Hjärup 4:274 m fl. I utkanten av byn Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 4:274 m fl, fornlämning Uppåkra 26

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:139 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ETAPP 2, 2014 Hjärup 4:274 m fl I utkanten av byn Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 4:274 m fl, fornlämning Uppåkra 26 Sofia Lindberg & Bengt Söderberg

2

3 UV RAPPORT 2014:139 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING ETAPP 2, 2014 Hjärup 4:274 m fl I utkanten av byn Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 4:274 m fl, fornlämning Uppåkra 26 Dnr Sofia Lindberg & Bengt Söderberg

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Syd) Odlarevägen Lund Tel.: Fax: e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:139 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Henrik Pihl Omslag Efter regnskuren: Sofia Lindberg mäter in boplatsspår i det mellersta provschaktet. Foto från öster: UV Syd. Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 7 Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningsmiljö. 7 Tidigare utförda undersökningar inom Hjärups bytomt (RAÄ 26) 9 Syfte 11 Metod och genomförande 11 Arkeologiska resultat 13 Utvärdering av resultaten 17 Åtgärdsförslag 18 Referenser 19 Administrativa uppgifter 21 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell 22 Bilaga C-analyser 24 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Äldre järnålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 Landskrona Häljarp Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Kävlingeån Bjärred Lund S Sandby Lommabukten Lomma Dalby Malmö Staffanstorp Bara Genarp Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur GSD-Översiktskartan, Skåne län, blad 20 Malmö. Skala 1: Hjärup 4:274 m fl

7 Sammanfattning Riksbyggen avser att uppföra seniorbostäder i Hjärups gamla centrum. År 2011 utförde UV Syd en övergripande arkeologisk förundersökning av ett 7900 m 2 stort område. Området ligger i den nordvästra utkanten av Hjärups bytomt (RAÄ 26 i Uppåkra socken) och tangerar det historiskt kända läget för två sammanbyggda gårdar, nr 4 och 10 enligt 1795 års lantmäterikarta. I den västra utkanten av området dokumenterades bland annat stolphål, gropar, diken och en brunn. De senare anläggningstyperna var i några fall sentida, medan träkol från ett stolphål 14 C-daterades till vikingatiden. Då större delen av området var utschaktat föreslogs en fortsatt, fördjupad förundersökning av ett cirka 2000 m 2 stort område. Syftet med den fördjupade förundersökningen var att klarlägga fornlämningens innehåll, datering och vetenskapliga potential. Tre områden, totalt 215 m 2 banades av vid den fördjupade förundersökningen som utfördes i maj Av de 56 arkeologiska objekt som mättes in undersöktes 32 stycken, främst stolphål och några gropar. Material från två stolphål 14 C-daterades till vikingatid/tidig medeltid ( e Kr.) respektive romersk järnålder ( e Kr.). Fynd av ett fragment av förmodad importkeramik av typ äldre rödgods ( talet) kan sättas i samband med aktiviteter på de båda närbelägna gårdarna, och indikerar att dessa kan ha medeltida anor. Anläggningarnas spridning var likartad den bild som erhölls genom den övergripande förundersökningen. Undersökningsområdet hade emellertid minskat i yta genom att en ny gångoch cykelväg hade uppförts. Av provschakten framgick även att stora delar av undersökningsområdet var utschaktat och/eller i övrigt negativt påverkat av sentida markarbeten. Möjligheterna att ta fram en mer detaljerad bild av boplatsens olika kronologiska skikt bedöms därmed vara starkt begränsade. Inga fortsatta åtgärder föreslås. Hjärup 4:274 m fl 5

8 Flackarp 11:1 Flackarp 24:2 Flackarp 24:1 Flackarp 10:1 Flackarpsgården Flackarp 36:1 Flackarp 11:3 Lund 131:1 Flackarp 26:1 Flackarp 3:1 Flackarp 30:1 Flackarp 29:1 Flackarp 28:1 Flackarp 40:1 Västangård Flackarp Flackarp 44 Flackarp 39:1 Flackarp 39:2 Lund 1 Svarthjärup Uppåkra 20:2 Lund Lu Uppåkra 32:1 Uppåkra 19:1 Up Hjärup Väståkra Uppåkra 28:1 Uppåkra Uppåkra gård Uppåkra 37 Uppåkra 34 Uppåkra 40 Uppåkra 29:1 Uppåkra 43 Uppåkra 36 U Uppåkra 45 Uppåkra 30:1 Uppåkra 26:1 Uppåkra 48 Uppåkra 47 Uppåkra 30:2 Uppåkra 42 Hjärupsgården Stavrahusen Uppåk Uppåkra 44 Åkerslund Uppåkra 5:1 Fattershus E22 Fatterslund Undersökningsområde Fornlämning enligt FMIS Kronolund Uppåkra 27:1 Figur 2. Undersökningsområdet markerat på utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 2C4g Tottarp. Skala 1: Hjärup 4:274 m fl

9 Allmän bakgrund Staffanstorps kommun har upplåtit mark inom det gamla centrumområdet i Hjärup (fastigheterna Hjärup 4:274 m fl.) till Riksbyggen som avser att uppföra seniorbostäder. I samband med detaljplaneläggningen utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd år 2011 en översiktlig arkeologisk förundersökning inom det 7900 m 2 stora exploateringsområdet som ligger i den nordvästra utkanten av Hjärups bytomt, fornlämning 26 i Uppåkra socken (Bolander 2012a). Denna visade att stora delar av exploateringsområdet var utschaktade, men i den västra utkanten framkom förhistoriska boplatslämningar och nyare tids lämningar i ett sökschakt. En 14 C-analys visade att vikingatida lämningar var representerade. Eftersom sökschaktet gränsade mot gång- och cykelväg samt parkeringsplats kunde boplatsen inte avgränsas närmare inom exploateringsområdet. Inför fortsatt exploatering föreslog UV Syd att en fördjupad förundersökning skulle innefatta nämnda gång- och cykelväg samt delar av en parkeringsplats inom ett ca 2000 m 2 stort område i den västra delen av exploateringsområdet. Med denna bakgrund utförde Riksantikvarieämbetet UV Syd en fördjupad förundersökning inom det definierade undersökningsområdet under perioden till Förundersökningen utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län i enlighet med beslut (dnr ). Naturgeografiska förutsättningar och fornlämningsmiljö. Undersökningsområdet (fortsättningsvis benämnt UO) är beläget inom tätbebyggt område på slätten några kilometer sydväst om Lund, 4,5 km in från kusten i Hjärups samhälle och cirka 20 meter över havet (fig. 1). Jordarten utgörs av moig morän och morängrovlera. I trakten, som är en fullåkersbygd, finns rikligt med fornlämningar från sten-, brons- och järnålder (fig. 2: se även tidsaxel). Flertalet av dessa utgörs av boplatser, men gravar förekommer också. Järnåldern framstår som den mest representerade perioden i området och är inte minst företrädd genom den mäktiga centralplatsen i Uppåkra som är belägen endast 1,3 km öster om UO (RAÄ 5:1 Uppåkra sn). Centralplatsen är kontinuerligt i bruk i mer än tusen år från åtminstone 100-talet f Kr. till 1000-talet e Kr. då de båda agrara byarna Stora respektive Lilla Uppåkra växer fram. På närmare avstånd finner vi i söder ett fornlämningsområde med en gravgrupp och gårdsbebyggelse från yngre romersk järnålder ( e Kr.) respektive vendeltid ( e Kr.) (RAÄ 29:1, Uppåkra socken) som undersöktes 1996 (Runcis 1998a, 1998b; Carlie 2002). Vid Hjärups boställe (RAÄ 30:1, Uppåkra sn) i sydväst har boplatser från yngre bronsålder och äldre järnålder undersökts (Becker 2005; Lagergren-Olsson 2005), och i samband med ett vägbygge kunde lämningar från yngre stenålder och yngre bronsålder påvisas (Söderberg 1995; Petersson 1996). Hjärup 4:274 m fl 7

10 8 Hjärup 4:274 m fl Femhundra meter nordost om UO påträffades år 2005 en del av en stor sten- och järnåldersboplats (RAÄ 36 Uppåkra sn) och vid samma utredning kunde även en ensamliggande gårdsbebyggelse från järnåldern påvisas (Schmidt Sabo 2005). Gårdsplatsen förundersöktes påföljande år varvid en flatmarksgrav från yngre bronsålder äldre järnålder framkom. Dessutom dokumenterades tre hus som tolkades ha hört till en gård från förromersk järnålder äldre romersk järnålder (400 f Kr. 200 e Kr.) (RAÄ 34 och 35 Uppåkra sn) (Ericson 2007). Den ovan nämnda stora boplatsen RAÄ 36 blev hösten 2009 föremål för slutundersökning varvid en omfattande bebyggelse dokumenterades (Becker 2012). Dateringsmässigt låg tyngdpunkten i romersk järnålder (1 400 e Kr.). Ytterligare ett stycke norrut undersöktes 2011 en större bosättning (RAÄ 39:1 2), även denna med tyngdpunkten i romersk järnålder (Aspeborg m fl. 2013). Drygt 500 m väster om bytomten har en boplats, RAÄ 37, med datering till äldre järnålder varit föremål för undersökning under senare år. Här finns bland annat en flerfasig gårdsbebyggelse med hägnads- och gropssystem, samt större aktivitetsområden. Utifrån preliminärt analysarbete ligger dateringarna i förromersk och äldre romersk järnålder folkvandringstid (400 f Kr. 550 e Kr.) (Aspeborg 2009, Bolander 2012b). Det äldsta skriftliga belägget för ortnamnet Hjärup härrör från år 1164 då byn omnämns som Hyathorp. Förleden kan möjligen härledas till ett mansnamn och efterleden anses allmänt syfta på nybygge (Hallberg 1991). Under 1500-talet tillhörde Hjärup Uppåkra socken tillsammans med byarna Stora Uppåkra (RAÄ 5:5) och Lilla Uppåkra (RAÄ 27:1). Vid denna tid hade socknen 38 tiondegivare, varav 14 var skrivna i Hjärup (Hallberg 1991:282f ). Ännu en by, Svarthjärup (RAÄ 21), fanns i socknen under medeltiden. Denna var belägen norr om Hjärup och ödelades sannolikt redan under 1300-talet. Under 1700-talet låg flertalet gårdar i byn Hjärup i den södra delen av bytomten i anslutning till Hjärupsbäcken, ett vattendrag som idag är reglerat men som tidigare orsakade periodiska översvämningar i delar av det omgivande, flacka landskapet. Några hundra meter öster om byn passerade den gamla landsvägen mellan Malmö och Lund. En väg ledde från byn över bäcken och fram till landsvägen. Någonstans i den södra delen av byn har en runsten av typ efter Jelling påträffats, vilken härrör från 1000-talets inledande decennier (RAÄ 2 Uppåkra sn). Stenen står idag i sekundärt läge inne i en trädgård men ska ha flyttats från en plats närmare bäcken där det troligen funnits ett vadställe. Runtexten lyder i översättning: Navne ristade denna sten efter Toke broder sin. Han dog västerut (Moltke 1981:545;DaRun nr 266). Ett kort stycke från runstenens nuvarande plats undersöktes en senvikingatida storgård år 2009 (se nedan). Frågan om ytterligare en eventuell vikingatida tidigmedeltida storgård i byn har diskuterats. Indikationer i det äldre kartmaterialet tyder på att en storgård kan ha funnits i byns norra del där ett större sammanhängande toftområde står angivet för gårdarna nr 4 och 10, det vill säga de gårdar som är belägna ett stycke öster om UO (Riddersporre 2003:153f ). I anslutning

11 till toftområdet fanns även marknamnet Lunnespjellen som kan syfta på en religiös/kultisk lund. Namnet Husåker strax intill kan möjligen syfta på den bebyggelse från flera skeden av järnåldern som blev föremål för undersökning år 2009 (Manhag 2000:24ff; Becker 2012). År 2011 utfördes en arkeologisk utredning av det så kallade Åttevägeområdet som är beläget inom den östra delen av nämnda toftområdet, invid åkerstycket med marknamnet Lunnespjellen. I den södra delen av utredningsområdet framkom spår efter gårdsbebyggelse med förmodad järnåldersdatering. Området hade emellertid schaktats ut i samband med anläggandet av en idrottsplats och förundersökning föreslogs endast av en mindre, cirka 5000 m 2 stor yta i händelse av fortsatt exploatering (Bolander 2012c). Tidigare utförda undersökningar inom Hjärups bytomt (RAÄ 26) Den nu aktuella fördjupade förundersökningen föregicks av en övergripande förundersökning som omfattade ett större område i anslutning till de nämnda gårdarna 4 och 8 (fig. 3 punkt 1; Bolander 2012a). Bytomten i Hjärup har tidigare berörts av arkeologiska undersökningar vid flera tillfällen. Mest substantiella resultat föreligger från bytomtens södra del, vid Hjärupsbäcken, där omfattande kulturlager med bebyggelselämningar från sen vikingatid och medeltid (ca e Kr.) undersöktes , på platsen för gård nr 8 (fig. 3 punkt 3; Larsson 1995). Öster om denna undersöktes platsen för gård nr 6 år 2009 (fig. 3 punkt 4, 5 och 6). Medeltida och yngre lämningar var kraftigt skadade av sentida byggverksamhet på tomten. I botten framkom emellertid lämningar efter en senvikingatida/tidigmedeltida storgård (ca ) med ett stort boningshus och ett rikt fyndmaterial med inslag av prestigeföremål kunde tillvaratas. Bebyggelselämningar från äldre järnålder dokumenterades också (Schmidt Sabo 2008, 2011). På platsen för gård nr 1 ytterligare österut vid bäcken har ett område med kulturlager och bebyggelselämningar från senvikingatid (ca ) och tidig- samt högmedeltid (ca ) förundersökts i etapper (fig. 3, punkt 7 och 8). En enstaka datering till folkvandringstid ( e Kr.) finns också inom detta område som eventuellt tillhört storgården under senvikingatid/tidig medeltid (Söderberg 2005; Schmidt Sabo 2014). I den sydvästra utkanten av bytomten, ett kort stycke från gård nr 2, undersöktes år 2013 dåligt bevarade boplatslämningar och lämningar från nyare tid (Ekstrand 2013; ej inlagd i fig. 3). Med undantag för en anläggning med bronsålderskeramik redovisades inga dateringar i rapporten. Keramiken sattes i samband med den tidigare nämnda närbelägna fornlämningen RAÄ 30:1, där bronsåldersdateringar också har erhållits. Övriga delar av bytomten är dåligt kända, bland annat som en konsekvens av att stora områden togs i anspråk för byggnation under framförallt och 70-talen, utan några arkeologiska insatser. År 1991 förundersöktes ett område i bytomtens nordöstra del där några mindre byggnader är markerade på lantmäterikartan från år 1795, dock utan att fornlämningar påträffades (fig. 3 punkt 2; Kriig 1991). Hjärup 4:274 m fl 9

12 Undersökningsområde Tidigare undersökningar Figur 3. Karta över Hjärups by från år 1795 med tidigare genomförda undersökningar 1 8 (se löpande text). Det aktuella undersökningsområdet markerat med blått. Skala 1: Hjärup 4:274 m fl

13 Syfte I enlighet med Länsstyrelsens direktiv var syftet med den fördjupade förundersökningen att klarlägga fornlämningens innehåll, datering och vetenskapliga potential. Vidare skulle det framtagna materialet redovisas i rapportform på ett sådant sätt att det kan utgöra ett fullgott planerings- och beslutsunderlag för Länsstyrelsens vidare handläggning av ärendet. Metod och genomförande Eftersom det inte var möjligt att klarlägga fornlämningens utbredning och bevarandeförhållandena vid den översiktliga förundersökningen var det av grundläggande betydelse att så skedde inom den fördjupade förundersökningen. Med utgångspunkt från sökschakt 9 grävdes tre provschakt i riktning Ö-V, genom gång- och cykelvägen och några meter in på parkeringsplatsen (fig. 4). Den huvudsakliga målsättningen med de båda perifert belägna schakten var att avgränsa fornlämningen medan målsättningen med det centralt belägna schaktet var att karakterisera bebyggelsen, dela in den i kronologiska faser, samt att bedöma bevaringsförhållanden avseende föremålskategorier och analyspotential. De båda perifera schakten grävdes först och resultaten gav en bild som konstaterades vara likartad den som erhållits vid den översiktliga förundersökningen, genom schakt 9. Anläggningar av förhistorisk karaktär var fåtaliga, däremot framträdde rännor och diken av yngre karaktär. Inga lager hade bevarats och anläggningarna avtecknade sig mot den gulbruna moränleran. Tanken var att det mellersta provschaktet tillsammans med schakt 9 som grävdes i den tidigare etappen skulle kunna utgöra en sammanhängande yta som var stor nog för att belysa mer kvalitativa aspekter av fornlämningen. Förutsättningarna visade sig dock vara mindre gynnsamma än förväntat. Dels hade Staffanstorps kommun nyligen låtit anlägga en ny gång- och cykelväg med en sträckning som i stora drag sammanföll med schakt 9, dels visade sig bevarandeförhållandena under den gamla gång- och cykelvägen och parkeringsplatsen vara dåliga (se fig. 4). De tre schakten omfattade totalt en yta motsvarande cirka 215 m 2 vilket ungefär motsvarar den undersökningsyta som föreslogs i undersökningsplanen. Vid schaktningen avsöktes delar av matjorden i det centralt belägna schaktet med metalldetektor. Under och efter schaktning rensades alven manuellt varvid anläggningar som framkom dokumenteras i plan med RTK- GPS. Flertalet gropar och stolphål undersöktes, som regel till 50 %, varefter sektionerna beskrevs och dokumenterades. Kompletterande dokumentation skedde med digitalkamera. Efter undersökning och dokumentation valdes fyra stolphål i det mellersta schaktet ut för provtagning avseende makrofossil- och 14 C-analys. Hjärup 4:274 m fl 11

14 RAÄ 26, Uppåkra sn Schakt 9, FU 1 Nyanlagd cykelväg Brunn Dike Grop Sten Stolphål Störning Schakt, FU 1 Undersökningsområde Figur 4. Översiktskarta med undersökningsområdet och de tre provschakten markerade (rött). Väster om provschakten har schakt 9 med anläggningar som mättes in vid den översiktliga förundersökningen markerats. Längst i väster syns den nyanlagda gång- och cykelvägen (grått). Skala 1: Hjärup 4:274 m fl

15 Arkeologiska resultat Huvuddelen av de antikvariskt intressanta lämningarna framkom i det mellersta schaktet. Det finns även en tydlig korrelation gällande anläggningstäthet med schakt nio från den översiktliga förundersökningen som utfördes 2011 (Bolander 2012a; jfr fig. 4). Under den gamla gång- och cykelvägen, som berörde samtliga tre schakt, var lämningarna påverkade såtillvida att jorden hade packats hårt. Både i det norra och södra schaktet föreföll terrängen slutta svagt åt öster. I det mellersta schaktet var detta svårt att avgöra då man i samband med anläggandet av parkeringsplatsen hade grävt ut massor ned till nivån för alven. I schaktens västra delar var matjorden tjock, upp mot 0,6 meter. Även detta kan indikera att UO ligger i vad som varit en sluttning men som jämnats ut i samband med sentida markingrepp. Det är ett känt fenomen att åkerbruket medför att matjord förflyttas från höjdlägen till sluttningar och sänkor. Sammanlagt mättes 56 arkeologiska objekt in, av vilka 32 stycken undersöktes (tabell 1, se förteckning bilaga 1). Efter undersökning utgick fem anläggningar på grund av att de bedömdes som rotfärgningar, stenlyft eller liknande. Samtliga diken bedömdes vara sentida. Dikena A557 och A709 i det mellersta schaktet hade ett tydligt rumsligt samband med den äldre cykelvägen och kan möjligen utgöra hjulspår från en hjulburen grävmaskin som använts i samband med anläggandet av den Endast ett fåtal föremålsfynd framkom vid förundersökningen. Keramikskärvor av typ yngre rödgods observerades i matjorden, och ett litet fragment av ett kärl av äldre rödgods framkom i fyllningen till diket A217. Kärlet bedöms vara importerat från Nederländerna (muntligen Stefan Larsson, UV Syd). Inga fynd togs tillvara. Delar av matjorden i det mellersta schaktet avsöktes med metalldetektor, på två olika nivåer. Endast en knapp av kopparlegering med trolig datering till 1800-talet framkom. Matjorden var påverkad av modernt jordbruk även i de undre delarna, där foliebitar och moderna spikar noterades. Även stenkol iakttogs på olika nivåer i matjordslagret. Tabell 1. Sammanställning av antalet arkeologiska objekt fördelat på typ av objekt. Se även anläggningsförteckning i bilaga 1. Arkeologiskt objekt, typ Antal Diken 8 Gropar 8 Sten 1 Stolphål 30 Störning (t ex elkabelschakt) 4 Utgår 5 Det södra provschaktet var drygt 0,6 meter som djupast (fig. 5). I östra delen hade parkeringsplatsens bärlager lagts på en ca 0,25 meter tjock matjord, fördelad på ett övre lager som bestod av grå lera med kolstänk och ett undre som utgjordes av mörkbrun, humös lera med kolstänk. Vid schaktningen framkom skärvor av yngre rödgods som generellt gav intryck av att vara relativt sentida, från talet. I övrigt fanns här två större gropar, varav en med en stor sten i ytan av fyllningen (A405). Här fanns även ett par stolphål och en mindre grop (A476) längst i väster. Den mindre gropen (0,8 0,9 m, 0,1 m djup) undersöktes och innehöll två lager, en homogen brungrå, sandig silt och så en gulmelerad brungrå sandig silt som fanns längs botten och i gropens norra del Hjärup 4:274 m fl 13

16 Dike Grop Sten Stolphål Störning Schakt Undersökningsområde Figur 5. Plan över det södra provschaktet. Skala 1:100. Det mellersta provschaktet grävdes till ett maximalt djup av 0,65 meter (fig. 6). Som framgår av omslagsbilden regnade det kraftigt i samband med schaktningen. I schaktet fanns en koncentration av stolphål, vars omfattning stämmer väl överens med utbredningen av de lämningar som påträffades i samband med den översiktliga förundersökningen (Bolander 2012). Stolphålen varierade i storlek mellan 0,12 0,42 meter i diameter och 0,03 0,34 meters djup. Fyllningen utgjordes i de flesta fall av en grå humös silt. En stolphålsfyllning hade tydligt inslag av brandrester (A700). De djupare stolphålen uppvisade i flera fall en något rektangulär profil. Stolphålens varierande storlek och djup samt fyllningarnas skiftande karaktär indikerar att de representerar bebyggelse i form av såväl takbärande stolpar som väggar eller hägnader från olika perioder. I schaktet fanns även tre mindre gropar. Dessa visade sig vara tämligen grunda och innehöll inga fynd. Jordprover togs från fyra stolphål av något olikartad karaktär och lokalisering i schaktet (fig. 7). Proverna flotterades och innehöll förkolnade sädeskorn, fröer, hasselnötsskal samt träkol. Material från två av stolphålen valdes ut för 14 C-analyser och sändes till 14 C-laboratoriet i Uppsala (tabell 2, se analyssvar bilaga 2). Ett sädeskorn från stolphålet A700 daterades till BP, vilket kalibrerat med 2 sigma faller inom intervallet e.kr. (Ua-31676). 14 Hjärup 4:274 m fl

17 Dike Grop Sten Stolphål Störning Schakt Undersökningsområde Figur 6. Plan över det mellersta provschaktet. Skala 1:100. Ett hasselnötsskal från A1066 daterades till , vilket kalibrerat med 2 sigma faller inom intervallet e Kr. (Ua-31675). Tillsammans med dateringen som erhölls vid den övergripande förundersökningen visar materialet på en kronologisk spännvidd inom boplatsen, med nedslag i äldre järnålder, vikingatid och vikingatid/tidig medeltid. Hjärup 4:274 m fl 15

18 Figur 7. Exempel på undersökta och provtagna stolphål av varierande karaktär. Stolphålet A700 med brandrester i fyllningen har förmodligen ingått i ett hägn eller en vägg. A780 kan ha ingått i den takbärande konstruktionen i ett hus. Foto: UV Syd Dike Grop Stolphål Störning Schakt Undersökningsområde Figur 8. Plan över det norra provschaktet. Skala 1: Hjärup 4:274 m fl

19 Tabell 2. Resultaten av de 14 C-analyser som utfördes i samband med FU1 och aktuell undersökning (se bilaga 2) Lab nr Anl nr Material BP-ålder Kalib 1 sigma Kalib 2 sigma Ua FU 1 Träkol 1167± AD AD Ua Hasselnötskal 1801± AD AD Ua Sädeskorn 980± AD AD Det norra schaktet grävdes till ett maximalt djup av ca 0,75 meter (fig. 8). En del av den norra schaktväggen ritades och fotograferades. Här fanns anläggningen A217 som mättes in som stolphål men som sannolikt utgjort en omgrävning av ett flackt dike. Diket syntes i norra schaktväggen och har grävts om vid minst ett tillfälle. Troligen har diket snittats på snedden då det i profilen var ca 2,4 meter brett. Möjligen kan det ha haft en NV-SO riktning. I den övre fyllningen påträffades det nämnda fragmentet av ett förmodat importkärl av äldre rödgods. Utvärdering av resultaten Syftet med den fördjupade förundersökningen var att klarlägga fornlämningens innehåll och datering samt bedöma dess vetenskapliga potential. De resultat som erhölls ligger till grund för bedömningen att den vetenskapliga potentialen är starkt begränsad. Flera faktorer bidrog till detta. Dels hade ett redan litet undersökningsområde minskats ytterligare genom anläggandet av en ny gång-och cykelväg (fig. 4), dels var bevaringsförhållandena sämre än förväntat. Den nya gång- och cykelvägen hade ungefär samma sträckning som schakt 9 (FU etapp 1), vilket innebar att de anläggningar som identifierats och mätts in med GPS i detta schakt inte kunde mätas in med totalstation. Det kunde konstateras att anläggandet av den gamla gång- och cykelvägen hade orsakat skador, samt att utschaktningar hade skett i samband med anläggandet av parkeringsplatsen i den östra delen av UO. Sammantaget innebär dessa omständigheter att det inte är möjligt att erhålla en sammanhängande och fördjupad bild av den berörda delen av fornlämningen. Några mer grundläggande observationer låter sig göras. Båda förundersökningarna gav likartade resultat vad beträffar anläggningarnas fördelning, med en koncentration i det mellersta schaktet och utglesning mot norr och söder. Med största sannolikhet representerar flertalet stolphål och ett antal gropar förhistoriska hus och gårdar. Vidare kan enstaka gropar och ett antal diken eller rännor sannolikt sättas i samband med aktiviteter i anslutning till de närbelägna gårdarna 4 och 10. Enligt lantmäterikartan från år 1795 (fig. 3) så var dessa belägna ett kort stycke ostnordost om UO, delvis inom det område som frisläpptes vid den översiktliga arkeologiska förundersökningen då det i stor utsträckning var utschaktat (Bolander 2012a). Hjärup 4:274 m fl 17

20 Det daterande materialet är magert, men det lilla fragmentet av äldre rödgods indikerar att det rör sig om ett gårdsläge med medeltida anor, i likhet med de gårdslägen som undersökts i byns södra del. Två 14 C-dateringar inom perioden vikingatid/tidig medeltid indikerar dessutom att gårdsläget kan ha tagits i bruk något tidigare än gårdslägena i byns södra del. Möjligen kan den tidiga dateringen ha viss bäring för den inledningsvis relaterade diskussionen om huruvida det har funnits en vikingatida/tidigmedeltida storgård också i den norra delen av byn (Manhag 2000, Riddersporre 2003; Schmidt Sabo 2011). Möjligheten kvarstår naturligtvis att de nu undersökta lämningarna utgör de sparsamma resterna efter en storgård från denna period även om inget i övrigt framkom som tyder på detta. Den tredje 14 C-dateringen visar på aktiviteter även i ett äldre skede, under talet e Kr., det vill säga under romersk järnålder. Flera bebyggelser från denna tid har undersökts i närområdet och kring centralplatsen Uppåkra, som expanderade starkt i detta skede (jfr Helgesson 2002). Sammanfattningsvis är bedömningen att de förundersökta lämningarna representerar gårdar som var i bruk under nämnda perioder. Större delen av dem har dessvärre schaktats bort inom undersökningsområdet såväl som Hjärups gamla centrum i stort (Bolander 2012a). Möjligen kan lämningar ha bevarats inne på villaträdgårdarna i väster eller i området mot norr. Åtgärdsförslag Inga fortsatta åtgärder rekommenderas. 18 Hjärup 4:274 m fl

21 Referenser Aspeborg, H I Uppåkras skugga. En järnåldersboplats i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:1 och 22:1, RAÄ 37, Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd rapport 2009:4. Lund. Aspeborg, H., Becker, N., Anglert, M. & Larsson, S Stora Uppåkra 2:25. Basdokumentation. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 2:25, fornlämning RAÄ 39. Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:61. Becker, N Boplatslämningar vid Hjärups boställe. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:5. Becker, N Stora Uppåkra 12:110 (tidigare 12:2). Äldre järnåldersbebyggelse i centralplatsens omland. Särskild arkeologisk undersökning RAÄ 36. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2012:51. Bolander, A. 2012a. Hjärup 4:274 m fl. Järnåldersbebyggelse I bytomtens norra begränsning. Översiktlig arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2012:74. Bolander, A. 2012b. Hjärup 7:1 & 22:1. Boplats och grav i Uppåkras omland. Arkeologisk förundersökning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2012:2. Bolander, A. 2012c. Åttevägenområdet, Hjärup. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2012:10. Carlie, A Gård och kultplats. Om bruket av offerhandlingar på en yngre järnåldersgård i Hjärup, sydvästra Skåne. I: Carlie, A. (red.). Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No. 40. Stockholm. Ekstrand, S Hjärup 21:36, RAÄ 26. Arkeologisk förundersökning. Bronsålderslämningar och en bytomt daterad från vikingatid till 1800-tal. Uppåkra socken och Staffanstorps kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi Rapport 2013:12. Ericson, T En välbevarad äldre järnåldersgård i Uppåkraboplatsens omland. Arkeologisk förundersökning Skåne, Uppåkra socken, Stora Uppåkra 12:3., Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:10. Hallberg, G Skånes ortnamn. Serie A. Bebyggelsenamn. Del 2. Bara härad. Lund. Helgesson, B Järnålderns Skåne. Samhälle, centra och regioner. Uppåkrastudier 5. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8 o. No 38. Stockholm. Kriig, S Arkeologisk förundersökning. Hjärup 18:2, Uppåkra socken, Skåne. Dnr. 635/91. Riksantikvarieämbetet Rapport ATA. Lagergren-Olsson, A Boplatslämningar från yngre bronsålder/ äldre järnålder vid Hjärups boställe. Arkeologisk förundersökning Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 7:142, Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:25. Hjärup 4:274 m fl 19

22 20 Hjärup 4:274 m fl Larsson, R Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. Arkeologisk undersökning etapp I och II och Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:51. Manhag, A Hjärup. En analys av en by i Uppåkra socken. D-uppsats i arkeologi. Lunds universitet, HT Moltke, E Runes and their origin. Denmark and elsewhere. Copenhagen. Riddersporre, M Large Farms and Ordinary Villages. Perspectives on Uppåkra. In: Larsson, L. & Hårdh, B. (reds.). Centrality Regionality. The social structure of Southern Sweden during the Iron Age. Uppåkrastudier 7. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 8 o. No 40. Stockholm. Runcis, J. 1998a. Gravar och boplats i Hjärup från äldre och yngre järnålder. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1998:1. Runcis, J. 1998b. Gravar och boplats i Hjärup. Naturvetenskapliga analysresultat från en yngre järnåldersboplats i Hjärup. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36. RAÄ 29. Särskild arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1998:1. Petersson, B Arkeologisk förundersökning. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1996:42. Schmidt Sabo, K Boplatslämningar från sten- och järnålder i Stora Uppåkra 12:2. Skåne, Uppåkra sn, Uppåkra 12:2, Staffanstorps kommun. Arkeologisk utredning Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:34. Schmidt Sabo, K Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Översiktlig förundersökning på gårdsläge nr 6 och 12. Skåne, Staffanstorps kommun, Uppåkra socken, Hjärup 9:8, RAÄ 26:1. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2008:20. Schmidt Sabo, K Hjärup 9:8 RAÄ 26:1. En vikingatida storgård samt äldre och yngre lämningar. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2011:113. Schmidt Sabo, K Hjärup 21:38, Skåne, Staffanstorps kommun, Hjärup 21:38, fornlämning Uppåkra 26. Fördjupad arkeologisk förundersökning Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:121. Söderberg, B Arkeologisk utredning. Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:36 m.fl. Planskild korsning i Hjärup. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:66. Söderberg, B Gårdslämningar i Hjärup. Arkeologisk förundersökning Skåne, Uppåkra socken, Hjärup 21:38. RAÄ 26. Staffanstorps kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2005:20.

23 Administrativa uppgifter Geografiska uppgifter: Skåne, Staffanstorp, Uppåkra socken, Hjärup 4:274, fornlämning 26. Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: med beslutsdatum Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt: UV2013:098. Undersökningstid: maj Projektgrupp: Sofia Lindberg och Bengt Söderberg. Underkonsulter: Sydschakt, Lambertsson. Undersökt yta: 215 m 2. Läge: Ekonomiska kartan 2C4g. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 17 foton med Unr 3540:1 17, 3 profilritningar i skala 1:20. Digital dokumentation: förvaras på UV Syd. Fynd: Inga fynd tillvaratogs. Hjärup 4:274 m fl 21

24 Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell IntrasisId Anl. typ Undersökt andel (%) Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Beskrivning 207 Stolphål 50 0,06 0,2 217 Dike 50 0,2 2,4 A217 mättes in som stolphål men utgör sannolikt en omgrävning av ett flackt dike. Diket syntes i norra schaktväggen och har grävts om vid minst ett tillfälle. Troligen har diket snittats på snedden då det i profilen var ca 2,4 meter brett. Möjligen kan det ha haft en NV-SO riktning. Djupare nedgrävning i väster (A217), flackare i öster (ej inmätt). Fyllning 1 (övre). Grå silt, rödgods (kakel?). Igenfyllnad av diket. Fyllning 2 (undre). Melerad grå silt och sandig lera från undergrunden. Kan vara naturlig igenfyllning av ett öppet dike. 225 Utgår Störning 50 0,5 0,9 0, Störning Grop 50 0,55 0,6 269 Dike 1 0,05 0, Dike Dike Dike Störning Grop Sten Stolphål Stolphål 50 0,08 0,45 0, Grop Grop 50 0,1 0,9 0,8 Fyllning 1 (yngre): brungrå sandig silt Fyllning 2 (äldre): Något gulmelerad brungrå sandig silt. Lagret fanns i östra delen samt längs gropens botten. 492 Stolphål Stolphål 50 0,07 0, Grop Stolphål 50 0,08 0, Stolphål 50 0,3 0, Dike Utgår Grop 50 0,1 0,95 0,7 655 Stolphål 50 0,12 0, Stolphål 50 0,17 0, Stolphål 50 0,05 0, Stolphål 50 0,06 0, Stolphål 50 0,09 0, Stolphål 50 0,12 0, Dike Stolphål 50 0,25 0, Stolphål 0 22 Hjärup 4:274 m fl

25 IntrasisId Anl. typ Undersökt andel (%) Djup (m) Längd (m) Bredd (m) Beskrivning 798 Stolphål 50 0,03 0, Stolphål 50 0,19 0, Utgår Stolphål 50 0,05 0, Stolphål 50 0,08 0, Stolphål 50 0,18 0, Stolphål 50 0,08 0, Stolphål 50 0,18 0, Grop 50 0,14 0,45 0, Stolphål 50 0,28 0, Stolphål Grop 100 0,3 1,05 0,8 936 Störning Utgår Stolphål 50 0,1 0, Stolphål 50 0,08 0, Stolphål Utgår Dike Stolphål 50 0,34 0, Stolphål Stolphål 50 0,04 0,27 Hjärup 4:274 m fl 23

26 Bilaga C-analyser 24 Hjärup 4:274 m fl

27 Hjärup 4:274 m fl 25

28

29

30

31

32