Svanenmärkning av Skrivredskap

Svanenmärkning av Skrivredskap Version 3.0 4 november 2008 31 december 2012 Nordisk Mijömärkning

Innehå Vad är ett Svanenmärkt skrivredskap? 3 Varför väja Svanenmärkning? 3 Vad kan Svanenmärkas? 3 Hur söker man? 4 Vad krävs för att bi Svanenmärkt? 5 1. Produktkrav 6 2. Mijökrav 7 3. Kvaitets- och mijöedningskrav 13 Marknadsföring 15 Svanenmärkets utformning 15 Efterkontro 15 Hur änge gäer icensen? 16 Nya kriterier 16 Biaga 1 Biaga 2 Biaga 3 Biaga 4 Biaga 5 Biaga 6 Biaga 7 Biaga 8a Biaga 8b Biaga 9 Biaga 10 Biaga 11 Biaga 12 Kemikaier som inte tiåts enigt K5 K8 Krav på skogsstandard och certifieringssystem Intyg från icensansökaren Intyg från tiverkaren av bäck/färg/grafit/kritor Intyg från tiverkaren av ingående ämnen i bäck/färg/grafit/kritor Intyg från papperstiverkaren avseende skrivredskap Intyg från pasttiverkare Redovisning av träråvara (everantör) Redovisning av träråvara (sammanstäning) Intyg angående nanomateria Intyg från tiverkaren av bäckpatron/behåare avseende metaer Intyg från papperstiverkaren avseende embaage Marknadsföring av Svanenmärkta Skrivredskap Skrivredskap 057, version 3.0, 8 apri 2009 Adresser Nordiska Ministerrådet besutade 1989 att införa en friviig officie mijömärkning, Svanen. Nedanstående organisationer/företag driver Svanenmärkningen på uppdrag av respektive ands regering. För mer information se webbpatserna: Danmark Mijømærkning Danmark Dansk Standard Koegievej 6 DK-2920 Charottenund Teefon +45 72 300 450 Fax +45 72 300 451 E-post: info@ecoabe.dk www.ecoabe.dk Sverige SIS MijømerkingAB SE-118 80 Stockhom Teefon +46 8 55 55 24 00 Fax +46 8 55 55 24 01 E-post: svanen@ecoabe.se www.ecoabe.se Finand SFS Mijømerking Box 116 FIN-00241 Hesingfors Teefon +358 9 149 9331 Fax +358 9 149 93320 E-post: joutsen@sfs.fi www.ecoabe.fi Norge Mijømerking Tordenskiods gate 6 B NO-0160 Oso Teefon +47 24 14 46 00 Fax +47 24 14 46 01 E-post: info@ecoabe.no www.ecoabe.no Isand Norræn Umhverfismerking á Ísandi Umhverfisstofnun Suðurandsbraut 24 IS-108 Reykjavik Teefon +354 5 91 20 00 Fax +354 5 91 20 20 E-post: svanurinn@ust.is www.svanurinn.is Detta dokument får kopieras endast i sin hehet och utan någon form av ändring. Citat får göras om upphovsmannen Nordisk Mijömärkning omnämns.

Vad är ett Svanenmärkt skrivredskap? Svanenmärkta pennor och kritor innehåer minimaa mängder av ämnen som kan vara skadiga för människor eer mijö. Bäckpennor ska kunna återfyas med nya bäckpatroner, för att minska mängden avfa och håa nere resursförbrukningen. Det gäer även stiftpennor, overheadpennor och iknande. Idag stäer fer och fer företag mijökrav vid inköp. Detta eder ti större efterfrågan på Svanenmärkta produkter. Som tiverkare av en Svanenmärkt penna har du en förde genom att du enket kan visa att pennorna uppfyer högt städa mijökrav. Varför väja Svanenmärkning? Svanenmärket är ett kostnadseffektivt och enket sätt att kommunicera mijöarbete och mijöengagemang ti kunder och everantörer. Producenter och importörer får använda varumärket Svanen i sin marknadsföring. Svanenmärket har mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. Mijöfrågor är kompexa och det kan ta ång tid att sätta sig in i specifika frågestäningar. Svanenmärkningen kan ses som en guide ti detta arbete. Svanenmärkningen innehåer inte bara mijökrav utan också kvaitetskrav eftersom mijö och kvaitet oftast går hand i hand. Det betyder att en Svanicens också kan ses som en kvaitetsstämpe. Vad kan Svanenmärkas? Produktgruppen omfattar aa typer av skrivredskap så som ku-, byerts-, stift-, reservoar-, overhead-, whiteboard-, märk-, tuschpennor och kritor. Kraven gäer produkten inkusive refi och förpackning/embaage. Även refier som sådana kan Svanenmärkas. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 3 (16)

Hur söker man? Varje krav är markerat med bokstaven K (för krav) samt ett nummer. Aa krav ska uppfyas för att en icens ska erhåas. Symboer i texten För varje krav beskrivs hur man styrker att kravet uppfys. Det finns också oika symboer som används för att underätta arbetet. Symboerna är: ( Skicka med Kravet kontroeras på pats ; Skicka med rutin i mijö- och kvaitetssäkringen Ansökan Ansökan skickas ti Nordisk Mijömärkning i det and där skrivredskapen ska säjas eer där företaget har sin verksamhet, se adresser på sidan två. Ansökan består av en ansökningsbankett och dokumentation som visar att kraven uppfys (finns specificerat i kraven). Dokumentation från undereverantörer kan skickas direkt ti Nordisk Mijömärkning. Biagorna 1 och 2 innehåer kompetterande information. Biagorna 3-11 kan användas som dokumentationshjäp vid ansökan om en icens, men detta är inte obigatoriskt. Biaga 12 är obigatorisk. Mer information och hjäp vid ansökan kan finnas. Gå in på respektive ands hemsida för att få information. Försäjning i övriga Norden Om icensen registreras i något annat nordiskt and ges möjigheten att använda Svanenmärket på en större marknad. Då behöver föjande skickas in ti Nordisk Mijömärkning: Registreringsbankett för försäjning i aktuet and. Dokumentation som visar att nationea föreskrifter uppfys. Registreringen är kostnadsfri men årsavgifter måste betaas enigt respektive ands avgiftsreger. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 4 (16)

Kontro på pats I samband med ansökan kontroerar Nordisk Mijömärkning vanigen på pats att kraven uppfys. Vid kontroen ska underag för beräkningar, origina ti inskickade intyg, mätprotoko, inköpsstatistik och iknande, som styrker att kraven uppfys, kunna uppvisas. Reskostnader (fyg, transfer och eventuet hote) utanför norden debiteras ansökaren. Kostnader En ansökningsavgift tas ut i samband med att företaget söker icens. Utöver det tikommer en årsavgift baserad på de Svanenmärkta skrivredskapens omsättning. Frågor Vid frågor, kontakta gärna Nordisk Mijömärkning, se adresser på sidan två. Vad krävs för att bi Svanenmärkt? För att få Svanicens krävs: att samtiga reevanta krav för produkten och tiverkaren uppfys att Nordisk Mijömärkning, vid behov, kontroerat tiverkning, testaboratorium och utveckingsavdening på pats att kraven K1-K8 samt K15-K30 uppfys om enbart refier ska Svanenmärkas. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 5 (16)

1 Produktkrav K1 Beskrivning av produkten Beskriv produkten och hur den uppfyer definitionen av vad som kan Svanenmärkas. Beskriv även produktionsprocessen för produkten. Typbeteckning för refier ska även anges i ansökan och istas på icensen. ( Produktbad. Beskrivning av produktionsprocessen samt ista på undereverantörer. Uppfys kraven? K2 Refi Ansökaren ska erbjuda refipatroner, refifaska eer refibyertsstift ti Svanenmärkta ku-, reservoar-, overhead-, whiteboard- märk- eer byertsstiftpennor. Användaren ska kunna byta refier utan användning av speciaverktyg. Refipatroner ska innehåa minst ika mycket bäck som motsvarande originapatron. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 1, 2, 3. K3 Barnsäkerhet Skrivredskap som är utformade och menade för användning av barn ska uppfya myndighetskrav för barnsäkerhet samt uppfya kraven för CE-märkning enigt reevanta dear i standarden för eksakers säkerhet EN-71. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 4. K4 Parfymer Svanenmärkta skrivredskap får inte innehåa parfymer. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 5. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 6 (16)

2 Mijökrav Uppfys kraven? Kemikaier: Kraven omfattar aa ingående ämnen i bäck, färg, grafit och kritor. Som ingående ämnen räknas aa ämnen i bäck, färg, grafit, kritor inkusive tisatta additiv i ingående råvaror (t.ex. konserveringsmede och stabiisatorer), men inte föroreningar från råvaruproduktion. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen som ingår i bäck, färg, grafit, kritor i koncentrationer < 0,01 %. Ämnen som är tisatta en råvara avsiktigt eer med ett syfte, räknas inte som förorening oavsett koncentration. K5 Bäck ti kupennor, roerbapennor och reservoarpennor Bäck och ingående ämnen ska inte vara kassificerad enigt tabe 1 och 2 i biaga 1. Antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom eer föreningar av dessa ämnen får inte ingå i bäck. Fyktiga organiska ösningsmede (ångtryck över 0,01kPa, vid 20 C) får inte ingå i bäck. Bäck får inte innehåa aromatiska eer haogenerade koväten. Undantag görs för aromatiska koväten som kan ingå i denatureringsmede för akoho och organiska pigment/färger. Konserveringsmede som är bioackumuerbara ska inte ingå i bäck. Konserveringsmede anses inte som bioackumuerbara om BCF < 100 eer ogkow < 3. Om båda dessa värden finns ska information om BCF rapporteras ti Nordisk Mijömärkning. ( Intyg från tiverkaren av bäck och tiverkaren av ingående ämnen att kravet är uppfyt. Se biaga 4 och 5. Dokumentation angående eventuea konserveringsmede. Säkerhetsdatabad för bäck enigt direktiv 2001/58/EC (med senare ändringar och tiägg) som inte är ädre än tre år. Fuständigt recept för bäck. För aa ämnen i receptet ska det anges: kemiskt namn, handesnamn, CAS-nr, mängd (ink vattenmängd), mängd i färdig produkt (ange också det totaa vatteninnehået i produkten), funktion och häso- och mijökassificering enigt EU-direktiv 67/548/EU och 1999/45/EU med senare ändringar och tiägg. K6 Bäck ti övriga skrivredskap (overhead-, whiteboard-, tusch-, märkpennor m.f.) Bäck och ingående ämnen ska inte vara kassificerad enigt tabe 1 och 2 i biaga 1. Antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom eer föreningar av dessa ämnen får inte ingå i bäck. Endast föjande fyktiga organiska ösningsmede (ångtryck över 0,01kPa, vid 20 C) är tiåtna. etano (CAS 64-17-5) 1-propano (CAS 71-23-8) Isopropyakoho (CAS 67-63-0) 1-methoxy-2-propano (CAS 107-98-2) Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 7 (16)

Övriga fyktiga organiska ösningsmede (ångtryck över 0,01kPa, vid 20 C) tiåts inte. Bäck får inte innehåa aromatiska eer haogenerade koväten. Undantag görs för aromatiska koväten som kan ingå i denatureringsmede för akoho och organiska pigment/färger. Konserveringsmede som är bioackumuerbara ska inte ingå i bäck. Konserveringsmede anses inte som bioackumuerbara om BCF < 100 eer ogkow < 3. Om båda dessa värden finns ska information om BCF rapporteras ti Nordisk Mijömärkning. ( Intyg från tiverkaren av bäck och tiverkaren av ingående ämnen att kravet är uppfyt. Se biaga 4 och 5. Dokumentation angående eventuea konserveringsmede. Säkerhetsdatabad för bäck enigt direktiv 2001/58/EC (med senare ändringar och tiägg) som inte är ädre än tre år. Fuständigt recept för bäck. För aa ämnen i receptet ska det anges: kemiskt namn, handesnamn, CAS-nr, mängd (ink vattenmängd), mängd i färdig produkt (ange också det totaa vatteninnehået i produkten), funktion och häso- och mijökassificering enigt EU-direktiv 67/548/EU och 1999/45/EU med senare ändringar och tiägg. K7 Byerts och andra grafitbaserade skrivredskap Grafit/färg och ingående ämnen ska inte vara kassificerade enigt tabe 1 och 2 i biaga 1. Antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom eer föreningar av dessa ämnen får inte ingå i byerts. Konserveringsmede som är bioackumuerbara ska inte ingå i byerts. Konserveringsmede anses inte som bioackumuerbara om BCF < 100 eer ogkow < 3. Om båda dessa värden finns ska information om BCF rapporteras ti Nordisk mijömärkning. ( Intyg från tiverkaren av byerts och tiverkaren av ingående ämnen att kravet är uppfyt. Se biaga 4 och 5. Dokumentation angående eventuea konserveringsmede. Säkerhetsdatabad för byerts enigt direktiv 2001/58/EC (med senare ändringar och tiägg) som inte är ädre än tre år. Fuständigt recept för byerts. För aa ämnen i receptet ska det anges: kemiskt namn, handesnamn, CAS-nr, mängd (ink vattenmängd), mängd i färdig produkt (ange också det totaa vatteninnehået i produkten), funktion och häso- och mijökassificering enigt EU-direktiv 67/548/EU och 1999/45/EU med senare ändringar och tiägg. K8 Ingående ämnen i kritor och träfärgpennor och övriga skrivredskap (vika inte omfattas av K5-K7) Produkterna och de ämnen som ingår i dem ska inte vara kassificerade enigt tabe 1 och 2 i biaga 1. Antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom eer föreningar av dessa ämnen får inte ingå i kritor, träfärgpennor och övriga skrivredskap. Fyktiga organiska ösningsmede (ångtryck över 0,01kPa, vid 20 C) får inte ingå i kritor, träfärgpennor och övriga skrivredskap. Kritor, träfärgpennor och övriga skrivredskap får inte innehåa aromatiska Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 8 (16)

eer haogenerade koväten. Undantag görs för aromatiska koväten som kan ingå i denatureringsmede för akoho och organiska pigment/färger. Konserveringsmede som är bioackumuerbara ska inte ingå i kritor, träfärgpennor och övriga skrivredskap. Konserveringsmede anses inte som bioackumuerbara om BCF < 100 eer ogkow < 3. Om båda dessa värden finns ska information om BCF rapporteras ti Nordisk mijömärkning. ( Intyg från tiverkaren av kritor, träfärgpennor, övriga skrivredskap och av ingående ämnen att kravet är uppfyt. Se biaga 4 och 5 Dokumentation angående eventuea konserveringsmede. Säkerhetsdatabad för kritor/färg/övriga skrivredskap enigt direktiv 2001/58/EC (med senare ändringar och tiägg) som inte är ädre än tre år. Fuständigt recept för kritor, träfärgpennor och övriga skrivredskap. För aa ämnen i receptet ska det anges: kemiskt namn, handesnamn, CAS-nr, mängd (ink vattenmängd), mängd i färdig produkt (ange också det totaa vatteninnehået i produkten), funktion och häso- och mijökassificering enigt EU-direktiv 67/548/EU och 1999/45/EU med senare ändringar och tiägg. Materiakrav för skrivredskap K9 Pappersråvara Pappersråvara ska bestå av minst 50 % återvunnen pappersfiber. Kravet gäer inte pappersetiketter som kistras på skrivredskap. ( Intyg från tiverkaren av papper att kravet är uppfyt. Intyget ska innehåa namn på papper och pappersbruk. Se biaga 6. K10 Pastråvara Råvaran får inte bestå av korbaserad past. Additiv får inte innehåa antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom. Kravet gäer inte föroreningar från råvaruproduktion. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen som ingår i past i koncentrationer < 0,01 %. Ämnen som är tisatta en råvara avsiktigt eer med ett syfte, räknas inte som förorening oavsett koncentration. ( Intyg från tiverkaren av past att kravet är uppfyt samt bifogat produktbad. Se biaga 7. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 9 (16)

K11 Ceritifieringskrav för massivt trä/bambu På årsbasis ska minst 50 % av det ingående massiva träet (gäer också bambu): komma från områden där driften är certifierad enigt en håbar skogsbruksstandard. Certifieringen ska vara utförd av tredje part enigt en gäande skogsbruksstandard som uppfyer kraven Nordisk Mijömärkning stäer på standarder och certifieringssystem, se biaga 2. eer (kravet gäer enbart bambu): vara certifierat som ekoogiskt eer att odingen är i en omstäningsfas mot ekoogisk produktion. Vegetabiiska råvaror ska vara framstäda och kontroerade i överensstämmese med EUs förordning 2092/91 eer 834/2007, eer framstät och kontroerat på motsvarande sätt av motsvarande kontrosystem såsom KRAV, SKAL, IMO, OCIA m. f. ( Redovisning av andeen trävirke/ved från certifierat skogsbruk samt beräkningsunderag. Biaga 8a kan användas av everantörer och Biaga 8b kan användas för sammanstäning av skrivredskapens träråvara. Kopia av certifikat för skogscertifiering som är undertecknat och godkänt av certifieringsorganet. Namnet på skogstandarden och certifieringssystemet ska framgå. Certifikat eer övergångscertifikat från ett officiet certifieringsorgan för ekoogisk oding. Om odingen är under omäggning kan det istäet sändas uppysningar ti Nordisk Mijömärkning om everantör och odingsmetod samt dokumentation som styrker att odingen är under omstäning ti ekoogisk produktion. Odaren av bambu kan få kontrobesök av Nordisk Mijömärkning. K12 Icke certifierad ande massivt trä/bambu För den icke certifierade andeen ska icensinnehavaren säkra att träråvaror (gäer också bambu) inte härstammar från skogsmijöer med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Om det visar sig att man använder trävirke som stammar från sådana skogsmijöer kan Nordisk Mijömärkning dra in icensen. ( Namn på träsag (på atin och ett nordiskt språk) samt geografiskt ursprung (and/destat och region/provins/kommun) för de träsag som används utöver den certifierade andeen. Nordisk Mijömärkning har rätt att kräva in ytterigare dokumentation om det råder osäkerhet om träråvaran stammar från skogsmijöer med höga bioogiska och/eer sociaa skyddsvärden. Biaga 8a är avsedd för dokumentering av träråvara. K13 Metaer Hysan och dess dear (det vi säga aa dear utom refipatronen/behåaren) får inte innehåa by, kvicksiver, kadmium eer sexvärt krom. Ytbehanding med krom eer nicke får inte förekomma. Kravet gäer inte föroreningar från råvaruproduktion eer upparbetning. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktion/upparbetning som ingår i metaer i koncentrationer < 100 ppm. Ämnen som är tisatta en råvara avsiktigt eer med ett syfte, räknas inte som förorening oavsett koncentration. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 6 och 7. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 10 (16)

K14 Ytbehanding eer foiering Ytbehanding eer foiering av byerts-, träfärgpennor och iknande utöver det som är nödvändigt för text/ogotyp och svanenmärket är inte tiåtet. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 8. K15 Nanomateria Om det ingår nanometaer, nanomineraer, nanokoföreningar och/eer nanofuorföreningar i skrivredskap eer i kemiska produkter som används i produktionen av Svanenmärkta skrivredskap, ska det finnas dokumentation som styrker att användningen av nanomateria inte kan medföra mijö- eer häsoprobem. Nanopartikar definieras som mikroskopiska partikar med dimensioner mindre än 100 nm. Nanometaer är ti exempe nanosiver, nanogud och nanokoppar. ( Intyg från tiverkaren av skrivredskap samt från past- och kemikaietiverkare att nanomateria inte används. Se biaga 9. Aternativt kan dokumentation skickas in som styrker att användningen av nanomateria inte kan medföra mijö- eer häsoprobem. Materiakrav på bäckpatroner/behåare K16 Pastråvara Råvaran får inte bestå av korbaserad past. Additiv får inte innehåa antimon, arsenik, barium, kadmium, kvicksiver, seen, by och/eer sexvärt krom. Kravet gäer inte föroreningar från råvaruproduktion. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktionen som ingår i past i koncentrationer < 0,01 %. Ämnen som är tisatta en råvara avsiktigt eer med ett syfte, räknas inte som förorening oavsett av koncentration. ( Intyg från pasttiverkaren att kravet är uppfyt samt bifogat produktbad. Se biaga 7. K17 Metaer Bäckpatron/behåare och dess dear får inte innehåa by, kvicksiver, kadmium eer sexvärt krom. Kravet gäer inte by i speciastå ti spetsen i kupennor. Kravet gäer inte föroreningar från råvaruproduktion eer upparbetning. Som föroreningar räknas rester från råvaruproduktion/upparbetning som ingår metaer i koncentrationer < 100 ppm. Ämnen som är tisatta en råvara avsiktigt eer med ett syfte, räknas inte som förorening oavsett av koncentration. ( Intyg från tiverkaren av bäckpatroner att kravet är uppfyt samt bifogat produktbad. Se biaga 10. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 11 (16)

Förpackning/embaage K18 Information ti kund Licensinnehavaren ska rekommendera de som ska använda produkterna att använda refi. Denna information ska finnas på förpackning och i produktbad. Förpackningen ska vara märkt med Svanenmärket, tihörande icensnummer samt gäande undertext. ( Förpackning/embaage och produktbad. K19 Korhatiga pastmateria Det får inte användas korhatiga pastmateria i embaaget. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt. Se biaga 3, punkt 9. K20 Pappersråvara Pappersråvara ska bestå av minst 70 % återvunnen pappersfiber. ( Intyg från papperstiverkaren om att kravet är uppfyt. Intyget ska innehåa namn på papper och pappersbruk. Se biaga 11. K21 Retursystem Reevanta nationea reger, agar och/eer branschavta beträffande retursystem för embaage ska uppfyas i de nordiska änder där de Svanenmärkta skrivredskapen marknadsförs. ( Intyg från ansökaren om ansutning ti befintiga avta om återvinning/ omhändertagande på respektive nordisk marknad. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 12 (16)

3 Kvaitets- och mijöedningskrav Uppfys kraven? För att säkerstäa att Svanens krav uppfys ska föjande rutiner vara impementerade. Om ansökaren har ett certifierat mijöedningssystem enigt ISO 14 001 eer EMAS, där föjande rutiner är impementerade, räcker det att den ackrediterade revisorn intygar att kraven är uppfyda.. K22 Skrivredskapens och refiernas kvaitet Skrivredskapen ska håa samma användarkvaitet som iknande produkter på marknaden, exempevis avseende bäckförbrukning, tryckstyrka i spetsen och färgdensitet. Licensinnehavaren ska garantera att det Svanenmärkta skrivredskapen har samma goda kvaitet vid everans under icensens hea gitighetstid. ( Rutiner för att sammanstäa och vid behov åtgärda rekamationer/kagomå gäande kvaiteten på de Svanenmärkta skrivredskapen. K23 Lagar och förordningar Licensinnehavaren ska säkerstäa att reevanta gäande agar och bestämmeser föjs på samtiga tiverkningsstäen för den Svanenmärkta produkten, exempevis avseende säkerhet, arbetsmijö, mijöagstiftning samt anäggningsspecifika vikor/koncessioner. Grundäggande principer och rättigheter för arbetsförhåanden ska vara uppfyda vid produktion av Svanenmärkta skrivredskap. Licensinnehavaren ska säkra att produktionen av skrivredskapen föjer ILO:s konventioner för barnarbete, tvångsarbete, häsa och säkerhet, diskriminering, discipin, arbetstid, ön, organisationsfrihet och rätt ti koektiv förhanding. ( Intyg från ansökaren att kravet är uppfyt samt redogörese för kontakter med tisynsmyndigheten samt code of conduct angående arbete med ILO:s konventioner eer SA8000 certifiering. K24 Mijöpoicy Ansökaren ska formuera en mijöpoicy där företagets ambitionsnivå samt strävan i mijöarbetet beskrivs. Mijöpoicyn ska vara undertecknad av VD. ( Bifoga dokumentation. K25 Ansvarig för Svanen På företaget ska det finnas en person som är ansvarig för att Svanens krav uppfys samt en kontaktperson för Nordisk Mijömärkning. ( Organisationsstruktur som visar ansvariga för ovanstående. K26 Dokumentation Företaget ska kunna uppvisa kopia av ansökan samt fakta- och beräkningsunderag (inkusive testrapporter, dokument från undereverantörer och iknande) för den dokumentation som sänts in i samband med ansökan. Kontroeras på pats. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 13 (16)

K27 Panerade ändringar Panerade ändringar som påverkar uppfyandet av Svanens krav ska skriftigen meddeas Nordisk Mijömärkning. ( Rutiner som visar hur panerade ändringar hanteras. K28 Oförutsedda avvikeser Oförutsedda avvikeser som påverkar uppfyandet av Svanens krav ska skriftigen rapporteras ti Nordisk Mijömärkning samt journaföras. ( Rutiner som visar hur oförutsedda avvikeser hanteras. K29 Spårbarhet Licensinnehavaren ska ha spårbarhet på de Svanenmärkta skrivredskapen i produktionen. ( Beskrivning/rutiner över hur kravet uppfys. K30 Marknadsföring Marknadsföring av Svanenmärkta skrivredskap ska ske enigt Reger för nordisk mijömärkning 12 december 2001 eer senare versioner. ( Ifyd biaga 12. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 14 (16)

Marknadsföring Mijömärket Svanen är ett varumärke med mycket hög kännedom och trovärdighet inom Norden. De Svanenmärkta skrivredskapen får marknadsföras med Svanenmärket så änge icensen är gitig. Märket ska paceras så att det inte uppstår tvive om vad märkningen avser och så att det framgår att skrivredskapen är mijömärkta. Mer om marknadsföring finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning 12 december 2001 eer senare versioner. Svanenmärkets utformning Svanenmärket har föjande utformning: icensnummer Varje icens får ett unikt sexsiffrigt icensnummer som ska användas tisammans med märket. Undertexten ska vara Skrivredskap. På norska, Skriveredskaper, på danska, Skriveredskaber och på finska Kynät. Mer om märkets utformning finns att äsa i Reger för nordisk mijömärkning 12 december 2001 eer senare versioner. Efterkontro Nordisk Mijömärkning kan kontroera att skrivredskapen uppfyer Svanens krav även efter att icens har bevijats. Det kan ti exempe ske genom besök på pats eer stickprovskontro. Visar det sig att skrivredskapen, tiverkare eer undereverantörer inte uppfyer kraven kan icensen dras in. Stickprov kan tas i handen och ämnas ti anays av ett opartiskt aboratorium. Om kraven inte uppfys kan Nordisk Mijömärkning kräva att icensinnehavaren betaar efterkontroskostnaderna. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 15 (16)

Hur änge gäer icensen? Nordisk Mijömärkning faststäde kriterierna för skrivredskap den 4 november 2008 och de gäer ti och med 31 december 2012. Mijömärkningsicensen gäer så änge kriterierna uppfys och tis dess kriterierna sutar gäa. Kriterierna kan förängas eer justeras, i sådana fa förängs icensen automatiskt och icensinnehavaren meddeas. Senast 1 år innan kriterierna sutar gäa meddeas vika kriterier som ska gäa efter kriteriernas sista gitighetsdatum. Licensinnehavaren erbjuds då möjighet att förnya icensen. Nya kriterier Framöver anser vi det reevant att titta på föjande områden: Om det är intressant att stäa krav på återvunnen past i hysor och patroner; främst avseende återvunnen past efter konsumentedet. Hur man kan utforma reevanta krav på förnybar past i hysor och patroner. Att skärpa kraven på byinnehå i spetsen ti kupennor. Att skärpa kraven på ämnen som inte får förekomma i metaer i skrivredskap. Om undantaget för aergiframkaande ämnen i bäck bör tas bort. Om man kan tiåta mijöanpassade färger/acker för ytbehanding av träfärgpennor. Svanenmärkning avskrivredskap 3.0 16 (16)

Biaga 1, Kemikaier som inte tiåts enigt K5 K8 Kassificeringen gäer enigt Ämnesdirektiv 67/548/EEG med anpassning ti REACH efter direktiv 2006/121/EF och Preparatdirektiv 1999/45/EEG aa med senare ändringar och anpassningar. Vid övergång ti GHS (Gobay Harmonised System) kan kraven på kassificering av produkt och ämnen konverteras enigt tabe 3 och 4. Observera att det är producenten av bäck, färg, grafit, kritor och ingående ämnen som är ansvarig för kassificeringen. Kassificering Mijöfarig Mycket giftig Giftig Häsoskadig* Lokat irriterande Frätande Aergiframkaande Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Exposivt Extremt brandfarigt: F+ Farokasser och riskfraser N med R50, R50/53, R51/53, R52 och/eer R53 eer R52/53 utan N T+ med R26, R27, R28 och/eer R39 T med R 23, R24, R25, R39 och/eer R48 Xn med R20, R21, R22, R48, R65 och/eer R68 Xi med R41 C med R34 eer R35 Xn med R42 eer Xi med R43 gäer endast produkter avsedda för barn T med R45 och/eer R49 (Canc1 eer Canc2) eer Xn med R40 (Canc3) T med R46 (Mut1 eer Mut2) eer Xn med R68 (Mut3) T med R60, R61, R64 och/eer R33 (Repr1 eer Repr2) eer Xn med R62, R63, R64 och/eer R33 (Repr3) E med R2 och/eer R3 F+ med R12 * Undantag: Arkivbeständigt bäck som är kassificerat som R22. Tabe 1. Kassificeringsista för bäck, färg, grafit och kritor. Kassificering Mycket giftig Giftig Häsoskadig* Aergiframkaande Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Farokasser och riskfraser T+ med R26, R27, R28 och/eer R39 T med R 23, R24, R25, R39 och/eer R48 Xn med R20, R21, R22, R48, R65 och/eer R68 Xn med R42 eer Xi med R43 gäer endast produkter avsedda för barn T med R45 och/eer R49 (Canc1 eer Canc2) eer Xn med R40 (Canc3) T med R46 (Mut1 eer Mut2) eer Xn med R68 (Mut3) T med R60, R61, R64 och/eer R33 (Repr1 eer Repr2) eer Xn med R62, R63, R64 och/eer R33 (Repr3) * Undantag: Ingående ämnen ti arkivbeständigt bäck som kassificeras som R22. Tabe 2. Kassificeringsista för ingående ämnen i bäck, färg, grafit och kritor.

I föjande tabeer anges viket krav som gäer för kassificering av produkter (tabe 3) och ti ingående ämnen (tabe 4), när GHS (Gobay Harmonised System) träder i kraft. Kassificeringarna kan användas när GHS är impementerat och har trätt i kraft i EU. I övergångsperioden, när man enigt agstiftningen kan använda båda systemen, är det vafritt viket av de två gäande kassificeringssystemen man vi använda i sin ansökan om Svanenicens. Eftersom det ännu inte finns officiea svenska beteckningar i förhåande ti GHS hänvisar vi här ti de engeska beteckningarna. Produkten (bäck/pigment/grafit/kritor) får inte kassificeras/märkas som en eer fera av nedanstående GHS-kasser: Egenskap GHS-kass Mijöfarig Ecotoxicity Acute Category 1 Ecotoxicity Chronic Category 1 Ecotoxicity Chronic Category 2 Ecotoxicity Chronic Category 3 Ecotoxicity Chronic Category 4 Mycket giftig Acute Toxicty Category 1 Acute Toxicty Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 1 Giftig Acute Toxicty Category 3 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 1 Häsoskadig* Acute Toxicty Category 4 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 3 Aspiration Hazard Category 1 Lokat irriterande Serious Eye Damage/Eye Irritation Category 1 Frätande Skin Corrosion/Irritant Category 1A Skin Corrosion/Irritant Category 1B Skin Corrosion/Irritant Category 1C Aergiframkaande Respiratory Sensitisation Category 1 Skin Sensitisation Category 1 gäer endast produkter avsedda för barn Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Exposivt Carcinogenicity Category 1A Carcinogenicity Category 1B Carcinogenicity Category 2 Germ Ce Mutagenicity Category 1A Germ Ce Mutagenicity Category 1B Germ Ce Mutagenicity Category 2 Reproductive Toxicity Category 1A Reproductive Toxicity Category 1B Reproductive Toxicity Category 2 Reproductive Toxicity Additiona Labeing for Effect on or via Lactation Exposives Unstabe Exposive Exposives Division 1.1 Exposives Division 1.2 Exposives Division 1.3 Exposives Division 1.4 Organic Peroxides Type A Organic Peroxides Type B Sef-reactive substances and Mixtures Type A Sef-reactive substances and Mixtures Type B

Extremt brandfarigt: F+ Fammabe Gases Category 1 Fammabe Aerosos Category 1 Fammabe Liquids Category 1 * Undantag: Arkivbeständigt bäck som är i GHS-kassen Acute Toxicity Category 4 med hazard statement H302 Harmfu if swaowed. Tabe 3. GHS-kassificeringsista för bäck, färg, grafit och kritor. Ingående ämnen (bäck/färg/grafit/kritor) får inte kassificeras/märkas som en eer fera av nedanstående GHS-kasser: Egenskap GHS-kass Mycket giftig Acute Toxicty Category 1 Acute Toxicty Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 1 Giftig Acute Toxicty Category 3 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 1 Häsoskadig* Acute Toxicty Category 4 Specific Target Organ Toxicity after Repeated Exposure Category 2 Specific Target Organ Toxicity after Singe Exposure Category 3 Aspiration Hazard Category 1 Aergiframkaande Respiratory Sensitisation Category 1 Skin Sensitisation Category 1 gäer endast produkter avsedda för barn Cancerframkaande Mutagen Reproduktionstoxisk Carcinogenicity Category 1A Carcinogenicity Category 1B Carcinogenicity Category 2 Germ Ce Mutagenicity Category 1A Germ Ce Mutagenicity Category 1B Germ Ce Mutagenicity Category 2 Reproductive Toxicity Category 1A Reproductive Toxicity Category 1B Reproductive Toxicity Category 2 Reproductive Toxicity Additiona Labeing for Effect on or via Lactation Tabe 4. GHS-kassificeringsista för ingående ämnen i bäck, färg, grafit och kritor.

Biaga 2 Krav på skogsstandard och certifieringssystem Nordisk Mijömärkning stäer krav på den standard som skogsbruket certifieras emot. Dessa krav beskrivs nedan. Varje enskid natione skogsbruksstandard och varje certifieringssystem granskas av Nordisk Mijömärkning så att aa krav uppfys. När skogbruksstandarden revideras, bir standarden granskad igen. Krav på standarden Standarden ska baansera ekonomiska, ekoogiska och sociaa intressen och stämma överens med FN:s Riodokument (Agenda 21 och Skogsprinciperna) samt respektera reevanta internationea konventioner och avta. Standarden ska innehåa absouta krav samt främja och bidra ti ett håbart skogsbruk. Standarden ska vara amänt tigängig. Standarden ska vara utveckad i en öppen process där ekoogiska, ekonomiska och sociaa intressenter har inbjudits att deta. Svanens krav på skogsstandarder är formuerat som ett processkrav. Utgångspunkten är att där ekonomiska, sociaa och mijöintressen i en process är eniga om en skogsstandard, så säkras en acceptabe kravnivå. Därför stäs kravet att standarden ska baansera dessa tre intressen och att aa tre intressegrupperna ska ha varit inbjudna att deta i arbetet med att utvecka standarden. Standarden ska innehåa absouta krav som måste uppfyas innan skogsbruket kan certifieras. Detta säkrar att skogsbruket uppfyer en acceptabe nivå på mijöarbetet. När Nordisk Mijömärkning kräver att standarden ska främja och bidra ti håbart skogbruk, innebär det att standarden regebundet ska utvärderas och revideras för att mijöpåverkan successivt ska minska. Krav på certifieringssystem Certifieringssystemet ska vara öppet, ha bred natione eer internatione trovärdighet och ska kunna verifiera att kraven i skogsbruksstandarden är uppfyda. Krav på certifieringsorgan Certifieringsorganet ska vara opartiskt, trovärdigt och kunna kontroera att kraven i standarden är uppfyda, kunna kommunicera resutatet samt vara ämpigt för ett effektivt genomförande av standarden.