester av en utplöjd härd (2127) som framkom i schakt 1. Foto Adam Bolander utplöjd härdbotten (2121) visade sig innehålla koncentrationer av sot, träkol och enstaka bränd lera. Schakt 3 mätte 151 meter och förlades i åkermark som var i bruk. Orienteringen sträckte sig i en nordvästlig sydostlig sträckning med en svag topografisk sänka i schaktets mitt. Matjorden var generellt ca 0,3 meter tjock och alven bestod av en sandig lera med ställvisa mindre inslag av småsten. I schaktet framkom 5 anläggningar, varav 2112, 2114 och 2116 utgjorde stolphål, 2117 ett möjligt stenlyft och 2107 en utplöjd härdbotten. Den senare innehöll en sotig, mörkgrå och sandig lera, men saknade förekomst av sten. I matjorden noterades i flera delar av undersökningsområdet förekomst av sotstänk och enstaka klumpar av bränd lera. Därtill påträffades ett fragment glaserat vitgods. Rimligtvis har merparten av de påträffade anläggningarna en medeltida eller eftermedeltida datering, även om det inte kan uteslutas att någon av dem kan ha ett förhistoriskt ursprung. Utvärdering av resultat Stora delar av undersökningsområdet visade sig ha en förhållandevis tunn matjord, vilket föranlett sämre bevaringsförhållanden. Sammanlagt påträffades 12 anläggningar, fördelade på 3 stolphål, 3 stenlyft, 3 gropar och 3 härdbottnar. Dessa framkom fördelade i schakten, utan nämnvärda koncentrationer. Merparten bör ha en medeltida eller eftermedeltida datering. 10 Hassle-Bösarp 12:30

12 Förslag till fortsatta åtgärder Riksantikvarieämbetet UV Syd bedömer att förekomsten av arkeologiska lämningar är så pass begränsade inom undersökningsområdet att vidare insatser inte är motiverade. Däremot bör anmälningsplikt tillämpas i det fall anläggningar av arkeologiskt intresse framkommer i samband med den fortsatta exploateringen. Referenser Petré, R Den förhistoriska tiden. I: Erlandsson, A. (red.). Skurup och Hassle-Bösarp. Lund. Schmidt Sabo, K Den medeltida byns sociala dimensioner. Riksantikvarieämbetets arkeologiska undersökningar Skrifter 67. Lund Studies in Historical Archaeology 1. Stockholm. Schmidt Sabo, K Gård nr 4 och 5 i gamla Laröd. Skåne, Allerum socken, Laröd 55:1 och Trillan 1, RAÄ 172:3 och 172:4, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2009:1 Stjernquist, B Das Opfermoor in Hassle Bösarp, Schweden. I: Andersson, A. m.fl. (reds.) Acta Archaeologica. Vol. XLIV. Sid Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:201 Undersökningstid: Projektgrupp: Adam Bolander (projektledare) Underkonsulter: Europcar (hyrbil), KGC (gräventreprenad) Exploateringsyta: m 2 Undersökt yta: 405 löpmeter. Beslutad kostnad:66 195:- Faktisk kostnad:60 732:- Läge: 1D 9b Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: - Dokumentationshandlingar som förvaras på UV datalagringsserver, RAÄ, Gotland: digital dokumentation i form av ett Intrasis-projekt med nummer UV2011:201. Fynd: - Hassle-Bösarp 12:30 11

13

14

15