Carola Jarnung
Nationella Skräpplockardagar En manifestation mot nedskräpning som är öppen för alla Hjälper kommuner att upprätta ett långsiktigt arbete mot nedskräpning Majoriteten av deltagarna är barn och elever i förskola och skola 2010 deltog 406 000 personer 2011 har över 500 000 anmält sig!
Det här erbjuder Håll Sverige Rent: Grön Flagg Fortbildning Inspirationsträffar Regionala nätverksträffar Informationsträffar Webbaserat stöd Pedagogiskt material, inspiration, goda exempel Mail- och telefonsupport Delfinansierat med pengar från EUs Life+ projekt
Varför ska förskolan och skolan arbeta med hållbar utveckling?
Lärande för hållbar utveckling Det handlar inte om vad som kommer ut genom skorstenen eller genom avloppet det viktigaste är det som går ut genom skoldörrarna. Delfinansierat med pengar från EUs Life+ projekt
Bild: www.kairosfuture.se Vilka förmågor behöver våra elever för att verka för ett hållbart samhälle?
Glädje Skapande Se helheten Delaktighet Medvetenhet Självförtroende Kommunicera Se möjligheter Kunskap Generositet Kritiskt tänkande Trygghet Respekt Se sammanhang Självkänsla Frihet Ansvar Nyfikenhet Lösa problem
Grön Flagg Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att utgå från eleverna alla är delaktiga och har inflytande handla/agera dela med sig av sina erfarenheter och att ta in andras
Teman inom Grön Flagg: 1. Konsumtion 2. Klimat och energi 3. Vattenresurser 4. Livsstil och hälsa 5. Kretslopp 6. Närmiljö
Vad gör Förskolan Bävern? Mål inom tema Klimat och Energi: Genomföra en mörk dag på förskolan Minska förskolans elförbrukning Undersöka varifrån elen kommer
Landställets förskola Förskolläraren ansvarar för målet om barnens reella inflytande i vardagen (s.12) Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrar möjlighet till delaktighet i verksamheten och utöva inflytande på hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen (s.13) Bild: rapport från Lantställets förskola, Lund
Förskola Tema Livsstil och hälsa Mål: Att skaffa oss fler sinnliga upplevelser Vi ska göra ett sinnesrum Tillverka mjuka kuddar av gamla tyger Massage, fotbad, och lyssna på lugn musik. Tillverka känselpåsar med saker som är mjuka, hårda, sträva.. Lukta på olika saker vi hittar i naturen
Ölands Friskola Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling (Ge 4-6) Ställningstagande vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. (HKK 7-9) Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. (GE 7-9) Individers och gruppers möjlighet att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. (SH 7-9)
Skee skola Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar. (Slöjd 1-3) Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling (Bi 4-6) Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. (Fysik 4-6) Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. (Bi 7-9)
Grön Flagg och Hållbar utveckling i Lgr 11/Lpfö 98
Tema och mål i Grön Flagg Exempel på vald Aktivitet i Grönflagg Syfte från kursplanerna i Lgr11 Centralt innehåll i kursplaner 1-3 Centralt innehåll i kursplaner 4-6 Central innehåll i kursplaner 7-9 Klimat och Energi: Att få en inblick i hur olika förnyelsebara energikällor fungerar Alla klasser bygger modeller och upplever olika energikällor, t.ex. vindsnurror, vattenhjul, solfångare och solugnar m.m. De ska sedan ställas ut i en energimarknad där eleverna kan testa de olika modellerna. Efter detta ska klasserna få möjlighet till studiebesök för att se hur det ser ut i verkligheten. Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden.eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. (FY) formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, (SL) Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror (SH) Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas (TE) Enkla skisser och arbetsbeskrivningar, hur de kan läsas, följas och kopplas till enkla beräkningar (SL) Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället. (FY) Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering av arbetsprocessen. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar till en helhet (SL) Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället. (FY) Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel. (GE) Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter. (SL) Närmiljö: Genom att följa växters livscykler i vår närhet ger vi kunskap om naturens kretslopp och näringskedjor detta leder vidare till att se samband och förstå människans roll. Vi använder oss av vår fantastiska närmiljö, adopterar träd, lär oss om livscykler och livet i träden. Besöker träden varje vecka och noterar förändringen. Lär oss om trädets betydelse för våra liv som syreproducent och råvarutillgång genomföra systematiska undersökningar i biologi, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. (BI) utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, (GE) Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. (NO) Enkla fältstudier och observationer i närmiljön (NO) Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse,.(ge) Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. (BI) Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. (BI) Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. (BI) Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem. (BI)
Tema och mål i Grön Flagg Exempel på vald Aktivitet i Grönflagg Syfte från kursplanerna i Lgr11 Centralt innehåll i kursplaner 1-3 Centralt innehåll i kursplaner 4-6 Centralt innehåll i kursplaner 7-9 Kretslopp: Vi vill förstärka elevernas förmåga att förstå olika kretslopp och dess funktion naturen och samhället. Alla klasser väljer ett eget kretsloppstema att arbeta kring. Tex. Kretslopp i naturen, livscykler. Kretslopp i samhället.resurser och råvaror osv. Detta arbete presenteras sedan i en gemensam cabaret med valfritt framträdande i tal,text, dans, bild eller teater. skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer (MU) undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder (BL) använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.(bi) Gestaltning av sånger och berättelser med ljud, rytmer och rörelser. (MU) Framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder.(bl) Musik tillsammans med bild, text och dans. Hur olika estetiska uttryck kan samspela. (MU) Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft.(bi) Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare... (SV) Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. (BI) Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande,..(bl) Livsstil och Hälsa: Vi vill lyfta läroplanens mål angående de demokratiska rättigheterna och ge eleverna sin rätt att delta i utformandet av sin egen framtid. Vi vill arbeta med att höja statusen vad gäller elevmedverkan i olika råd. Eleverna ska känna till vad som står i läroplan.vi arbetar för att stärka råden för eleverna. Vi strävar efter att eleverna ska förstå sina möjligheter till påverkan. Vi röstar om "Jordens barns pris" enlig de demokratiska reglerna. Vi ska ha dagordning och protokoll vid varje möte. Detta ska läggas ut på hemsidan. reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. (SH) formulera sig och kommunicera i tal och skrift (SV) anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, (SV) Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs (GE, SH) Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. (GE, SH) Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. (SV) Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i elevråd och föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut. (SH) Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV) Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. (SH)
Tema och mål i Grön Flagg Aktivitet i Grönflagg Syfte från kursplanerna i Lgr11 Centralt innehåll i kursplaner 1-3 Centralt innehåll i kursplaner 4-6 Centralt innehåll i kursplaner 7-9 Vattenresurser : Att lära oss mer om havens betydelse för människan både i Sverige och i andra länder. Visa jordgloben och se hur mycket vatten som finns. Ibland är vattnet is och ibland hav. Ändå finns det ibland för mycket vatten på vissa ställen med översvämning och för lite på andra med torka. Vattenvärden i olika länder, maila olika länder, film från olika länder, reningsverk, läsa om olika ländernas vattensituation, internet, resa till andra länder(elever på semester får uppdrag), tv-nyheter, tidningar göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker (GE) söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, (SH) formulera sig och kommunicera i tal och skrift söka information från olika källor och värdera dessa. (SV) Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat. (GE) Vattnets olika former fast, flytande och gas. Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. (FY) Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. (GE) Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. (SV) Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark. (GE) Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. (SV) Konsumtion Vi vill öka elevernas medvetenhet om varför de köper saker. Behov vs. begär. I faddergrupperna (F-6) får eleverna diskutera och göra listor över sådant de behöver och sådant de vill ha. Värderingsövningar där alla elever får fundera över konsumtion. Vi diskuterar reklamens lockelser, hur reklamen ser ut. Kan man se på reklamen om den vänder sig till pojkar eller flickor? värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. (HKK) uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, (SH) Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. (SH) Skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. (HKK 1-6) Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. (HKK 1-6) Hur man urskiljer budskap, avsändare och syfte i olika medier med ett källkritiskt förhållningssätt. (SH) Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. (HKK)
Välkommen att kontakta oss! Carola Jarnung: Carola.jarnung@hsr.se 070-3905681 utbilding@hsr.se