Kurs 5 Opiskelu ja työ

Kurs 5 Opiskelu ja työ Varför inte! -oppimateriaalisarjan viidennen kurssin tavoitteena on syventää ja laajentaa opiskelijan sanavarastoa yhä käsitteellisemmäksi ja vahvistaa kieliopin osaamista. Erityisesti pyritään parantamaan muodollisten tilanteiden vaatiman kielen ymmärtämistä ja käyttöä harjoittelemalla eri palvelutilanteille tyypillistä kirjallista ja suullista viestintää. Kurssin aihepiireinä ovat työ ja tulevaisuuden suunnitelmat, elinkeinot sekä palvelutilanteet yhteiskunnassamme. Kieliopista harjoitellaan erityisesti substantiiveja ja pronomineja. Opettajalle Kurssi 5 sisältää opetussuunnitelman mukaisesti seuraavia aihepiirejä: työ ja tulevaisuuden suunnitelmat, elinkeinot ja palvelutilanteet yhteiskunnassamme. Opiskelua ja jatko-opintoja käsitellään syventävissä kursseissa, sillä tässä vaiheessa pohditaan tulevaisuutta laajemmasta perspektiivistä. Aihekokonaisuus aktiivinen kansalaisuus ja yrittäjyys sisältävät mm. teemat kuluttaminen, mainonta ja kansalaisen vaikutusmahdollisuudet yhteiskunnassa nuorten näkökulmasta. Pohjoismaista esittelemme Islannin. Kirjassa on paljon tekstejä aihepiirien laajuuden vuoksi, mutta osan teksteistä voi käsitellä vain kuuntelemalla ja muutamalla sisältökysymyksellä. Tekstejä voi myös käyttää tekstinymmärtämisenä tai kuullunymmärtämisenä kokeessa. Tämä opettajanopas on sähköisessä muodossa, jotta sitä helposti voidaan täydentää myöhemmin. Toivomme edelleen palautetta kirjasarjastamme Yhteistyöterveisin Tekijät 1

DEL 1 Inledning 1. Minns du från kurs 4? s. 8 1) Fyll med rätt preposition eller pronomen 1. i 2. för 3. han 4. sina 5. på 6. deras 7. för 8. sitt 9. vad 10. av 11. om 12. i 13. deras 14. vad 15. sig 16. för-sedan 17. sina 18. i 19. sin 20. själva 21. efter 22. allt 23. med 24. våra 25. oss 26. som 27. dig 28. av s. 9 2) Diskutera parvis. (förslag) 1. Det kan vara litet svårt t.ex. därför att naturen har förorenats så mycket, många djurarter har dött ut, alla har inte tillgång till ren mat och rent vatten osv 2. mjöl, potatis, ris, pasta osv Det skulle inte finnas mycket kvar i skåpet! 3. Elevernas egna listor 4. Celiaki (inga sädesprodukter), laktosintolerans (man drack mest vatten, få mjölkprodukter eller inga alls) allergier mot t.ex. färgämnen i godis fanns inte, osv 2

s. 10 4) a. Översätt orden till finska. 1. en hydda = maja 2. ett avstånd = etäisyys 3. täckning, -en = kenttä 4. messa = tekstata 5. handsfree = langaton yhteys, handsfree b. Förklara dem på svenska på ett annat sätt. 1. en enkel bostad till skydd mot väder och vind 2. ett mellanrum, en sträcka 3. Din mobil ska ha täckning så att du kan tala i din telefon. 4. skicka sms 5. en apparat som gör att du inte behöver hålla mobilen mot örat/i handen när du talar s. 10 5) Pronominit. Översätt till svenska. 1. vilken farlig strålning 2. samma ofarliga avstånd 3. en sådan obekväm hydda 4. båda de moderna datorerna 5. ingen bra täckning 6. den här underbara stunden / det här underbara ögonblicket 7. de flesta höga vågor s. 11 7) Komplettera texten med hjälp av vinkarna. 1. sortera 2. avfall 3. återvinna 4. näring 5. lämnas 6. elprodukter 7. blandas 8. får man 9. hämtar 10. hos 3

s. 11 8) Komplettera texten med hjälp av tipsen. Klimatet 1. blir varmare Jordens klimat håller på att 2. förändras. I IPCC:s 3. nyaste rapport om klimatförändringen 4.konstaterar man att uppvärmningen nu är ett obestridligt faktum. Jordens medeltemperatur har 5. stigit med 0,74 grader under de senaste hundra åren. Världshavens 6. nivå har stigit med knappt åtta centimeter under perioden 1961-2003. Huvuddelen av den uppvärmningen som skett sedan år 1950 är mycket sannolikt 7. orsakad av en förstärkt växthuseffekt. Människan har 8. förstärkt växthuseffekten 9. genom att öka mängden koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. 10. Även om det är ett fysikaliskt faktum att växthuseffekten håller på att förstärkas, vet man inte med säkerhet i vilken grad detta kommer att 11. inverka på klimatet i olika områden 12. på jordklotet. Faktorer som orsakar 13.osäkerhet världen runt är bl.a. aerosolerna och molnen samt, mera lokalt,14. förändringarna i havsströmmarna. Enligt 15. färska klimatprognoser kommer jordens medeltemperatur att stiga med 1,1-6,4 grader till år 2100 16. jämfört med medeltemperaturen åren 1980-1999. Också i nederbörden förväntas förändringar; den kommer att öka vid polerna och 17. minska på många områden där 18. torkan redan nu är ett problem. Det är omöjligt att helt och hållet 19.stoppa klimatförändringen. Många av de växthusgaser som mänsklig 20. verksamhet ger upphov till stannar kvar i atmosfären i hundratals år. De värmer upp klimatet, även om man omedelbart satte stopp på nya 21. utsläpp. I princip kan klimatförändringen 22. bromsas upp så mycket att de skador som åsamkas miljön och människorna inte är oöverkomliga. Man kan också försöka 23.anpassa sig på olika sätt till de förändringar som klimatförändringen medför. 2. Fakta om Island Dialogitehtävä on pitkähkö, kannattaa valmistella repliikkejä ennen kuin se tehdään suullisesti. s.16 3) Fyll i luckorna. Det äventyrliga Island Eftersom mer än 1. hälften av öns 320 000 2. invånare bor i huvudstaden är 3.landsbygden mer eller mindre obebodd. I själva verket tar en kort 20 minuters bilresa från Reykjaviks centrum dig bort från 4. stadslivets sorl och ut i avskildheten i Islands spektakulära 5. landskap. Allt detta kommer att inspirera dig till 6. äventyr från kanten av 7. en fjord till foten av 8. en glaciär. Men landskapet är inte bara till för att beskådas; Islands 9. floder är utmärkta för forsränning, 10. fiske, dykning och snorkling. Dess 11.berg, 12.vulkaner och glaciärer passar bra för 13. vandring, klättring, hundspann och snöskoter. De snöiga 14. backarna är idealiska för skidåkning och snowboard och 15. vågorna för surfning. Du hittar 16. grottor för utforskning och 4

karga högländer för jeep-safarin. Island är som gjort för extrema äventyr. s. 17 4) Gå igenom följande dialog parvis A: Vi läste i dag intressanta saker om Island. Hur kan landet skilja sig så mycket från de andra nordiska länderna? B: Det beror på att landet är geografiskt så ungt. Men vet du att ön är den näst största i Europa? A: Ja, men en stor del av ytan är glaciär. Det finns ju inte så många invånare, så det finns nog gott om plats för alla. Och skogar finns det ju inte alls där. B: Det stämmer, eftersom skogarna höggs ner och det växte inga nya skogar i stället. Nu håller klimatet igen på att bli varmare och det är ganska varmt på Island året om tack vare Golfströmmen. A: Värme får islänningarna också från det heta vattnet som sprutar upp ur jorden. Den isländska heta källan Geysir har gett namn åt alla heta källor i världen. B: Med det heta vattnet värms upp hus och drivhus. Men det finns också annat där som är hett nämligen vulkanerna. A: Så sant. Jag läste just om Hekla som är den mest kända av vulkanerna. Den är fortfarande aktiv och kan ha utbrott. B: En specialitet till på Island är islandshästen. Det är en gammal nordisk hästras som har bevarats ren på ön. A: Den har en speciell gångart som kallas för tölt. Den passar bra för långa sträckor och det är praktiskt eftersom de isländska vägarna är så dåliga och avstånden långa. B: När vi nu talar om djur bör/ska man komma ihåg fisket. Det är en viktig näring men sysselsätter inte längre särskilt många islänningar. A: Största delen av islänningarna jobbar väl i serviceyrken och inom turism. Alla vill ju se det här ovanliga landet. B: Det är sant. Men det finns någonting annat än sevärdheter på Island. Islänningarna är bra på att berätta historier och deras sagor är världsberömda. s. 18 Adjektiivi Komparatiivi Partisiipit Adverbi 5) Översätt orden i rätt form med hjälp av ordboken. Det rena Island Islänningarna har länge ståtat med en av 1. högsta (korkein) livslängderna i världen. Det finns ingen klar förklaring till detta, men en ren miljö och 2. hälsosam (terveellinen) kost och livsstil har antagligen ett finger med i spelet. Den isländska kosten är rik på fina råvaror som är 3. odlade (viljellä), fångade och 4. plockade (poimia) i en miljö som inte är 5. förorenad (saastua) och 6. producerade (valmistaa) med största omsorg. Kvaliteten på luften på Island är bra på grund av det oceaniska klimatet i norra Atlanten och stadiga vindar. Dessutom är de flesta av landets elbehov tillgodosedda med 7. förnybara (uusiutuva) energikällor. Geotermisk energi, ett mycket 8.renare (puhtaampi) alternativ till fossila bränslen, 9. används (käyttää) för att värma mer än 90 procent av landets byggnader och de flesta av landets simhallar. 5

Förutom 10. avkopplande (rentouttava) bad njuter islänningarna av naturligt 11. varma (lämmin) källor och geotermiska laguner, som exempelvis 12. Den berömda (kuuluisa) Blå Lagunen och naturbaden i Mývatn, vars 13. höga halt (korkea pitoisuus) av silikat och andra mineraler har en särskilt 14. välgörande (hyvää tekevä) effekt på huden. Kvaliteten på dricksvattnet på Island är också 15. speciellt god (erityisen hyvä) på grund av en mängd sötvattenfloder som strömmar ner från berg och glaciärer. Det är till och med varmt rekommenderat och 16. och helt tryggt (täysin turvallinen) att dricka detta vatten direkt från källan. I annat fall är det ändå bara ett rör bort till kranen. 3. Isländsk folksport s. 19 1) Läs texten och sammanfatta den kort på finska. Islantilaiset pyrkivät pitämään kielensä mahdollisimman puhtaana vierasperäisistä termeistä toisin kuin muut. Sen takia uudet keksinnöt saavat melkein poikkeuksetta islanninkielisen nimen, jota sitten aletaan käyttää arkikielessä. Yliopiston tutkijan mukaan uusien termien keksimisestä on tullut jonkinlainen kansanurheilu, jossa suuri yleisö ja erityisesti toimittajat ovat eteviä. Joskus otetaan jokin vanha sana käyttöön ja annetaan sille uusi merkitys. Esimerkki tällaisesta on puhelimen nimitys, joka ennen vanhalla pohjoismaisella kielellä tarkoitti lankaa. Joskus rakennetaan uusi yhdistelmä. Aina islantilaiset eivät tässä onnistu ja silloin tapahtuu niin, että islantilainen sana elää ulkomaisen sanan rinnalla, kuten sana flatbaka, mikä tarkoittaa pizzaa. s. 21 2) Fyll i! Islänningar gillar att 1. kombinera (yhdistää ) nya uppfinningar 2. med gamla ord. Tyvärr 3. lyckas de inte alltid med (he eivät onnistu ) att tränga undan nya lånord fast de 4. strävar efter (pyrkiä ) att deras språk skulle vara så fritt från 5. från (ulkomainen ) lånord 6. som möjligt (kuin mahdollista ). 7. Ett exempel på (esimerkki ) detta är ordet pizza som lever 8. sida vid sida (rinnakkain ) med den isländska versionen flatbaka. Att ge nya 9. betydelser (merkitys ) till gamla ord är vanligt. Islänningarna har blivit 10. allt (yhä) 11. skickligare på (etevämpi ) att översätta nya 12. företeelser/fenomen (ilmiö ) till isländska. 13. Delvis (osittain ) kan den här folksporten 14. handla om (olla kyseessä ) att 15. bevara (säilyttää) isländskan till kommande generationer. 6

s.22 Isländsk telefonkatalog 3) Studera telefonkataloget och försök att gissa vad människorna har till yrke. málari söngvari sjómadur bakari prentari skipstjóri prestur rakari bóndi skólastjóri kennari múrari smidur målare sångare sjöman bagare tryckare, typograf sjökapten präst frisör, barberare bonde skolrektor lärare murare smed s. 23 Sommarjobb i Reykjavik 4) Lyssna på texten om Kaisas tid på sagornas ö och svara på frågorna! (Följande text på bandet) Den här gången har jag åtminstone en chans att lära mig språket, för hela sommaren vistas jag i 101 Reykjavik, närmare bestämt på Finlands ambassad på Tungatan. Kontoret är litet, jag blev bekant med alla redan den första dagen. Vi talar finska, svenska och isländska, i telefonväxeln blir det oftast engelska. På jobbet betjänar jag kunder, söker information, översätter och renskriver texter, planerar hemsidor, inventerar möbler under presidentens vakande öga (som i så många offentliga lokaler hänger ett porträtt av Tarja Halonen på väggen). Ingen dag är den andra lik, även om jag knappast har lika bråttom som i Helsingfors, där jag frilansade som lärare förra vintern. Just nu har jag inte ens lust att tänka på mitt liv i Helsingfors, allra viktigast är att allt här går smidigt och att jag får vila lite och bada så ofta jag vill i de heta bassänger som Reykjavik har att erbjuda. (1, 2) Vädret gör också sitt för omväxlingen. Ibland går jag till jobbet i ösregn eller i en blåst som tar andan ur en, och en annan gång skiner solen. Alla varianter av det isländska sommarvädret har sin charm och jag störs lite av att resebroschyrerna ger en så ensidigt solig bild av landet. Där presenteras Reykjavik inte heller som en stor europeisk stad: var blev de vackra människorna på huvudgatan, med mobiltelefonen tryckt mot örat och solglasögon vilande på pannan. Pussar på kinden, vilda bilturer runt stadskvarteren, träff på uteserveringen genast när det blir uppehållsväder. Även de typiskt isländska dofterna fattas: dvärgbjörkarna, havet, fukten på betongväggarna. (3) Också jag bor i ett grått betonghus. Jag har ett rum i källaren och delar badrum och kök med flera trevliga människor. Vi hälsar på varandra och berättar de senaste nyheterna på isländska, det kan 7

jag också; de riktiga diskussionerna utspelar sig på engelska. Det är hela tiden trafik i huset, alla kommer och går och lagar sin egen mat. För de unga blir det pasta, medan mamman äter lunnefågel. Ibland tittar vi på TV tillsammans och mumsar på något gott: vindruvor, chips eller torrfisk. (4) Mina riktiga höjdare är dock helgerna. Då får jag sova lite längre och mera än vad det annars blir på Island. Här koncentreras livet till småtimmarna; filmerna och de bästa TV-serierna står sist på programmet, till krogen åker man först sent på natten, vissa mataffärer och bokhandlar stänger först klockan tio eller elva. Under mina lediga dagar har jag varit med mina vänner, gjort en båttur, ridit islandshäst, gått med i festtåget på nationaldagen och planterat träd i nationalparken. (5) Jag har försökt vara aktiv och har tackat ja till inbjudningar både till fester och till sommarstugor. Ibland är det dock svårt att veta om jag faktiskt borde ha tackat ja eller inte. Vad menade personen i fråga? Har jag förstått allt rätt utifrån mitt eget finska perspektiv? Men sina egna landsmän kan man också missförstå: jag trodde häromdagen att jag blev inbjuden till bio på kvällen, men fick i stället springa till banken med ett par räkningar! På vägen till banken måste jag bara skratta för mig själv. Jag kunde i alla fall njuta av det isländska sommarvädret. Det var bara åtta grader varmt men sommar är alltid sommar, så också i Reykjavik. (6) 1. Missä Kaisa työskenteli? Kuvaile työpaikkaa. Suomen suurlähetystö pieni konttori tutustui kaikkiin työntekijöihin jo ensimmäisenä päivänä puhuvat suomea, englantia ja islantia 2. Mitä työtehtäviä Kaisalla on? palvelee asiakkaita etsii tietoa kääntää ja puhtaaksikirjoittaa tekstejä suunnittelee kotisivuja inventoi huonekaluja 3. Mistä kolmesta asiasta hän kritisoi matkaesitteitä? ne antavat liian yksipuolisesti aurinkoisen kuvan Islannista Reykjavikia ei esitellä eurooppalaisena suurkaupunkina tyypilliset islantilaiset tuoksut puuttuvat 4. Miten Kaisa asuu? Kerro ainakin kaksi asiaa. harmaassa betonitalossa, huone kellarissa jakaa kylpyhuoneen ja keittiön muiden kanssa juttelevat keskenään kuulumiset islanniksi, oikeat keskustelut englanniksi koko ajan liikettä talossa nuoret syövät pastaa, vanhemmat lunni-lintua katselevat joskus tv:tä yhdessä 8

5. Miten Reykjavikin yöt eroavat suomalaisista öistä? elämä keskittyy pikkutunneille, filmit ja parhaat tv-ohjelmat ovat viimeisenä ohjelmistossa kapakkaan lähdetään vasta myöhään yöllä muutamat ruoka- ja kirjakaupat menevät kiinni vasta klo 22 tai 23 6. Mikä on aiheuttanut hankaluuksia Kaisalle? vaikea tietää ovatko hänelle esitetyt kutsut todellisia s. 24 Björk Lite mera om Björk Björk Gudmundsdóttir född 1965 på Island föräldrarna skilde sig strax efter det att hon föddes uppfostrades huvudsakligen av sin mamma men även av sin pappa Björks mamma: Björk kunde sjunga innan hon lärde sig att tala Björk började i musikskolan när hon var fem år och lärde sig att spela flöjt och piano under tio år hon växte upp på olika ställen och blev påverkad av olika musikstilar. Hemma var det Jimi Hendrix och Janis Joplin som gällde, på musikskolan klassiskt och hemma hos släktingar jazzmusik och genom NATO:s radiostation lyssnade hon också på popmusik. i skolan var hon udda och frånvarande. Hon levde mest i sin egen fantasivärld och umgicks inte så mycket med andra barn. Hon blev inte retad utan lämnades i fred. redan som elvaåring skivdebut med mammas vänner. Albumet hette Björk och släpptes 1977. Björk blev rikskändis. under tonåren var hon med i många isländska punkband Björk fick sitt första barn sommaren 1986. Pojken fick namnet Sindri. i slutet av 80-talet turnerade hon med sitt band Sugarcubes överallt i världen och var förband åt den irländska gruppen U2. hon flyttade till London med sin son och år 1993 gjorde hon solodebut med albumet Debut Efter Debut har Björk gjort många album och har också spelat huvudrollen i Lars von Triers film Dancer In The Dark mera information om Björk på otaliga webbsidor på nätet. 9

s. 25 Substantiivilauseke Predikatiivi 5) Översätt fraserna till svenska. Det kreativa Island Kreativitet är viktigt för 1. det isolerade samhället (eristynyt yhteiskunta) i norra Atlanten. Ända sedan 2. Island koloniserades (Islanti asutettiin) på 800-talet har skrift och musik spelat 3. en viktig roll (tärkeä osa) på ön, och på senare år har denna kultur nått 4. en stor publik (suuri yleisö) på den globala arenan tack vare 5. internationella popstjärnor (kansainvälinen poptähti) som Björk och Sigur Rós och deras prestationer samt 6. författaren Laxness breda läsekrets (kirjailija Laxnessin laaja lukijakunta). Scenkonsten har länge varit en stomme i 7. den isländska kulturen (islantilainen kulttuuri). 8. Det lokala intresset (Paikallinen kiinnostus) för isländska teatrar är stort, och många 9. unga isländska dansgrupper (nuori islantilainen tanssiryhmä) vinner framgång i rask takt, såväl i hemland som utomlands. 10. De isländska regissörerna (Islantilaiset ohjaajat) som nyligen har dykt upp på 11. den globala scenen (globaali näyttämö) vittnar för sin del om hur viktigt nyskapande och kreativitet är för 12. det isländska samhället (islantilainen yhteiskunta). Kreativiteten kombinerad med nytänkande och engagemang för isländsk natur och fina 13. hållbara material (kestävä materiaali) kännetecknar isländsk design. Det är ingen slump att kultur och 14. kreativ industri (luova teollisuus) sysselsätter mer än fem procent av Islands arbetskraft, 15. en större andel än (isompi osuus kuin) fiskeindustrin och jordbruket tillsammans, och utgör en större del av BNP än jordbruket. s. 26 Transitiiviset ja intransitiiviset verbit 7) Välj lämpligt verb och skriv det i rätt form. 1. bränna/brinna Det är förbjudet att bränna löv och torra kvistar i tätorter. Varje sommar brinner hundratals hektar skog i Finland. Det är lätt att bränna sig när man grillar i öppen eld. Stackars Elin, hon brände alla gamla kärleksbrev hon fått av Albin och nu ångrar hon sig. 2. döda/dö Undrar hur många tjurar har dött i tjurfäktningar. Det finns en rörelse i EU som vill förbjuda tjurfäktning. Enligt medlemmarna är det fel att döda tjuren bara för nöjes skull. I programmet naturväktarna frågade en hundägare om det är rätt att döda en huggorm som har bitit en hund som kanske kommer att dö av det. 3. släcka/slockna Stormen vrålade och plötsligt släcktes alla lampor. Sedan slog blixten ner i vår gamla björk. Vi larmade brandkåren som kom snabbt och släckte branden. Kim slocknade, det vill säga att han somnade efter att ha jobbat dygnet runt. Nu är det dags att släcka alla stearinljus innan vi går och lägger oss. 10

4. sova/somna/söva Patienten sövdes före operationen. Efter bara några minuter somnade patienten och sov gott under operationen. Peter somnade framför TV:n och sov i länstolen hela natten. 5. väcka/vakna Efter operationen väcktes/vaknade patienten ur sin sömn. Normalt vaknar patienten inom önskad tid och mår bra. Vi vaknade utan att väckarklockan behövde väcka oss. Eftersom många tittar på TV långt in på småtimmarna har de svårt att vakna på morgnarna hur man än försöker väcka dem. 6. sätta (sig)/sitta "Får man sätta sig här" frågade killen med ett leende på läpparna. Det var klart att han ville sitta och snacka med den vackra bruden. "Sätt dig" svarade hon och avlägsnade sig från platsen. Där satt han sen med sin läsk och såg uttråkad ut. s. 27 Transitiiviset ja intransitiiviset verbit 8) Svara på frågorna eller fyll i med lämpligt verb i rätt form. 1. Vad bör man göra när elden bryter ut? Man skall försöka släcka elden. 2. Vad händer när man somnar? Man sover. 3. Vad är motsatsen till somna? vakna 4. Vad är motsatsen till sova? vaka 5. Vad är motsatsen till bränna? släcka 6. Vad händer när man blåser ut ett ljus? Det släcks. 7. När man eldar bastun måste man vara försiktig så att man inte bränner sig i elden. 8. Min morfar dog innan jag föddes. 9. Efter att hon fick höra att han hade ett förhållande med en annan dog hennes känslor mot honom. 10. Han är så snäll att han inte kan döda en fluga. 11

Del 2 Jag konsument och aktiv medborgare 1. Reklam, reklam, reklam... s. 28 1) Läs texten och besvara frågorna på finska. 1. Kutsuja jaettiin postikortteina kaupungilla ja ravintoloissa. Palaute ei ollut hyvä. 2. Se pitää yhteyttä asiakkaisiinsa. Erikoistapahtumien edellä sen asiakkaat saavat tarjouksia tekstiviesteinä. 3. Amerikkalaisesta avaruuselokuvasta. Palkintona oli ainutlaatuisia lippuja elokuvan ensi-iltaan, joka oli keskiyöllä. 4. Viisi uutta pikaruokatuotetta. Kuluttajat saivat viisi kruuna alennusta. s. 30 3) Översätt luckorna Reklamförbundet har 1.undersökt (tutkia) svenska ungdomars åsikter om reklam. I undersökningen 2. jämfördes (vertailla) två grupper i åldrarna 15 25 och 50 60. Ungdomarnas åsikter var 3.särskilt (erityisen) intressanta för de är den första 4. Generationen (sukupolvi) som vuxit upp med reklam-tv, reklamradio och internet. De unga 5. satte (panna) likhetstecken mellan bra och kul reklam, reklam som berättar en kul historia. Reklam uppskattades för vad den är även om det var 6. en självklarhet (itsestäänselvyys) att de 7. inte litade (ei luottaa) på innehållet. Ungdomarna har 8. accepterat (hyväksyä) reklamen som en naturlig del av sin tillvaro, något som 9. påverkar (vaikuttaa) dem åtminstone omedvetet. Det som överraskade forskarna var att ungdomarna inte var speciellt 10. oroliga för (huolissaan) denna påverkan. s. 31 4) Lyssna på intervjun med hjälp an ordlistan. Svara på frågorna medan du lyssnar andra gången. Reklamen förr och nu 1. Vad har Marika Tandefelt undersökt? Hur lång tidsperiod täcker annonserna? Varuhuset Stockmanns annonser. Ca ett sekel, 100 år. 2. Från vilka tidningar kommer annonserna? Vilka städer nämns och varför? Tidningar i Helsingfors, Tammerfors, Åbo på finska och svenska. Varuhuset hade filialer i dessa städer. Om M.T. hade kunnat ryska hade hon kunnat ha ta med tidningar i S:t Petersburg. 3. Vad sägs om humor och gamla annonser? Stockmanns annonser är inte humoristiska, men gamla annonser verkar roliga när man läser dem nu. 4. Vad är typiskt för Stockmanns annonser? De är trovärdiga, eleganta, präktiga, gedigna, sobra. 12

5. När blir annonserna lättsammare? Då Stockmann upptäcker tonåringarna på 60-talet. 6. Vad sägs om köp och släng? Man köpte inte nya varor varje vecka. 7. Vem ansågs ha köpkraft på 30 40-talet? Män med löner och kvinnor med hushållskassa 8. Vad sägs om annonser till män och kvinnor på 30- och 40-talet? Män tilltalades på med tyska eller engelska, t.ex. tweed ansågs ha hög kvalitet. Kvinnor tilltalades på franska, till dem sålde man chiffong. 9. Vilket språk är fortfarande viktigt i annonser som riktar sig till kvinnor? Franska, då man säljer kosmetika. 2. Hela världen som marknadsplats s. 32 1) Är följande påståenden rätt eller fel enligt texten? Vad tycker du själv? 1. Rätt (de KAN ha påverkan) 2. Fel (det är bara effektiv marknadsföring som får de unga att vilja klä sig i likadana kläder.) 3. Fel (man måste få tillstånd innan man kan skicka ett reklam-sms) 4. Fel (företagen vill arbeta in sitt brand i barnens medvetande) 5. Fel (några påstår att matematiken blir konkretare då) 6. Rätt 7. Fel (de tycker att reklamen är en naturlig del av sin tillvaro) s. 36 2)Översätt frågorna till svenska och svara på dem. 1. Hur har reklamen utvecklats i medierna? I början var (bröd)texten viktigast i medierna. Reklamen fick komma med om det fanns plats. Nu är det nästan tvärtom. 2. På vilket sätt har tyngdpunkten inom reklamen förändrats? Nuförtiden marknadsförs en hel livsstil i stället för en produkt. 3. Vilken följd har reklamen globalt? Ungdomarna ser likadana ut överallt i världen och de lyssnar på likadan musik. 4. Hur förhåller man sig till SMS-reklam i Finland? Det är inte tillåtet att skicka ett reklam-sms utan lov i Finland. 5. Varför är barnen en viktig målgrupp? Vilka risker/faror har det? De kan få sina föräldrar att köpa en produkt. De förstår inte budskapet bakom reklamen och är okritiska. 6. På vilket sätt kan företagen marknadsföra sina produkter i smyg i skolan? Genom att t.ex. skänka skolorna (marknadsförings-)material som sedan används i undervisningen. 13

7. Vad är typiskt för ungdomarnas sätt att förhålla sig till reklam? De uppskattar reklam för vad den är även om de inte litar på innehållet. s. 37 Lauseadverbiaalit Sidoskeinoja 6a) Vilket adverb passar bäst i texten? I Sverige har nätverket Kvinnor utan gränser 1. äntligen (märkligt, nämligen, äntligen) gått till motattack mot reklamkampanjer. De har tryckt affischer med 2. helt (hela, helt, helst) vanliga människor på. De är 3. nämligen (därmed, nämligen, troligen) trötta på skönhetsidealen och hur olika kvinnor och män skildras i reklam och medierna, säger en av initiativtagarna. Målet är 4. alltså (alltså, därtill, faktiskt) att mana till eftertanke, väcka debatt och rikta kritik mot den rådande idealbilden av kvinnokroppen. Etiska rådet fällde 5. nyss (numera, nyss, någonsin) det Svenska Fotbollsförbundet för könsdiskriminerande reklam annonsen var 6. enligt rådet (därefter, efter rådet, enligt rådet) mansförnedrande. Förbundet hade 7. alltså (alltså, troligen, veterligen) en stor utomhuskampanj riktad till tjejer mellan 15 och 30 år. Etiska rådet ansåg 8. riktigt nog (konkret nog, konstigt nog, riktigt nog) att reklamen förmedlar en bild av män som objekt utan ett motiverat samband med den marknadsförda produkten. Kvinnorna framställs som om de 9. i verkligheten (faktiskt, verkligen, i verkligheten) saknar intresse för idrotten i sig och 10. snarare (hellre, främre, snarare) är intresserade av de män de kan se på fotbollsplanen. b) Svara på frågorna. 1. He kyllästyivät mainoksen ja median kauneusihanteeseen ja kuinka eri tavalla miehiä ja naisia kuvataan, he haluavat herättää keskustelua ja kritisoida vallitsevaa ihannekuvaa naisvartalosta. 2. Mainos välitti kuvan miehistä vain objekteina, joilla ei ollut yhteyttä markkinoitavaan tuotteeseen. 3. Benetton ett storföretag vars reklam upprör och berör s.39 1) Svara på frågorna 1. Familjens bakgrund var enkel. Luciano Benetton var bara tio år när fadern dog. 2. Giuliano Benetton stickade en gul tröja som alla Lucianos vänner tyckte om. Luciano kom på idén att börja sälja tröjor. 3. De tillverkar enkla kläder i olika färger. 4. Reklamen tar ställning till viktiga saker på ett starkt och ovanligt sätt. 5. Rasism, kamp mot aids, miljövård, fredsarbete och nej till dödsstraff. s. 40 Genetiivi Prepositiolauseke Kiertoilmaisut 14

4) Översätt de finska genitiverna med genitiv eller lämpliga fraser HUOM! Lauseessa, joka sisältää kohdan 7, on kirjassa painovirhe. 1. Familjen Benettons lilla bilverkstad (Benettonin perheen pieni autokorjaamo)sköttes av hela släkten. 2. Familjens äldsta barn/det äldsta barnet i familjen (Perheen vanhin lapsi) Luciano var bara tio år gammal när 3. pojkens kära pappa (pojan rakas isä) dog. 4. En av Benettons grannar/en granne till Benettons (Eräs Benettonien naapuri) hjälpte dem över den värsta tiden. Systern Giulianas kära hobby var 5. att sticka tröjor/ tröjstickning/stickning av tröjor (puseroiden kutominen) och hon stickade en tröja till sin bror. 6. Giulianas gula tröja (Giulianan keltainen pusero) väckte stor förtjusning bland Lucianos vänner. Normalt var 7. de stickade tröjorna på 50-talet/ 50-talets stickade tröjor (50-luvun kudotut puserot) blåa. Luciano kom på idén att han skulle kunna sälja 8. sin systers tröjor siskonsa puseroita). Från denna gula tröja började 9. produktionen/tillverkningen av ungdomskläder (nuorisovaatteiden tuotanto). 10. Benettons storföretag/storföretaget Benetton (Benettonin suuryritys) har idag 11. en omsättning på miljarder (miljardien liikevaihto). Till Benettons sortiment hör bl.a. också 12. filmproduktion/produktion av filmer (filmien tuottaminen). 13. Motiven i annonserna / annonsernas motiv (Mainosten aiheet) väckte enorm uppmärksamhet i början. 14. Det viktigaste budskapet i bilderna/bildernas viktigaste budskap (Kuvien tärkein viesti) var att det berör och upprör. 15. Hemligheten bakom succén (Suosion salaisuus) ligger till en stor del i 16. företagets personliga kommunikation (yrityksen persoonallisessa viestinnässä). s. 41 5) Så här såg annons ut år 1952. på vilket sätt är den annorlunda än dagens annonser? Språk: tilltalsformen Ni Er, gamla ordformer: icke (inte), ändock (ändå, dock) Innehåll: förr berättade annonsen om produktens egenskaper, nu marknadsför man en hel livsstil 4. Gå inte i köpfällan s. 44 2) Översätt till svenska. 1. Jag vet inte hur jag skulle lära mig att undvika butikernas köpfällor. 2. Också igår fick jag syn på en burk oliver i delikatessdisken och köpte den, fast jag bara skulle köpa ost. 3. Säljarna försöker ofta få kunderna att köpa annat än de behöver. 4. När min kompis köpte en ny dvd-spelare, prackade säljaren på honom också filmer. 5. På grund av stor konkurrens är många varor/produkter prispressade. 6. Jag brukar också falla för godis när jag masar mig fram i kön till kassan. 7. Hyllorna vid kassan lockar som bekant till impulsköp. 3) Översätt dialogen i par till svenska. Ennen harjoitusten tekemistä kannattaa katsoa lukusanat kieliopista. A. Vilken fantastisk kappa/jacka. Var köpte du den? 15

B. Nå ja, egentligen skulle jag bara köpa ett par jeans på Stockmann, men så fick jag syn på den här och måste absolut/helt enkelt få den! A. Jaha, det är alltså ett impulsköp! Vad betalade du för den? B. Det var 30 procents rabatt på kappan men den blev nog ganska dyr sist och slutligen. A. Hur så, vad menar du? B. Expediten ville också nödvändigtvis sälja mig en skarf och ett par handskar. A. Dem köpte du väl ändå inte? B. Tyvärr gjorde jag det. Men de passar faktiskt väldigt bra till kappan. A. Hur i all världen hade du råd med allt det där? B. Det hade jag ju egentligen inte. Nu ångrar jag mig över att jag slösade en stor del av lönen. A. Då följer du alltså inte med på kryssningen på veckoslutet? B. Nej du, definitivt inte/det kan du vara säker på! Nästa gång tänker jag noga efter om jag verkligen behöver allt jag köper. s.45 4) Säljare i butik och varuhus. Gör en dialog parvis på basis av de finska replikerna. Glöm inte hälsningarna och artighetsfraserna. I klädaffären Puseron osto Myyjä: Mihin tarkoitukseen? Arkikäyttöön, bilepusero? Hej, kan jag hjälpa dig? Behöver du en vardagströja eller något festligare? Asiakas: vastaa Jag skulle egentligen behöva både och, men just nu söker jag nånting till min systers konfirmationsfest. Myyjä: Minkä tyyppinen, t-paita, neule, paitapusero? Vilken typ har du tänkt dig, t-tröja, trikå, skjortblus? Asiakas: vastaa Jag vet inte riktigt. De här skjortblusarna är fina, finns de i andra färger? Myyjä: Koko, väri? Ja, de finns i flera pastellfärger, rosa, ljusblått, ljusgrönt. Vilken storlek har du? Asiakas: vastaa Det beror lite på modellen, medium eller 38-40 brukar gå bra. Får jag prova en i rosa. Myyjä: Sovituskopit tuolla, kannattaa sovittaa Provhytterna är därborta, det kan vara bra att prova båda storlekarna Asiakas: vastaa Tack, jag tar då en rosa i storlek 40 och en 38 i blått. Myyjä: Miltä näyttää, onko koko hyvä? Hur ser det ut, passar någon av blusarna? 16

Asiakas: vastaa Ja, båda är faktiskt jättesnygga, men 38 räcker. Jag tror att tar jag den rosa, kan jag få den i 38? Myyjä: Kuitti säästettävä, jos haluaisi vaihtaa. Var så god! Spara kvittot om du ändå skulle vilja byta! Asiakas: Tack, hej Myyjä: Hej då, välkommen åter! s. 45 5) Herkkuosastolla På delikatessavdelningen Myyjä : Jag vad får det lov att vara? Asiakas: Onko teillä italialaista parmesaanijuustoa? Hej, har ni italiensk parmesanost? Myyjä: vastaa Tyvärr har den tagit slut men vi har många andra fina ostar. Vad ska du använda osten till? Asiakas: No mikä suomalainen kävisi sellaiseen pastareseptiin, jossa piti olla parmesaania? Det var ju synd. Kan du rekommendera någon finsk ost om passar till ett pastarecept med parmesan i? Myyjä: vastaa Du kan till exempel prova den här, det är en stark och mogen emmentaler, går bra att riva på pastarätter. Asiakas: Selvä, kokeillaan sitä, laitetaan noin 300 gr. Bra, då tar jag ungefär 300 gr av den. Myyjä: vastaa Får det vara lite över, den här biten väger 307 gr? Asiakas: Olisin vielä tarvinnut mustia oliiveja, kivettömiä. Teillä on ollut niitä irtomyynnissä. Visst. Och så behöver jag svarta oliver, utan kärnor/urkärnade. Ni har haft dem i lösvikt. Myyjä: vastaa Det här precis samma sort, vi har packat färdigt ca 100 gr i de små burkarna och 200 gr i de stora. Asiakas: No hyvä, sellainen pieni rasiallinen riittää Det är fint, det räcker med en liten. Myyjä: vastaa Var så god, var det något annat/var det bra så? 17

Asiakas: Ei kiitos muuta Nej tack det är bra. Myyjä: vastaa Okej, tack och hej då! s. 46 6) Kioskilla I kiosken Myyjä: Hei! Tulitko hakemaan iltalukemista? Hej! Behöver du kvällslektyr? Vill du ha nånting att läsa för kvällen? Asiakas: vastaa Hej! Ja, jag tänkte kolla in vad du har! Myyjä: Tänään tuli uusi Amelia vai olitko ajatellut jotain tiettyä? Nå till exempel Amelia kom i dag eller har du något speciellt i tankarna? Asiakas: vastaa Vad bra! Omslaget ser jätteintressant ut! Och så en Kalla Anka åt min lillebror. Myyjä: Tuliko vielä muuta, vähän namuja, vaikka suklaalevy? Var så god, var det något annat, litet godis, en chokladkaka kanske? Asiakas: vastaa Inget godis tack, men läsk tänkte jag köpa. En flaska kokis. Myyjä: Otatko puolen litran vai litran pullon? Kokis on tarjouksessa litran pullossa. En halv liter eller en hel? Det är specialerbjudande på enlitersflaskor. Asiakas: vastaa Då tar jag en liter. Det går nog åt. Myyjä: Entä muuta? Var det bra så? Asiakas: vastaa Tack det är bra. Myyjä: Tämä tekee 9.50. Och det här gör 9.50. Asiakas: vastaa Jag har här jämna pengar, var så god. Myyjä: Kiitos, hauskaa iltaa! Tack, trevlig kväll! 18

s. 48 8) Fyll i med rätt verb i imperativ. Dra ditt strå till stacken 1. Skaffa (dig) (hanki) storförpackningar, 2. undvik (vältä) förpackningar i dubbla material 3. köp (osta) grönsaker, ost och frukt i lösvikt. 4. Ta med dig (ota mukaan) egen kasse till affären eller 5. välj (valitse) papperskasse. 6. lämna (jätä) allt annat glas än returglas till återvinning. 7. Lägg (pane) det organiska avfallet utom kött och fisk i kompost eller 8. gräv (kaiva) dem ner direkt i grönsakslandet om möjligt. 9. samla (kerää) allt papper till papperinsamlingen. 10. Skänk (bort) (lahjoita) dina gamla kläder och andra onödiga prylar eller 11. sälj (myy) dem på en loppmarknad! s.50 10a) Översätt det som saknas. 1. stugan 2. en lag 3. ställning 4. varje dag 5. tre anmälningar 6. personer 7. sin resa 8. varannan 9. ersättning 10. researrangören 11. Ifjol 12. siffran 10b) Välj rätt form av substantivet. Hur gör jag då om jag är missnöjd? Det är viktigt att börja redan vid 1. resmålet, säger Ea Lundvall som är ansvarig för 2. reseavdelningen vid ARN. Det står faktiskt i 3. lagen att man ska säga till så fort som möjligt, så att 4. arrangören får en chans att ställa allt till rätta redan under 5. resan. Om man bara struntar i att ventilera sitt missnöje är 6. chanserna små att få 7. rätt i efterhand. 19

s. 51 11) Översätt de finska orden till svenska. Vilka är då de vanligaste klagomålen? 1. störande 2. som vi ofta får höra 3. betyder/innebär 4. sina 5. några/vissa 6. andra 7. dessutom 8. uppfattar/förstår 9. bokade 10. har rätt 11. erbjuds 12. bokats 13. försenat 14. för 15. förloras s. 52 12) Komplettera texten. Drömbilen är nästa bil 1. putsade 2. den perfekta/fullständiga 3. bäst/det bästa 4. dessutom 5. att jämföra 6. utrustning 7. sällan 8. ta ställning 9. bytesbil 10. gäller inte 11. i förväg 12. överklaga 13. ta reda på 14. att provköra 15. beter sig 16. bränsle 17. det fiffigaste/smartaste 20