Årsredovisning 2010. Västsveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag. Med hållbarhetsredovisning

Årsredovisning 2010 Västsveriges ledande avfalls- och återvinningsföretag Med hållbarhetsredovisning

Innehåll Vd har ordet 6 GRI visar vägen till hållbarhet 7 Närproducerad biogas 8 Miljöskolan utbildning för framtiden 9 Vägvisande fordonsutveckling 10 Omlastning ren miljövinst 11 Skanska ett hållbart samarbete 12 Sävenäs rustat för framtiden 13 Ledning och organisation 14 MItt i regionens kretslopp 16 Förvaltningsberättelse 18 Resultaträkning 23 Balansräkning 24 Kassaflödesanalys 26 Redovisnings- och värderingsprinciper 27 Noter 28 Revisionberättelse 32 Flerårsöversikt 33 GRI-index 34 Renovas årsredovisning 2010 Produktion: Studio Desktop AB Texter: Christian Kallerdahl & Anders Örtegren, Renova Foto: Lars Ardarve, Erik Yngvesson, Anders Örtegren & Renovas arkiv Omslagbild: Mikael Almqvist från Renova assisterar Valldabon Linda Myremo när hon lämnar matavfall som ska bli biogas. Foto: Erik Yngvesson Tryck: Sandstens Tryckeri Tack till kunder och medarbetare för er medverkan i årsredovisningen.

renova 2010 Renova AB är Västsveriges ledande miljöföretag inom avfall och återvinning. I april blev torget i Kungsbacka gult när Renova visade upp de nya sopbilarna från Dennis Eagle som drivs av biogas och raps. Läs mer på sidan 10. Navet i Västsverige Renova är ett nytänkande kommunägt företag som förutom att ha ett heltäckande tjänste- och produktutbud från insamling och transport till behandling av avfall i egna anläggningar, jobbar mycket med kunskap och möjligheter för ett långsiktigt hållbart samhälle: som till exempel erbjuder rådgivning och utbildning, både för företag och för kommuner när det gäller avfalls- och miljöfrågor. Renova ägs av elva kommuner i Västsverige och tar emot allt hushållsavfall för behandling från samtliga dessa kommuner. Dessutom har företaget, enligt LOU, avtal om hämtning av avfallet i de flesta av ägarkommunerna, liksom slamtömning och hämtning av farligt avfall med mera. I koncernen ingår helägda Kungälvs Transporttjänst AB och Stenungsunds Renhållnings AB som Renova äger till en tredjedel. l 671 000 730 000 59 712 59 538 2009 2010 Deponimängder/del av total mängd inkommande avfall Inkommande avfall Deponier (Tagene och Fläskebo) Enligt EU:s ramdirektiv för avfall ska deponering undvikas. I dag deponerar Renova endast åtta procent av avfallet. 2010 1 127 1 142 2009 2010 Omsättning miljoner kronor 32,4 32,7 2009 2010 Resultat miljoner kronor Renova och Natura 2000 Renova har verksamhet och uppdrag i samtliga elva ägarkommuner och dessutom uppdrag åt näringslivet i regionen. Den här kartan beskriver berörda Natura 2000-områden och vad Renova har gjort för att minimera miljöpåverkan i dessa. Mer om Renovas anläggningar i regionen hittar du på sidorna 11, 13, 16 och 17. 4 renova

> Natura 2000 i Renovas kretslopp Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden som skyddas inom EU. Nätverket skapades för att hejda utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer försvinner. Arbetet grundar sig i två EU-direktiv, fågeldirektivet samt artoch habitatdirektivet. Källa: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Tjörn Torsviken Torsviken på Hisingen var tidigare en havsvik omgiven av betade strandängar med ett rikt fågelliv. Under 1900-talet förvandlades hela landskapet till ett oljelager och en flygplats. Renova tog över en tidigare industrideponi vid Torsvikens norra del. Deponin stängdes 1999 och återställningen av deponin är nu i slutfasen. Torsviken har stor betydelse för övervintring och som rastlokal, mycket tack vare den rikliga tillgången på föda. Renova har gjort stora insatser för att förbättra miljön i området. Här finns idag flera skyddsvärda arter, bland annat: Stenungsund Salskrake Ädellövskog Kungälv Sångsvan Brushane Källsnabblöpare Lax Ale Lärjeån Lärjeån ligger i en sprickdalgång och sträcker sig från sjön Mjörn i öster till utloppet i Göta älv i väster. Dalgången är en gammal fjorddal och områdets geologi är mycket intressant med raviner och vattendrag, rester av både gamla skred och åfåror i form av s.k. korvsjöar. Området kring Lärjeån domineras av jordbruks- och betesmark, men det finns många skogstyper, bland annat ädellövskog och sumpskog. I planeringen av den nya verksamheten på Marieholm tar Renova hänsyn till Natura-2000 området och dess naturvärden. Här finns flera skyddsvärda arter och naturtyper. Lerum Säveån Säveån består av en stor andel strömmande-forsande sträckor med omgivande branta, skogsbeklädda raviner. Ån med närmaste omgivning har varit naturreservat sedan 1973.I direkt anslutning till området ligger Sävenäs avfallskraftvärmeverk. Renova har tagit initiativ till rensning av och fiskräkning i Säveån. Naturtyper och arter som måste bevaras omfattar bland annat: Kungsfiskare Öckerö Göteborg Partille Härryda Svämlövskog Lax Mölndal Fläskebo Området består av två sammanlänkade dystrofa (humusrika) sjöar, den långsmala Maderna i norr och Haketjärn i söder, omgivna av ett större våtmarksområde. De större vikarna är igenväxta och näringsrika/övergödda vilket kan bero på en nedlagd kommunal tipp samt en nedlagd privat tipp i området. Renova, som har en deponianläggning i Fläskebo, har varit med och upprättat ett kontrollprogram för vattenmiljön i området. Naturtyper och arter som måste bevaras omfattar bland annat: Kungsbacka Klockgentiana Nattskärra Alkonblåvinge GRI Utsläpp av tungmetaller till recipient 2010 Anläggning/ recipient Fläskebo Sjösystemet Haketjärn-Maderna Torsviken Havet, Torslandaviken Skräppekärr Göta älv Högsbo Dagvattennät. Via Järnbrottsmotet till havsviken Välen. Sävenäs AKV Göta älv Hg (g) 0,2 0,2 4,4 4,2 0,1 Cd (g) 2,7 0,2 24,3 18,3 0,0 Pb (g) 15,8 12,5 1037,6 584,0 0,4 As (g) 43,8 14,9 218,6 310,3 0,3 Cu (kg) 0,24 29,8 1898,6 2080,5 1,4 Cr (kg) 0,10 6,6 441,5 383,3 0,6 Ni (kg) 0,81 52,3 331,2 292,0 0,5 Zn (kg) 0,38 176,5 34020,7 8796,5 7,0

vd/christian baarlid Miljömodell värd att sprida Renova har under den senaste tioårsperioden gått från att vara ett företag som tar hand om göteborgarnas sopor till att bli ett regionalt samhällsnyttoföretag som tar det långsiktiga ansvaret för en miljöriktig hantering av de elva ägarkommunernas avfall. För en hållbar tillväxt i Göteborgsregionen krävs ett väl fungerande, miljöriktigt och robust system för behandling och transport av avfallet. Renova utvecklar hela tiden hållbarhetsarbetet inom företagets alla områden. I år tar vi det första steget mot att på ett mer systematiserat sätt också redovisa detta arbete för ägare, kunder och andra intressenter i en hållbarhetsredovisning (se sidan 7). Renova är i dag navet i regionen för utvecklingen inom miljö- och avfallsområdet. Redan för mer än 40 år sedan inledde de västsvenska kommunerna, numera Renovas ägare, en nära samverkan för att klara de allt högre ställda kraven på en miljöriktig behandling av avfallet. Detta ledde till en gemensam avfallsanläggning i Sävenäs och till bildandet av det gemensamma bolaget Renova 1998. Under 2010 togs ännu ett viktigt steg i detta arbete när den första regionala avfallsplanen (A2020) klubbades i Göteborgsregionens Kommunalförbunds styrelse. Planen ska under våren 2011 behandlas i ägarkommunerna och blir därmed rättesnöret i utvecklingen i regionen både för kommunerna och för Renova. A2020 bygger på EU:s nya avfallsdirektiv som nu implementeras i samtliga 27 medlemsländer. Enligt direktivet är det yttersta målet att förhindra uppkomsten av avfall och att återvinna så mycket som möjligt av det avfall som ändå uppstår. Deponering ska undvikas. Detta bryts ned i tydliga mål i A2020 och kommer att ställa ytterligare krav på samarbete mellan kommunerna och Renova. Avfallsfrågan är en nyckelfråga för en hållbar utveckling både lokalt och globalt. Miljöriktig avfallshantering bidrar redan i dag kraftigt till reduktionen av växthusgaser i världen. Enligt den kartläggning som ISWA (International Solid Waste Association) gjorde inför Köpenhamnsmötet 2009 finns en stor potential för ytterligare reduktion under förutsättning att tillgänglig kompetens, teknologi och logistik utnyttjas effektivt, inte minst genom ett vidgat internationellt samarbete. Den svenska modellen för avfallshantering är i dag en internationell förebild. Den bygger på en samverkan där alla invånare, kommuner och näringsliv, aktivt bidrar och gör sin del. Vårt sätt att organisera avfallshanteringen i Västsverige är ett tydligt exempel på detta. Under 2010 tog vi ytterligare viktiga steg mot ett aktivt arbete att sprida vårt kunnande och våra lösningar till andra länder. Vårt deltagande vid världsutställningen Expo 2010 i Shanghai gav eko både internationellt och här hemma. Under 2011 kommer vi att utveckla vårt arbete för en ökad miljöteknikexport ytterligare. Renova har i dag en modern och miljöriktig fordonsflotta och ett sammanhållet robust system av effektiva anläggningar för behandling av avfall. Detta ger oss en unik möjlighet att uppfylla marknadens krav på helhetslösningar, där vi alltid strävar efter den maximala nyttan både för kunden och miljön. Varje avfallsslag kräver sin optimala transportlösning och specifika behandling för bästa möjliga återvinning av material eller energi. Oavsett konjunktursvängningar arbetar vi på Renova hela tiden målmedvetet för att utveckla vår fordonsflotta, våra anläggningar och behandlingsmetoder, ofta med ett planeringsperspektiv på 20 25 år. Ett långsiktigt ansvar för återvinnings- och avfallsfrågorna är en förutsättning för hållbar tillväxt och utveckling i hela vår region. Christian Baarlid, vd, Renova AB 6 renova

> GRI visar vägen till hållbarhet Förmågan att vinna och behålla kundernas förtroende är en av Renovas allra viktigaste framgångsfaktorer. Vårt fokus ligger på miljö, kompetens och nytänkande. Att leda en långsiktigt hållbar samhällsutveckling är en grundbult i hela Renovas arbetssätt. Hållbarhetsredovisningen belyser Renovas verksamhet ur ett miljö- och samhällsperspektiv. GRI Så här redovisas Renovas GRI-arbete i tillämpliga avdelningar. Fullständigt index på sidorna 34 35. Renova har arbetat med hållbarhetsfrågor länge men har hittills inte redovisat det på ett strukturerat sätt. I början av året beslutade bolagsledningen att förtydliga och strukturera hållbarhetsarbetet ytterligare. En del i detta är årets hållbarhetsredovisning en sammanställning av det som görs och de resultat som uppnås. Under våren genomfördes en kartläggning av hur Renova arbetar inom hållbarhetsområdet och vad företaget redan i dag redovisar i någon form. Utgångspunkten är ISO 26000, standarden för socialt ansvarstagande, och GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer. Resultatet visade att Renova har stora delar på plats och detta framgår av 2010 års hållbarhetsredovisning. Renovas vd Christian Baarlid i samspråk med Malin Andersson, skiftingenjör på Sävenäs avfallskraftvärmeverk. För att underlätta redovisningen har Renova valt att följa de internationella riktlinjer som GRI (G3) sätter upp. En arbetsgrupp med kompetens inom bland annat miljö, ekonomi, HR och kommunikation har arbetat med att ta fram bakgrundsuppgifter och tagit ställning till vad som är relevant att redovisa. Renova gör i dag inte anspråk på någon heltäckande redovisningsnivå och har av den anledningen valt att inte tredjepartsgranska redovisningen. Redovisningen omfattar Renova AB:s verksamhet. Koncernredovisningen i den ekonomiska delen omfattas således inte. l Under 2010 tog vi ytterligare viktiga steg mot att sprida vårt kunnande och våra lösningar till andra länder. Vill du veta mer om Renovas hållbarhetsarbete? Kontakta miljöoch kvalitetschef Viktoria Edvardsson, tfn. 031 61 87 73. renova 7

kungsbacka Efterfrågan på biogas som fordonsbränsle ökar stadigt. Samtidigt måste utsorteringen av matavfall öka dramatiskt. Därför satsar Renova på en förbehandlingsanläggning av matavfall för att bidra till biogasproduktionen. Närproducerad biogas > GRI 2010 togs ett stort steg för en ökad biogasproduktion i Västsverige. Renovas styrelse har nu tagit beslutet att bygga en ny anläggning på Marieholm i Göteborg. Här ska utsorterat matavfall från Renovas ägarkommuner förbehandlas för att sedan kunna förädlas till biogas. Denna biogassatsning ökar möjligheterna att nå målet i den regionala avfallsplanen (A2020), att sortera ut hälften av allt matavfall för biologisk behandling inom mindre än tio år. Förbehandlingsanläggningen, med en kapacitet att behandla 50 000 ton matavfall per år, beräknas stå klar på Marieholm under andra halvåret 2011. Nuvarande kompostering av matavfall kommer då att upphöra. Den nya anläggningen ökar möjligheterna att nå målet i den regionala avfallsplanen: att sortera ut hälften av allt matavfall för biologisk behandling innan år 2020. Vårt mål är att Göteborgsregionen ska bli ledande i Sverige när det gäller att sortera ut och samla in matavfall och ta vara på den stora nytta som finns i det biologiska avfallet i form av biogas och rötrester som kan återföras till jordbruket, säger Renovas vd Christian Baarlid. Vid förbehandlingsanläggningen kommer matavfall från hushåll, restauranger, storkök och industri, att sönderdelas och blandas till en så kallad slurry som i sin tur transporteras till en anläggning för rötning till biogas. Biogas är en förnyelsebar grön gas och anses som det ur klimatperspektiv just nu bästa fordonsbränslet. Efterfrågan på biogas är mycket stor, både regionalt och nationellt. Inom Göteborgsregionen har kommunerna kommit olika långt i arbetet med att sortera ut och samla in hushållens matavfall. För att nå målet i den regionala avfallsplanen krävs stora insatser för ökad utsortering och insamling av matavfall i många av Renovas ägarkommuner. Som det regionala miljö- och återvinningsföretaget i Västsverige har Renova ett stort ansvar att driva på utvecklingen för mer biogas i regionen mot ett hållbart samhälle. Renova har ända sedan början av 1990-talet utvecklat metoder att ta hand om matavfallet på bästa möjliga sätt. Vid komposteringsanläggningen i Marieholm har man under många år framställt jordar med olika kvaliteter som varit mycket populära för anläggningsarbeten och för villaträdgårdar. Varje år har omkring 20 000 ton jord tillverkats. I och med den nya anläggningen på Marieholm blir Renova drivande i utvecklingen med att göra biogas av matresterna. l 8 renova

> Utbildning för framtiden I takt med att intresset för miljö-, klimat- och avfallsfrågor ökar upplever Renova ett ökat tryck från kunder och andra intressenter på utbildningar och studiebesök av olika slag. Samtidigt har miljöskolan för gymnasieeleverna fått en rejäl skjuts under andra halvan av 2010. MILJÖSKOLAN Som Västsveriges ledande miljöföretag inom avfall och återvinning är det ett vinnande koncept att ha ett heltäckande tjänsteoch produktutbud från insamling och transport till behandling av avfall i egna anläggningar men det räcker inte. Det gäller att vara nytänkande. Vi kan förmedla en helhetsbild som vi är ensamma om i Sverige. Det handlar om att hjälpa kunderna i regionen att bli mer miljövänliga, något som Renova gör dagligen, förklarar Hans Henriksson, ansvarig för tjänsteförsäljning av utbildningar och studiebesök. Renova jobbar mycket med kunskap och möjligheter för ett långsiktigt hållbart samhälle: genom att erbjuda exempelvis rådgivning och utbildning, både för företag och för kommuner när det gäller avfalls- och miljöfrågor. Men i långsiktigheten ligger också ett ansvar att prata med dem som är unga idag om ett hållbart miljötänk. Miljöskolan, som riktar sig till gymnasielever i våra västsvenska ägarkommuner, lyfter fram hållbarhets- och miljöfrågor i ungdomarnas vardag, det handlar ofta om frågor som kan beröra såväl livsstil som framtida yrkesval. Vi vill påverka attityder och ändra beteenden kopplade till konsumtion. Miljöskolan är ett långsiktigt arbete där vi tar upp de stora miljöutmaningarna och ger ungdomarna tillfälle att föra fram egna kreativa lösningar, säger Kurt Lindman, ansvarig för Renovas miljöskola. Under hösten 2010 anordnades en tävling där gymnasieklasser uppmanades lösa ett miljöproblem. Det vinnande bidraget, Ecollector en mobilapplikation som ska få dig att tänka och agera miljövänligt presenterades av klass Te3i från Polhemsgymnasiet. I höst inrättades en ny tjänst för att bygga upp och stärka utbildnings- och rådgivningstjänsterna. Med vår erfarenhet och våra nätverk som plattform kan vi leverera unika och kundanpassade utbildningspaket. Genom företagens medverkan GRI 2 000 besökare under 2010, varav 850 deltog i Renovas miljöskola. skapar vi samhällsnytta och bygger ett långsiktigt hållbart samhälle, säger Hans Henriksson. l Det var en mycket intressant upplevelse! Jag kommer gärna tillbaka och kommer att tipsa mina lärarkollegor om Renovas miljöskola. Jerzy Muscynski, lärare på Lindholmens tekniska gymnasium som kom med två klasser från elprogrammet. renova 9

insamling och logistik Allt högre miljökrav från kommuner och företag driver på fordonsutvecklingen. Ett exempel är Kungsbacka kommuns upphandling av hämtningen av hushållsavfall 2009 som resulterade i att Renova i början av 2010 kunde lansera landets första sopbil som drivs med grön gas alternativt biodiesel. Vägvisande fordonsutveckling Bilen är unik genom sin energieffektivitet. Med den nya tekniken sammanförs gasens fördelar med dieselmotorns. Den nya bilen är en konventionell dieselsopbil, med Euro-5- standard, som konverterats så att den kan drivas även med gas. Bilen är av märket Dennis Eagle och konverteringen har gjorts i samarbete med Hard Stuff och Volvo. Resultatet är en mycket energieffektiv bil för samma jobb går det åt 25 procent mindre energi jämfört med en traditionell gassopbil. I dag hämtar tio Dennis Eagle-bilar hushållsavfallet i Kungsbacka och fler kommuner är nu intresserade av den nya miljösopbilen. Lars Thulin som är fordonsutvecklingschef på Renova menar att Kungsbacka är den kommun i landet som kör sopor absolut miljövänligast. Den biodiesel som Renova i dag använder i alla sina Euro- 5-fordon är baserad på raps rapsmetylester (RME) och av högsta kvalitet. Den har genomgått en noggrann livscykelanalys ledd av docent Pål Börjesson vid Lunds universitet. Analysen visar på en 65-procentig koldioxidreduktion jämfört med konventionell diesel. Idag är mer än hälften av Renovas tunga fordon Euro-5-klassade. En annan nyhet med bilen är att den har försetts med en ergonomiskt specialanpassad hytt och förbättrar därmed markant arbetsmiljön för renhållarna. En helhetsbedömning som gjorts för chauffören i en Dennis Eagle-förarhytt ger den högsta betyg vad gäller säkerhet och arbetsmiljö för renhållningspersonal. Bedömningen baseras bland annat på det låga insteget som förenklar av- och påstigningar. Dessutom är bilen tystare än en traditionell dieselsopbil. Det egentliga startskottet för Renovas lyckosamma satsningar på miljöfordon kom 1994 när man konverterade några dieselfordon så att de kunde drivas med gas. Inom kort kunde Renova stoltsera med världens största gasdrivna sopbilsflotta. Renova har alltsedan dess gått i bräschen för utveckling av fordon och logistik för en bättre miljö. Det har handlat om elhybridteknik, datoriserad ruttplanering, vattenhydraulik m.m. En bit in i 2011 är det dags för ännu ett steg när Renovas dagliga transporter av slagg från avfallskraftvärmeverket kommer att köras med fordon där dieselmotorn drivs med flytande biogas för ännu högre energieffektivitet. l > GRI Direkta utläpp till luft från transporter och arbetsmaskiner 2008 2009 2010 CO 2 (ton) fossil 6160 6490 5330 CO 2 (ton) ickefossil 1150 1820 2740 NO x mäts ej mäts ej mäts ej Partiklar mäts ej mäts ej mäts ej Siffrorna visar utsläpp från egna fordon för de ämnena som utgör betydande miljöaspekter för transporter. NOx och partiklar mäts inte. Materialanvändning transporter och arbetsmaskiner 2008 2009 2010 Diesel (m 3 ) 1620 1730 1550 RME (rapsmetylester) (m3) - 280 770 Bensin (m 3 ) 78 60 30 Fordonsgas / varav grön (m 3 ) 438100/ 300000 508000/ 300000 416800/ 300000 Diesel, arbetsmaskiner (m 3 ) 743 750 450 Renova kör på RME: biodiesel baserat på raps. Den ger en 65-procentig koldioxidreduktion jämfört med konventionell diesel. Dennis Eagle 10 renova

> Tagene Tagenes nya omlastningsstation är ett tydligt exempel på hur Renovas kärnvärden miljö, kompetens och nytänkande styr företagets förbättringsarbete. Omlastning ren miljövinst I stället för 40 50 sopbilar sköter nu endast tre större containerbilar de dagliga avfallstransporterna från Hisingen till avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Resultatet blir ett betydligt effektivare transportarbete med färre körda kilometrar, mindre utsläpp, mindre stress och mindre trafikbelastning. 2010 stod Renovas nya omlastningsstation för avfall på Hisingen klar. Här lämnar sopbilarna avfallet från Hisingens växande befolkning för omlastning till större containerbilar. Dessa kör sedan avfallet genom Tingstadstunneln i lågtrafik sena kvällar och nätter till avfallskraftvärmeverket i Sävenäs där avfallet blir till grön el och fjärrvärme. Omlastningsstationen ger goda miljövinster samtidigt som den bidrar till att öka framkomligheten i Tingstadstunneln. Det är en ren logistikvinst. Varje dag är det många mil vi slipper köra. Det sparar miljö, tid och pengar, säger Helena Svedlund, produktionschef. Omlastningsstationen på Tagenedeponins område kan ta emot 100 ton avfall per dag. Att Renovas chaufförer på Hisingen kan tömma här i stället för på Sävenäs, innebär betydligt kortare körsträckor. Förändringen innebär 85 000 färre körda kilometer per år, och minskade koldioxidutsläpp med 250 ton. Totalt minskar också körtiden med 50 timmar i veckan. Att chaufförerna slipper sitta fast i trafiken i Tingstadstunneln flera gånger varje dag, innebär inte minst också minskad stress och en förbättring av deras arbetsmiljö, säger Helena Svedlund. När risken för förseningar har minskat har också leveranssäkerheten på Hisingen ökat. Chaufförerna kan köra effektivare och är punktligare med tömningarna. Investeringskostnaden för omlastningsstationen ligger på tolv miljoner kronor, och minskar företagets kostnader med upp till två miljoner kronor per år. Dessutom är anläggningen dimensionerad för att kunna serva ett utbyggt Hisingen med en större befolkning än i dag. l GRI Tre resor Göteborg Shanghai tur och retur. Så mycket minskar Renovas körsträckor varje år tack vare den nya omlastningsstationen. renova 11

jonas sandin, Renova och henrik ahnström, skanska Renova utvecklar ofta verksamheten tillsammans med kunderna. Långsiktiga samarbeten ger både ekonomiska och miljömässiga vinster. Ett av det gångna årets mest slående exempel är bygget av Göteborgs nya landmärke Gröna skrapan där Renova var det självklara valet som samarbetspartner. Ett hållbart samarbete > GRI Gröna Skrapan är en av Sveriges just nu klimatsmartaste fastigheter och en av Göteborgs mest anslående byggnader i ett av stans attraktivaste lägen. Med smarta lösningar är energiåtgången i Gröna Skrapan minst 25 procent under Boverkets normer för nybyggda fastigheter. Den kvalificerar sig därmed som ett EU GreenBuilding-hus och har certifierats för den högsta nivån i LEED (Leadership in Energy and Environmental Design). En utmaning som Skanska är först i Norden att klara. 95% Så mycket byggavfall ska Skanska återvinna för att behålla LEED-certifieringen. Renova hjälper Skanska att nå målet genom avfallsanalyser och utbildning. 12 renova Renova mäter årligen kundnöjdhet genom ett slumpmässigt urval av kunder via telefonintervjuer och djupintervjuer. Ett långsiktigt arbete mot ökad kundnöjdhet innebär att Renova nu har en stor andel nöjda kunder. Även själva byggnationen har genomförts med högsta fokus på miljön. Förutom de krav som LEED-certifieringen ställer har bygget ingått i Skanskas satsning på gröna arbetsplatser. Det innebär att miljöarbetet planeras på detaljnivå med kravsättning på allt från återvinning av byggavfall, till energianvändning och transporter till och från byggarbetsplatsen. Här har Renova levererat helhetslösningar för allt avfall. Vi har bland annat krav på att över 95 procent av byggavfallet ska gå till återvinning. Här har Renova verkligen visat att de är duktiga, säger Henrik Ahnström, projektledare på Skanska Fastigheter i Göteborg. Samarbetet är dock mer omfattande än arbetsplatsen i Gårda. Renova hämtar allt avfall vid Skanskas byggarbetsplatser inom Renovas verksamhetsområde. Det är ett tryggt val att samla tjänsten hos en och samma leverantör, menar Peter Johansson, ansvarig för Skanskas avfallshantering i Sverige, Norge och Finland. Vi har haft avtal med Renova en längre tid och har alltid varit nöjda. Tuffare certifieringar ställer exempelvis högre krav på spårbarhet av avfall. I stort sett ska varje slängd pryl kunna följas från uppkomst till återvinning. Vår ambition är att hela tiden bli bättre. Undan för undan har ribban höjts. Vi ska sortera ut så mycket som det bara är möjligt. Renova har bra processer och god dokumentation som hjälper oss i vårt miljöarbete, säger Peter Johansson. Vi ser grönt byggande som en stor konkurrensfördel. Genom vår miljöprofilering får vi mer attraktiva affärer, säger Agneta Wannerström, utvecklingsledare för Grönt byggande på Skanska Sverige. l fakta Skanska Skanska är ett internationellt ledande företag med hög miljöprofil inom projektutveckling och byggrelaterade tjänster. Sverige är en av Skanskas nio hemmamarknader. Gröna Skrapan består av två huskroppar, på 16 respektive 6 våningar. Miljömässiga fördelar beräknas spara 3 000 000 kwh per år, jämfört med en konventionell byggnad. Bland finesserna märks: Gröna tak, värmeåtervinnande ventilationssystem, fönster med integrerad solavskärmning, effektiv vattenanvändning och rörelsestyrd belysning.

> GRI Det världsledande avfallskraftvärmeverket har trimmats ytterligare och blivit ännu mer effektivt. Renovas flaggskepp gör verkligen skäl för devisen: Vi gör mer Sävenäs rustat för framtiden Det har varit ett händelserikt år på Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs. Mycket tid, möda och investeringar har ägnats åt att effektivisera processerna för att kunna möta både dagens och morgondagens behov och den hårdnande konkurrensen. Detta har på många sätt återbetalat sig i form av miljövinster som kommit regionen till del. För drygt ett år sedan driftsattes den fjärde förbränningslinjen. Första året med den nya linjen, den fjärde pannan, har gått planenligt. Till och med snäppet bättre än plan, enligt Jonas Axner, produktions- och processchef på Sävenäs. Den har givit en kapacitetsökning på över 90 000 ton behandlat avfall, vilket lett till rekord i energiproduktion. Turbinen på Sävenäs har genomgått en omfattande revision och uppgraderats under hösten 2010, till en investeringskostnad på 50 miljoner kronor. Turbinen, som drivs av ångan från de fyra pannorna, kan efter den genomförda effektökningen på cirka 14 procent producera drygt fem procent av Göteborgs elbehov. Reningsprocessen när det gäller rökgas från pannorna har förbättrats genom att två förbränningslinjer kompletterats med våta avsvavlingssteg. Våt avsvavling finns i och med detta på samliga fyra rökgasreningslinjer. Klorider och svavel avskiljs på ett mer effektivt sätt än tidigare. Den nya våta svavelavskiljningsprocessen innebär att det avskiljda svavlet efter en kemisk process i anläggningen blir en gipsrest som tills vidare läggs på Renovas egen deponi i Fläskebo. Den stora miljövinsten är att vi släpper ut markant mindre svavel långt under EU-kraven och därigenom bidrar till en bättre luft, förtydligar Jonas Axner. Energiproduktion 539 118 ton, Producerad el: 220 927 MWh Producerad fjärrvärme: 1 440 620 MWh Ca 30% av värmen i Göteborgs fjärrvärmenät Ca 5% av göteborgarnas elbehov Direkta utsläpp till luft från förbränning 2010 2009 CO 2 (ton) 548 600 454 700 varav fossilt (ton) 155 000 114 000 N 2 O (ton/ ton CO 2 -ekv) 13 / 3 030 13 / 3 030 NOx (ton) 180 164 SO 2 (ton) 46 59 NH 3 (ton) 4 5 CO (ton) 70 55 Stoft (ton) 0,8 2 TOC (ton) 2 1,9 HCl (ton 1,1 0,8 Hg (kg) 7,3 5,6 HF (kg) 16 23 As (kg) 6,5 5,1 Pb (kg) 21 68 Cd (kg) 0,5 2,1 Cu (kg 22 33 Cr (kg) 73 65 Ni (kg) 42 50 Tl (kg) 0,01 0,7 Dioxin (mg) 5 11 Siffrorna visar utsläpp till luft från Sävenäs som är värderade som väsentliga miljöaspekter. Materialanvändning vid behandlingsanläggningar 2010 2009 Eldningsolja (m 3 ) 1 010 760 Naturgas (Nm 3 ) 104 600 89 800 Naturgas, uppvärmning (Nm 3 ) 237 000 167 000 Energiförbrukning övrig verksamhet 2010 2009 El (MWh) 8 350 8 110 Värme (MWh) 2 400 1560* Sävenäs 2010 2009 El, egen produktion (MWh) 66 170 64 900 El, köpt (MWh) 10 540 1 250 Värme, egen produktion (MWh) 21 860 18 540 *Värmeförbrukning för elektronikåtervinning ingår ej Renovas miljöcenter har byggts om och fräschats upp under året. Dessutom har Sävenäsanläggningen fått tre nya kontorsvåningar, vilket innebär att hyresavtalet på lokalerna i Partille nu kan sägas upp. Efter ombyggnationen och installationen av den fjärde pannan har också ett anläggningsövergripande ventilationsprojekt med värmeåtervinning påbörjats. Samtidigt pågår bygget av den nya risk- och sekretessanläggningen, som när den står klar under våren 2011 kommer att innebära en bättre arbetsmiljö där den manuella hanteringen minimeras samtidigt som kapaciteten ökar markant. När vi nu summerar 2010 är det tydligt att Sävenäsanläggningen står väl rustad för att möta framtiden, avslutar Jonas. l Avfallsmängder 2010 2009 Bambergkaka (ton) 23 000 18 700 Slagg (ton) 121 900 92 200 Gipsslam (ton) 1 090 310 Avfallsmängderna består till största delen av rökgasreningsrester och slagg. Rökgasreningsresterna utgörs av flygaskan som blandas med slam från den våta rökgas-reningssteget och bildar en stabil produkt som brukar kallas Bambergkaka. Bambergkakan deponeras på Tagene. Övrigt avfall från förbränningen utgörs av slagg. Ur slaggen sorterar man ut skrot för återvinning och resten slaggruset används till bla vägbyggen på deponierna. Sen 2009 har vi ett nytt reningssteg för att ta bort svavel och från den processen får vi ett gipsslam som också deponeras. renova 13

Styrning, ledning och organisation VD Christian Baarlid Jessica Essman, vd-assistent Kommunikation Eva Adersjö HR Birgitta Tideström Säkerhet Sven-Arne Bimstrand Administration Lars Carlsson Strategisk utveckling Karin Lindroth Försäljning Lovisa Mellgren Insamling och Logistik Hans Zackrisson Återvinning och Behandling Christer Lundgren Renovas styrelse Renovas styrelse består av nio ledamöter och nio suppleanter. Samtliga delägarkommuner ska vara representerade i styrelsen, antingen med en ledamot eller en suppleant. Göteborgs stad innehar ordförandeposten och vice ordförandeposten. Varje delägarkommun utser sin eller sina representanter. Renovas styrelse bestod 2010 av följande personer: Ledamöter: Ulf Gustavsson, ordförande (S), Göteborg Kjell Svensson, vice ordförande (M), Göteborg Eva-Maria Hermansson (S), Göteborg Peter Jensen (FP), Göteborg Kjell Carlson (M), Kungsbacka Helge Gunnarsson (S), Härryda Kaj Johansson (S), Mölndal Marianne Nilsson (KD), Kungälv Mikael Sällström (S), Göteborg Suppleanter: Mats Brodefors (M), Göteborg Stephan Gyllenhammar (MP), Göteborg Mats Johansson (V), Göteborg Carola Granell (S), Stenungsund Rolf Gustavsson (S), Ale Claes Jansson (S), Tjörn Lars Lewander (M), Partille Jan Mathisson (FP), Lerum Lisbeth Schmauch (M), Öckerö 14 renova

Ägarnas uppdrag till Renova Enligt ägardirektivet ska Renova bland annat vara det ledande återvinnings- och avfallsföretaget i Västsverige och medverka i utvecklingen mot en långsiktigt hållbar tillväxt. finansiera verksamheten genom försäljningsintäkter och självfinansiera nödvändiga investeringar och utvecklingsarbete. satsa på miljöriktig avfalls- och återvinningshantering och effektiv energiåtervinning. driva verksamheten enligt affärsmässiga principer på en av reglerad marknad. där så är miljömässigt och kommersiellt motiverat, kunna ingå olika former av samarbete med andra aktörer inom avfalls- och återvinningsområdet. Ägardirektivet ger förutsättningarna för Renovas verksamhet och är således utgångspunkten för visionen: Renova ska leda utvecklingen mot en långriktigt hållbar tillväxt i vår region. Ägarråd Renovas ägarråd är ett forum för samråd mellan ägarna och består av en representant för varje delägarkommun. Ägarrådet ska träffas minst en gång per år i samband med Renovas budgetbeslut. Ägarandelar Renova ägs av elva västsvenska kommuner enligt tabellen nedan. Kommun Ägarandel, procent Göteborg 83,7 Mölndal 3,6 Kungälv 2,4 Ale 1,8 Partille 1,8 Kungsbacka 1,5 Stenungsund 1,5 Lerum 1,3 Tjörn 1,1 Härryda 0,9 Öckerö 0,4 Renovas affärsplan Renovas affärsplan anger riktningen för företagets utveckling under planperioden. Planen är en rullande treårsplan. Affärsplan och budget ska presenteras vid ägarrådet varje år. Utifrån affärsplanen görs verksamhetsplaner för bolagets olika avdelningar. En väsentlig förutsättning för att nå affärsplanens mål är att skapa och vårda en gemensam värdegrund för hela Renova. Värdegrunden handlar om relationen till kunderna och till arbetskamraterna. Den består av kärnvärdena (Miljö, Kompetens och Nytänkande) och de gemensamma värderingarna (Tillsammans, Tydlighet, Tillit, Tempo). Processorienterad organisation Renova är organiserat i tre verksamhetsområden och fyra stödavdelningar. Organisationen bygger på samverkan mellan dessa i processer som löper genom företaget oberoende av organisationsstrukturen. Processorienteringen skapar ständiga förbättringar och är grunden för en kundorienterad verksamhetsutveckling. Renovas processorganisation består av tre huvudprocesser. Målet är ett ökat marknads- och kundfokus samt ett tydligare lönsamhetstänkande i hela organisationen. Processorientering stimulerar till utveckling och analys samt vilja att förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation. Under planperioden satsas på att ytterligare utveckla det ständiga förbättringsarbetet knutet till processerna. Ett metodiskt förbättringsarbete är en förutsättning för att finna nya lösningar och idéer som förbättrar och utvecklar verksamheten med kunden i fokus. Utmärkelsen Svensk Kvalitet Renova var ett av de fem företag som hösten 2010 nominerades till Utmärkelsen Svensk Kvalitet och valdes ut av SIQ för ett så kallat platsbesök. Detta var en stor framgång för Renova och en bekräftelse på det intensiva kvalitetsarbete som görs i hela organisationen. Att vara med i processen med siktet inställt på att erhålla Utmärkelsen Svensk Kvalitet ger extra energi och sporrar medarbetarna i en strävan att förbättra arbetssätten för kundfokus och kvalitet i alla led. renova 15

Renova har en central roll när det gäller avfallets kretslopp i Västsverige. Mitt i regionens kretslopp Hushåll och verksamheter sorterar ut farligt avfall, återvinningsmaterial och biologiskt avfall ur det övriga avfallet. Renova hämtar och behandlar avfallet så att det kan komma till nytta igen: Visst avfall från företag sorterar vi ytterligare för att mer ska kunna återvinnas. Vi komposterar det biologiska avfallet så att det blir näringsrik jord*. Vi skickar återvinningsmaterial vidare till industrier som omvandlar det till ny råvara. Vi gör el och fjärrvärme av brännbart avfall. Farligt avfall sorteras och skickas till miljöriktig behandling. Renova har egna anläggningar för: Sortering och mellanlagring av Farligt avfall Ringön: 2 640 ton Sävenäs: 10 683 ton Sortering av verksamhetsavfall Skräppekärr Högsbo Demontering av el- och elektronikavfall Elektroniken Sävenäs: 955 ton Förbränning/energiutvinning. Sävenäsanläggningen är en av världens mest avancerade anläggningar för förbränning av avfall för produktion av fjärrvärme och el. Avfall till energiutvinning: Fjärrvärme: El: Producerad el: Producerad värme: 540 000 ton ca 30% av värmen i det regionala fjärrvärmenätet ca 5% av göteborgarnas elbehov 220 927 MWh 1 440 620 MWh Kompostering Marieholm: kompostering av bland annat hushållens utsorterade biologiska avfall* Kläpp: kompostering av förorenade jordar Jordframställning efter kompostering* (Marieholm) 26 000 ton Kompostmaterial in: 16 179 ton varav 11 703 ton är komposterbart material från hushåll och verksamheter och resterande är strukturmaterial som ris och trädgårdsavfall. Omlastningsstationer för hushållsavfall finns i Högsbo, Lerum, Mölndal, Kungsbacka, Tagene och Kläpp. Enbart omlastning på Tagene innebär 85 000 färre körda kilometer per år, och minskade koldioxidutsläpp med 250 ton. (Sortering av avfall från företag ingår i denna uppdelning) Avfall och återvinning 2010 Total mängd inkommet avfall: 730 000 ton Återvinningsmaterial: 59 000 ton Dessutom har Renova: Utbildningar för kunder och skolungdomar (Miljöskolan), driver opinion, samlar kunskap, stödjer forskning och är navet i regional utveckling för att minska och återanvända avfallet. Fordonsverkstad samt plåt- och maskinverkstad, miljötvätthall Energiåtervinna Materialåtervinna Återanvända Minska avfallet Deponera Deponering: Fläskebo och Tagene. På Fläskebo läggs i huvudsak obrännbart industriavfall och förorenade jordar. På Tagene läggs bland annat stabiliserad aska från Sävenäs avfallskraftvärmeverk samt obrännbart avfall. Deponi: 59 538 ton, 8% av den total mängden avfall. Renova strävar mot att flytta avfallet så långt upp i avfallstrappan som möjligt och för att öka kvaliteten på varje trappsteg. * För närvarande byggs en förbehandlingsanläggning av matavfall för biogasframställning. 16 renova

renova 17

Förvaltningsberättelse Renova AB ägs av elva kommuner i Västsverige Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. I koncernen ingår: ÅTAB, Återställning Torsviken AB, med ett aktiekapital på 100 000 kr, som under året inte bedrivit någon verksamhet. Kungälvs Transporttjänst AB (KTRAB), som förvärvades 2006. KTRAB förvärvade under 2009 Ale Containertransport AB. Stenungsunds Renhållnings AB (SRAB), där Renova förvärvade en tredjedel av aktierna 2007. Fastighets AB Rödingen som förvärvades 2010. Samhällsutvecklingen Tidigt under året kunde vi avläsa effekten av att konjunkturen nu var på väg upp, på ökade mängder från framför allt verksamheterna i regionen. Vi ser också en ökande konkurrens både inom transport och behandling och därmed också en kraftig prispress. Renova har under de senaste tre åren investerat kraftigt för att på lång sikt kunna möta ägarkommunernas krav på miljöriktig hantering av avfallet. En långsiktig, miljöriktig och säker avfallshantering är en förutsättning för en hållbar utveckling i regionen. Strategiska frågor Renova ska enligt ägardirektivet ta ett långsiktigt ansvar för avfall och återvinning i samtliga elva ägarkommuner. Renovas ska driva utvecklingen inom området och hantera avfallet för effektiv återvinning och utvinning av energi. Uppkomsten av avfall och hur det transporteras och behandlas är nyckelfrågor både lokalt och globalt. Väl fungerande system för miljöriktig avfallshantering bidrar idag kraftigt till reduktionen av växthusgaser i världen. Det svenska systemet för hantering av avfallet är idag en internationell förebild. Vår verksamhet bygger på ett nära regionalt och långsiktigt samarbete där alla aktivt bidrar och gör sin del invånare, kommuner och näringsliv. Den viktigaste strategiska frågan för Renova under det kommande året är att öka och intensifiera samarbetet med ägarkommunerna i avfalls- och återvinningsfrågorna. Argumenten för detta är bland annat följande: Införandet av EU:s ramdirektiv innebär ett ökat ansvar både för kommunerna och för Renova att aktivt arbeta med avfallsfrågornas utveckling. Det handlar om att minska avfallet, återanvända och återvinna material och energi och att undvika deponering. A2020, den regionala avfallsplanen, kräver ett intensifierat samarbete mellan kommunerna och Renova för att målen ska kunna nås. Målen i A2020 bygger på EU:s avfallsdirektiv. Utsorteringen av matavfall för biogas är en mycket viktig fråga de närmaste åren. Även här krävs ett nära samarbete för att snabbt öka volymen utsorterat matavfall med mål att dels producera mer biogas och dels öka möjligheterna att återföra rötresten till åkrarna. Byggandet av en försorteringsanläggning för matavfall på Marieholm, som ska stå klar under senhösten 2011, är ett viktigt led i detta arbete. En hållbar avfallshantering kräver effektiva och miljöriktiga transporter. Vi har kommit en bra bit på väg mot att bli först med en fossilfri fordonsflotta. Nätet av omlastningsstationer för avfall, är också en mycket väsentlig del i att effektivisera transporterna och därmed minska utsläpp och trafikarbete främst under högtrafik. En annan prioriterad strategisk fråga för Renova är att genom ett intensifierat processarbete ytterligare effektivisera verksamheten för att kunna klara den hårdnande konkurrensen. Renova är ett av de ledande företagen inom avfall och återvinning i regionen och har ett mycket högt förtroende både hos kommunkunderna och inom andra verksamheter. Renova har idag en tydlig position som samhällsnyttoföretag med ett långsiktigt ansvar att utveckla verksamheten i enlighet med ägardirektivet och de lagar och regler som satts upp nationellt och på EU-nivå. 18 renova

Avfallsmängder Vi kan notera att den totala mängden hushållsavfall under 2010 har minskat, liksom i övriga landet. Samtidigt har både komposterbart avfall och återvinningsmaterial legat på en oförändrad nivå. En slutsats man kan dra av detta är att källsorteringen ökat, vilket är positivt ur miljösynpunkt. 730 000 ton inkommande avfall hanterades av Renova under 2010. Inkommande avfall 2010 2009 (ton) Blandat avfall från hushåll och verksamheter 46 000 54 000 Obrännbart avfall från hushåll och verksamheter 13 000 12 000 Schaktmassor 11 000 12 000 Komposterbart avfall 29 000 29 000 Brännbart hushållsavfall 245 000 265 000 därav från ägarkommunerna 220 000 221 000 Brännbart verksamhetsavfall 235 000 141 000 Flytande biologiskt 32 000 35 000 Farligt avfall 5 000 5 000 Förorenade jordar 8 000 18 000 Återvinningsmaterial 59 000 61 000 Från lager 47 000 39 000 Summa 730 000 671 000 Behandlat avfall 2010 2009 (ton) Avfallskraftvärmeverket i Sävenäs 539 118 453 858 Deponier (Tagene och Fläskebo) 59 538 59 712 Komposteringsanläggningen i Marieholm Komposterbart material från hushåll och verksamheter 11 703 14 121 Strukturmaterial såsom ris och trädgårdsavfall 4 476 5 666 1 661 547 MWh energi utvanns under 2010 ur soporna på Renovas avfallskraftvärmeverk. El- och värmeproduktion 2010 2009 (MWh) Producerad värme 1 440 620 1 197 389 Producerad el 220 927 227 794 Totalt producerad energi ur avfall 1 661 547 1 425 183 renova 19

förvaltningsberättelse Renovas utveckling åren 2007 2010 (koncernen) 2010 2009 2008 2007 Nettoomsättning, Tkr 1 184 254 1 118 889 1 124 356 1 065 817 Balansomslutning, Tkr 2 173 718 2 023 659 1 876 435 1 541 589 Resultat efter finansiella poster, Tkr 31 260 32 405 50 510 55 852 Avkastning på eget kapital % *) 6,5 6,6 14,1 15,5 Bruttomarginal % **) 18,7 18,8 20,6 21,9 Rörelsemarginal % ***) 4,5 5,0 7,3 8,1 Soliditet % ****) 16,6 16,7 16,8 17,9 Kassalikviditet % *****) 23,6 35,0 54,0 105,9 Antal anställda 881 874 826 800 *) Beräknas som resultat efter skatt på genomsnittligt justerat eget kapital **) Beräknas som resultat före avskrivningar och finansiella poster i relation till total omsättning ***) Beräknas som resultat före finansiella kostnader i relation till total omsättning ****) Beräknas som resultat av det justerade egna kapitalet i relation till balansomslutningen *****) Beräknas som omsättningstillgångar reducerat med förråd och tillägg för outnyttjad checkkredit i relation till kortfristiga skulder Resultat och ställning Den totala omsättningen för Renova AB är 1 143,4 (1 078,2) miljoner kronor. Koncernens omsättning för året uppgår till 1 195,7 (1 127) miljoner kronor. Resultatet efter finansiella poster är ett överskott i moderbolaget med 32,7 (31,4) miljoner och i koncernen 31,3 (32,4) miljoner kronor. Balansomslutningen för Renova AB är 2 180,2 (2 025,0) miljoner kronor. Koncernens balansomslutning uppgår till 2 173,7 (2 023,6) miljoner kronor. Anläggningstillgångarna i Renova utgör 86,2 procent (83,9) av tillgångarna, inom koncernen är motsvarande siffra 85,8 procent (83,8). Upplåningen inom Renova uppgår till 64,7 procent (62,1), inom koncernen är motsvarande siffra 64,7 procent (62,2). Mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning Renova har ca 1 410 miljoner i räntebärande skulder. Till stöd för att minimera risker i räntevariationer använder Renova olika löptider på upptagna lån samt olika former av rörliga och fasta räntesatser. Renova använder också olika finansiella instrument, såsom räntetak och ränteswapar, för att på bästa sätt minimera risker och kostnadsnivåer. Som stöd för detta finns en finanspolicy. Händelser efter balansdagen Några händelser som påverkat resultatet väsentligt har inte inträffat efter balansdagen. Framtidsutsikter Renova räknar med en oförändrad omsättning för 2011 och ett lägre resultat än för 2010. Väsentliga händelser och utveckling Nedan redogörs kort för några viktiga händelser och utvecklingen under året Varumärke och processer Renovas varumärke är fortsatt starkt i hela regionen. Den senaste marknadsundersökningen visade att Renova stärkt sin ställning ytterligare även i kommunerna utanför Göteborg. Särskilt kan nämnas Kungsbacka kommun där ökad närvaro ökat kännedomen om Renova och företagets verksamhet. Ett intensifierat förbättringsarbete och utveckling av processerna har inneburit bland annat ökad leveransprecision och utveckling av tjänster och produkter och därmed nöjdare kunder både hos företag och kommuner. Insamling och logistik Renova har under året tagit hem viktiga offentliga upphandlingar av hämtning av hushållsavfall, slam och sopsugning i i stora delar av Göteborgs kommun och därigenom tryggat verksamheten 5-7 år framåt i tiden. Renova har också vunnit upphandlingen om hushållshämtningen i Tjörns kommun för ytterligare fem år. Kungsbacka kommun har inlett utsortering av biologiskt hushållsavfall i några kommundelar och Renova transporterade i oktober det första lasset till Borås för tillverkning av biogas. Under året har flera stora förändringar skett inom insamlingsverksamheten som påverkat organisationen kraftigt. Bland annat kan nämnas övergången till 14-dagarshämtning för villor på Hisingen och utveckling av vägning av hushållsavfallet för viktbaserad taxa i Askim, Norra stadsdelarna och i Högsbo/Frölunda. För att öka förutsättningarna att snabbt kunna ställa om verksamheten i enlighet med kundernas krav har ett brett förändringsarbete satts gång under året där samtlig personal inom insamlingsverksamheten getts möjlighet att delta. Fordon och transport 2010 tog vi ännu några viktiga steg mot att bli det första fossiloberoende åkeriet i landet. Uppmärksamheten var mycket stor när vi i början av året lanserade den första sopbilen i landet som går på både biogas och biodiesel. Tio sådana bilar går i Kungsbacka kommun sedan i början av året. 20 renova

> 82% män Kvinnliga chefer Fördelning män och kvinnor i ledande befattning Könsfördelning Andel män och kvinnor, alla anställda 82% män 18% kvinnor 70% män 30% kvinnor 50% män 50% kvinnor Könsfördelning Andel män och kvinnor, alla anställda Kvinnliga chefer Fördelning män och kvinnor i ledande befattning Jämn fördelning Andel män och kvinnor i bolagsledningen Renova har idag 174 tunga fordon för traler i ägarkommunerna har fortsatt transport av avfall. Av dessa är: under året och en implementering av det 30% 27 är gasdrivna kvinnor och 10 gas/dieseldrivna. 70% ägarkommunerna under det kommande nya systemet kommer att ske i flera av 16 män elhybrider varav 4 är försedda med året. vattenhydraulik 1 superelhybrid som lastar med el och HR 50% 50% drivs med antingen el eller gas män Arbetet kvinnor inriktas på att i alla hänseenden skapa en attraktiv arbetsplats där Kvinnliga chefer 78 fordon är idag EURO 5-klassade. Fördelning män och kvinnor Under året invigdes en ny omlastningsstation för avfall på Hisingen. grunden. tydliga gemensamma värderingar är i ledande befattning Denna kompletterar vårt regionala nät Under året har bland annat satsats Jämn fördelning av omlastningsstationer för avfall och på arbetsmiljöutbildning och rehabutbildning för chefer vilket syftar till Andel män och kvinnor innebär mindre belastning av de kraftigt i bolagsledningen trafikerade lederna i regionen under att minska skador i arbetet och även högtrafik med minskade utsläpp. minska frånvaron. Varje chef på Renova ska, liksom övriga anställda, ha en egen utvecklingsplan. Renova är idag en attraktiv arbetsplats och många söker sig gärna till Renova. Mycket finns fortfarande att göra när det gäller att få in fler kvinnor inom alla områden, inte minst chaufförer. Ett kontinuerligt samarbete med utbildningsinstitutioner syftar bland annat till att få fler kvinnor intresserade av t. ex. chaufförsyrket. Att köra sopbil idag kräver en allt bredare kunskap inom bland annat miljökunskap, datoranvändning och annan teknik. Samarbeten med utbildningar syftar även till att öka möjligheterna att kunna ta emot människor med funktionshinder inom olika verksamheter i företaget. Renova AB hade under året 801 anställda. Av dessa var 18 procent kvinnor. Andelen kvinnor i ledande befattningar var 30 procent. Återvinning och behandling Sävenäsanläggningen har under 2010 ytterligare förbättrats för att under 20-25 år framåt kunna garantera hushåll och näringsliv i de elva ägarkommunerna män en hållbar kvinnor avfallsbehandling med 50% 50% utvinning av grön el och värme. Med fyra pannor med effektiv rökgasrening och ny anläggning för våt svavelrening behåller Renova sin position som världsledande Jämn fördelning när det gäller att utvinna Andel män och kvinnor energi ur avfall i kombination med i bolagsledningen mycket små emissioner. Anläggningen klarar EU-kraven med mycket god marginal. Under året har turbinen för elutvinning ur avfallet byggts om vilket möjliggjort en effektivare elproduktion. Renova har idag egna anläggningar för att på ett miljöriktigt sätt, i enlighet med EU:s direktiv, kunna ta hand om olika typer av avfall både från industri och hushåll. Arbetet med att långsiktigt anpassa anläggningarna genom bland annat förändrade miljötillstånd har fortsatt. Arbetet med att införa en samordnad inpassering på samtliga återvinningscen- Miljö, kvalitet och arbetsmiljö Vårt ledningssystem är certifierat enligt ISO 9001:2000, 14001:2004 och AFS 2001:1. Målen för arbetsmiljö- och miljöområdet liksom kvalitetsmålen har GRI Personalomsättning 2010 2009 Kvinnor (%) 4,8 6,5 Män (%) 5,5 2,2 Arbetsrelaterade skador och sjukdomar (antal) 2010 2009 Arbetsskador 46 53 Sjukfrånvarodagar 751 1201 Personalstyrka (antal) 2010 2009 Hel tillsvidare: 692 678 Hel tidbegränsade: 61 64 Del tillsvidare: 23 23 Del tidbegränsade: 0 1 Timanställda: 50 63 Totalt 826 829 renova 21