Háskóli Íslands Hugvísindasvið Deild erlendra tungumála NLF 203 Norræn menning Vårtermin 2011 GARDARSHOLMPROJEKTET I ETT KULTURELLT PERSPEKTIV Simon Reher Óðinsgata 15 101 Reykjavík sir19@hi.is 1
Innehållsförteckning Inledning 1 I. Gardarsholmprojektet 2 II. Är Gardarsholmprojektet ett möjligt ämne för nya kulturstudier? 4 III. Gardarsholmprojektet och den nordiska kulturmodellen 6 IV. Sammanfattning 9 V. Referenser 11 2
Inledning Det här framförliggande arbetet ska vara ett försök att beskriva, analysera och behandla ett projekt som inte avslutas än. Det är vanligtvis både märkvärdigt och inte mycket effektivt att sysslar sig med ett projekt som inte än är realitet, eftersom det hela projektet kan se helt annat ut efter det verkligen har realiserats- om det överhuvudtaget realiseras. Men med det här projektet är det någonting annat: Här ska fokus ligga inte så mycket på projektets slutliga utseende, utan mer på idéer, frågeställningar och förmedlingsmål som ligger bakom projektet. Det är alltså inte så mycket kroppen som ska beskrivas, utan tankarna, så att säga, så att det inte är så viktigt hur projektet kommer slutligen att se ut. Planerna spelar en mycket större roll för det framförliggande arbetet. Arbetets huvudfrågeställning är då, om Gardarsholmprojektet är ett kulturellt projekt som kan vara ett ämne för nya kulturstudier, och om det är möjligt att inordnar projektet i den nordiska kulturmodellen. För att svara på dessa frågor är arbetet indelat så, att projektet ska beskrivas först: Vad är det för projekt, vad ska förmedlas, till vem, var genomföras projektet osv. När projektet har beskrivits, ska försök företas att definiera om projektet kan anses som ett möjligt ämne för nya kulturstudier. Denna undersökning ska ske på basis av boken Nye kulturstudier teorier og temaer (2010) av Anne Scott Sørensen, Ole Martin Høstad, Erling Bjurström och Halvard Vike. Slutligen ska undersökas om projektet kan inordnas i den nordiska kulturmodellen enligt Peter Duelunds definition av modellen i hans bok Den nordiske kulturmodel historie, erfaringer og udfordringer. En introduktion til forskningsprojektet Nordisk Kulturpolitik under forandring (2003). 3
Gardarsholmprojektet Gardarsholmprojektet ska genomföras i Husavik på norra Island. Husavik är en liten by vid havet med ungefär 2500 invånare, men med en stor betydelse, inte bara för projektet, utan för Island också. Gardarsholmprojektet är ett projekt med olika facetter, eller olika sidor. Det ska vara en diskussions- och forskningsplattform för miljöfrågor med fokus på förhållandet mellan kultur och miljö. 1 Detta kan kallas är projektets akademiska sida. Vidare har projektet en turistisk sida, som visserligen är kopplad till den akademiska sidan, eftersom besökarna ska inte bara informeras, utan ska både få möjlighet att se deras handlingars påverkan på naturen och få redskap att tolka landskapet. 2 Den tredje sidan är den kulturella sidan, vilken ska presentera hur Island såg ut för de första kolonisterna, hur de levde och hur de förändrade landskapet. 3 Projektets olika sidor återspeglar sig också i projektets lokalisering, därigenom att det finns olika skäl för att genomföra ett sådant projekt just i en by som Husavik. Ett skäl med stor betydelse är det kulturella. Där var Husavik ligger idag övervintrade ungefär år 870 4 en svenskättad viking med namn Garðar Svavarsson, som kallade landet hand hade upptäckt Island - Garðarshólmur, när han seglade tillbaka till Sverige 5. En av Garðars män med namn Náttfari åkte inte tillbaka, utan bosatte sig på Island och blev därmed den första personen som 1 Pdf presentation av Gardarsholmprojektet, slide 14. 2 Pdf presentation, slide 26; slide 28. 3 Pdf presentation, slide 22. 4 På projektets webbplats påstås att det var år 870 (Projektets webbplats, Iceland and the history ), medan Rosenblad skriver att nordborna upptäckte Island ungefär omkring 860, trots att det inte är säkert (Esbjörn Rosenblad, Island i saga och nutid, (Stockholm 1990), s 24). 5 Rosenblad, s. 23f. 4
bosatte sig på Island, även om han inte anses som den första i de gamla källorna. 6 Enligt dem är det Ingólfur Arnarson som var den första mannen som bosatte sig på Island, år 874. 7 Vidare finns det miljöförbundna skäl för Husavik, eftersom det ligger nära geologiska plattor och nära Vatnajökull, och den hela naturen omkring Husavik är nästan ett naturligt laboratorium 8, så att det är ett väldigt intressant område, både för forskare och också turister. Det turistiska skälet är det tredje skälet för Husavik som projektets lokalisering. Som sagt ligger byn i ett mycket intressant område med t.ex. vulkaner och gejsrar, och det finns möjligheter att gå på valsafari. Dessutom finns det arkeologiska ställen i området, som även förstora Husaviks historisk betydelse. 9 Det fjärde skälet är ett socialt miljöförbundet skäl. Husavik drabbas av många problem som andra orter på Island drabbas av: Tillbakagång av fiskningens och planteringens betydelse, växande arbetslöshet och en avtagande befolkning eftersom mycket folk flyttar ifrån. Vidare är Husavik ett exempel som perifert kustsamhälle, och därför är Husaviks miljöproblem problem som delas av många lika orter i hela världen. De olika skälen hat alltså alla att göra med projektets uträttning som miljömedvetandet projekt, och också är det historiska skälet med Garðar Svavarsson ganska viktigt, eftersom det är en förbindelse av Sverige och Island i detta projekt, och projektet kan beskrivas som ett nästan uteslutande isländskt- svenskt projekt, åtminstone om man tittar på institutionerna som är listad på projektets nätsida, och projektets mecenater. 10 6 Njörður Njarðvik, Island i forntiden. En översikt över den fornisländska fristatens historia, (Stockholm 1973), s. 15. 7 Rosenblad, s. 24. 8 Själva naturen är ett laboratorium. Intervju Max Dager, [5:54] och Så det är ett väldigt intressant område och mycket som händer där. Och sedan är nära Vatnajökull, så det är som ett laboratorium av olika fenomen. Intervju Hildur Harðarsdóttir, [4:36]. 9 Projektets webbplats, The project s location Husavik, Iceland. 10 Projektets webbplats, Personell and info. 5
Är Gardarsholmprojektet ett möjligt ämne för nya kulturstudier? Vi ska försöka här att klara upp om Gardarsholmprojektet kan ses som ett kulturellt projekt som är ett möjligt ämne för nya kulturstudier. I Nye kulturstudier teorier og temaer skriver författarna att nya kulturstudier är ett ämne med interdisciplinär tillgång, och att detta ämne inte är skarpt avgränsat, utan att man sysslar sig inom nya kulturstudier med ämnen som inte kan avgränsas till bara ett fack. 11 12 Vidare åberopar sig de två författarna på Richard Johnson och hans artikel What is cultural studies anyway? för att förklara vad kan vara ett ämne för nya kulturstudier. 13 Enligt honom är nya kulturstudier samtidsstudier 14 i olika former, som han har uppdelat i tre kategorier: a) studiet af de subjektive former og deres sociale liv: sprog, tegn, ideologi, diskurs og myte mv.; b) studiet af de sociale former og deres subjektive liv: omgangs- og samlivsformer, traditioner og ritualer mv.; c) studier af kulturelle artefakter og deres kredsløb: fra produktion over cirkulation til konsumtion. 15 Om man betraktar Gardarsholmprojektet, så är två andra definitioner viktiga, nämligen att nya kulturstudier också innehåller studier av livsverdenen og livsverdenensfænomer 16, och att centrala ämnen inom kulturstudier kan vara national identitet, vedvarende og kulturspecifike mentaliteter, traditioner og ritualer, kulturarv [...] 17 Därmed har vi fått en ungefär avgränsning av dem nya kulturstudiernas horisont. Hur förhåller sig Gardarsholmprojektet till allt det nu? 11 Anne Scott Sørensen; Ole Martin Høstad; Erling Bjurström; Halvard Vike, Nye Kulturstudier teorier og temaer (Köpenhamn 2010), s. 11. 12 Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.116. 13 Det internationella engelska begreppet för nya kulturstudier är "cultural studies"; Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.11. 14 Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.16. 15 Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.16. 16 Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.126 17 Sørensen; Høstad; Bjurström; Vike, s.146. Även om det hänför sig bara på kulturstudier och inte explicit på nya kulturstudier, är det trots det möjligt att knyta ihop dessa karateristiska poänger med begreppet nya kulturstudier om man hänvänder sig till Johnsons definition, vilken också innehåller traditioner og ritualer. 6
Projektets kulturella aspekter är tre: Byggnaden av vikingaskeppet, utställningen och att visa hur människan har påverkat landskapet. 18 Man kan inte säga att projektet hat samtidsstudier som innehåll, och av Johnsons kategorier kan bara användas kategori b). Om man tittar på utställningen, så finns det inte ett precist koncept än, men man kan se att utställningen ska ha det tidiga isländska sällskap som ämne 19, och att utställningen kan inordnas under national identitet genom idén bakom den. 20 Projektets mål är också att visa hur människan på Island har påverkat naturen kan antagligen inordnas under livsverdenen og livsverdenensfænomener. 21 Denna punkt kan inte inordnas utan problem, eftersom frågan är om projektet ska bara visa hur naturen har påverkats, utan om det ska visa hur människan har påverkat naturen precis, om det alltså kommer att finna direkta relationer mellan specifika delar av den tidiga isländska kulturen, eller om det kommer bara att finna generella förklaringar, som inte hänför sig till någon del av kulturen. Vidare innehåller projektet idén att visa hur ett vikingaskepp byggas med traditionella metoder. Man går antagligen inte för vid om man säger att skeppsbygge och sjöfart var stora och betydelsefulla delar av den isländska levnadssätt (eller är det fortfarande), så att man kan beteckna ett sådant byggnadssätt som en tradition. 22 De olika kulturella delarna av Gardarsholmprojektet gör det alltså alla möjligt att se projektet som ämne för nya kulturstudier. 18 Den sista aspekten kan anses som någonting som är knutit ihop med kultur, eftersom människans sätt att leva kan anses som människans kultur, och därför är det slutligen inte (bara) människan, utan (också) människans kultur som påverkar naturen. 19 Projektets nätsida, Design Proposal. 20 Att bara syna det tidiga sällskapet vore kanske inte tillräckligt stark för att prata om national identitet, men eftersom det är målet att "celebrate" det tidiga isländska sällskapet (Projektets nätsida, Design Prosposal) och att stärka stolthet över Islands förflutna (Projektets pdf presentation, slide 22) har idén bakom utställningen mycket med national identitet och stolthet att göra, och inte bara med ren information. 21 Det är inte helt klart hur studier om "livsverdenen og livverdenensfænomener" precis ser ut, men det är människans levnadssätt og kultur som påverkar naturen/världen människan lever in. Därför är det antagligen möjligt att knyta ihop detta mål av projektet med ämnebegreppet. 22 Om ett sådan hantverklig tradition är verkligen en kulturell tradition på sättet som nämnas i "Nye kulturstudier teorier og temaer" kan diskuteras, men man kan väl påstå att skeppsbygge eller sjöfart i allmänhet har blivit en del av den isländska kulturen, så att mycket som är knutit ihop med det har fått någon kulturell betydelse själv. 7
Gardarsholmprojektet och den nordiska kulturmodellen Vi ska här se om det är möjligt att inordna Gardarsholmprojektet i den nordiska kulturmodellen, enligt Duelunds presentation och definition av modellen. Eftersom modellen är framför allt en statlig modell, dvs. en modell som definierar en statlig kulturpolitiks sätt, ska fokus här inte ligga på modellens gränsar och omfång, utan på idéer och ideologier som ligger bakom modellen själv. Enligt Duelund utvecklade sig det nordiska kulturbegreppet, vilket lägger till grund för denna modell, i sammanhang med statlig kulturpolitik från ett humanistiskt kulturbegrepp över ett antropologiskt begrepp till någonting som är mer ekonomiskt orienterat, och som ska både tjäna ett politiskt mål och vara ett medel för att definiera ens egen nation. 23 Vidare påstår han att det har funnit olika faser inom den nordiska kulturmodellen, och att i 1995 började en fas som fortfarande håller än. 24 Denna fas karakteriseras genom en erhvervspolitisk instumentalisering av kunst og kultur 25, och inom fasen ska konst och kultur nyttiggöras till ekonomiska politiska mål. 26 Man kan alltså säga att konst och kultur är, enligt Duelund, inom den nordiska kulturmodellen inte längre någonting autonomt, inte länge l art pour l art, utan att de ska tjäna politiska idéer och att någonting ska förmedlas genom konst och kultur, som inte ligger i konsten själv, utan utanför. Om man använder dessa av Duelunds kriterier på Gardarsholmprojektet, så måste man fastslå att projektet har ett mål, som har ingenting att göra med ren förmedling eller presentation av konst eller kultur. Grovt eller abstrakt uttryckt finns det miljöintressen bakom projektet. Det är b.a. projektets mål att diskutera människans omgång med naturen. 27 23 Peter Duelund, Den nordiske kulturmodel historie, erfaringer og udfordringer. En introduktion til forskningsprojektet Nordisk Kulturpolitik under forandring (Köpenhamn 2003), s. 26. 24 Duelund, s.64. 25 Duelund, s.64. 26 Duelund, s.64. 27 Det är inte så att Gardarsholmprojektet ska säga vad som är rätt och felt, men vi ska vara en plats där man ska kunna diskutera vad som är rätt och felt. Intervju Max Dager, [9:07] och Så vi är ingen miljöorganisation, utan vi är en plattform för en diskussion. Intervju Max Dager, [22:38]. 8
På samma tid är det projektets mål att få Strengthening pride in Iceland s past and preserving the traditions of its coastal heritage och Celebrating the pioneering and courageous spirit of Gardar and his fellow Vikings 28 som educational outcomes. Dessa mål passar till Duelunds påstående att konst och kultur ska vara medel för att definiera ens egen nation, eftersom det inte är avsikten inom projektet att bara presenterar någonting från Islands historia, utan att använder det för ett visst mål: Strengthening pride in Iceland s past och Celebrating the pioneering and courageous spirit. Projektet innebär alltså ett typiskt drag av den nordiska kulturmodellen, definition av ens egen nation genom kultur och konst. Men är Gardarsholmprojektet också ett projekt med en politisk riktning? Man kan inte svara precis på det. Det är som sagt inte idén bakom projektet att visa på ett doktrinärt sätt den riktiga omgången med naturen, utan att diskutera omgången med naturen. Det är möjligt att argumentera att en sådan tanke är en politisk tanke, eftersom det kanske liknar tanken av olika politiska partier. Miljöfrågor är utan tvivel ett politiskt ämne, eftersom många, om inte alla partier har vissa syner på miljöfrågor. Man kan anföra nu att projektet har en politisk riktning, eftersom projektets mecenater, den svenska kungen och den isländska presidenten har vissa politiska positioner, och man kan också anföra att de antagligen bara ska understödja ett projekt som passar till deras politiska åsikter. Men här måste man tänka på att projektet inte har några svar på miljöfrågor. Det gäller inte att ge svar, utan att hitta på dem genom diskussion. Det finns alltså ingenting som redan är formulerat. Vidare får man anta att ett projekt med så många vetenskapliga organisationer och institutioner som deltar i projektet kan inte från början ha en politisk riktning, eftersom dessa institutioner och organisationer har (eller skulle ha) en vetenskaplig övertygelse och inställning, vilket betyder att det inte är deras mål att arbeta för politiska partier, utan att få svar på frågor med vetenskapliga metoder, utan ideologi eller politiska tankegångar. 28 Projektets webbplats, Design proposal. 9
Tillsammanfattande kan man säga att projektet passar bara delvis in Duelunds definition av den nordiska kulturmodellen. Å den ena sidan är projektet ett projekt som ska definiera ens egen nation, men å den andra sidan är projektet varken politiskt styrt, eller tjänar politiska intressen. Gardarsholmprojektet är inget statligt projekt, och i alla fall är det inget projekt med en politisk riktning, som inte heller kan anses som ett projekt av privata mecenater som ska förorsaka att skapa en symbios mellan kunst- og erhvervsliv. 29 Det är därför bäst passande att säga att projektet bara delvis passar i den nordiska kulturmodellen enligt Duelunds definition. 29 Duelund, s. 64. 10
Sammanfattning Som redan sagt i inledningen, är det inte lätt att beskriva ett projekt som inte avslutas än, särskild om det är ett projekt som det här, som förändras ganska mycket och inom det är allt mer eller mindre i gång. Men trots det finns det några saker som låter sig konstatera. Man får säga att Gardarsholmprojektet är ett projekt med olika facetter. Det är inte bara ett projekt som ska etablera en forsknings- och diskussionsplattform, utan det ska också vara attraktiv för turister och intresserade folk från området, och ska vidare förmedla dessa personer informationer och insikter om Islands historia och miljö. Projektet är ett kulturellt projekt eller kulturprojekt, som börjades som internordiskt projekt, men har nu fått en mer internationellt orientering, även om den kulturella aspekten gäller inte för alla av projektets delar. Projektet kan anses som ämne för nya kulturstudier. Det sysslar sig med isländsk tradition genom att bygga ett vikingaskepp på traditionellt sätt, det ska ha en utställning vilken ska stärka den nationala isländska identiteten och det ska visa hur naturen har förändrats av människan. Det är inte lätt att svara på frågan om projektet passar i den nordiska kulturmodellen. Det gör det delvis, eftersom projektet kan anses som medel att definiera ens egen nation. Men Duelund hänför sig i sin bok framför allt på en statlig kulturpolitik och därför statliga projekt, och Gardarsholmprojektet är inget statligt, utan ett privat projekt, så att projektet har bara en liten del av Duelunds definition i sig. Men bara därför kan man inte inordna projektet i den nordiska kulturmodellen. Inom projektet arbetar man kanske delvis med det nordiska kulturbegreppet vilket Duelund använder också, men det räcker inte för att anse projektet som en verkligen passande del av den nordiska kulturmodellen. 11
Referenser Tryckta källor Njarðvik, Njörður: Island i forntiden. En översikt over den forninsländska fristatens historia, (Stockholm 1973). Rosenblad, Esbjörn: Island i saga och nutid, (Stockholm 1990). Sørensen, Anne Scott; Høstad, Ole Martin; Bjurström, Erling; Vike, Halvard: Nye Kulturstudier teorier og temaer, (Tiderne skifter: Köpenhamn 2010). Webblänker och pdf- material Duelund, Peter: Den nordiske kulturmodel historie, erfaringer og udfordringer. En introduktion til forskningsprojektet Nordisk Kulturpolitik under forandring, (Köpenhamn: Nordisk Kulturinstitut 2003). Elektronisk version (2011-01-13): www.nordiskkulturfond.dk/om%20fonden/~/media/cc0efbc8f390426b86a386d283bbcad 9.ashx Pdf presentation om Gardarsholmprojektet (35 slides). Gardarsholprojektets webbplats: http://www.gardarsholmur.is (2011-02-12). Intervjuer Intervju med Hildur Harðarsdóttir, Praktikant i Nordens hus i Reykajavik (2011-02-03). Intervju med Max Dager, Direktör för Nordens hus i Reykjavik och Internationell koordinator, Gardarsholmprojektet (2011-02-18). 12