nergiplan för Motala kommun - Uppvärmning Antagen av kommunfullmäktige 2002-11-25

e nergiplan för Motala kommun - Uppvärmning Antagen av kommunfullmäktige 2002-11-25

2 Sammanfattning Denna plan behandlar energi för uppvärmning, vilket innebär att energi för industriprocesser, transporter och övrig elanvändning bara redovisas översiktligt. Den ersätter den gällande energiplanen, Energiplan avseende uppvärmning i Motala tätort, som antogs av kommunfullmäktige 1991. Planen från 1991, som legat till grund för utbyggnaden av fjärrvärmesystemet i Motala tätort, har nu fullföljts. Planens syfte Den ska bidra till att uppnå uppsatta miljömål, alltifrån övergripande globala och nationella till de lokala i kommunens Agenda 21 och miljöskyddsplan. Den skall tillsammans med andra faktorer, bl a kommersiella, vara ett stöd för energileverantörer i kommunen. Den ska vara till ledning för fastighetsägare som befinner sig i en valsituation mellan olika system för uppvärmning. Den ska vara vägledande vid val av uppvärmningssystem i kommunens egna fastigheter. Planeringsmål för den kommande femårsperioden Vid nybyggnation i Motala och Borensbergs tätorter skall kommunen i första hand verka för fjärrvärmeanslutning och inom övriga områden förorda flexibla lösningar som underlättar byte av energikälla. Samtliga flerfamiljshus och lokaler med vattenburna system i Motala tätort ansluts till fjärrvärmesystemet och Gamla Stan ansluts partiellt för uppvärmning av tappvarmvatten och tilluftsventilation. Villabebyggelse inom områdena, Duvedal, Östermalm, Lasarettsområdet, Mossen, Råssnäs samt delar av Marieberg/Gustavsvik erbjuds fjärrvärmeanslutning. Utanför blivande fjärrvärmeområden övergår 200 villor till pelletts-, flis-, eller vedeldning. Utanför blivande fjärrvärmeområden installeras värmepumpar i 300 villor, i vilka utnyttjas värme från luft, jord, berg eller vatten. Samtliga flerfamiljshus och lokaler i Borensberg med vattenburna system ansluts till ett fjärrvärmesystem där värmeproduktionen till största delen sker med biobränsle. Industrifastigheter i Motala tätort, som i dag inte är anslutna till fjärrvärmesystemet, ansluts successivt i takt med att befintliga pannor tjänat ut. Den kommunala energirådgivningen permanentas med bl a följande huvuduppgifter: - Information och rådgivning till villaägare för omställning till miljögodkänd vedeldningsteknik - Information och rådgivning till villaägare, inom områden som inte ansluts till fjärrvärme, dels om effektivisering av energianvändningen och dels vid val av uppvärmningssystem. Förslag till lokala riktlinjer för byggande av vindkraftverk utarbetas under 2002 och inarbetas i översiktsplanen vid kommande revidering. Förstudier som beskriver förutsättningarna för utbyggnad av närvärmesystem i de mindre tätorterna genomförs.

Förutsättningar för planens genomförande 3 Kommunens förutsättningar att direkt påverka planens genomförande är begränsade, eftersom man saknar ägarinflytande när det gäller produktion och distribution av energi. Möjligheterna att påverka utvecklingen ligger främst i att aktivt agera för en utbyggnad av fjärrvärmen i Motala och Borensberg, svara för information och rådgivning till villaägare samt att välja effektiva och miljövänliga uppvärmningssystem i egna fastigheter. Planens miljökonsekvenser De miljöeffekter som erhålles, förutsatt att planens mål uppnås, ställda i relation till dagens emissioner från uppvärmning inom kommunen, framgår av följande tabell: Stoft ton/år Kväveoxider NO x ton/år Svaveldioxid SO 2 ton/år Koldioxid CO 2 ton/år Emissioner till luft från uppvärmning 41 304 264 158 000 Planens bidrag till minskad emission 1 6 28 20 000 Emissionerna har beräknats med utgångspunkt från att elproduktionen sker i koleldat kraftverk i det sammankopplade elsystemet i Nordeuropa enligt den modell som utvecklats av Statens Energimyndighet. Skulle emissionerna beräknas baserat på den svenska produktionsmixen, i huvudsak bestående av vattenkraft och kärnkraft, blir emissionerna väsentligt mindre.

Innehållsförteckning 1 INLEDNING...6 1.1 LAGSTIFTNING...6 1.2 GÄLLANDE ENERGIPLAN...6 1.3 OMFATTNING OCH AVGRÄNSNING...6 1.4 SYFTE...7 1.5 KOMMUNENS INFLYTANDE...7 1.6 GENOMFÖRANDE...7 2 ÖVERGRIPANDE NATIONELLA MÅL...8 2.1 ENERGIPOLITIKENS MÅL...8 2.2 EKONOMISKA MÅL...8 2.3 MILJÖMÅL...8 3 REGIONALA MÅL OCH RIKTLINJER...9 3.1 STRATEGI FÖR REGIONAL MILJÖ...9 3.2 ÖVERGRIPANDE MÅL...9 3.3 STRATEGI OCH ÅTGÄRDER...9 3.4 NYA MILJÖMÅL...9 4 LOKALA ENERGITILLGÅNGAR...10 4.1 VATTENKRAFT...10 4.2 SKOGSBRÄNSLE...10 4.3 ÅTERVUNNET TRÄDBRÄNSLE...11 4.4 HALM...11 4.5 VIND...11 4.6 VÄRME I JORD, BERG OCH VATTEN...12 4.7 GAS...13 4.8 SOLVÄRME...13 5 ENERGIANVÄNDNING I MOTALA...14 5.1 UPPVÄRMNING...14 5.1.1 Motala tätort...14 5.1.2 Borensberg...15 5.1.3 Övriga tätorter...16 5.1.4 Landsbygden...16 5.2 INDUSTRIPROCESSER...17 5.3 ÖVRIG ENERGIANVÄNDNING...17 5.4 TRANSPORTER...17 6 MOTALAS ENERGIMÅL...18 7 STRATEGI OCH ÅTGÄRDER...18 7.1 ALLMÄNT...18 7.1.1 Ny bebyggelse...18 7.1.2 Bidragssystem...19 7.1.3 Energirådgivning...19 7.1.4 Biobränslen...19 7.1.5 Värmepumpar...20 7.1.6 Vindkraft...20 7.2 MOTALA TÄTORT...21 7.2.1 Flerfamiljshus och lokaler...21 7.2.2 Industrier...21 7.2.3 Villor...21 7.3 BORENSBERG...22 7.3.1 Flerfamiljshus och lokaler...22 7.3.2 Villor...22 7.4 ÖVRIGA TÄTORTER...23 7.5 LANDSBYGDEN...23 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING...24 8.1 EMISSIONER TILL LUFT - DAGENS SITUATION...24 8.2 OLJEELDNING JÄMFÖRT MED FJÄRRVÄRME...24 8.3 ENERGIPLANENS TOTALA MILJÖKONSEKVENSER...25 4

BILAGOR 5 1. Lag om kommunal energiplanering 2. Energianvändning i Sverige resp. Motala 1998 3. Energianvändning per capita och sektor 1998 4. Nationella miljökvalitetsmål 5. Kartbilaga - Vindenergi inom Motala kommun 6. Kartbilaga - Uppvärmning av flerfamiljshus och industrier i Motala tätort 7. Kartbilaga - Andel villor med vattenburna värmesystem i Motala tätort 8. Kartbilaga - Uppvärmning av flerfamiljshus och industrier i Borensbergs tätort 9. Kartbilaga - Andel villor med vattenburna värmesystem i Borensbergs tätort 10. Kartbilaga - Andel villor med vattenburna värmesystem utanför Motala och Borensberg 11. Utsläpp från vedpanna med respektive utan miljögodkänd teknik 12. Uppvärmning av normalvilla kostnadsjämförelser PLANARBETETS GENOMFÖRANDE Arbetet med utarbetande av energiplanen har genomförts med följande ansvarsfördelning: STYRGRUPP: Johan Andersson, Kommunstyrelsen Kaj Persson, Kommunstyrelsen Kenneth Carlsson, Kommunstyrelsen Rolf Lövgren, Plan- och Miljönämnden Camilla Egberth, Tekniska styrelsen (Ros-Marie Heintz t o m september 2001) Carl-Johan Böttinger, Samhällsbyggnadsberedningen Harald Högberg, Bostadsstiftelsen Platen PROJEKTGRUPP: Johan Redell, Kommunledningskontoret (Projektansvarig) Kaj Lindohf, Plan- och miljökontoret Peter Lundgren, Kommunledningskontoret Ulla Ewald, Plan- och miljökontoret (Helena Tegehed t o m maj 2001) Kenneth Söderman, Bostadsstiftelsen Platen ÅF-Processdesign AB, Linköping, har medverkat med underlag för avsnitten Lokala energitillgångar och Energianvändning i Motala ENERGIENHETER 1000 kwh = 1 MWh (Elförbrukning för en normal frys under ett år) 1000 MWh = 1 GWh (Elenergi som 50 elvärmda villor förbrukar på ett år) 1000 GWh = 1 TWh (Sveriges energiförbrukning i genomsnitt under ett dygn)

1 Inledning 6 1.1 Lagstiftning I lagen om kommunal energiplanering, bilaga 1, framgår att kommunen i sin planering skall främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Av lagen framgår också att: Det i varje kommun skall finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det i energiplanen skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Planen beslutas av kommunfullmäktige. En kommunal energiplan har ingen rättsverkan, varför den kan betraktas som ett dokument som anger kommunens mål för energisektorn. 1.2 Gällande energiplan Kommunfullmäktige beslutade 1991-06-24 att Energiplan avseende uppvärmning i Motala tätort, skall ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med övergripande energifrågor. Beslutet innebar att kommunens inriktning blev: 1. Utbyggnad av ett sammanhängande fjärrvärmenät för hela tätorten (alternativt ett ledningsnät norr om Motala Ström och ett söder därom) och 2. Lokalisering av en permanent, gemensam värmeproduktionsanläggning antingen vid Bråstorp, norr om Metallvägen, eller mellan riksväg 36 och järnvägen norr om Motala Verkstad. Anläggningen skulle planeras med biobränsle (primärt skogsbränsle) som basbränsle. Det kan vara viktigt att notera att anslutning av villabebyggelse till fjärrvärmesystemet inte ingick som en förutsättning för energiplanen. Planens intentioner har successivt fullföljts genom Motala Energi AB:s (numera Vattenfall AB) utbyggnad av Bergsättersverket och ett sammanhängande fjärrvärmenät för större delen av Motala tätort. Vattenfall levererar i dag 65 % av all värmeenergi inom det etablerade fjärrvärmeområdet. 1.3 Omfattning och avgränsning Energiplanen begränsas till att omfatta energi för uppvärmning. Det innebär att energi för industriprocesser, transporter och övrig elanvändning (i huvudsak hushålls- och belysningsel) inte behandlas i planen. Energianvändningen i hela riket och i Motala kommun redovisas i bilaga 2, uppdelat på sektorerna bebyggelse, industri och transport. I bebyggelse ingår bostäder, lokaler, serviceverksamhet och jordbruk. Uppskattningsvis 70 % av energin inom bebyggelsesektorn går till uppvärmning. Energianvändningen per capita och sektor i Motala kommun jämfört med ett genomsnitt för riket och andra kommuner framgår av diagram, bilaga 3.

1.4 Syfte 7 Syftet med energiplanen är, förutom att uppfylla lagstiftningens krav, följande: Själva planeringsprocessen ska öka kunskaperna bland politiker, tjänstemän och övriga som deltar i arbetet. Den ska bidra till att uppnå uppsatta miljömål, alltifrån övergripande globala och nationella till de lokala i kommunens Agenda 21, miljöskyddsplanen osv. Den skall tillsammans med andra faktorer, bl a kommersiella, vara ett stöd för energileverantörer i kommunen. Den ska vara till ledning för fastighetsägare som befinner sig i en valsituation mellan olika system för uppvärmning. Den ska stimulera fastighetsägare att genomföra energieffektivisering vid om- och nybyggnad samt i den löpande förvaltningen. Den ska vara vägledande vid val av uppvärmningssystem i kommunens egna fastigheter. 1.5 Kommunens inflytande När kommunfullmäktige antog gällande energiplan i juni 1991 var kommunen fortfarande ägare av 10 % av aktierna i dåvarande Motala Ströms Kraft AB (MSK) och 70 % av aktierna i MEAB. Båda aktieposterna har sedan dess sålts till Vattenfall AB. Kommunen äger dock fortfarande 10 % av aktierna i Mjölby-Svartådalen Kraft AB. Genom försäljningarna har kommunens direkta inflytande över energiförsörjningen minskat. Det gäller inte minst utbyggnaden av fjärrvärmen i Motala tätort och på sikt även i övriga mindre tätorter. Kommunens möjligheter att påverka utvecklingen ska ändå inte underskattas. Dels finns förutsättningar att i planeringsprocessen för energiplanen påverka energiföretag i en för kommunen önskad riktning, t ex framtida fjärrvärmeutbyggnad i villaområden, och dels kan kommunen i översikts- och detaljplaner påverka utvecklingen på ett sätt som bedöms positivt både vad gäller effektiv energianvändning och miljöpåverkan. Den kommunala energirådgivningen, som i första hand riktas till villaägare, ger ytterligare en möjlighet att genomföra energiplanens intentioner. Sist, men inte minst, kan kommunen genom att själv välja effektiva och miljövänliga uppvärmningssystem i sina egna fastigheter påverka utvecklingen och föregå med gott exempel. 1.6 Genomförande En politiskt sammansatt styrgrupp har ansvarat för framtagandet av energiplanen. Styrgruppen har bestått av kommunstyrelsens presidium, plan- och miljönämndens ordförande, tekniska styrelsens ordförande, bostadsstiftelsen Platens ordförande samt 1:e vice ordförande i samhällsbyggnadsberedningen. En projektgrupp bestående av tjänstemän från plan- och miljökontoret, kommunledningskontoret och bostadsstiftelsen Platen har utarbetat planen med Johan Redell, kommunledningskontoret, som projektansvarig. ÅF-Processdesign AB, Linköping, har anlitats för att ta fram underlag till avsnitten Lokala energitillgångar och Energianvändning i Motala med undantag för kartläggningen av befintliga uppvärmningssystem i en- och tvåfamiljshus.

2 Övergripande nationella mål 8 2.1 Energipolitikens mål Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Som grund för den nationella energipolitiken ligger regeringens proposition 1996/97:84 En uthållig energiförsörjning som fastställdes av riksdagen i juni 1997. Energipolitiken skall skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn till alla resurstillgångar. Kärnkraften skall ersättas genom: effektivisering av elanvändningen konvertering till förnybara energislag miljömässigt acceptabel elproduktionsteknik Användningen av fossila bränslen bör hållas på en låg nivå. Naturgasen är det fördelaktigaste fossila bränslet och det befintliga naturgasnätet bör utnyttjas. Nationalälvarna och de övriga älvsträckor som riksdagen har undantagit från utbyggnad skyddas även fortsättningsvis. Energiförsörjningen skall tryggas genom ett energisystem som grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor. Regeringen överlämnade i september 2000 en skrivelse (2000/01:15) till riksdagen om den fortsatta omställningen av energisystemet. Där konstateras att de tidigare uppsatta villkoren för stängning av Barsebäck 2 före den 1 juli 2001 inte uppfyllts. Efter det att erforderliga åtgärder fått genomslag bedömer regeringen att stängningen kan genomföras före utgången av 2003. 2.2 Ekonomiska mål Den nationella energipolitiken har i princip två ekonomiskt relaterade huvudmål, nämligen: En säker tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Elanvändningen för industrins produktion bör ges möjlighet att öka under det närmaste decenniet. Den fria elmarknaden har hittills lett till att priserna på elenergi har sjunkit. På längre sikt väntas elpriserna öka genom att det kommer att ställas krav på nya produktionsanläggningar som, genom att elmarknaden innehåller ett större mått av risk än tidigare, måste byggas med högre avkastningskrav. 2.3 Miljömål All energianvändning medför någon form av påverkan på miljön. Det övergripande målet för det nationella miljöarbetet är att påverkan på miljön ska reduceras till nivåer som är långsiktigt hållbara. Med det riktmärket har regeringen i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för ett hållbart Sverige (1997/98:145) angivit femton nationella miljökvalitetsmål, vilka fastställdes av riksdagen i april 1999. Tillsammans beskriver miljökvalitetsmålen de egenskaper miljön och våra natur- och kulturresurser måste ha för att vara långsiktigt hållbara. Miljökvalitetsmålen framgår av bilaga 4. Flera av de nationella målen om utsläppsbegränsningar är gemensamma för transport-, industri- och energisektorerna.

3 Regionala mål och riktlinjer 9 3.1 Strategi för regional miljö De regionala energimål som finns för Östergötland är inarbetade i länets Strategi för regional Miljö, STRAM, som behandlar de miljöproblem och åtgärder som länsstyrelsen bedömer som de mest angelägna i länet. Strategin beskrivs i rapporten Miljön i Östergötland (1995). Nedan följer en sammanfattning över de övergripande mål samt strategi och åtgärdsbehov som berör energin. 3.2 Övergripande mål Begränsa de av människan orsakade klimatförändringarna så att de kan klaras genom naturlig anpassning. Detta innebär att utsläppen av klimatpåverkande gaser skall begränsas inom alla samhällssektorer. Nedfallet av försurande luftföroreningar skall begränsas till nivåer som inte skadar naturen och människors hälsa. Begränsa halterna av fotokemiska oxidanter, t ex marknära ozon, till nivåer som inte utgör ett hot mot människors hälsa, grödor, skog eller materialens livslängder. Begränsa luftföroreningar och buller i tätorter till nivåer som inte skadar människors hälsa, naturen eller kulturhistoriska värden. 3.3 Strategi och åtgärder Effektivisera energiutnyttjandet vid uppvärmning. Bygga ut fjärrvärmesystemen och öka användningen av biobränslen och andra förnybara energikällor i tätorterna. Förbättra övervakningen och förbättra verkningsgraden vad gäller förbränningsprocesser mindre energianläggningar där fossila bränslen används idag. Planera för samhällsutveckling där energiförsörjning kan klaras med resurssnåla och miljöanpassade energisystem. Ställa krav på bästa möjliga tillgängliga pannteknik och utnyttjande av ackumulatortank vid nyinstallation för vedeldning. Vara restriktiv vid all prövning av vedeldning i tätort. Sprida information om eldningsteknik och försiktighetsmått för att minska hälsorisker och andra störningar på grund av småskalig vedeldning. Upprätta kommunala handlingsplaner till ledning för ett långsiktigt arbete med målsättning att all vedeldning på sikt skall ske i lågemitterande eldstäder. Bygga ut fjärrvärmenäten för att minska utsläppen av NO 2, SO 2 och cancerogena ämnen från uppvärmning samt för att minska koldioxidutsläppen genom att ersätta fossila bränslen med förnybara energikällor. Bedriva samhällsplanering på ett sätt som skapar förutsättningar för fjärrvärmeförsörjning. 3.4 Nya miljömål Med utgångspunkt från de av riksdagen antagna 15 nationella miljömålen driver Länsstyrelsen i Östergötland i samverkan med Skogsvårdsstyrelsen projektet Regionala miljömål i Östergötland. Målsättningen med projektet är att ta fram östgötska miljömål och förslag till åtgärder för att nå målen. Det konkreta målarbetet har utförts i fem så kallade sektorsgrupper däribland gruppen Trafik energi. Efter bearbetning och remissbehandling kommer Länsstyrelsen att anta miljömål för länet.

4 Lokala energitillgångar 10 4.1 Vattenkraft Inom kommunen finns idag ett mindre antal vattenkraftverk. I Motala ström äger Tekniska Verken i Linköping AB två kraftverk - kraftstationerna i Motala och Borensberg. Den förra, byggd under seklets första hälft, ligger i Motala tätort och genererar 42 GWh el per år. Borensbergs kraftstation vid Näs, strax öster om tätorten, är byggd 1988. Denna enhet genererar årligen 18 GWh el. Vattenfall har en mindre anläggning i Hättorp, sydväst om Tjällmo. Denna anläggning genererar 2 GWh el per år. I området mellan Kvarn och Kristberg finns två mycket små privata vattenturbiner. Kraftverken är belägna vid Kvarns herrgård och Nordsjö gård (Litzkvarn). För dessa anläggningar saknas uppgift om prestanda. Lokal producerad vattenkraft (60 GWh/år) utgör därmed cirka 10 % av den totala tillförseln av elkraft till kommunen. Enligt uppgift från Vattenfall VätterEl AB är den ekonomiska potentialen liten att exploatera nya lokala vattenkraftverk. Idag är förutsättningarna för investering i ny elproduktion mera fördelaktigt för vindkraft jämfört med vattenkraft. 4.2 Skogsbränsle Definitionsmässigt är skogsbränsle: bark och trädrester från avverkning, från sågverk och från skiv- och massaindustrier. Användningen av skogsbränsle har ökat med 100 procent under de senaste 15 åren i Sverige. Många studier pekar på att tillgången på skogsbränsle är och förblir god. Det råder dessutom överkapacitet hos bränsleleverantörerna. Prisutvecklingen förväntas därför att bli dämpad. Huvuddelen av det skogsbränsle som utvinns används i fjärr- och närvärmecentraler. En fortsatt betydande expansion kan därför endast komma till stånd vid en fortsatt satsning på fjärrvärmeutbyggnad i Motala tätort och/eller utbyggnad av nya närvärmeområden. För enskild bebyggelse finns det idag färdiga uppvärmningskoncept baserade på ved och pellets. Ved är och förblir ofta intressant för den som har tillgång till fritt bränsle. Som alternativ till ved finns det idag pannor och kaminer som kan eldas med pellets. Pellets är till formen en liten bränslekuts som består av sammanpressad ren träråvara. Pellets levereras som bulk normalt direkt till kunden. Även lokalt i kommunens norra delar torde det finnas betydande potential att utvinna skogsbränsle. De fria marknadskrafterna ger emellertid ingen garanti för att lokalt producerat bränsle avyttras i de förbränningsanläggningar som finns i kommunen. En sådan miljömässigt intressant styrning i upphandlingsskedet skulle med säkerhet medföra lokalt högre bränslepriser jämfört med andra regioner. Enligt uppgift från Vattenfall AB är lokal bränsleförsörjning en viktig hörnsten i verksamheten. Även energiskog utgör en undergrupp till trädbränsle. Idag brukas cirka 100 ha inom kommunen för odling av energiskog. Med ändrade förutsättningar kan ytterligare åkermark ställas om för produktion av energiskog.

4.3 Återvunnet trädbränsle 11 Återvunnet trädbränsle består av emballage, form- och rivningsvirke och spill från ny- eller ombyggnad. Som lokal resurs kommer det återvunna trädbränslet att vara försumbart. En uppskattad lokal potential av 2500 m 3 flis motsvarar 2 GWh/år eller drygt 1 % av Motalas nuvarande produktion av fjärrvärmeproduktion. Det finns ändå en god tanke i att lokalt nyttiggöra det rena träavfallet. Många praktiska försök har emellertid visat att det är svårt att på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt kvalitetssäkra en helt ren avfallsfraktion speciellt för så små volymer som finns tillgängliga. Även tillståndsfrågan måste utredas för att kunna elda återvunnet trädbränsle. 4.4 Halm Halm är en förnybar energikälla som skulle kunna användas som bränsle för produktion av värme i fjärr- och närvärmecentraler. Det möjliga halmuttaget påverkas av jordarten och växtföljden. För att bibehålla en ekologisk balans är halmuttaget för en yta begränsat till storleksordningen en gång vart fjärde år. En dansk potentialstudie visar att cirka 50 % av den samlade halmskörden är tillgänglig för uppvärmningsändamål ( Halm til energiformål, videncenter for Halm- og Flisfyring, 1998). På denna grund kan man även förvänta sig att det i Motala kommun finns en betydande överskottsproduktion av halm, speciellt i de södra kommundelarna. Den svenska halmpotentialen finns beskriven i ett par äldre referenser från början av 1990-talet. Dessa studier är framtagna av Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala / Lund. I Sverige finns det ett antal större (3-5 MW) halmeldade panncentraler främst i Skåne och Västra Götaland. I Motalas närområde finns en halmeldad anläggning i Väderstad. I Sverige finns dessutom ett 100-tal mindre halmeldade pannor som i huvudsak täcker den egna lantbruksrörelsens uppvärmningsbehov. Faktorer som hämmar en tillväxt av halmeldade anläggningar är den starka konkurrensen från trädbränsle både med avseende på prisbilden, leveranssäkerheten av torr halm och den mer komplexa tekniska anläggning som krävs för att bereda och förbränna halmen. De bästa förutsättningarna för konkurrenskraftig halmanvändning finns därför i södra Sverige, nära de stora jordbruksdistrikten och samtidigt relativt långt bort från skogsbygden. Den totala halmproduktionen från åkerarealer med spannmålsodling inom Motala kommun bedöms till ca 60 000 ton per år. Om 50% av denna mängd antas komma till användning inom lantbruket som foder och strö eller till lokal värmeproduktion på gårdarna återstår ca 30 000 ton som teoretiskt sett skulle kunna användas för värmeproduktion i lokala pannor i mindre tätorter. Detta skulle motsvara en oljemängd av ca 10 000 ton. I kommunen finns ett tiotal halmeldade pannor på jordbruksfastigheter. Den producerade värmen används till uppvärmning och till torkning av spannmål. 4.5 Vind Vindkraft är en förnybar energiresurs som vuxit mycket de senaste åren - i Europa är tillväxttakten 30-40 % årligen eller motsvarande 1000-1500 MW i installerad effekt vindkraft per år. Detta motsvarar ett energitillskott på 2-3 TWh per år. I Sverige finns för närvarande 600 vindkraftverk som producerar cirka 570 GWh per år (elvärme för 29.000 villor).

Medelstorleken på de vindkraftverk som byggs är idag ca 850 kw. I framtiden förväntas allt fler större vindkraftverk att byggas. 12 I Motala kommun finns i dagsläget inga vindkraftverk. Vattenfall VätterEl AB äger själva ett vindkraftverk i Ödeshög samt köper el från 12 stycken vindkraftverk i västra Östergötland som tillsammans producerar ca 15 GWh per år. För närvarande finns ansökningar om att bygga sex vindkraftverk på 5 olika platser inom kommunen. Vindresursen är relativt god i kommunen med tanke på inlandsläget. Sydvästvinden är dominerande och ju närmare Vättern desto högre energiinnehåll i vindarna. SMHI har kartlagt vindarna enligt bilaga 5. I bilagan kan man konstatera att värden över 2400 kwh/m² på 50 meters höjd finns i en drygt 1 kilometer bred landremsa utmed Vättern och i anslutning till sjön Boren. 2400 kwh/m² är det energiinnehåll i vinden som angivits som intressant ur vindsynpunkt av Energimyndigheten. På flera platser i Östergötland har vindkraftverk även byggts i områden med lägre energiinnehåll än 2400 kwh/m². I Motala kommun råder platsbrist vad gäller etablering av vindkraftverk. Med ett minsta avstånd på ca 400 meter till bostäder för enstaka verk och ca 500 meter för grupper av verk, kan man ändå konstatera att det finns en viss potential inom kommunen. För att kunna bygga vindkraftverk med lönsamhet bör energiinnehållet överstiga 2000 kwh/m² på 50 meters höjd. Beroende på vindläget kan vindkraft produceras till en total produktionskostnad på mellan 25-35 öre/kwh (25 års avskrivningstid / realränta 5 % / dagens statliga bidragsregler). I Motala kommun ligger produktionskostnaden på ca 30 öre/kwh. Den rörliga driftkostnaden är cirka 5 öre/kwh för ett vindkraftverk. Jämfört med annan nyproduktion av elkraft är vindkraft i dagsläget mycket konkurrenskraftigt. 4.6 Värme i jord, berg och vatten Med värme i jord, berg och vatten avses i detta sammanhang den värme som på ett naturligt sätt säsongslagras i mark och vatten som ett resultat av solinstrålningen. En annan typ av värmekälla är geotermi som i stället nyttiggör det naturliga värmeflödet från jordens centrum och ut i atmosfären. Värmen ur mark och vatten är normalt lågvärdig, det vill säga temperaturen är för låg för att direkt kunna användas för uppvärmning. Av detta skäl är de flesta uppvärmningssystem kompletterade med en eldriven värmepump. Med värmepumpens hjälp förädlas den förnybara naturvärmen till rätt temperaturnivå. Förhållandet mellan nyttiggjord värme och tillförd elkraft varierar mellan 2 och 4. Teoretiskt kan en stor del av kommunens uppvärmningsbehov täckas med lokala värmekällor i mark och vatten. I kommunen finns redan idag en stor anläggning som förser fjärrvärmenätet med värme från Vättern. Det finns också ett stort antal mindre anläggningar installerade, företrädesvis i enfamiljshus. Intresset är för närvarande störst för berg- och frånluftsvärmepumpar. Värme i jord, berg och vatten är en förnybar och därför miljövänlig energikälla. Samtidigt ökar elbehovet som en följd av värmepumpsutbyggnaden. För att detta inte ska innebära en ökad miljöbelastning, sett i ett globalt perspektiv, är det väsentligt att denna elkraft också produceras med förnybara energikällor.

4.7 Gas 13 Sedan lång tid tillbaka har det varit känt att brännbar gas strömmar ut ur brunnar och borrhåll på östgötaslätten. I Motala kommun förekommer kända gastäkter i huvudsak i kommunens södra delar med en koncentration väster om Fornåsa. Gasförekomsterna i kommunen utgör en delmängd av ett större gasfält som geografiskt omfattar ytan mellan Motala, Ödeshög och Linköping. Denna triangelyta sammanfaller även geologiskt med den del av östgötaslätten som består av sedimentära bergarter avlagrade ovanpå urberget. Det finns två teorier som beskriver östgötagasens ursprung. Den ena teorin beskriver en kontinuerlig biologisk nedbrytning av organiskt material i de yngre sedimentära bergarterna, liknande den som sker i dagens anläggningar för rötgasutvinning (biogas). Alternativt kan östgötagasens ursprung härledas till att djupgas (naturgas) från urberget tränger upp genom förkastningssprickor och på så sätt kontinuerligt fyller på den gasförande sedimentära bergarten. I en studie, Naturgasförekomster, Vattenfall-Östsverige, 1985, anges den tillkommande totala gaspotentialen till mellan 14 och 96 GWh per år. För Motala tätort skulle detta teoretiskt och maximalt täcka 65 % av den nuvarande fjärrvärmelasten. Enligt samma referens fanns det 1985 storleksordningen 40 aktiva gasanvändare i kommunen (5 GWh/år). Tekniska riskbedömningar och låga alternativa energipriser har hindrat en kommersiell gasutvinning. Kommunen är sedan mitten på 1980-talet delägare i Östgas AB och Sveagas AB. Bolagen bildades i samband med att frågan om utbyggnad av ledningar för naturgas genom landet var som mest aktuell. Syftet med bolagen var primärt att delta i planeringen av regionala gasnät och att bedriva inköp och distribution av gas. Diskussioner förs om att upplösa Sveagas AB. För närvarande pågår planering för utbyggnad av ett naturgasnät (norsk gas) i Mellansverige, som kan beröra Motala kommun. 4.8 Solvärme Solvärme är ett brett begrepp som inte bara omfattar direkt nyttiggörande av solens strålningsenergi (solfångare och solceller). Även biobränslen, vind och värme i jord, berg och vatten är exempel på effekter av solinstrålningen. Solen är en enorm resurs. Solinstrålningen på ett villatak under ett år är flera gånger större än husets energibehov. Solinstrålningen mot ett söderorienterat lutande plan i Motala är runt 1000 kwh/m 2 och år. En solfångare kan nyttiggöra cirka en tredjedel av den tillförda energin. För en solcell, som genererar el, är motsvarande verkningsgrad lägre, cirka 10 %. Sverige är ett föregångsland när det gäller stora solanläggningar. Trots detta är tillskottet som helhet försumbart både i ett lokalt och globalt perspektiv. Ändock finns det enskilda anläggningar där solen svarar för en betydande del av uppvärmningen. Låga alternativa energipriser hindrar fortfarande en bred utbyggnad av solvärmen En fasförskjutning i tillgång och efterfrågan på solvärme förutsätter ofta någon form av värmelagringsteknik. Mest kostnadseffektivt är korttidslagring. Av detta skäl är solvärme mest intressant att överväga i de fall när värmelasten är stor under sommarhalvåret (utomhusbad, vårdinrättningar). Även självbyggda solfångare till eget boende, när den egna arbetsinsatsen kan tillgodoräknas, är en pedagogisk och kostnadseffektiv möjlighet att nyttiggöra solvärme. Inom kommunen bedöms det i dag finnas ett 100-tal solfångare, där värmen primärt används till tappvarmvatten.

5 Energianvändning i Motala 14 5.1 Uppvärmning Inventeringen av energianvändningen i kommunen bygger på två informationskällor: För flerbostadshus och industriverksamhet är informationen baserad på intervjuer med de största energiaktörerna inom kommunen på både tillförsel- och användarsidan. För en- och tvåfamiljhus (villor) är sammanställningen baserad på kommunens nyckelkodsområden enligt Statistiska centralbyråns statistik för 1990. I underlaget ingår ej fritidshus trots att dessa i begränsad omfattning även kan disponeras för året runt boende. Kompletterande information har även hämtats in från sotningsväsendet. Den totala årliga energiförbrukningen för uppvärmningsändamål i kommunen beräknas enligt följande: Fjärrvärme (i huvudsak biobränsle) 170 GWh Olja 120 GWh El 170 GWh Ved/Pelletts 40 GWh Huvudsyftet med inventeringen när det gäller villor har varit att få fram hur stor andel som har vattenburna system, eftersom möjligheterna att byta energikälla på kort sikt är bäst i dessa. Uppgifterna enligt SCB:s statistik 1990 bedöms ge fullt godtagbar noggrannhet eftersom nybyggnation och konvertering från vattenburna system legat på en mycket låg nivå under 90-talet. Villor med övriga uppvärmningsformer, i efterföljande redovisning med tabeller, omfattar bland annat luftburen elvärme, lokala eldstäder samt för Motala tätorts del även fjärrvärme. Av det totala antalet vedeldade villapannor (cirka 1200) har högst 10 % ackumulatortank enligt uppgift från sotningsväsendet. För nyare installationer är andelen pannor med ackumulatortank högre vilket beror på successivt skärpta miljökrav. Uppvärmningssystemen är generellt nyare inom tätorterna jämfört med på landsbygden. 5.1.1 Motala tätort I Motala tätort är fjärrvärme den dominerande uppvärmningsformen. I ett historiskt perspektiv har fjärrvärmen under de senaste 10 åren vuxit med 15 % per år. För närvarande är tillväxttakten lägre, cirka 2 % per år. Leveranserna av fjärrvärme täckte år 2001 ca 60 % av det totala värmebehovet, inklusive villor, i Motala tätort. För flerfamiljshus med vattenburet värmesystem är anslutningsgraden omkring 90 % vilket motsvarar ca 6000 hushåll. Den totala fjärrvärmeleveransen under år 2001 uppgick till 170 GWh, fördelat på bostadssektorn 90 GWh, tillverkningsindustri 40 GWh och offentlig förvaltning samt servicenäring 40 GWh. Huvuddelen, cirka 75 %, av fjärrvärmen produceras med biobränsle. Under den kalla delen av året används dessutom olja. Olja täcker cirka 15 % av fjärrvärmelasten. Resterande 10 % täcks med el via elpanna och värmepump, där Vättern utgör värmekälla till värmepumpen. I ett framtidsperspektiv förväntas andelen biobränsle att öka. Fjärrvärmens utbredning i tätorten är sammanställd i bilaga 6. Enligt föregående text avser karteringen i huvudsak flerfamiljshus och industrier. På kartan framgår även lokaliseringen av större panncentraler (se även kapitel 5.2 och 5.3). En av panncentralerna (el) svarar för uppvärmning av ett villaområde.

15 I Motala tätort finns drygt 6000 en- och tvåfamiljshus ( villor). Av tabell 1 framgår att 50 % av villorna har ett vattenburet uppvärmningssystem. Andelen hus med direktverkande el är 40 %. Av statistiken framgår vidare att de flesta vattenburna systemen kan förses med värme genom olika bränslen (olja / ved / el). För dessa kombinationssystem ger statistiken ingen vägledning om hur den faktiska värmeberedningen skett. Ett lågt elpris under 1990-talet har sannolikt inneburit ökad basanvändning av el för uppvärmning. Under den kalla årstiden används främst olja men även ved som komplement till el. I Motala tätort är andelen villor med enbart vedpanna försumbar. Tabell 1 Energisystem för uppvärmning av villor i Motala tätort (SCB 1990) Antal villor Vattenburet Direktel Övriga % % % Motala tätort 6025 50 40 10 I kartunderlaget för villor i Motala tätort, enligt bilaga 7, framgår antalet villor med vattenburet system i förhållande till det totala antalet villor per nyckelkodsområde. Exemplifierat, finns det i centrala Motala ett nyckelkodsområde 1120 (Östermalm) med totalt 107 villor. 70 av dessa villor har ett vattenburet uppvärmningssystem. Av kartunderlaget framgår som förväntat att äldre bostadsområden har en betydligt större andel villor med vattenburet uppvärmningssystem jämfört med yngre bebyggelse. Uppvärmningsformen i Övriga cirka 600 villor, i tabell 1, är bland annat luftburen elvärme, lokala eldstäder och fjärrvärme. Industriell uppvärmning inom Motala tätort som inte omfattas av fjärrvärme avhandlas i kapitel 5.2 och 5.3. 5.1.2 Borensberg Uppvärmningen av flerfamiljshus och lokaler baseras helt på egna olje- och elbaserade centraler. Under senare år har frågan om en etablering av fjärrvärme i tätorten utretts av Motala Energi AB. Tabell 2 Energisystem för vattenburen uppvärmning av flerfamiljhus och lokaler i Borensberg (KM 1998) Olja MWh/år El MWh/år Platen 2700 1900 Kommunen 2050 750 Övriga 1500 700 Totalt 6250 3350 Gruppcentralernas utbredning i tätorten är sammanställd i bilaga 8. På kartan framgår även fastigheter med annan stor elanvändning, direktverkande el för uppvärmning och process. I Borensberg tätort finns cirka 850 villor. Av tabell 3 framgår att storleksordningen 45 % av villorna har vattenburet system. Motsvarande siffra för hus med direktverkande el är 35 %. Jämfört med statistiken för Motala tätort finns det, frånsett den något högre andelen övriga uppvärmningssystem, inga påtagliga skillnader. Tabell 3 Energisystem för uppvärmning av villor i Borensbergs tätort (SCB 1990) Antal villor Vattenburet Direktel Övriga % % % Borensbergs tätort 850 45 35 20 I kartunderlaget för villor i Borensberg tätort, enligt bilaga 9, framgår antalet villor med vattenburet system i förhållande till det totala antalet villor per nyckelkodsområde.

5.1.3 Övriga tätorter För kommunens övriga tätorter är bostadsuppvärmningen sammanfattad i tabell 4. Sammanställningen avser endast villor. 16 För de flesta tätorterna utgör andelen villor med vattenburet uppvärmningssystem 40-60 %. Motsvarande siffra för system med direktverkande el är 20-40 %. Av statistiken framgår vidare att de flesta vattenburna systemen kan förses med värme genom olika bränslen (olja / ved / el). För dessa kombinationssystem ger statistiken ingen vägledning om hur den faktiska värmeberedningen skett. Ett lågt elpris under 1990-talet har sannolikt inneburit ökad basanvändning av el för uppvärmning. Under den kalla årstiden används främst olja men även ved som komplement till el. I sammanhanget kan noteras att uppvärmningssystem med enbart vedpanna är mera sällsynt. Sammanställningen i tabell 4 uppvisar inte någon påtaglig skillnad mellan kommunens norra (de fyra första tätorterna) och södra tätorter. Tabell 4 Energisystem för uppvärmning av villor i övriga tätorter i Motala kommun (SCB 1990) Antal villor Vattenburet Direktel Övriga % % % Karlsby 75 50 25 25 Godegård 100 60 25 15 Tjällmo 250 60 30 10 Nykyrka 200 40 30 30 Fågelsta 125 60 40 0 Österstad 125 70 20 10 Fornåsa 150 70 30 0 Klockrike 100 40 40 20 Summa 1125 55 30 15 I kartunderlaget för villor i kommunens övriga tätorter, enligt bilaga 10, framgår antalet villor med vattenburet system i förhållande till det totala antalet villor per nyckelkodsområde. 5.1.4 Landsbygden På landsbygden är bostadsuppvärmningen sammanfattad i tabell 5. I statistiken för landsbygden är samtliga tätorter exkluderade. Gränsen för det norra och södra, skogsrespektive jordbruksdominerade, landsbygdsområdet utgörs av Motala ströms sträckning. Sammanställningen i tabell 5 pekar inte på någon påtaglig skillnad mellan kommunens norra och södra landsbygdområden. För båda områdena är andelen vattenburet och direktverkande uppvärmningssystem 50 respektive 40 %. Jämfört med förhållandena i Motala kommuns Övriga tätorter finns det, frånsett den något högre andelen övriga uppvärmningssystem, inga påtagliga skillnader. Tabell 5 Energisystem för bostadsuppvärmning i Motala kommuns landsbygdområden (SCB 1990) Antal villor Vattenburet Direktel Övriga % % % Norra Landsbygden 1750 50 40 10 Södra Landsbygden 1675 50 40 10 Summa 3425 50 40 10 I kartunderlaget för villor på kommunens landsbygd, enligt bilaga 10, framgår antalet villor med vattenburet system i förhållande till det totala antalet villor per nyckelkodsområde.

5.2 Industriprocesser 17 Energianvändningen i kommunens, till antalet anställda medarbetare, största processindustrier är sammanfattade i tabell 6. I tabellen ingår även några mindre företag med elintensiv verksamhet. Uppgifterna är i sin helhet baserade på uppgifter direkt från respektive företag. Tabell 6 Energianvändning i Motala kommuns största processindustrier (2000). Anställda Process Uppvärmning GWh/år GWh/år El Olja El Olja Fjv SCI / Autoliv / Harman 1260 14 10 Electrolux/Dometic 1250 45 16 Hycop 300 3 1 Saab Bofors 270 7 3 Underwater Systems Motala Verkstad <200 4 4 1 Arla Plast <200 10 spillv 5.3 Övrig energianvändning Övrig energianvändning inom Motala kommun är sammanfattad i tabell 7. Elanvändningen för Motala Energi AB avser fjärrvärmeproduktion via elpanna och värmepump. Landstingets elanvändning är i huvudsak relaterad till fastighetens och den medicinska utrustningens drift. Kommunens elanvändning saknar särredovisning vad avser användningsområdet, men inkluderar eluppvärmning, driftel för byggnader och VA-verk samt offentlig belysning. Tabell 7 Övrig energianvändning i Motala kommun (2000) Process Uppvärmning Verksamhet GWh/år GWh/år El Olja El Olja Fjv Motala Energi AB 15 23 Fjärrvärme Landstinget (lasarett) 8 16 Sjukvård Platen 8 17 5 60 Bostäder Kommunen 36 11 20 5.4 Transporter Energianvändningen för transportändamål är baserad på Energistatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för Motala kommun 2000. I dessa underlag är förbrukningen av motorbränslen angiven till cirka 275 GWh/år vilket motsvarar en specifik förbrukning på 6 530 kwh per kommuninvånare och år.

6 Motalas energimål 18 Kommunens energimål har - förutom i gällande energiplan för Motala tätort - tidigare kommit till uttryck i kommunens Lokala Agenda 21 (antagen i december1997) och Miljöskyddsplanen (antagen i april 1999). De kommunala målen som gäller energianvändning för uppvärmning är i allt väsentligt de samma som motsvarande mål på nationell och regional nivå. Möjligheterna och metoderna för att uppfylla målen skiljer sig däremot mellan regioner och kommuner. Kommunens mål kan med hänsyn till teknik, ekonomi och miljö sammanfattas enligt följande: Energianvändningen skall minskas genom effektivisering och hushållning. Energiförsörjningen skall vara säker både vad gäller produktion och distribution. Energiförsörjningen skall vara kostnadseffektiv. Utsläpp av luftföroreningar vid energiproduktion skall reduceras. Andelen förnybar energi skall öka. 7 Strategi och åtgärder 7.1 Allmänt Som tidigare framhållits finns det en mycket stark koppling mellan miljömål och energimål. För den enskilde fastighetsägaren kan miljömålen delvis bidra till val av uppvärmningssystem, men det krävs oftast samtidigt ekonomiska incitament för övergång till miljövänligare lösningar. Ett påtagligt exempel på detta är konvertering från direktverkande eluppvärmning till fjärrvärme, vilket sett ur ett globalt perspektiv är väl motiverat. Prisutvecklingen för el, med efter avregleringen på 90-talet sjunkande elpriser och i Motala relativt hög kostnad för fjärrvärme, både för anslutning och förbrukning, har medfört att ekonomiska motiv för konvertering till fjärrvärme saknats. Det senaste årets höjning av elpriserna, i kombination med statliga bidrag, kan komma att förändra förutsättningarna till förmån för övergång till vattenburna system och förnybara energislag. De förslag till åtgärder som redovisas här baseras på dagens energipriser och gällande energiskatter. Detta innebär samtidigt att motiven till förslagen i vissa delar kan ändras mycket snabbt och att planens livslängd kan bli kort. En målsättning är att man relativt enkelt ska kunna revidera planen när förutsättningarna ändras. 7.1.1 Ny bebyggelse Oavsett var inom kommunen nybyggnation sker är det viktigt att uppvärmningssystem i byggnader blir flexibla så att man inte blir låst till en energikälla, t ex el. Detta betyder att vattenburet värmesystem oftast blir aktuellt. Inom områden med detaljplan har kommunen möjlighet att påverka valet av värmesystem, i detaljplanens bestämmelser eller genom exploateringsavtal. Planeringsmål: Vid nybyggnation i Motala och Borensbergs tätorter skall kommunen i första hand verka för fjärrvärmeanslutning och inom övriga områden förorda flexibla lösningar som underlättar byte av energikälla.

19 7.1.2 Bidragssystem Boverket och Energimyndigheten erbjuder för närvarande möjligheter att söka bidrag till följande åtgärder: Fullständig konvertering från elvärme i villor till uppvärmning med biobränsle, olja eller gas Delkonvertering från direktverkande elvärme i villor till värmepump, pelletskamin eller flispanna Delkonvertering från vatten- eller luftburen elvärme i villor till värmepump Konvertering från elvärme i flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler till uppvärmning med t ex biobränsle, olja, gas eller värmepump Konvertering till fjärrvärme i villor och flerbostadshus Installation av solvärmeanläggning i villor, flerbostadshus och vissa lokaler För de tre första åtgärderna kan bidrag också erhållas till ackumulatortank och skorsten för panna. 7.1.3 Energirådgivning Kommunen samverkar sedan 1999 med Boxholm, Finspång, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner om kommunal energirådgivning. Beslutet om samverkan gäller till och med utgången av 2002, då de nuvarande statliga bidragsreglerna för energirådgivning upphör att gälla. Syftet med energirådgivningen är att ge en objektiv, lokalt och regionalt anpassad information och rådgivning. Rådgivningen är inriktad mot hushållen och de mindre företagen. De vanligaste ärendena gäller val av nytt eller förnyat uppvärmningssystem och frågeställningar om möjligheterna att få bidrag vid konvertering. I takt med att energirådgivningen blivit mera känd bland allmänheten har antalet ärenden i alla de sex kommunerna successivt ökat till ca 600 under år 2001. Förutsättningarna för fortsatt energirådgivning i samarbete med kommunerna i västra Östergötland skall undersökas. Planeringsmål: Den kommunala energirådgivningen permanentas. 7.1.4 Biobränslen Redovisningen av lokala energitillgångar i avsnitt 4. visar på betydande outnyttjade resurser när det gäller skogsbränsle (ved, flis, pellets) och halm. Planeringsmålen i det följande, när det gäller utbyggnad av fjärrvärme i Borensberg och vidare expansion av fjärrvärmen i Motala tätort, innebär en betydligt ökad användning av skogsbränsle. I de förstudier av förutsättningarna för närvärmesystem i de mindre tätorterna, som föreslås genomföras, kommer möjligheterna till etablering av biobränsleanläggningar att utredas. Kommunen bör uppmuntra och stödja lantbruks- och skogsbruksföretag att driva sådana anläggningar. Halmeldning visar erfarenhetsmässigt på speciella problem när det gäller kontinuerlig tillgång på halm samt drift och tillsyn av pannanläggning. Halmeldning förordas därför i första hand för gårdsanknuten verksamhet. Cirka 1200 villor i kommunen använder fastbränsle (i första hand ved) som den huvudsakliga värmekällan. Fastbränsle används också i några flerfamiljshus och mindre industribyggnader, om än i mycket liten omfattning. I villor, där möjlighet till framtida fjärrvärmeanslutning saknas, framstår ved- eller pellettseldning som ett fullgott alternativ. Detta förutsätter att miljögodkänd teknik tillämpas.

20 De flesta vedeldade pannor är av äldre datum i landet som helhet bedöms genomsnittsåldern till 20 30 år. Detta innebär att utsläppen av miljö- och hälsofarliga ämnen från dessa är stora, i sämsta fall 300 kg tjärämnen per år. I bilaga 11 jämförs eldning i äldre vedpanna med eldning i miljögodkänd panna med ackumulatortank. I kommunen bedöms ca 10 % av vedpannorna uppfylla dagens miljökrav krav som ännu inte kan ställas på äldre pannor. Detta medför att utbytestakten är mycket långsam. Boverkets byggregler innehåller utsläppsgränser för småskalig vedeldning i tätort, däremot inte för glesbygd. Miljö- och hälsoskyddsnämnden antog i april 1997 Riktlinjer för småskalig eldning med fasta bränslen i Motala kommun. Dessa innehåller krav på dels miljögodkänd panna med ackumulator vid nyinstallation eller pannbyte och dels komplettering av icke miljögodkända pannor med ackumulator senast år 2007. Kommunens möjligheter att påskynda utvecklingen mot miljövänligare vedeldning är till väsentlig del beroende av kommande lagstiftning. Planeringsmål: I de fall närvärmecentraler etableras i kommunens mindre tätorter förordas att dessa eldas med biobränsle och med lokala entreprenörer som driftansvariga. Etablering av gårdsanknutna halmeldade pannanläggningar skall uppmuntras. Utanför blivande fjärrvärmeområden övergår 200 villor till biobränsle (ved, flis eller pellets) inom en femårsperiod. Kommunen skall genom information och rådgivning verka för att omställningen till miljögodkänd vedeldningsteknik sker så snart som möjligt, dock senast 2007. 7.1.5 Värmepumpar Förutsättningarna för utnyttjande av värme ur luft, jord, berg och vatten med hjälp av värmepumpar är goda. Tekniken är idag väl utvecklad och för närvarande ökar antalet installationer snabbt i kommunen. Nackdelen med värmepumpar, sett i ett större perspektiv, är att det ökar elberoendet i de fall de ersätter olje- eller vedeldning. Ersätts däremot direktel minskar i stället elberoendet. Planeringsmål: Utanför blivande fjärrvärmeområden installerar 300 villor värmepumpar inom en femårsperiod. 7.1.6 Vindkraft Ett hundratal fastighetsägare i kommunen, de flesta villaägare, har idag andelar i vindkraftverk vid Hästholmen och Häckenäs. Den producerade elen täcker i regel 10-15 % av elbehovet i villan. Vid årsskiftet 2001/2002 fanns ansökningar om uppförande av sex vindkraftverk på fem olika platser i kommunen. Om etableringar kommer till stånd är det ändå oklart om enskilda fastighetsägare, som inte direkt berörs av byggnationen, får möjlighet att teckna andelar. Vid prövningen av ovannämnda ansökningar har lokala riktlinjer för byggande av vindkraftverk i kommunen efterlysts. Utbygganden idag sker med olika statliga bidrag. Ett nytt styrsystem förbereds utan stimulansåtgärder skulle sannolikt ingen utbyggnad ske med dagens elpriser. Energimyndigheten har regeringens uppdrag att kartlägga vilka områden som har särskilt goda förutsättningar och att komma med förslag till mål för vindkraftutbyggnaden. Planeringsmål: Förslag till lokala riktlinjer för byggande av vindkraftverk skall utarbetas under 2002 och inarbetas i översiktsplanen vid kommande revidering.