2015-12-08 Dnr RDF 945-2015/16

2015-12-08 Dnr RDF 945-2015/16 Riksdagen beslutade i december 2010 om en ny fastighetsmäklarlag. Den nya fastighetsmäklarlagen har varit i kraft i drygt fyra år. Bland annat medierna har uppmärksammat vissa problem vid fastighetsaffärer som förmedlas av fastighetsmäklare, t.ex. förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivningar. Frågor om fastighetsmäklarens roll har också tagits upp i motioner som väckts i riksdagen. I utskottens beredning av ärenden ingår enligt regeringsformen att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. Den 4 juni 2015 beslutade civilutskottet att göra en uppföljning av den nya fastighetsmäklarlagen. I denna förstudie lämnas en översiktlig beskrivning av fastighetsmäklarlagen och dess bakgrund. Vidare redogörs för hur uppföljningen av lagen kan läggas upp. I civilutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp ingår följande ledamöter: Jessika Roswall (M), Mikael Eskilandersson (SD) och Johanna Haraldsson (S). Underlagen till denna förstudie har tagits fram av sekretariatschef Christer Åström och utvärderaren Joakim Skotheim vid utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat i samarbete med kanslichef Monica Hall och föredraganden Susanne Sjöblom vid civilutskottets kansli.

Förord 1 Sammanfattning 3 1 Inledning 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Förstudiens syfte och genomförande 6 2 Riksdagens beslut om fastighetsmäklarlagen 6 2.1 Tidigare lagstiftning och utredningar 6 2.2 Regeringens proposition om en ny fastighetsmäklarlag 8 2.3 Civilutskottets behandling 9 2.4 Pågående utredningsarbete 10 3 Aktörer 10 3.1 Riksdagen och regeringen 10 3.2 Statliga myndigheter 10 3.3 Kommunernas konsumentvägledningar 15 3.4 Fastighetsmäklare och branschorganisationer inom området 15 4 Uppmärksammade problem 18 5 Förslag till huvudstudie 22 5.1 Bakgrund 22 5.2 Förslag till syfte, genomförande och användning 22 5.3 Förslag till inriktning, metod och avgränsning 23 5.4 Förslag till preliminär tidsplan 24 Referenser 26 Bilaga 1 Fastighetsmäklarlagen (2011:666) 28 Bilaga 2 Riksrevisionens enkät 37

I december 2010 beslutade riksdagen om en ny fastighetsmäklarlag. Lagen syftar till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar och att ge fastighetsmäklare goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Civilutskottet beslutade i juni 2015 att göra en uppföljning av fastighetsmäklarlagen. I denna förstudie redogörs översiktligt för riksdagens beslut om lagen och tidigare lagstiftning och genomförda utredningar. Vidare görs en genomgång av aktörerna inom området samt vilka problem som har uppmärksammats i olika sammanhang. Bland annat uppmärksammas att det förekommer vissa problem vid fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar, t.ex. förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivningar. Även frågor om fastighetsmäklarens roll uppmärksammas. Slutligen redogörs för hur civilutskottets uppföljning av fastighetsmäklarlagen kan läggas upp i form av en huvudstudie. Förslag till syfte: Att ge utskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden som rör fastighetsmäklarlagen. Förslag till uppföljningens inriktning: Att beskriva och analysera hur olika aktörer ser på fastighetsmäklarlagen utifrån det syfte som har angetts. Erfarenheter sammanställs och exempel på konsekvenser och effekter när det gäller olika frågor beskrivs och analyseras. Dessa frågor handlar om säljares och köpares skydd i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar, förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivning, fastighetsmäklarens information till säljaren och köparen om bl.a. hans eller hennes rättigheter och skyldigheter, säljarens och köparens insyn i budgivningen och de övriga uppgifter som fastighetsmäklaren utför, fastighetsmäklarens förutsättningar att bedriva sin verksamhet, t.ex. mäklarens roll som opartisk mellanman, samt registrering, tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare samt införandet av en ny påföljd erinran och utvecklingen av god fastighetsmäklarsed. Förslag till avgränsning: Näringsidkares köp och försäljning av fastigheter ingår inte i uppföljningen. Förslag till genomförande: Underlagen till utskottets uppföljning tas fram av utvärderings- och forskningssekretariatet vid utskottsavdelningen i nära samarbete med utskottets kansli. Förslag till metod: Uppföljningen görs genom intervjuer och genom att ta in olika former av underlag samt eventuellt genom en enkätundersökning till köpare och säljare, fastighetsmäklare och konsumentvägledare. Förslag till tidsplan: Uppföljningens huvudstudie inleds i januari 2016 och slutförs hösten 2016.

Köp och försäljningar av bostäder är ofta de största affärer en privatperson gör. Konsekvenserna för enskilda personers ekonomi och livssituation kan bli stora. Många väljer därför att anlita en fastighetsmäklare för att få hjälp med affären. Den 1 juli 2011 trädde en ny fastighetsmäklarlag i kraft. 1 Lagen syftar till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar och att ge fastighetsmäklare goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Huvudsyftet med fastighetsmäklarlagstiftningen är enligt propositionen att enskilda personer både säljare och köpare ska få ett tillfredsställande skydd och känna trygghet när en mäklare förmedlar affären. I propositionen anges att många konsumenter, särskilt köpare, ändå upplever problem när affären har förmedlats av en mäklare. Enligt en enkät som Riksrevisionen låtit göra är många konsumenter av uppfattningen att mäklaren inte skött affären korrekt; bl.a. ifrågasätts om budgivningen gått rätt till. En stor del av kritiken handlar om att mäklaren inte informerat säljaren eller köparen om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter, eller rent av har lämnat felaktig information. Enligt regeringens mening bör den grundläggande utgångspunkten vara att eftersträva ett bättre konsumentskydd i fastighetsmäklarsammanhang. Säljare och köpare bör ha god insyn i budgivningen och de övriga uppgifter som mäklaren utför. Det bör så tydligt som möjligt framgå vilket handlande som är tillåtet respektive förbjudet för mäklaren. Det bör säkerställas att konsumenter har tillgång till den information från fastighetsmäklare som de behöver. Dessutom bör det införas regler om vilken tid konsumenten har på sig att framställa anspråk mot mäklaren. Även för näringsidkare som investerar i en fastighet för att kunna bedriva näringsverksamheten kan betydande värden stå på spel. Näringsidkare vars verksamhet inte i första hand omfattar fastighetshandel kan många gånger ha samma behov av professionell hjälp vid en fastighetsöverlåtelse som privatpersoner. En annan utgångspunkt bör därför vara att lagstiftningen ger också näringsidkare ett grundskydd. 2 Den nya fastighetsmäklarlagen gäller, liksom den tidigare lagen, för förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Som en övergripande handlingsnorm gäller att fastighetsmäklaren ska utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren ska ta till vara både säljarens och köparens intresse. 1 Fastighetsmäklarlagen (2011:666). Prop. 2010/11:15, bet. 2010/11:CU12. 2 Prop. 2010/11:15 s. 17.

I lagen tydliggörs fastighetsmäklarens skyldighet att beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen vid överlåtelsen. Ekonomiska intressen tar sikte på frågor om t.ex. pris och betalningsvillkor. Uppdragsgivarens ekonomiska intressen bör beaktas inom ramen för vad som är god fastighetsmäklarsed. Skyldigheten bör t.ex. innebära att mäklaren ska ge råd om huruvida lämnade anbud bör godtas eller om fastigheten i stället bör visas på nytt. 3 I lagen finns ett dokumentationskrav som innebär att fastighetsmäklaren ska föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas och ange bl.a. anbudsgivarens namn, det belopp som bjudits och tidpunkt för när anbudet lämnades. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen när uppdraget slutförts. I lagen preciseras vidare fastighetsmäklarens allmänna rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Mäklaren är skyldig att i flera avseenden lämna skriftlig information t.ex. om en köpares ansvar för att undersöka fastigheten. Särskilda informationskrav gäller för bostadsrätter. Liksom tidigare gäller att fastighetsmäklarens ersättning, om inget annat har avtalats, beräknas efter viss procent på köpeskillingen (provision). Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående. Genom lagen har mäklaren fått något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling, dvs. sidoverksamhet, utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. En fastighetsmäklare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sina skyldigheter i samband med uppdraget ska ersätta den skada som till följd av detta drabbar köparen eller säljaren. En köpare eller säljare som vill åberopa att mäklaren i ett uppdrag orsakat honom eller henne skada ska underrätta fastighetsmäklaren om detta. De allmänna reglerna om preskription i preskriptionslagen ska tilllämpas på fordringar enligt fastighetsmäklarlagen. Fastighetsmäklarinspektionen utövar tillsyn över de fastighetsmäklare som är registrerade. Om en fastighetsmäklare inte uppfyller lagens krav på registrering eller handlar i strid mot lagen ska Fastighetsmäklarinspektionen utfärda en varning eller återkalla registreringen. I den nya lagen har det också införts en ny påföljd, erinran. 3 Prop. s. 24.

Enligt regeringsformen följer varje utskott upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. 4 Civilutskottet har konstaterat att den nya fastighetsmäklarlagen har varit i kraft i drygt fyra år. Bland annat medierna har uppmärksammat vissa problem vid fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar, t.ex. förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivningar. Frågor om fastighetsmäklarens roll har också tagits upp i motioner som väckts i riksdagen. Utskottet har mot den bakgrunden beslutat att göra en uppföljning av om den nya fastighetsmäklarlagen har fått avsedd effekt. 5 Syftet med denna förstudie har varit att dels översiktligt beskriva fastighetsmäklarlagen och dess förarbeten, dels ta fram ett underlag för ett ställningstagande till inriktningen på uppföljningen. I denna förstudie har det i huvudsak gjorts en genomgång av olika dokument och information på olika aktörers webbplatser (se avsnittet Referenser). Riksdagen beslutade 1984 om den första lagen om regler för fastighetsmäklare. 6 Lagen trädde i kraft den 1 juli 1984. 7 Dessförinnan ställdes i lagstiftningen inga särskilda krav på den som ville ägna sig åt fastighetsmäklarverksamhet. Från och med 1984 måste den som ville arbeta som fastighetsmäklare vara registrerad hos länsstyrelsen, som fick ansvaret för tillsynen över registrerade mäklare. 8 År 1995 beslutade riksdagen om en ny fastighetsmäklarlag. 9 Den 1 oktober 1995 ersattes 1984 års lag av 1995 års lag. 10 Samtidigt inrättades Fastighetsmäklarnämnden med uppgiften att ansvara för registreringen av och tillsynen över fastighetsmäklare. 11 Kort tid efter att 1995 års fastighetsmäklarlag hade trätt i kraft beslutade riksdagens lagutskott att utvärdera effekterna av den nya lagen för att bedöma om syftet 4 4 kap. 8 regeringsformen. 5 Civilutskottet, protokoll utskottssammanträde 2014/15:30. 6 Prop. 1983/84:16, bet. 1983/84:LU10. 7 Lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. 8 Fastighetsmäklarinspektionen (2015b). 9 Prop. 1994/95:14, bet. 1994/95:LU15. 10 Fastighetsmäklarlagen (1995:400). 11 Fastighetsmäklarinspektionen (2015b).

med den hade uppnåtts. Utskottet gav i uppdrag åt en arbetsgrupp att genomföra utvärderingsprojektet. Arbetsgruppen, som bestod av sammanlagt sju ledamöter från samtliga partier som var representerade inom utskottet, inledde sitt arbete under hösten 1996. Resultatet av utvärderingen presenterades våren 1998 i betänkandet Utvärdering av fastighetsmäklarlagen, m.m. 12 Med anledning av vad som framkom i utvärderingen förordade utskottet ett tillkännagivande till regeringen som innebar bl.a. att den organisatoriska ordning som valts för tillsynsfunktionen borde ses över. Utskottet förordade vidare ett tillkännagivande om en ändring i fastighetsmäklarlagen av innebörden att den som förmedlar en företagsöverlåtelse där en fastighet ingår i rörelsen själv utan att vara registrerad fastighetsmäklare ska kunna hantera förmedlingsuppdraget utan att säljaren nödgas vända sig även till en fastighetsmäklare. Med anledning av riksdagens tillkännagivande tillkallade den dåvarande regeringen 1998 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av Fastighetsmäklarnämndens tillsyn över fastighetsmäklare. 13 Uppdraget redovisades 1999 i ett utredningsbetänkande. 14 Utredaren påtalade vissa brister i fastighetsmäklarlagen och föreslog att lagen skulle ses över. I december 2005 tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare med uppdrag att se över fastighetsmäklarlagen. Utgångspunkterna för utredarens uppdrag var att lagstiftningen ska ge konsumenter ett gott skydd anpassat till nuvarande förhållanden vid affärer som avser det egna boendet och att fastighetsmäklare ska ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. 15 Fastighetsmäklarnämnden väckte i skrivelser frågan om omfattningen av nämndens tillsyn och om byte av namn på myndigheten. 16 Även Mäklarsamfundet framförde under ärendets beredning i särskilda skrivelser synpunkter på lagens utformning. 17 Riksrevisionen överlämnade i maj 2007 en rapport till regeringen om tillsynen över fastighetsmäklare och enskildas möjligheter till tvistelösning. 18 Riksrevisionens övergripande slutsats var att syftet med fastighetsmäklarlagen inte fullt ut hade nåtts. Rapporten innehöll rekommendationer om ändringar i fastighetsmäk- 12 Bet. 1997/98:LU15. 13 Dir. 1998:96. 14 SOU 1999:35. 15 Dir. 2005:140. 16 Ju2007/9293/L2 och Ju2010/4858/L2. 17 Ju2010/536/L2 och Ju2010/7579/L2. 18 Riksrevisionen (2007).

larlagen. Rapporten överlämnades i juni 2007 i de delar som avsåg fastighetsmäklarlagen till Fastighetsmäklarutredningen. Fastighetsmäklarutredningen lämnade i januari 2008 ett betänkande med förslag till en ny fastighetsmäklarlag. 19 Fastighetsmäklarnämnden redovisade bl.a. en handlingsplan för hur man avsåg att ta hand om rekommendationerna från Riksrevisionen, vilken redovisades till regeringen i juni 2007. Vidare undertecknades ett samarbetsavtal med Konsumentverket i augusti 2007 (se vidare avsnitt 2.4). 20 År 2010 genomförde Statskontoret på regeringens uppdrag en myndighetsanalys av Fastighetsmäklarnämnden, vilken överlämnades till regeringen i augusti 2010. 21 I rapporten konstaterades att fastighetsmäklarlagen hade vissa begränsningar för nämndens tillsyn. Den ena var att det då saknades krav på mäklare att dokumentera vad som händer i uppdraget, den andra var att nämndens tillsyn enbart avser den enskilda mäklarens handlande. Statskontoret ansåg att tillsynen behövde bli mer proaktiv och utgå från riskanalyser. I oktober 2010 föreslog den dåvarande regeringen i en proposition att en ny fastighetsmäklarlag skulle ersätta lagen från 1995. 22 Den nya fastighetsmäklarlagen skulle, liksom 1995 års fastighetsmäklarlag, gälla för förmedling som riktas till eller utförs åt både konsumenter och näringsidkare. Förslaget syftade till att ge enskilda trygghet i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar. Samtidigt skulle mäklare ges goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Regeringen föreslog tydligare regler för mäklarens roll som opartisk mellanman. En nyhet i förhållande till 1995 års lag var att mäklaren fick något ökade möjligheter att ägna sig åt annan verksamhet än fastighetsförmedling, dvs. sidoverksamhet, utan att det ska anses rubba förtroendet för mäklaren. Det klargörs att mäklaren inom ramen för god fastighetsmäklarsed särskilt ska beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Mäklaren får inte i anslutning till förmedlingsuppdraget köpa en fastighet som mäklaren har eller har haft i uppdrag att förmedla och inte heller förmedla en fastighet till eller från någon närstående, t.ex. sitt syskon. 19 SOU 2008:6. 20 Fastighetsmäklarinspektionen (2015b). 21 Statskontoret (2010). 22 Prop. 2010/11:15.

Mäklaren ska vara skyldig att föra anteckningar över förmedlingsuppdraget och upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på fastigheten. Dokumentationen ska överlämnas till säljaren och köparen. Vidare föreslogs det regler som förbättrar informationen till säljare och köpare. Mäklaren blir skyldig att i fler avseenden lämna information skriftligen, t.ex. om en köpares ansvar för att undersöka fastigheten. Den beskrivning av fastigheten som mäklaren ska ge en konsument (objektsbeskrivningen) ska innehålla ytterligare uppgifter, t.ex. om gemensamhetsanläggningar och driftskostnader. Särskilda regler för bostadsrätter föreslogs, bl.a. om vilken information objektsbeskrivningen ska innehålla. Dessutom föreslogs att det i den nya lagen skulle anges inom vilken tid en köpare eller säljare som vill kräva skadestånd av mäklaren ska underrätta henne eller honom. Även den bortre tidsgränsen när fordringar mot mäklaren inte längre får göras gällande skulle tydliggöras genom den nya lagen. Det föreslogs även att påföljderna återkallelse av registrering och varning skulle kompletteras med en ny påföljd, erinran. Utskottet tillstyrkte i sitt betänkande regeringens lagförslag och avstyrkte en motion. 23 I motionen 24 ifrågasattes att fastighetsmäklaren i förhållande till både säljare och köpare ska inta en ställning av opartisk mellanman och gjordes gällande att ett tydligare och mer renodlat partsförhållande skulle gynna konsumentintresset men även stärka mäklarnas yrkesetiska anseende. Utskottet konstaterade i sitt ställningstagande att det i olika sammanhang har ifrågasatts om mäklarens ställning som opartisk mellanman ger förutsättningar för att både säljarens och köparens intressen beaktas på bästa sätt. Frågan ifall bestämmelserna om mäklarens förhållande till säljare och köpare behöver ändras behandlades av Fastighetsmäklarutredningen. Utredningen såg inte skäl att frångå ordningen att en mäklare i huvudsak ska ta till vara båda parternas intressen. För att uppnå en större tydlighet när det gäller den praktiska innebörden av kraven bord dock mäklarens skyldigheter i olika avseenden anges tydligare. Utskottet konstaterade att regeringens förslag innebar att fastighetsmäklarens verksamhet och ställning som opartisk mellanman har värnats. Utskottet intog samma ståndpunkt som regeringen. Mot den 23 Bet. 2010/11:CU12. 24 Mot. 2010/11:C3.

bakgrunden fanns det inte skäl att närmare överväga frågeställningen om man ska överge den grundläggande tanken i fastighetsmäklarlagen om att mäklaren så långt som möjligt ska vara en opartisk mellanman som förmedlar kontakt mellan parterna. I oktober 2015 beslutade regeringen att en särskild utredare ska se över konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Syftet med översynen är att identifiera områden där konsumentskyddet behöver stärkas. Utredaren ska bl.a. ta ställning till om reglerna om fastighetsmäklarens informationsgivning vid förmedling av en bostadsrätt bör ändras. Uppdraget ska redovisas senast den 14 april 2017 till Justitiedepartementet. 25 Fastighetsmäklarfrågor bereds inom riksdagen av civilutskottet. Inom Regeringskansliet ansvarar Justitiedepartementet för fastighetsmäklarlagen och för att ta fram regeringens regleringsbrev för Fastighetsmäklarinspektionen. Fastighetsmäklarinspektionen Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) är den statliga myndighet som hanterar frågor om registrering, tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare. FMI uppger att man dagligen svarar på frågor från konsumenter, mäklare, blivande mäklare, konsumentvägledare, journalister och andra intressenter. Inspek- FMI hanterar årligen ca 800 ansökningsärenden, ca 300 avregistreringsärenden, mellan 400 och 500 tillsynsärenden och ca 1 000 ärenden som rör formella krav. FMI:s bedömningar i tillsynsärenden ligger till grund för utvecklingen av god fastighetsmäklarsed. 26 Den som vill bli registrerad som fastighetsmäklare ska ansöka om det skriftligen hos FMI. Om en fastighetsmäklare upphör med sin verksamhet, försätts i konkurs eller får näringsförbud ska mäklaren anmäla det till FMI. FMI ska med hjälp av 25 Dir. 2015:97. 26 Webbplatsen fmi.se.

automatiserad behandling föra ett register över registrerade fastighetsmäklare (fastighetsmäklarregistret). 27 FMI har ansvar för att pröva ansökningar om registrering som fastighetsmäklare samt att föra register över registrerade fastighetsmäklare utöva tillsyn över registrerade fastighetsmäklare avgöra frågor om disciplinära åtgärder mot registrerade fastighetsmäklare informera om frågor som rör registrering av och tillsyn över enskilda fastighetsmäklare informera konsumenter om innehållet i fastighetsmäklartjänsten informera såväl fastighetsmäklare som konsumenter om god fastighetsmäklarsed främja utvecklingen av god fastighetsmäklarsed vara representerad i samordningsorganet för tillsyn rörande åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 28 Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan, Disciplinnämnden, som har till uppgift att pröva frågor om återkallelser av fastighetsmäklares registrering eller andra åtgärder enligt 29 fastighetsmäklarlagen (2011:666) när grunden för åtgärden är att fastighetsmäklaren 1. inte längre uppfyller kravet på att vara redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare eller 2. handlar i strid mot sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Disciplinnämnden består av myndighetens chef, som är ordförande, en vice ordförande och högst sex andra ledamöter och det antal ersättare för dessa som regeringen bestämmer. 29 Fastighetsmäklarnämnden är det tidigare namnet på FMI (fram till 2012). Som framgår av avsnitt 2.1 genomförde Statskontoret 2010 en myndighetsanalys av Fastighetsmäklarnämnden. Myndighetsanalysen visade att tillsynen kan förbättras genom ett mer proaktivt arbetssätt, att informationen till konsumenterna behöver förstärkas och att mål- och resultatuppföljningen behöver utvecklas. I upp- 27 Fastighetsmäklarförordningen (2011:668). 28 Förordningen (2009:606) med instruktion för Fastighetsmäklarinspektionen. 29 Förordningen (2009:606) med instruktion för Fastighetsmäklarinspektionen.

draget ingick även att bedöma om Fastighetsmäklarnämndens verksamhet helt eller delvis kunde överföras till en annan myndighet eller organisation. Statskontoret redovisade fyra alternativ till den dåvarande organisationen. 30 FMI finansieras genom anslaget 2:4 Fastighetsmäklarinspektionen (utg.omr. 18). Anslaget uppgår 2015 till 16 725 000 kronor, och för 2016 föreslår regeringen ett anslag på 17 952 000 kronor. 31 Anslaget får användas för inspektionens förvaltningsutgifter. Enligt fastighetsmäklarlagen har inspektionen rätt att ta ut avgifter från fastighetsmäklare i form av ansökningsavgifter och årsavgifter. Antalet ansökningar om registrering av fastighetsmäklare minskade under 2013 jämfört med 2012, medan det ökade igen under 2014. Avgiftsintäkterna minskade under 2013 till 17 099 000 kronor, jämfört med 17 242 000 kronor året innan, och ökade till 17 323 000 kronor under 2014. Avgiftsintäkterna förväntas stiga under 2015 och därefter öka något ytterligare 2016. 32 Regeringen framförde i sin resultatredovisning till riksdagen hösten 2014 att FMI:s verksamhet är betydelsefull när det gäller att säkerställa ett gott konsumentskydd vid anlitande av fastighetsmäklare. Regeringen konstaterade att antalet inkomna respektive avslutade registreringsärenden minskade något jämfört med 2012. Regeringen framförde att FMI har fortsatt att prioritera ett aktivt tillsynsarbete. Bland annat har en särskild granskning gjorts av besiktningsklausuler i överlåtelsehandlingar. Antalet inkomna anmälningar om eventuella lagöverträdelser från fastighetsmäklares sida har under de senaste två åren minskat något, men därefter ökade de igen under första halvåret 2014. Den genomsnittliga handläggningstiden för tillsynsärenden har minskat, vilket enligt regeringen är positivt för konsumentskyddet och för berörda fastighetsmäklare. Andelen mäklare som under 2013 fick en disciplinär påföljd uppgick till 1 procent av det totala antalet registrerade mäklare, vilket innebär en liten minskning jämfört med föregående år. Brister i journaler och bristande kundkännedom enligt penningtvättslagstiftningen var de vanligaste skälen till disciplinpåföljd. Regeringen konstaterade vidare att FMI har fortsatt att prioritera kommunikationsinsatser för att öka kännedomen hos konsumenter och fastighetsmäklare om myndighetens verksamhet och om innebörden av god fastighetsmäklarsed. 30 Statskontoret (2010). 31 Regeringens förslag för 2016 är att anslaget planenligt återgår till ordinarie anslagsnivå efter att under 2015 ha finansierat en engångsvis ökning av ett annat anslag inom utgiftsområdet med 1 miljon kronor. 32 Prop. 2014/15:1 och 2015/16:1 utg.omr. 18.

Webbplatsen hade ca 450 000 besök 2013. Under 2013 gjordes 23 procent av samtliga ansökningar om att registreras som fastighetsmäklare via webben. 33 I budgetpropositionen för 2016 redovisar regeringen att FMI spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa ett gott konsumentskydd vid anlitande av fastighetsmäklare. Regeringen uppger att antalet ansökningar om att registreras som fastighetsmäklare har varit fler än någonsin. 34 Konsumentverket Konsumentverket är förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har ansvar för att de konsumentskyddande regler som ligger inom myndighetens tillsynsansvar följs att konsumenter har tillgång till information och vägledning om konsumenters rättigheter och skyldigheter samt annan information som ger dem möjlighet att göra väl avvägda val om ingen annan myndighet har den uppgiften att stärka konsumenternas ställning på marknaden genom kontakter med privata aktörer och i det arbetet genomföra branschöverenskommelser och insatser på standardiseringsområdet. 35 Upplysningstjänsten Hallå konsument är ett samverkansprojekt som ska ge personlig vägledning i konsumentfrågor. Konsumentverket samordnar arbetet där tolv myndigheter är utpekade som informationsansvariga utöver Konsumentverket bl.a. Fastighetsmäklarinspektionen. De tolv myndigheterna bidrar i upplysningstjänsten med kunskap inom sina specialområden. Arbetet bedrivs också i nära samverkan med konsumentbyråerna och den kommunala konsumentvägledningen. 36 Konsumentverket ingick 2007 ett samarbetsavtal med dåvarande Fastighetsmäklarnämnden. Av avtalet framgår att Konsumentverket och FMI är de två myndigheter som bedriver tillsyn inom fastighetsmäklarområdet. Respektive myndighet ansvarar var för sig för tillsynen med utgångspunkt i de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen har lagt fast. Konsumentverket har tillsyn över näringsidkares marknadsföring och avtalsvillkor enligt bl.a. marknadsföringslagen 33 Prop. 2014/15:1 utg.omr. 18. 34 Prop. 2015/16:1 utg.omr. 18. 35 Förordningen (2009:607) med instruktion för Konsumentverket. 36 Webbplatsen www.konsumentverket.se, avläst 2015-11-12.

(1995:450), avtalsvillkorslagen (1994:1512) och prisinformationslagen (2004:347). Verkets tillsyn är enligt avtalet i första hand inriktad på mäklarföretagens marknadsföring och ageranden på marknaden. 37 Allmänna reklamationsnämnden Allmänna reklamationsnämnden (ARN) prövar tvister mellan konsumenter och företag och rekommenderar en lösning. Vid prövningen ska ARN vara helt opartisk och ger inte råd till någon av parterna om vilken bevisning som behövs. 38 ARN ska pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare som rör en vara, tjänst eller annan nyttighet som näringsidkaren har tillhandahållit konsumenten och rekommendera en lösning av tvisten pröva tvister om skadestånd mellan fysiska personer och juridiska personer eller enskilda näringsidkare om den fysiska personens anspråk på skadestånd helt eller delvis kan komma att omfattas av motpartens ansvarsförsäkring och skadan inte uppkommit i samband med den fysiska personens näringsverksamhet och rekommendera en lösning av tvisten yttra sig i konsumenttvister på begäran av domstol informera konsumenter och näringsidkare om myndighetens praxis stödja den kommunala konsumentverksamhetens hantering av konsumenttvister genom bl.a. utbildning och information. Myndigheten prövar inte konsumenttvister som rör köp av fast egendom, bostadsrätter eller tomträtter. ARN prövar dock tvister som rör skadestånd enligt 25 fastighetsmäklarlagen (2011:666) eller ersättning för fastighetsmäklares uppdrag. 39 Riksdagen beslutade i november 2015 om en ny lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Syftet är att göra alternativa tvistlösningsorgan av hög kvalitet tillgängliga i hela EU. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016. Med anledning av detta kommer regeringen att besluta om en ny förordning med instruktion för ARN. Instruktionen kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2016. 40 37 Konsumentverket och Fastighetsmäklarnämnden (2007). 38 Webbplatsen www.arn.se, avläst 2015-11-12. 39 Förordningen (2007:1041) med instruktion för Allmänna reklamationsnämnden. 40 Webbplatsen www.arn.se, avläst 2015-11-12.

Konsumentvägledning är en frivillig service för kommunerna. Konsumentvägledningen har till uppgift att svara på frågor och ge råd till enskilda konsumenter. ARN och Konsumentverket ger inte sådana råd. Konsumentverket erbjuder utbildning till dem som arbetar med konsumentvägledning. I ARN:s uppdrag ingår också att stödja de kommunala konsumentvägledarna. 41 Konsumentvägledarnas förening är en yrkesförening för alla som arbetar kommunalt med konsumentfrågor. Enligt uppgift från föreningen får konsumentvägledarna ofta frågor om problem som uppkommer vid fastighetsköp och kring fastighetsmäklarnas roll. 42 Registrerade fastighetsmäklare Varje fastighetsmäklare ska vara registrerad hos FMI. Skyldigheten att vara registrerad gäller inte advokater. Yrkestiteln fastighetsmäklare är inte skyddad i lag. Det kan därför förekomma att fastighetsmäklare anger sig som registrerade och/eller auktoriserade 43 mäklare. Det är endast registrerade mäklare som enligt fastighetsmäklarlagen får åta sig förmedlingsuppdrag. FMI för ingen statistik över mäklarföretag. Däremot har FMI statistik över bl.a. antalet registrerade fastighetsmäklare (se tabell nedan). I Sverige är registreringen som fastighetsmäklare personlig, vilket innebär att det enbart är fysiska personer som kan bli registrerade som fastighetsmäklare. Det finns för närvarande ca 6 800 registrerade fastighetsmäklare. 44 41 Webbplatserna www.arn.se och www.konsumentverket.se, avlästa 2015-11-12. 42 Konsumentvägledarnas förening, telefonsamtal 2015-12-02. 43 Den äldre titeln auktoriserad fastighetsmäklare meddelades åren 1947 1984 av Stockholms Handelskammare med stöd av en förordning. 44 Webbplatsen www.fmi.se, avläst 2015-11-13.

Tabell 1 Antal registrerade fastighetsmäklare den 31 oktober 2015. Fördelning per län och kön Län Män Kvinnor Totalt Stockholm 1 277 1 030 2 307 Uppsala 174 138 312 Södermanland 63 69 132 Östergötland 148 79 227 Jönköping 96 54 150 Kronoberg 51 28 79 Kalmar 90 41 131 Gotland 28 15 43 Blekinge 32 36 68 Skåne 515 522 1 037 Halland 113 88 201 Västra Götaland 577 537 1 114 Värmland 71 61 132 Örebro 67 66 133 Västmanland 73 56 129 Dalarna 73 60 133 Gävleborg 67 74 141 Västernorrland 55 46 101 Jämtland 20 39 59 Västerbotten 63 50 113 Norrbotten 46 34 80 Totalt 3 706 3 126 6 832 Källa: Fastighetsmäklarinspektionen.

Mäklarsamfundet Det finns två branschorganisationer för fastighetsmäklare. Den större av dem är Mäklarsamfundet som organiserar ca 80 procent av fastighetsmäklarna. Samfundet arbetat aktivt för att förbättra och utveckla mäklartjänsten, informera om förutsättningarna för fastighetsmäklarens arbete och att utveckla begreppet god mäklarsed. Mäklarsamfundets ansvarsnämnd har till uppgift att på Mäklarsamfundets vägnar, i enlighet med organisationens stadgar och bestämmelser, bedöma om en ledamot förfarit felaktigt i sin yrkesutövning eller på annat sätt brustit i sina förpliktelser samt att uttala sig om god mäklarsed och de krav som mäklarlagen och praxis ställer på fastighetsmäklare. Ansvarsnämnden kan även, på eget initiativ, när det finns anledning utreda vad som ska anses vara god mäklarsed i syfte att göra ett vägledande uttalande. Ansvarsnämnden utgör också skiljenämnd vid provisionstvister ledamöter emellan. Mäklarsamfundets disciplinnämnd beslutar om disciplinära påföljder mot medlemmar, som bedömts inte efterfölja Mäklarsamfundets stadgar, etiska regler eller rekommendationer i sin yrkesutövning eller som i övrigt uppträtt illojalt mot Mäklarsamfundet eller en medlem. Nämnden beslutar om disciplinära påföljder i ärenden som överlämnats från Ansvarsnämnden. Påföljderna är erinran, varning eller uteslutning. Mäklarsamfundets kundombudsman ger konsumenter vägledning och information om fastighetsmäklartjänsten och boendefrågor. 45 Fastighetsmäklarförbundet Den andra branschorganisationen är Fastighetsmäklarförbundet (FMF) med ca 1 000 fastighetsmäklare som medlemmar. FMF:s uppdrag är att tillvarata mäklarnas intressen i frågor som rör mäklarnas arbetssituation och förhållanden inom branschen i stort som smått. 46 Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) är en nämnd inom mäklarbranschen som prövar tvister där en fastighetsmäklare är part. Tvisten gäller oftast ett ersättningskrav mot en mäklare, men kan också gälla en tvist om provision mellan en uppdragsgivare och en fastighetsmäklare. FRN kan också pröva ärenden mellan mäklare där det är oklart vem av dem som har rätt till provision. Mäklare 45 Webbplatsen www.maklarsamfundet.se. 46 Webbplatsen www.fmf.se.

som tillhör FMF, Fastighetsbyrån eller Svensk Fastighetsförmedling är anslutna till FRN. 47 Tidigare uppmärksammade problem I den proposition som föregick riksdagens beslut om nuvarande fastighetsmäklarlag angavs att många konsumenter, särskilt köpare, upplevde problem när fastighetsaffärer förmedlades av en mäklare. Enligt en enkät från Riksrevisionen var många konsumenter av uppfattningen att mäklaren inte hade skött affären korrekt; bl.a. ifrågasattes om budgivningen gått rätt till. En stor del av kritiken handlade om att mäklaren inte informerat säljaren eller köparen om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter, eller rent av hade lämnat felaktig information. I propositionen tog regeringen upp behovet av bättre konsumentskydd i fastighetsmäklarsammanhang. Säljares och köpares insyn i budgivningen och de övriga uppgifter som mäklaren utför togs upp, liksom behovet av tydlighet när det gäller vilket handlande som är tillåtet respektive förbjudet för mäklaren. Regeringen tog även upp konsumenters tillgång till den information från fastighetsmäklare som de behöver, vilken tid konsumenten har på sig att framställa anspråk mot mäklaren och näringsidkares behov av professionell hjälp vid en fastighetsöverlåtelse. 48 Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn FMI har konstaterat att antalet anmälningar av fastighetsmäklare ökade under perioden januari september 2015, jämfört med samma period föregående år (279 jämfört med 220 anmälningar). Enligt FMI gäller ökningen framför allt att anmälare anser att mäklare använder s.k. lockpriser i sin marknadsföring av bostäder och att man är missnöjd med hur mäklaren hanterar budgivningsprocessen. Under de första nio månaderna 2015 inkom 71 anmälningar om priset i marknadsföringen jämfört med 20 anmälningar motsvarande period 2014. Enligt FMI har det under tidigare år som mest kommit in 55 anmälningar om prissättningen, och det var för hela året 2011. För området budgivning är siffrorna 77 anmälningar hittills under 2015 jämfört med 47 anmälningar samma period 2014. 47 Webbplatsen www.frn.se. 48 Prop. 2010/11:15 s. 17.

Påföljder som har beslutats av FMI under samma period har också ökat jämfört med motsvarande period föregående år 69 jämfört med 53. Den främsta orsaken till att en fastighetsmäklare fått en varning är liksom tidigare år brister i att uppnå kundkännedom enligt penningtvättslagen. För påföljden erinran är det brister i den journal som en fastighetsmäklare ska föra i varje förmedlingsuppdrag som är den främsta orsaken. 49 Med lockpris menas när ett förmedlingsuppdrag bjuds ut till ett pris som väsentligt avviker från det bedömda marknadspriset eller som väsentligt ligger under det pris som säljaren är beredd att acceptera. 50 I enlighet med tidigare domar från förvaltningsdomstolar strider det mot god fastighetsmäklarsed om fastighetsmäklaren systematiskt använder sig av lockpriser i marknadsföringen. Under åren 2010 och 2011 hade Fastighetsmäklarnämnden en särskild granskningspolicy om lockpriser. Många av nämndens beslut om disciplinpåföljd för lockpris ledde till överklaganden, och under tiden införde branschen i augusti 2011 s.k. accepterat pris i Stockholm, och i december 2012 började även mäklarna i Göteborg använda detta begrepp. Nämnden var dock kritisk till begreppet accepterat pris eftersom det gav utrymme för missförstånd om vad som gäller om budgivningen enligt lag. 51 Mäklarsamfundets uppföljningar Mäklarsamfundet har i en uppföljning från 2015 konstaterat att värderingen av och prissättningen på bostäder har varit ett diskussionsämne. Kritikerna menade att fastighetsmäklarna medvetet satte ett lågt utgångspris i bostadsannonsen för att locka till sig så många spekulanter som möjligt. När sedan budgivningen startade kunde det slutgiltiga försäljningspriset bli avsevärt högre än det utannonserade priset. Mäklarsamfundet har uppgett att även FMI var kritisk. För att möta kritiken tog fastighetsmäklarna i Stockholm, och därefter i Göteborg, ett initiativ som resulterade i att accepterat pris 52 infördes i bostadsannonserna. Mäklarsamfundet har konstaterat att uppföljningar har visat att konsumenterna värdesätter 49 Fastighetsmäklarinspektionen (2015a). 50 Enligt tre praxisbildande domar i kammarrätten från februari 2013. 51 Fastighetsmäklarinspektionen (2015b). 52 Accepterat pris innebär att priset som anges i bostadsannonsen ska ligga på en nivå som säljaren är villig att acceptera som slutpris. Om flera bud finns kan dock budgivning förekomma och priset bli högre. Säljaren och mäklaren kommer gemensamt fram till nivån på det accepterade priset som även ligger inom ramen för mäklarens värdering av bostaden. Även om ett accepterat pris är angett råder enligt lag alltid fri prövningsrätt för säljaren, vilket innebär att han eller hon har rätt att själv välja om bostaden ska säljas, till vem och till vilket pris. (Mäklarsamfundet, 2015b).

och vill ha accepterat pris. Att försäljningspriset slutar relativt nära det utannonserade priset visar att mäklarens värdering är i nivå med det aktuella marknadsvärdet, och detta är en trygghet för konsumenterna. I en uppföljning som publicerades i februari 2015 konstaterade Mäklarsamfundet att utvecklingen sakta kryper tillbaka och att spannet mellan ut- och slutpriser ökar. Uppföljningen visade att spannet mellan utannonserat pris och slutligt försäljningspris fortsätter att öka. I januari 2015 låg spannet i Stockholm på 12 procent för villor och 10 procent på bostadsrätter. Motsvarande siffror i Göteborg var 9 respektive 12 procent. Flera orter låg på ett spann på över 15 procent, och i vissa fall var spannet över 20 procent, t.ex. på bostadsrätter i Karlstad, Falun och Gävle. Mäklarsamfundet menade att prissättningsproblematiken därmed inte bara är ett storstadsfenomen. En uppföljning av Mäklarsamfundets kundombudsmans verksamhet visar på en växande kritik mot mäklares värdering och om prissättning. Omkring en tredjedel av samtalen under januari 2015 handlade om kritik mot prissättning och ilska mot lockpriser. I en kommentar framförde Mäklarsamfundet att konsumenterna förväntar sig att det utannonserade priset återspeglar en rimlig prissättning på bostaden, och att det handlar om konsumenternas förtroende för mäklarens expertroll. Mäklarsamfundets vd uttryckte sig på följande sätt: Konsumenterna har nyligen gett mäklare ett stärkt betyg i Svenskt Kvalitetsindex, där både köpare och säljare nu känner sig mer trygga med affären jämfört med tidigare år och att mäklarna upplevs som mer ansvarstagande. Jag vet att fastighetsmäklare kan sin sak. Att slarva med värderingarna är att svika konsumenterna och det riskerar att skada förtroendet för hela branschen. Därför måste varje enskild fastighetsmäklare vid varje enskilt tillfälle stå upp för rättvisande värderingar. 53 Fastighetsmäklarfrågor har uppmärksammats i medierna Under våren 2015 uppmärksammades i olika medier vissa problem vid fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar, t.ex. förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivningar. Bland annat tidningen Aftonbladet uppmärksammade i en artikelserie olika former av fusk inom mäklarbranschen. 54 Mäklarsamfundet har uppmärksammat att problemen på bostadsmarknaden granskades extra i medierna under våren 2015. Mäklarsamfundet har konstaterat att fokus där har varit på s.k. lockpriser och s.k. fejkade budgivningar. Samfundet 53 Mäklarsamfundet (2015b). 54 Aftonbladet 2015-06-05.

har framfört att det är mycket viktigt att de omfattande lagar och regler som omgärdar fastighetsmäklarnas vardag är relevanta och fyller sitt syfte när det gäller att skydda konsumenterna. Samfundet har i en kommentar framfört att man därför är väldigt glad över att civilutskottet inleder en uppföljning. 55 Under hösten 2015 har frågorna fortsatt att uppmärksammas i medierna. Exempelvis Dagens Nyheter har redovisat uppgifter om utvecklingen av skillnaden mellan begärt pris och slutpris. 56 Även bl.a. frågor om budgivningsregler har uppmärksammats. 57 Motioner i riksdagen Frågor om fastighetsmäklarens roll har också tagits upp i motioner som väckts i riksdagen. 58 Motionerna har bl.a. behandlat följande frågeområden: fastighetsmäklarens ställning som oberoende mellanman till köpare och säljare avsaknaden av ekonomiskt incitament för mäklaren att vara opartisk eftersom arvodet betalas av säljaren och ofta är beroende av försäljningspriset konsumentskyddet när det gäller t.ex. formerna för budgivning, mäklarnas utbildning och sidouppdrag fastighetsmäklares utbildningsnivå frågan om en köpare eller säljare av en fastighet, tomträtt eller bostadsrätt bör vara bunden till sitt bud under en viss tid. Regeringens resultatredovisning till riksdagen I budgetpropositionen för 2016 konstaterar regeringen att marknaden för mäklartjänster är en problematisk marknad för konsumenter: Marknaden för mäklartjänster är samtidigt enligt återkommande undersökningar från KOV en av de tio mest problematiska marknaderna för konsumenter. Antalet anmälningar till FMI om klagomål på fastighetsmäklare har ökat, likaså antalet mäklare som 55 Mäklarsamfundet (2015a). 56 Dagens Nyheter 2015-11-23. 57 Dagens Nyheter 2015-11-17. 58 Mot. 2009/10:C278, 2009/10:C420, 2009/10:C434, 2009/10:C472 och 2011/12:C332.

fått en disciplinär påföljd. De vanligaste orsakerna till disciplinpåföljd har varit bristande kundkännedom enligt penningtvättslagen, bristande objektsbeskrivning, avsaknad av journaler och ofullständig anteckning över förmedlingsuppdrag. 59 Med anledning av de redovisade problemen på fastighetsmäklarmarknaden uppger regeringen att man analyserar om man bör överväga en möjlighet för FMI att bedriva tillsyn även över fastighetsmäklarbolag. Regeringen konstaterar att FMI:s tillsyn i dag är begränsad till enbart enskilda mäklare. 60 Riksdagen beslutade för knappt fem år sedan om en ny fastighetsmäklarlag. Bland annat medierna har uppmärksammat vissa problem vid fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar, t.ex. förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivningar. Frågor om fastighetsmäklarens roll har också tagits upp i motioner som väckts i riksdagen. Civilutskottet har mot den bakgrunden beslutat att göra en uppföljning av om den nya fastighetsmäklarlagen har fått avsedd effekt. Syfte Enligt regeringsformen följer varje utskott upp och utvärderar riksdagsbeslut inom utskottets ämnesområde. Syftet med en uppföljning av riksdagens beslut om fastighetsmäklarlagen föreslås vara att ge civilutskottet ett fördjupat beslutsunderlag inför beredningen av ärenden som rör fastighetsmäklarlagen. Genomförande och användning Underlagen till civilutskottets uppföljning tas fram av tjänstemän vid utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat i nära samarbete med civilutskottets kansli. Utskottet har möjlighet att behandla uppföljningsrapporten i ett betänkande och där ta ställning till uppföljningens resultat. 59 Prop. 2015/16:1 utg.omr. 18 s. 56. 60 Prop. 2015/16:1 utg.omr. 18 s. 64.

Förslag till uppföljningens inriktning Utskottets uppföljning inriktas på att beskriva och analysera hur olika aktörer ser på fastighetsmäklarlagen utifrån det syfte som har angetts, dvs. att både säljare och köpare ska få ett tillfredsställande skydd och känna trygghet när en mäklare förmedlar affären. I uppföljningen ingår att sammanställa de erfarenheter som olika aktörer har samlat sedan riksdagen beslutade om lagen. I uppföljningen beskrivs och analyseras exempel på vilka konsekvenser/effekter som lagen har fått när det gäller i första hand följande områden: säljares och köpares skydd i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar förekomsten av s.k. lockpriser och andra oklarheter vid budgivning fastighetsmäklarens information till säljaren och köparen om bl.a. hans eller hennes rättigheter och skyldigheter säljarens och köparens insyn i budgivning och de övriga uppgifter som fastighetsmäklaren utför fastighetsmäklares förutsättningar att bedriva sin verksamhet, t.ex. mäklarens roll som opartisk mellanman registrering, tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare samt införandet av en ny påföljd erinran och utvecklingen av god fastighetsmäklarsed. Förslag till avgränsning Frågan om näringsidkares skydd vid köp och försäljning av fastigheter ingår förslagsvis inte i uppföljningen. Förslag till metod Uppgifter samlas inledningsvis in genom intervjuer med de centrala aktörerna inom området för att ge en översiktlig bild av aktörernas syn på de frågor som ingår i uppföljningen, bl.a. när det gäller säljares och köpares skydd i samband med fastighetsaffärer som fastighetsmäklare förmedlar. När det gäller bl.a. frågor om registrering, tillsyn och disciplinära åtgärder som rör fastighetsmäklare kan underlag skaffas från Fastighetsmäklarinspektionen.

I uppföljningen kan ingå en kartläggning av säljares och köpares erfarenheter och eventuella problem vid köp och försäljning av småhus och bostadsrätter. Det kan gälla information till säljare och köpare och deras insyn i budgivningen samt förekomsten av lockpriser och andra oklarheter vid budgivning. Detta skulle kunna göras i form av en enkätundersökning som riktas till ett urval av säljare och köpare som finns i offentliga register. I bilaga 2 redovisas de frågor som ingick i Riksrevisionens tidigare enkät till säljare och köpare. Vidare kan det övervägas om en enkätundersökning ska genomföras som riktas till ett urval av fastighetsmäklare, bl.a. om synen på frågor om fastighetsmäklares förutsättningar att bedriva sin verksamhet, t.ex. fastighetsmäklarens roll. Dessutom kan det övervägas att genomföra en enkätundersökning som riktas till kommunernas konsumentvägledare. Syftet med enkätundersökningen skulle vara att undersöka erfarenheter av eventuella problem som konsumenter upplever i samband med köp och försäljning av småhus och bostadsrätter. I bilaga 2 redovisas de frågor som ingick i Riksrevisionens tidigare enkät till konsumentvägledare. I uppföljningen ingår även att skaffa annan information, bl.a. genom att studera regelverk, tillgänglig statistik och rapporter. En mindre intern utfrågning av olika aktörer kan anordnas för uppföljningsgruppens ledamöter som ett led i uppföljnings- och utvärderingsarbetet om det finns önskemål om detta från ledamöternas sida. Tidpunkt Juni 2015 Oktober 2015 December 2015 Januari 2016 Maj 2016 September 2016 Händelse Utskottets beslut om uppföljningen. Förstudien inleds. Förstudien presenteras för uppföljningsgruppen. Eventuell publicering av förstudien på riksdagens webbplats. Arbetet med huvudstudien påbörjas. Eventuell avstämning med uppföljningsgruppen. Avstämning med uppföljningsgruppen. Eventuell mindre intern utfrågning för gruppens ledamöter. Ett första utkast till rapportens beskrivande delar presenteras för uppföljningsgruppen.

Oktober 2016 Oktober/november 2016 November 2016 November 2016 Faktagranskning av rapportutkast. Utkast till hela rapporten presenteras för uppföljningsgruppen. Beslut om rapporten. Utskottets beslut om eventuell publicering av rapporten i serien Rapporter från riksdagen (RFR). Utskottet har möjlighet att använda uppföljningens resultat i ärendeberedningen.

Riksdagstryck Betänkande 1983/84:LU10 om fastighetsmäklare (prop. 1983/84:16 jämte motioner) Betänkande 1994/95:LU15 Ny fastighetsmäklarlag Betänkande 1997/98:LU15 Utvärdering av fastighetsmäklarlagen, m.m. Betänkande 2010/11:CU12 Ny fastighetsmäklarlag Direktiv 1998:96 Översyn av Fastighetsmäklarnämndens tillsyn över fastighetsmäklare Direktiv 2005:140 Översyn av fastighetsmäklarlagen Direktiv 2015:97 Stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden Motion 2009/10:C278 Fastighetsmäklarna Motion 2009/10:C420 Förändrade krav på fastighetsmäklare Motion 2009/10:C434 Fastighetsmäklare Motion 2009/10:C472 Bundenhet av budet vid fastighetsöverlåtelse Motion 2010/11:C3 Motion med anledning av prop. 2010/11:15 Ny fastighetsmäklarlag Motion 2011/12:C332 Fastighetsmäklares roll och utbildning Proposition 1983/84:16 om fastighetsmäklare Proposition 1994/95:14 Ny fastighetsmäklarlag Proposition 2010/11:15 Ny fastighetsmäklarlag Proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Proposition 2015/16:1 Budgetpropositionen för 2016 Utredningar, rapporter m.m. Aftonbladet 2015-06-05: Aftonbladet avslöjade mäklarfusk nu ses lagen över Dagens Nyheter 2015-11-17: Budgivningsreglerna inbjuder till falska bud Dagens Nyheter 2015-11-23: Lockpriser lockar allt fler mäklare