Redaktion: Pilvi Isotalus, Riksåklagarämbetet Bilder: Tuukka Ylönen, Kimmo Brandt ja Kaisa Sirén Layout: Taina Ståhl, Mainostoimisto Visuviestintä Oy Tryckt: Edita Prima Oy, Helsingfors 2012
3 Innehåll Till läsaren 5 1 Utveckling av arbetssituationen 7 2 Uppnående av resultatmålen 9 2.1 Snabbhet 9 2.2 Jämlikhet 11 2.3 Resultat och prestationer 15 2.4 Process- och kvalitetskontroll 17 2.5 Effektivitet i verksamheten 23 2.6 Hantering och utveckling av mänskliga resurser 25 3 Åklagarväsendets resurser 29 3.1 Verksamhetsanslag 29 3.2 Personal 33 4 Utbildning inom åklagarväsendet 37 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium 41 5.1 Ändringsprövningsärenden 43 5.2 Klagomål 43 5.3 Ändringsansökan i högsta domstolen 45 6 Polisbrottmål 47
4
5 Till läsaren Vi har på nytt glädjen att redovisa resultatet av vår verksamhet. Du har framför dig en statistisk översikt över åklagarväsendet år 2011. Oavsett den ökade arbetsbördan kunde antalet äldre ärenden minskas till en historiskt låg nivå. I slutet av år 2011 hade åklagarämbetena totalt 146 ärenden som hade varit anhängiga hos åklagaren i över ett år. Av dessa var 32 föremål för tilläggsundersökning hos polisen. Antalet minskade med 47 ärenden från år 2010. Totalt inkom 87 254 ärenden till åklagarämbetena. Antalet ökade med 3 000 ärenden jämfört med år 2010. Den genomsnittliga åtalsprövningstiden kunde hållas under två månader. Över hälften av ärendena avgjordes på betydligt under en månad. Vid krävande ärenden var åtalsprövningstiden i genomsnitt fyra månader. År 2011 ledde tre av fyra åklagaravgöranden till att åtal väcktes (59 276 ärenden). Av åtalen förkastades endast 5,6 procent i tingsrätten. I cirka 10 000 fall avslutades förundersökningen med åtalseftergift. Dessutom beslöt åklagaren att avsluta förundersökningen i 9 000 ärenden i ett tidigare skede på undersökningsledarens förslag. På samma sätt som under tidigare år var cirka 62 procent av de avgjorda ärendena s.k. vanliga ärenden. Andelen krävande ärenden var något över fyra procent men de band cirka 65 procent av arbetsinsatsen inom åklagarväsendet. Vi följer kontinuerligt arbetsbördan och åldersstrukturen hos ärendena. Till följd av ökningen av det totala antalet ärenden växer antalet ärenden som har varit anhängiga i över ett halvt år. Detta orsakar en betydande risk för dröjsmål och avvärjandet av risken medför arbete under år 2012. År 2011 var ett viktigt år i åklagarväsendets historia: under året utarbetades dokumentet Riktlinjer för verksamheten vid åklagarväsendet 2020 som publicerades den 24 februari 2012. I riktlinjerna har vi i ord klätt ett sådant framtidens åklagarväsende som vi vill bygga under de närmaste åren. Våra verksamhetslinjer finns närmare beskrivna på vår webbplats www.vksv.oikeus.fi. Matti Nissinen, Riksåklagare
6
7 1 Utveckling av arbetssituationen Under verksamhetsåret inkom 87 254 ärenden för åtalsprövning. Antalet ökade betydligt jämfört med föregående år. Trenden ser fortfarande ut att vara den att krävande ärenden blir allt svårare. Trots att dessa ärendens procentuella andel av alla ärenden alltjämt är rätt liten (under fem procent) är ärendenas resursbindande effekt avsevärd och ökande. Helt klart är att en allt större del av de tillgängliga resurserna måste tilldelas de krävande ärendena i framtiden. I en situation där inga väsentliga tilläggsresurser finns att tillgå krävs en löpande effektivisering av den övriga ärendebehandlingen.
8 Åklagarväsendets prestationer 2009 2011 Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Handläggningsavgöranden Ärendebeslut sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån. sedvanliga ospecificerade krävande Oavgjorda 6 12 mån. Oavgjorda över 1 år sedvanliga ospecificerade krävande Avgjorda ärenden Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Avgöranden enligt åtgärder Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4.3 (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4.4 (processualisk begränsning) FUL 4.4 (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Framställningar om skriftligt förfarande Förkastande i tingsrätten Åklagarens överklagande i hovrätten gällande tingsrättens beslut 2009 2010 2011 Förändring Förändring % % % 2010 11 % 13 332 14 520 12 990-1 530-10,54 85 240 84 399 87 254 2 855 3,38 53 024 62,21 51 222 60,69 54 334 62,27 3 112 6,08 28 800 33,79 29 557 35,02 29 284 33,56-273 -0,92 3 416 4,01 3 620 4,29 3 636 4,17 16 0,44 84 170 85 929 84 846-1 083-1,26 4 229 4 547 4 252-295 -6,49 79 941 81 382 80 594-788 -0,97 50 388 63,03 50 127 61,59 50 429 62,57 302 0,60 26 319 32,92 28 059 34,48 26 786 33,24-1 273-4,54 3 234 4,05 3 196 3,93 3 379 4,19 183 5,73 14 402 12 990 15 398 2 408 2 408 18,54 1,97 1,99 1,93-0,6-3,21 1,55 1,59 1,51-0,8-4,70 2,46 2,48 2,41-0,7-2,71 4,17 3,79 4 0 5,64 1 868 1 890 2 253 363 19,21 166 193 146-47 -24,35 23 13,86 40 20,73 24 16,44-16 -40,00 84 50,60 86 44,56 79 54,11-7 -8,14 59 35,54 67 34,72 43 29,45-24 -35,82 79 941 81 382 80 594-788 -0,97 60 488 75,67 61 130 75,11 59 276 73,55-1 854-3,03 1 255 1,57 1 135 1,39 916 1,14-219 -19,30 3 991 4,99 4 037 4,96 4 232 5,25 195 4,83 5 905 7,39 5 809 7,14 5 613 6,96-196 -3,37 4 091 5,12 4 606 5,66 4 778 5,93 172 3,73 1 212 1,52 1 408 1,73 1 953 2,42 545 38,71 1 321 1,65 1 678 2,06 2 186 2,71 508 30,27 1 396 1,75 1 320 1,62 1 452 1,80 132 10,00 282 0,35 259 0,32 188 0,23-71 -27,41 102 467 105 088 103 567-1 521-1,45 60 601 59,14 61 248 58,28 59 402 57,36-1 846-3,01 1 678 1,64 1 583 1,51 1 254 1,21-329 -20,78 6 439 6,28 6 418 6,11 6 878 6,64 460 7,17 18 405 17,96 18 713 17,81 18 476 17,84-237 -1,27 5 055 4,93 6 399 6,09 6 098 5,89-301 -4,70 1 780 1,74 1 898 1,81 2 660 2,57 762 40,15 1 617 1,58 2 066 1,97 2 546 2,46 480 23,23 4 747 4,63 4 805 4,57 4 664 4,50-141 -2,93 2 145 2,09 1 958 1,86 1 589 1,53-369 -18,85 25 301 41,75 24 489 39,98 24 400 41,08-89 -0,36 3 944 6,07 5 784 6,65 3 300 5,62-2 484-42,95 2 183 3,36 3 008 3,46 1 600 2,73-1 408-46,81
9 2 Uppnående av resultatmålen 2.1 Snabbhet Resultatmål Åklagarväsendet ombesörjer effektivt verkställandet av brottsansvaret som en del i handläggningskedjan av brottsärenden med beaktande av parternas rättsskydd. Resultatmålen för snabbheten i åtalsprövningen uppnåddes under redovisningsåret i alla ärendegrupper förutom i krävande ärenden. Under den föregående rapporteringsperioden minskade den genomsnittliga åtalsprövningstiden särskilt i gruppen krävande ärenden och det var i denna grupp som målen för denna period inte kunde uppnås. På nationella nivå var differensen mellan utfall och mål två veckor. Den negativa utvecklingen kan delvis bero på att ökningen inom gruppen krävande ärenden var exceptionell under år 2010. Eftersom risken för att rättegångar fördröjs vanligtvis är förknippad med just behandlingen av omfattande och krävande ärenden måste uppmärksamhet i fortsättningen fästas vid den förlängda behandlingstiden för sådana ärenden. Den negativa utvecklingen i rättegångstiderna balanseras dock av att åklagarna vid årsskiftet endast hade 146 ärenden som hade varit anhängiga i över ett år. Ett effektivt förundersökningsarbete förkortar i allmänhet åtalsprövningsskedet, eftersom åklagaren i samband med detta i ett tidigt skede får
10 möjlighet att bekanta sig med ärendehelheten och påverka undersökningen. I allmänhet elimineras även behovet av att begära tilläggsutredningar som ger upphov till dröjsmål. Genomsnittstiden för åtalsprövning i hela landet och i alla ärenden överskreds tydligast vid åklagarämbetena i Helsingfors, Västra Nyland och Egentliga Tavastland. Vid dessa åklagarämbeten var genomsnittstiden för åtalsprövning två veckor längre än genomsnittstiden i landet. Spridningen har minskat något från föregående år. Den gemensamma medianen för åtalsprövningstiderna vid dessa tre åklagarämbeten var cirka två månader medan den genomsnittliga gemensamma åtalsprövningstiden var cirka 2,5 månader. Av detta kan man dra slutsatsen att en begränsad mängd långvariga ärenden har förlängt den genomsnittliga åtalsprövotiden betydligt. En sådan omständighet ser ut att ha haft en särskilt framträdande påverkan på siffrorna vid åklagarämbetet i Västra Nyland. Verksamhetsområdena för de nämnda åklagarämbetena omfattar de tätast bebodda områdena i södra Finland och här har även en stor del av vårt lands näringsliv koncentrerats. Detta återspeglas i antalet ärenden som har inkommit till åklagarämbetena och även i ärendenas genomsnittliga svårighetsgrad vilket i sin tur kan leda till längre åtalsprövningstider än genomsnittet. Genomsnittlig åtalsprövningstid, mån Åklagarämbete Oklassificerade Sedvanliga Ospecificerade Krävande Sammanlagt Hela landet 0,84 1,52 2,41 3,99 1,92 Helsingfors 0,53 2,12 2,95 3,97 2,49 Västra Nyland 1,6 2,19 3,52 5,76 2,8 Östra Nyland 0,99 1,53 1,99 3,96 1,83 Egentliga Tavastland 0,56 1,77 3,02 5,71 2,35 Västra Finland 1,5 1,05 1,7 3,08 1,33 Salpausselkä 0,75 1,11 1,93 2,75 1,44 Birkaland 0,84 0,89 1,36 3,74 1,17 Österbotten 0,76 1,68 3,14 5,14 2,29 Mellersta Finland 3,07 1,65 2,51 3,45 1,99 Östra Finland 0,97 1,32 2,06 3,92 1,64 Uleåborg 1,81 1,63 2,42 4,28 1,99 Lappland 2,87 1,81 2,82 3,24 2,24 Åland 0 0,61 1,07 3,39 0,89 RÅÄ 0,39 0,11 3,44 2,27 3,01
11 2.2 Jämlikhet En väsentlig del av jämlikhetsuppföljningen inom åklagarverksamheten bygger på att siffrorna för de enskilda åklagarämbetena jämförs med riksgenomsnittet och med motsvarande siffror för andra åklagarämbeten av samma slag. Vid väsentliga avvikelser inleder Riksåklagarämbetet en utredning av orsakerna och bedömer om avvikelserna är acceptabla med tanke på de jämlikhetskrav som ställs på verksamheten. Vid uppföljningen av jämlikheten i åtalsprövningen användes s.k. avgörandeprofiler och klagomål som har lett till åtgärder som mätinstrument. I avgörandeprofilerna beaktas främst avgörandena i sak. Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden är ett av de viktigaste mätinstrumenten vid utvärderingen av åklagarväsendets verksamhet. Mätinstrumentet visar hur många av de inkomna ärendena för åtalsprövning som har överförts för undersökning till domstol. En sådan s.k. åtalsprocent har en central betydelse när man bedömer förverkligandet av jämlikheten i åklagarämbetets verksamhet. Riksmedelvärdet visar att åtal väcktes i 73,5 procent av ärendena år 2011. Åtalens andel av alla åtalsprövningsavgöranden har under de två senaste åren uppgått till cirka 75 procent vilket innebär att en svag minskning har skett. Åtalens andel av alla åtgärdsavgöranden är något lägre än för avgörandena i sak, eftersom en del av ett ärende i vilket åtal väcks eventuellt kan avgöras med åtalseftergift. Andelen åtal vid enskilda åklagarämbeten var något högre än genomsnittet vid åklagarämbetena i Österbotten, Mellersta Finland, Birkaland och Västra Finland. Skillnaden i förhållande till riksmedelvärdet var något över fem procent. Den lägsta andelen åtal väcktes relativt sett i åklagarämbetena i Östra Nyland och Lappland där åtal väcktes i cirka 64 procent av ärendena. På allmän nivå bedömt kan en sannolik orsak till differensen mellan de ämbeten som väckte den största och den lägsta andelen åtal vara karaktären och särdragen hos de inkommande ärenden. Differenser till följd av sådana skäl kan lättare accepteras ur jämlikhetssynvinkel än sådana som orsakas av differenser i verksamhetsmetoderna vid åklagarämbetena. Det skulle vara rätt problematiskt av jämlikhetsskäl om likartade ärenden behandlades på olika sätt vid olika åklagarämbeten.
12 Differensen mellan extremvärdena av åtalsprocenten, cirka 10 procent, är så stor att det finns skäl att utreda orsaken till differensen separat. I detta syfte har cheferna för åklagarämbeten i Östra Nyland, Österbotten och Västra Nyland under vårvintern 2012 fått i uppdrag att upprätta en gemensam utredning i frågan. Syftet med utredningen är att bedöma vilka orsaker som har lett till differenserna i åklagarämbetenas siffror och om orsakerna är sådana att differenserna kan accepteras. Eftersom ett ärende som har undersökts i en förundersökning ska överlämnas för åtalsprövning om förutsättningen skäl att misstänka brott uppfylls och eftersom åtal ska väckas om den högre förutsättningen sannolika skäl uppfylls, framgår det tydligt redan av de bevisrelaterade omständigheterna att väckande av åtal inte kan komma i fråga i alla ärenden som inkommer till åklagaren. Sett över hela landet har åtal väckts i 73,5 procent av ärendena. Detta värde får inte sjunka ytterligare. I annat fall måste man allvarligt ställa sig frågan om de brottsmisstankar som inkommer för åtalsprövning i tillräcklig omfattning överförs till domstolarna för undersökning. Andelen åtal som förkastades var fortsatt ganska låg (under sex procent). Detta kan tyda på att ärenden eventuellt inte har överförts till domstol även om det hade varit motiverat med domstolsbehandling. Den procentuella andelen förkastade åtal har varit oförändrad under de två föregående åren. En minskning av andelen förkastade åtal från denna nivå skulle med tanke på verkställandet av straffansvaret snarare vara en problematisk än en önskad utveckling. Logiskt tänkt avspeglas ett stort antal väckta åtal i en relativt sett högre procentuell andel förkastade åtal. Vid de enskilda åklagarämbetena uppfylls mönstret med några undantag. Åklagarämbetet i Mellersta Finland har till exempel landets högsta procentuella andel åtal och följaktligen överstiger antalet förkastade åtal riksgenomsnittet med nästan två procentenheter. Den procentuella andelen åtal vid åklagarämbetet i Östra Nyland är landets lägsta, men andelen förkastade åtal är ändå cirka 1,5 procentenheter högre än riksgenomsnittet. Med tanke på jämlikheten bör målet vara att differensen mellan åklagarämbetena ska vara så liten som möjligt både för den relativa andelen väckta åtal och för den relativa andelen förkastade åtal.
13 De differenser i procenten förkastade åtal mellan åklagarämbetena som nu kan ses är totalt sett små. Tillförlitligheten hos informationen från detta mätinstrument försämras även i viss mån av tingsrätternas varierande praxis i fråga om vilka ärenden som registreras som förkastade, dvs. om endast ärenden registreras när en åklagares samtliga eller enda åtal förkastas eller om även ärenden registreras när endast ett åtal (bland flera) förkastas. Statistiken visar följaktligen inte direkt att gärningar av samma slag behandlas på väsentligt olika sätt vid olika åklagarämbeten i landet. Det är dock viktigt att utreda orsaken till de observerade differenserna i det ovan nämnda utredningsarbetet. Under år 2011 sökte åklagarna ändring i tingsrättens dom mer sällan än föregående år. Det finns ett logiskt samband mellan ett lågt antal sökande av ändring och en låg procentuell andel förkastade åtal. Ju mer sällan åtal förkastas, desto mer sällan har åklagarna behov av att söka ändring. En eventuell fortsatt trend i denna riktning är dock problematisk förutom för jämlikheten även för att detta kan ha konsekvenser som stör rättsutvecklingen. Antalet beslut om att begränsa förundersökningar har fortsatt ökat. Under redovisningsåret berörde ökningen alla grunder för begränsning av förundersökningar. I synnerhet antalet beslut om att begränsa förundersökningar enligt 4 3 mom. i förundersökningslagen har ökat betydligt, i hela landet över 30 procentenheter jämfört med året innan. Eftersom utgångsnivån var relativt låg är den sammanlagda andelen begränsningsbeslut av alla åklagaravgöranden under redovisningsåret ändå fortsättningsvis endast 11 procent. Trenden kan anses vara ett positivt tecken på effektivare förundersökningsarbete. Bland de stora åklagarämbetena fattades flest begränsningsbeslut vid åklagarämbetena i Helsingfors och Östra Nyland. Differensen mellan de (stora) åklagarämbeten som fattade det största och lägsta antalet begränsningsbeslut ökade till över tio procentenheter. Det är anmärkningsvärt att ökningen av begränsningsbeslut inte har minskat antalet beslut om åtalseftergift. I allmänhet antar man att ett ökat antal begränsningsbeslut borde leda till en minskning av åtalseftergifterna. Antagandet bygger på att en begränsning av en förundersökning avslutar behandlingen av sådana ärenden där man redan i ett tidigt skede ser att de
14 inte kommer att leda till att åtal väcks. Dessa ärenden skulle med andra ord avgöras genom åtalseftergift om inte möjligheten att begränsa förundersökningen fanns att tillgå. Någon tydlig orsak till att det ökade antalet begränsningar av förundersökningar inte har minskat antalet åtalseftergifter framkommer inte av siffrorna för verksamheten. Att antalet åtalseftergifter har hållits oförändrad på samma nivå som tidigare kan i detta läge ha samband med att andelen väckta åtal har minskat något. Det är problematiskt om ärenden där det hade varit motiverat att väcka åtal med tanke på verkställandet av straffansvaret inte har överlämnats till domstol. Ingen sådan säker slutsats kan dras direkt av statistiken för redovisningsåret. I framtiden måste emellertid ännu mer uppmärksamhet fästas vid utvecklingen. I uppföljningen av jämlikheten i åklagarverksamheten ingår även att se i vilken utsträckning åklagarens avgöranden ändras till följd av klagomål eller om man av andra skäl vidtar åtgärder till följd av åklagarens förfarande. Under redovisningsåret var ändringsprocenten tio. I detta fall räknas som åtgärder åtalsförordnanden, uppfattningar och anvisningar, beslut om åtalseftergift och andra föreskrifter. År 2010 var motsvarande ändringsprocent 8,2. (Se Riksåklagarämbetets administrativa diarium s. 41)
15 2.3 Resultat och prestationer Resultatmål Åtalsprövningarna genomförs effektivt. Under verksamhetsåret avgjordes nästan 85 000 ärenden. Målet för år 2011 uppnåddes. Utifrån antalet avgjorda ärenden var resultatet emellertid sämre än föregående år. Resultatet som sådant kan karaktäriseras som skäligt eftersom behandlingstiderna har förkortats förutom vid krävande ärenden. En negativ utveckling som måste nämnas är den tydliga ökningen av anhängiga ärenden. En sådan utveckling innehåller uppenbara risker. Den mest problematiska gruppen bland de ärenden som har varit anhängiga länge utgör de ärenden som har varit anhängiga i mer än 12 månader. I slutet av redovisningsåret fanns det 146 ärenden som inte hade avgjorts i denna grupp. Utvecklingen har i detta hänseende varit rätt positiv. En granskning enligt åklagarämbete visar att antalet ärenden som hade varit anhängiga i mer än 12 månader var störst vid åklagarämbetena i Helsingfors, Egentliga Tavastland och Österbotten, det vill säga vid delvis samma åklagarämbeten där de genomsnittliga tiderna för åtalsprövning var de längsta. Den beskrivna utvecklingen innebär att den betydande nedåtgående trenden åren 2007 2008 har fortsatt efter ett uppehåll under år 2010. Eftersom genomsnittstiden för åtalsprövning för krävande ärenden har förlängts under rapporteringsperioden kan man anta att åklagarämbetena har prioriterat avgörandet av ärenden som varit över ett år anhängliga. Om antaget stämmer visar den utveckling som skett illustrativt att satsning på en viss uppgift betyder att en annan uppgift inte får tillräcklig uppmärksamhet om de disponibla resurserna är oförändrade. En av de största utmaningarna för åklagarväsendet kommer i fortsättningen att vara användningen av de befintliga resurserna så att en ökning av de ärenden som har varit anhängiga under lång tid undviks.
16 Tidsstrukturen för anhängiga ärenden Åklagarämbete Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Sammanlagt under 1 mån. 1 3 mån. 3 6 mån. 6 9 mån. 9 12 mån. över 1 år Hela landet 4 610 5 046 3 343 1 622 631 146 15 398 Helsingfors 928 1 350 1 013 559 205 37 4 091 Västra Nyland 285 312 295 119 47 0 1 058 Östra Nyland 348 317 177 34 7 4 887 Egentliga Tavastland 301 283 202 118 71 38 1 013 Salpausselkä 327 411 228 20 7 5 996 Västra Finland 538 309 165 94 22 2 1 130 Birkaland 298 311 121 66 18 6 819 Österbotten 219 323 272 145 85 17 1 061 Mellersta Finland 211 216 118 112 10 9 676 Östra Finland 550 381 223 126 72 10 1 362 Uleåborg 374 544 362 136 47 2 1 465 Lappland 201 206 137 76 34 8 662 Åland 11 27 16 13 4 6 77 RÅÄ 20 57 14 5 2 3 101 Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda Oavgjorda under 6 mån. 6 9 mån. 9 12 mån. över 1 år Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
17 2.4 Process- och kvalitetskontroll Resultatmål Ändamålsenliga processtyper används. Med tanke på medborgarnas jämlikhet ska användningsgraden av skriftliga förfaranden inte i något domstolsdistrikt väsentligt avvika från riksnivån. Användningen av skriftligt förfarande uppnådde resultatmålet. Det skriftliga förfarandet ger möjlighet till en mycket snabb och resurseffektiv behandling av de ärenden på vilka förfarandet kan tillämpas. En så omfattande användning av skriftligt förfarande som möjligt främjar således allokeringen av åklagarväsendets resurser till t.ex. behandlingen av krävande brottmål. Samtidigt är det viktigt att det skriftliga förfarandet tillämpas på ett så enhetligt sätt som möjligt i hela landet. Det skriftliga förfarandet tillämpas i dag i så hög grad i hela landet att det inte längre är möjligt att väsentligt öka tillämpningen. I områden med ovanligt många ärenden som lämpar sig för skriftligt förfarande kan en lokal ökning av användningsgraden fortfarande vara möjlig. Vid granskning av enskilda åklagarämbeten lägger man märke till att antalet ärenden som har behandlats med skriftligt förfarande är klart lägre vid åklagarämbetet i Helsingfors än vid andra åklagarämbeten. Skillnaden förklaras till stor del av särdragen i de ärenden som inkommer till åklagarämbetet i Helsingfors, bland annat av den stora andelen utländska svaranden.
18 Avgöranden enligt åklagarämbete 12 991 87 254 100 245 2 216 17,06% 14 040 16,09% 16 256 1 462 11,25% 5 973 6,85% 7 435 1 076 8,28% 6 063 6,95% 7 139 1 042 8,02% 5 298 6,07% 6 340 1 023 7,87% 8 731 10,01% 9 754 1 212 9,33% 10 000 11,46% 11 212 584 4,50% 7 385 8,46% 7 969 910 7,00% 5 357 6,14% 6 267 581 4,47% 4 012 4,60% Hela landet Helsingfors Ärenden som behandlas Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Oavgjorda i periodens början Inkomna ärenden Sammanlagt 4 593 1 084 8,34% 8 673 9,94% 9 757 1 041 8,01% 7 028 8,05% 8 069 563 4,33% 3 408 3,91% 3 971 23 0,18% 558 0,64% 581 174 1,34% 728 0,83% 902 2 831 1 421 516 18,23% 170 11,96% 508 17,94% 168 11,82% 120 4,24% 104 7,32% 118 4,17% 132 9,29% 240 8,48% 73 5,14% 241 8,51% 79 5,56% 201 7,10% 70 4,93% 120 4,24% 87 6,12% 154 5,44% 57 4,01% 227 8,02% 89 6,26% 297 10,49% 53 3,73% 83 2,93% 19 1,34% 1 0,04% 9 0,63% 5 0,18% 311 21,89% 59 249 73,54% 8 033 70,05% 4 180 73,33% 3 850 63,89% 3 797 74,79% 6 249 74,02% 7 634 78,27% 5 408 78,62% 3 955 79,12% 2 946 79,49% 6 172 76,41% 4 616 73,83% 2 068 64,48% 327 66,19% 14 2,89% 916 1,14% 37 0,32% 40 0,70% 142 2,36% 66 1,30% 87 1,03% 133 1,36% 42 0,61% 55 1,10% 85 2,29% 89 1,10% 45 0,72% 93 2,90% 2 0,40% 0 0,00% 4 232 5,25% 492 4,29% 358 6,28% 235 3,90% 337 6,64% 395 4,68% 540 5,54% 321 4,67% 282 5,64% 198 5,34% 482 5,97% 391 6,25% 175 5,46% 8 1,62% 18 3,71% Avgöranden enligt åtgärder 5 612 6,97% 4 781 5,93% 1 952 2,42% 2 185 2,71% 655 5,71% 1 108 9,66% 261 2,28% 711 6,20% 438 7,68% 390 6,84% 76 1,33% 127 2,23% 422 7,00% 597 9,91% 248 4,12% 389 6,46% 358 7,05% 318 6,26% 115 2,27% 62 1,22% 594 7,04% 544 6,44% 288 3,41% 157 1,86% 670 6,87% 287 2,94% 158 1,62% 166 1,70% 523 7,60% 244 3,55% 113 1,64% 103 1,50% 319 6,38% 179 3,58% 91 1,82% 71 1,42% 303 8,18% 63 1,70% 55 1,48% 22 0,59% 665 8,23% 248 3,07% 172 2,13% 115 1,42% 394 6,30% 479 7,66% 141 2,26% 93 1,49% 245 7,64% 242 7,55% 188 5,86% 148 4,61% 20 4,05% 76 15,38% 28 5,67% 20 4,05% 6 1,24% 6 1,24% 18 3,71% 1 0,21% 1 451 1,80% 162 1,41% 85 1,49% 138 2,29% 22 0,43% 96 1,14% 147 1,51% 83 1,21% 23 0,46% 23 0,62% 110 1,36% 81 1,30% 46 1,43% 13 2,63% 422 87,01% 188 0,23% 8 0,07% 6 0,11% 5 0,08% 2 0,04% 32 0,38% 19 0,19% 42 0,61% 24 0,48% 11 0,30% 25 0,31% 12 0,19% 2 0,06% 0 0,00% 0 0,00% 80 566 11 467 5 700 6 026 5 077 8 442 9 754 6 879 4 999 3 706 8 078 6 252 3 207 494 485 15 427 4 103 26,60% 1 059 6,86% 889 5,76% 1 013 6,57% 999 6,48% 1 138 7,38% 819 5,31% 1 061 6,88% 676 4,38% 1 363 8,84% 1 467 9,51% 662 4,29% 77 0,50% 101 0,65% 1,92 2,49 2,80 1,83 2,35 1,44 1,33 1,17 2,29 1,99 1,64 1,99 2,24 0,89 3,01 Handläggningsavgöranden Hopkopplade med annat ärende Överförda till annan enhet Åtal Strafforder Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) Åklagarens beslut Åklagarens meddelande Sammanlagt Oavgjorda i slutet av perioden Genomsn. åtalspr. /mån.
19 Avgöranden enligt åklagarämbete Beslut om åtal Övriga beslut Handläggningsavgöranden Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Beslut och förordnanden enligt åklagarämbete Strafforder Beslut om begränsning av förundersökning Åtalseftergifter Åklagarens beslut och anmälningar Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
20 Beslut om åtalseftergift enligt åklagarämbete Åtalseftergift av påföljdsnatur Processualisk åtalseftergift Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Avgörande enligt begränsning av förundersökning enligt åklagarämbete FUL 4 3 mom. (begränsning av påföljdsnatur) FUL 4 4 mom. (begränsning på kostnadsgrund) FUL 4 4 mom. (processualisk begränsning) Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 %
21 Åtalseftergifter enligt åtgärd, st Hela landet Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Åland RÅÄ Processualisk Åtalseftergift åtalseftergift av påföljdsnatur Sammanlagt 01 02 03 04 10 11 12 13 14 20 23 24 30 457 16 116 517 1 378 2 473 412 2 755 1 078 48 1 2 97 12 25 346 22 1 938 87 175 296 69 244 219 3 5 0 3 058 8 1 113 57 109 178 27 215 131 8 2 1 848 25 1 003 42 74 208 26 124 82 10 1 1 595 22 1 112 24 79 168 45 239 61 1 3 1 1 755 52 1 612 45 106 234 28 226 117 14 5 0 2 439 80 2 010 53 206 342 59 296 75 3 1 26 2 3 153 34 1 501 38 69 159 18 265 87 1 15 0 2 187 33 1 034 47 137 127 24 261 73 2 4 2 1 744 35 1 023 18 104 125 16 136 57 7 1 4 1 1 527 83 1 699 33 157 283 44 315 29 5 1 8 3 2 660 38 1 347 50 96 214 46 316 88 4 0 5 0 2 204 15 671 16 58 117 8 104 57 8 4 0 1 058 6 29 1 8 8 1 9 1 63 4 24 6 14 1 5 1 0 55
22 Åtalseftergifter enligt åtgärd, % 01 Inget brott 1,80 % 02 Inga bevis 63,58 % 03 Åtalsrätten preskriberad 2,04 % 04 Ingen åtalsrätt 5,44 % 10 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 1 punkten 9,76 % 11 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 7 2 punkten 1,63 % 12 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 1 punkten 10,87 % 13 Lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 8 2 punkten 4,25 % 14 Vägtrafiklagen 104 1 mom. 0,19 % 20 Strafflagen 9 kap. 7 0,004 % 23 Strafflagen 35 kap. 7 0,01 % 24 Strafflagen 50 kap. 7 0,38 % 30 Annat lagrum 0,05 %
23 2.5 Effektivitet i verksamheten Resultatmål Straffansvaret verkställs produktivt och ekonomiskt. Hela personalens produktivitet har ökat en aning jämfört med året innan. Åklagarnas effektivitet har däremot sjunkit jämfört med år 2010. Målet för produktiviteten överskreds. Den befintliga produktivitetsmätaren tar inte hänsyn till de förändringar som har skett och sker i ärendestocken. Därför har införandet av ett nytt mätinstrument inletts. Mätmetoden bygger på vägd arbetsmängd. Den ekonomiska effektiviteten försämrades något. Ett beslut kostade knappt 15 euro mer än året innan. Även i detta fall uppnåddes dock målet. Detta mätinstrument är inte exakt på samma sätt som produktivitetsmätaren och kommer att bytas ut. Tabell över funktionell effektivitet 2009 2010 2011 Mål Produktivitet (hela personalen) avgöranden/ årsverken 171 172 173 166 Produktivitet (åklagarna) avg./årsv 259 260 256 250 Kostnadseffektivitet /avgörande 408 417 431 439
24
25 2.6 Hantering och utveckling av mänskliga resurser Resultatmål Vi förbättrar välbefinnandet och tillfredsställelsen i arbetet i enlighet med personalstrategin. Enligt siffrorna i VMBaro-enkäten har arbetstillfredsställelsen inom åklagarväsendet förbättrats betydligt. Under året satsade man särskilt på den interna kommunikationen och personalledningen. Båda satsningarna avspeglades i siffrorna. Under år 2011 bereddes dokumentet Riktlinjer för verksamheten vid åklagarväsendet 2020 i samarbete med åklagarämbetena. Riktlinjerna publicerades den 24 februari 2012. I riktlinjerna beaktas även aspekter som anknyter både till arbetstillfredsställelsen och till utvecklingen av de mänskliga resurserna. Arbetstrivselindex År 2008 3,28 År 2009 3,30 År 2010 3,44 År 2011 3,47 Målsättning 3,30
26 Åklagarväsendets enkät om arbetstillfredsställelse 2011 RÅÄ Helsingfors Västra Nyland Östra Nyland Egentliga Tavastland Salpausselkä Västra Finland Birkaland Österbotten Mellersta Finland Östra Finland Uleåborg Lappland Det sammanlagda medeltalet för svaret Justitieförvaltningen Alla statliga arbetsplatser Ledningen 3,21 3,00 4,07 3,62 3,30 3,27 3,77 3,47 3,47 3,24 3,20 3,25 2,89 3,38 3,33 3,38 Innehållet och utmaningarna i arbetet 3,53 3,60 4,28 3,89 3,79 3,67 3,91 3,73 3,97 3,56 3,73 3,81 3,92 3,78 3,70 3,66 Lönen 2,80 2,74 3,37 3,21 3,21 3,23 3,13 2,99 3,02 2,95 2,97 2,97 2,66 3,02 2,86 2,82 Stöd för utvecklingen 3,46 3,15 3,84 3,54 3,33 3,64 3,51 3,43 3,62 3,19 3,34 3,43 3,25 3,44 3,17 3,18 Arbetsklimatet och samarbetet 3,52 3,65 4,36 3,82 4,00 3,76 4,07 3,52 3,80 3,53 3,78 3,92 3,58 3,81 3,66 3,72 Arbetsförhållandena Arbetsgivarbilden 3,53 3,65 3,83 3,58 3,26 3,68 3,76 3,72 3,70 3,17 3,80 3,69 3,81 3,06 2,93 3,55 3,37 3,38 3,14 3,26 3,53 3,47 3,08 3,19 3,02 2,84 3,39 3,26 3,77 3,31 3,04 3,41 3,62 3,43 3,49 2,99 3,59 3,20 3,17 3,64 3,22 3,38 3,60 3,03 3,35 3,57 3,05 3,24 Det sammanlagda medeltalet 3,30 3,26 3,92 3,56 3,43 3,49 3,66 3,48 3,56 3,23 3,46 3,44 3,28 3,47 3,37 3,36
27 Sjukfrånvarodagar per årsverke gick märkbart ned jämfört med året innan och nådde nivån från år 2007. Långa sjukledigheter har minskat med över hälften, från 1483 dagar till 618 dagar. En aning färre deltog i utbildningar jämfört med året innan. Sjukfrånvaro 2009 2011 dagar/årsverken Förverkligat Målsättning 8 6 4 2 0 8,4 7,8 2008 6,9 8,0 2009 8,5 8,0 2010 6,3 8,0 2011 Åklagarväsendets utbildningsdagar 2003 2011 4 000 3 500 3 602 3 625 3 386 3 000 2 500 2 905 2 394 2 357 2 000 1 500 2 083 1 948 1 000 1 354 500 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
28
29 3 Åklagarväsendets Resurser 3.1 Verksamhetsanslag Åklagarväsendets utgifter ökade med drygt 1,3 miljoner euro jämfört med året innan. Detta motsvarar en ökning på något över tre procent. Med beaktande av inflationen och personalökningarna är utvecklingen mycket måttlig. Jämfört med budgeten har en besparing på knappt 1,4 miljoner euro uppnåtts. Besparingar har särskilt uppkommit i informationsförvaltningskostnaderna (740 000 euro) och i åklagarämbetenas lönekostnader (430 000 euro). Lönekostnaderna ökade med cirka 960 000 euro. Ökningen var måttlig bland annat till följd av att minskningen av kontorspersonalen var snabbare än förväntat. Den stora omsättningen på åklagare har ökat antalet unga åklagare som fortfarande saknar erfarenhetsdelar i lönen. Ökningen av lönekostnaderna vid Riksåklagarämbetet beror delvis på att ett riksåklagarårsverke mer än föregående år har disponerats. Trots ett flertal verkställda verksamhetslokalprojekt blev ökningen av lokalkostnaderna endast 2,4 procent. Detta blev möjligt genom en minskning av servicebyrånätet och genom att det lokalkoncept som upprättades tillsammans med ministeriet följdes. Åklagarämbetenas övriga utgifter ökade mycket måttligt. Informationsförvaltningskostnaderna minskade med 2,7 procent. Besparingen i informationsförvaltningskostnaderna beror på att inga arbetsstationer byttes
30 ut under år 2011 och att vissa utvecklingsprojekt fördröjdes. Andelen eget arbete vid justitieförvaltningens datateknikcentral var 386 798 euro. För år 2010 gjordes en återbetalning på 84 180 euro. Över 5 miljoner euro av anslaget överförs till år 2012 vilket motsvarar cirka 11 procent av det totala anslaget. Ministeriet har ansett att 7,8 procent är en tillfredsställande nivå och uppmärksammat att andelen anslag som överförs är över tio procent vid många andra ämbetsverk inom statsförvaltningen. Det anslag som överförs inom åklagarväsendet är alltså på tillfredsställande nivå. I det anslag som överförs har man beaktat de stora informationsförvaltningsprojekt som pågår och som kräver finansieringsberedskap.
31 Åklagarväsendets anslag och dess användning 2008 2011 boksl- Boksl- Boksl- Boksl- Ändr.- Ändr.- Budget Avvikelse 2008 2009 2010 2011 2010 2011 % 2011 % Riksåklagarämbetets utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Riksåklagarämbetet sammanlagt Åklagarämbetenas utgifter Löner Lokaler Investeringar Övriga utgifter Inkomster netto Åklagarämbetena sammanlagt 2 547 541 2 691 243 2 711 809 2 971 538 259 729 9,6 % 2 879 424 92 114 3,2 % 347 299 408 531 422 876 416 960-5 915-1,4 % 421 615-4 655-1,1 % 54 340 13 127 14 818 12 111-2 707-18,3 % 10 000 2 111 21,1 % 489 485 502 282 462 447 440 385-22 062-4,8 % 515 000-74 615-14,5 % -90-9 492-9 492-9 492 3 438 665 3 615 093 3 611 949 3 831 502 219 553 6,1 % 3 826 039 5 463 0,1 % 28 410 699 28 848 436 30 361 780 31 059 271 697 491 2,3 % 31 485 314-426 043-1,4 % 2 949 754 3 479 961 3 456 404 3 539 928 83 524 2,4 % 3 590 260-50 332-1,4 % 180 980 153 785 140 242 145 477 5 234 3,7 % 100 000 45 477 45,5 % 1 865 461 1 819 441 1 866 934 1 884 978 18 044 1,0 % 1 990 940-105 962-5,3 % -154-955 -710-36 845-36 135 5089,5 % -36 845 33 406 740 34 300 668 35 824 650 36 592 809 768 158 2,1 % 37 166 514-573 705-1,5 % Sammanlagt 36 845 405 37 915 761 39 436 600 40 424 311 987 711 2,4 % 40 992 553-568 242-1,4 % Åklagarämbetenas gemensamma utgifter Dataförvaltningsutgifter - standardservice - driftsservice - utveckling - specialtjänster - löneutgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral Justitieförvaltningens servicecentral Pensionsavgiftens tillläggsavgift Sammanlagt 1 245 113 1 413 134 1 704 792 1 660 314-44 477-2,7 % 2 404 002-743 688-30,9 % 819 741 703 068 749 153 677 557-71 596-10,6 % 914 263-236 706-25,9 % 255 368 256 051 400 720 482 020 81 300 16,9 % 286 644 195 376 68,2 % 142 103 74 893 165 179 144 307-20 872-14,5 % 805 553-661 246-82,1 % 27 727 28 946 74 298 56 344-17 954-31,9 % 37 788 18 556 49,1 % 350 174 381 159 300 086-81 073-27,0 % 359 754-59 668-16,6 % 385 978 450 292 409 509 363 783-40 783-11,2 % 420 000-56 217-13,4 % 64 234 464 473-464 473 38 540 730 40 243 660 41 550 900 42 448 408 1 307 240 3,1 % 43 816 555-1 368 147-3,1 % Anslag Budget Tilläggsbudget Sammanlagt Överföringar från tidigare år Disponibla Överförda till följande år 38 410 000 39 703 000 42 543 000 43 835 000 1 292 000 3,0 % 43 875 000-40 000-0,1 % 631 000 190 000 394 000 541 000 147 000 37,3 % 541 000 39 041 000 39 893 000 42 937 000 44 376 000 1 439 000 3,4 % 43 875 000 501 000 1,1 % 1 569 212 2 069 489 1 718 829 3 104 929 1 386 100 180,6 % 2 808 129 296 799 10,6 % 40 610 212 41 962 489 44 655 829 47 480 929 2 825 100 6,3 % 46 683 129 797 799 1,7 % 2 069 482 1 718 829 3 104 929 5 032 521 1 927 592 62,1 % 2 866 574 2 165 946 75,6 %
32 Åklagarväsendets utgifter enligt utgiftsslag under åren 2008 2011, 1 000 Personalutgifter Utgifter för lokaler Utgifter för informationsteknik Övriga utgifter 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Sammanlagt 38 476 2 976 1 245 3 297 30 958 Sammanlagt 39 779 2 938 1 413 3 888 31 540 Sammanlagt 41 551 2 893 1 705 3 879 33 074 Sammanlagt 42 458 2008 2009 2010 2011 2 810 1 660 3 957 34 031 De lokala åklagarämbetenas verksamhetsutgifter 2008 2011, boksi- Boksi- Boksi- Boksi- Anslag Överförda 2008 2009 2010 2011 2011 från 2010 Disponibla Sammanlagt 33 406 740 34 300 668 35 823 279 36 385 790 37 026 000 872 999 37 898 999 Helsingfors 5 234 590 5 409 772 5 992 156 * 6 099 987 * 6 160 600 229 620 6 390 220 Västra Nyland 2 328 894 2 345 577 2 658 306 2 658 306 2 934 190 2 934 190 Östra Nyland 1 945 886 1 956 678 2 191 732 2 558 920 2 588 241-8 349 2 579 892 Egentliga Tavastland 1 922 894 2 141 319 2 087 925 2 007 898 2 106 444-50 000 2 056 444 Salpausselkä 3 182 471 3 239 376 3 287 108 3 341 712 3 408 777 163 964 3 572 741 Västra Finland 4 070 135 4 146 805 4 277 984 4 382 350 4 358 826 51 897 4 410 723 Birkaland 2 531 272 3 052 008 3 080 875 2 994 928 3 033 297 94 069 3 127 366 Österbotten 2 647 097 2 516 945 2 524 281 2 591 427 2 486 978 52 526 2 539 504 Mellersta Finland 1 506 408 1 508 633 1 521 796 1 619 527 1 614 066 67 793 1 681 859 Östra Finland 3 548 375 3 584 117 3 599 154 3 440 883 3 617 393 141 517 3 758 910 Uleåborg 2 808 486 2 716 542 2 765 615 3 007 416 2 985 461 88 915 3 074 376 Lappland 1 452 943 1 484 163 1 622 568 1 433 925 1 428 645 8 372 1 437 017 Åland 227 289 198 733 213 780 248 511 303 082 32 675 335 757 *Skillnaden till tabellen på sidan 29 beror på oallokerade belopp till enskilda åklagarämbeten.
33 3.2 Personal År 2011 stod totalt 527 årsverken till förfogande inom åklagarväsendet. Detta var ungefär nio årsverken mindre än året innan. I enlighet med personalplanen har antalet åklagare bevarats oförändrat och storleken på kontorspersonalen har minskats. Minskningen av kontorspersonalen var snabbare än förutsett. Den ska emellertid reduceras ytterligare med två årsverken. Juridikstudenterna har etablerat sin position som praktikanter inom åklagarväsendet. De används både som sommarpraktikanter under tre månader och som månadspraktikanter. Antalet visstidsanställda åklagare ser ut att fortsättningsvis öka något (79 i slutet av år 2011). En stor andel av de visstidsanställda åklagarna var kvinnor (55). Fenomenet anknyter delvis till att cirka 40 ordinarie åklagartjänster samtidigt höll på att tillsättas inom åklagarväsendet. Vid utgången av år 2011 fanns det åtta deltidsanställda åklagare vid åklagarväsendet. Detta antal ser ut att vara rätt stabilt. Bland kontorspersonalen var sju personer visstidsanställda i slutet av redovisningsåret. Det låga antalet beror delvis på att man har minskat på kontorspersonalen och inte har tillsatt vakanser. Sju personer som tillhör kontorspersonalen är deltidsanställda. Med beaktande av kontorspersonalens höga medelålder är detta inget stort antal. Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena var 46,3 år. Medelåldern bland männen var 48,1 år och bland kvinnorna 45,2 år. Medelåldern sjönk något jämfört med föregående år. Medelåldern bland den ordinarie personalen var 49 år och bland den visstidsanställa personalen 34,4 år. Åklagarnas medelålder var 44,7 år och kontorspersonalens 50,8 år. Många åklagarämbeten har under de senaste åren uppnått den målnivå för personalen som anges i personalplanen. Därför har även nyrekrytering inletts vid dessa åklagarämbeten. Åldersfördelningen har även börjat jämnas ut. Under åren 2011 2021 uppnår 135 personer av personalen vid åklagarämbetena pensionsålder.
34 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena Åklagare Kanslipersonal Sysselsatta och praktik 500 6,1 5,7 1,4 9,5 11,6 13,1 12,5 15,0 10,8 400 300 183,2 182,7 187,6 178,7 164,8 161,2 155,8 152,7 146,9 200 100 322,5 325,3 324,1 321,6 304,0 329,1 324,1 331,3 331,5 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Antalet åklagare vid de lokala åklagarämbetena (män och kvinnor) Män Kvinnor 350 300 250 231 223 218 217 205 212 198 196 190 200 150 100 50 0 121 120 122 128 117 147 141 160 172 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
35 Årsverken vid de lokala åklagarämbetena per benämning Benämningar (årsverken) 2006 2007 2008 2009 2010 2011 biträdande åklagare 19,2 0,6 16,6 16,4 7,4 5,1 ledande häradsåklagare 57,7 24,4 14,3 14,3 14,2 12,0 ledande landskapsåklagare 0,8 1,0 1,0 1,0 1,0 häradsåklagare 243,8 277,0 295,8 291,3 307,2 311,8 landskapsåklagare 2,0 1,2 1,4 1,1 1,5 1,5 ÅKLAGARE SAMMANLAGT 322,7 304,0 329,1 324,1 331,3 331,5 förvaltningssekreterare 9,8 13,3 13,6 13,0 11,4 personalsekreterare 0,9 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 avdelningssekreterare 26,0 17,1 14,0 13,0 11,4 11,5 byråsekreterare 156,2 144,6 138,9 133,5 134,1 126,9 kanslivaktmästare 1,5 1,5 1,5 1,5 1,3 1,0 städare 0,3 0,2 0,2 0,2 praktikant 2,2 0,8 2,3 1,7 3,0 2,8 högskolepraktikant 1,3 3,0 3,9 3,8 3,1 ÖVRIG PERSONAL SAMMANLAGT 187,0 176,4 174,3 168,4 167,7 157,7 SAMMANLAGT 509,7 480,4 503,3 492,4 499,0 489,2 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena 2003 2011 Medelåldern vid de lokala åklagarämbetena Ordinarie tjänst Tidsbunden tjänst 50 år 46,8 47,0 47,8 48,5 49,1 49,2 49,1 49,2 49 45 år 44,3 44,8 45,6 46,0 46,9 46,1 47,2 46,5 46,3 40 år 35 år 35,2 35,5 35,5 36,7 37,1 34,8 35,8 33,7 34,4 30 år 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
36 Åldersstrukturen vid de lokala åklagarämbetena Män Kvinnor Sammanlagt 150 pers. 150 158 138 100 pers. 78 pers. 103 91 77 50 pers. 58 47 67 61 0 pers. 20 under 35 år 35 44 år 45 54 år 55 år och äldre Personer vid åklagarämbetena som uppnår pensionsålder under åren 2011 2020 Kanslipersonal Åklagare 12 pers. 10 pers. 8 pers. 6 pers. 4 pers. 2 pers. 0 pers. år uppnår pensionsäldern (65 år) under år 1 3 2 2 3 9 3 4 8 7 8 8 5 8 7 5 8 12 9 9 6 8 65 64 63 62 61 60 59 58 57 56 55 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021
37 4 Utbildning inom åklagarväsendet Riksåklagarämbetet svarar för utbildningen av åklagare och sekreterare. I en expertorganisation bör hela personalen behärska sitt eget kompetensområde och utvecklas i takt med förändringarna. Dessa mål befrämjas genom ett omfattande och mångsidigt utbildningsprogram. Vid planeringen av utbildningsprogrammet beaktas kompetensbehoven och de förändringar som berör yrkeskunskapen. Utbildningsformen inom åklagarväsendet är centraliserade kursdagar, webbutbildning och kompletterande regional utbildning. Åklagarväsendets utbildning 2005 2011, kursdeltagarnas antal 900 800 885 700 600 500 627 641 697 625 591 690 400 300 200 100 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
38 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åklagarväsendets utbildning 2005 2011, utbildningsdagar 100 90 84 73 71 74 2005 2006 2007 2008 2009 2010 77 2011 Åklagarväsendets utbildning 2005 2011, studerandedagar 2200 2000 1800 1958 2 080 1600 1400 1200 1633 1409 1353 1 412 1451 1000 800 600 400 200 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
39 Riksåklagarämbetet tillhandahåller regional fortbildning för personalen vid åklagarämbetena. Målet med utbildningen är att öka personalens kunskaper inom aktuella ämnen. Längden på de regionala kurserna är cirka tre timmar och utbildningsteman planeras för två års tid. Deltagarantal 2011 i regional beställningsskolning Brottmålens offentlighet EAW- och EJN-utbildning Yttrandefrihetsbrott, rasistiska och övriga hatbrott Våld i nära relationer 44 45 60 86 Bokföringsbrott Sedvanliga brott och datateknikbrott Tjänstebrott 44 48 112 Djurskyddsbrott 37 0 20 40 60 80 100 120 Antal regionala beställningsskolningar som ämbetsverkena beställt 2011 Brottmålens offentlighet EAW- och EJN-utbildning Yttrandefrihetsbrott, rasistiska och övriga hatbrott Våld i nära relationer 3 3 3 4 Bokföringsbrott Sedvanliga brott och datateknikbrott Tjänstebrott 3 3 6 Djurskyddsbrott 2 0 1 2 3 4 5 6
40
41 5 Riksåklagarämbetets administrativa diarium Avgjorda och anhängiga ärenden (situationen 31.12.2011) avgjorda oavgjorda Riksåklagarens förvaltningsärenden sammanlagt 62 Utnämningsärenden 8 0 Personalförvaltning 27 3 Övriga förvaltningsärenden 22 2 Åklagarväsendets förvaltningsärenden sammanlagt 123 Utnämningsärenden 35 2 Personalförvaltning 58 6 Ekonomiförvaltning 2 2 Övriga förvaltningsärenden 12 6 Åtalsärenden sammanlagt 615 Ändringsprövningsärenden 198 117 Riksdagens, JM:s, JK:s och JO:s åtalsförordnanden 2 1 Övriga åtalsförordnanden enligt SL 1 kap 11 1 Ordinärt ändringssökande, HD 121 4 Extraordinärt ändringssökande, HD 18 1 Åklagarförordnanden 68 1 Yttrandefrihetsbrott 51 15 Övriga åtalsärenden 3 1
42 avgjorda oavgjorda Utveckling, styrning och utbildning sammanlagt 49 Riksåklagarens allmänna anvisningar 1 1 Övriga anvisningar och föreskrifter 8 0 Utbildning inom åklagarväsendet 24 1 Utvecklings- och forskningsprojekt, arbetsgr. o.dyl. 4 10 Övervakning sammanlagt 187 Klagomål 62 26 Övriga klagomål 69 19 Övervakning av strafforderärenden 0 1 Övrig övervakning 6 4 Internationella ärenden sammanlagt 80 Internationell rättshjälp 32 1 Norden och övriga närområden 5 0 EU- och ER-ärenden 13 4 Övriga internationella ärenden 15 2 Människorättsdomstolsärenden 8 0 Sakkunniguppdrag sammanlagt 128 Utlåtanden och framställningar i anslutning till lagberedning 42 3 Öviga utlåtanden och sakkunniguppdrag 71 14 Övriga ärenden sammanlagt 5 För kännedom inkomna 2 0 Övriga ärenden 2 1 Alla ärenden 1 000 249
43 5.1 Ändringsprövningsärenden Med stöd av 11 2 mom. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) och 9 i lagen om åklagarväsendet (439/2011) kan riksåklagaren på eget initiativ eller med anledning av t.ex. ett klagomål ta upp ett ärende som en underlydande åklagare har avgjort till ny behandling. I dessa s.k. ändringsprövningsärenden är den klagande missnöjd med slutresultatet av en åklagares åtalsprövning. I enlighet med arbetsfördelningen mellan riksåklagaren och biträdande riksåklagaren avgörs ändringsprövningsärenden i regel av biträdande riksåklagaren. Under redovisningsåret inkom 239 ändringsprövningsärenden (dessutom överfördes 70 ärenden från tidigare år) och av dessa avgjordes 207 ärenden. Fem ärenden ledde till åtalsförordnande. Av ändringsprövningsärendena överfördes 99 ärenden till år 2012. Den genomsnittliga behandlingstiden för ändringsprövningsärenden vid Riksåklagarämbetet var tre månader och elva dagar. 5.2 Klagomål Förutom begäran om ändringsprövning som berör en åklagares beslut kan ett klagomål även gälla en åklagares förfarande. Ofta är det fråga om dröjsmål i åtalsprövningen. I ett så kallat direkt förfarande behandlas klagomål mot andra myndigheters än en åklagares förfarande, i vilka riksåklagaren i allmänhet inte har behörighet, samt klagomål som uppenbart ankommer på laglighetsövervakarna och överförs till dessa. Under redovisningsåret inkom 58 klagomål som gällde åklagares förfarande till Riksåklagarämbetet. År 2011 avgjordes 39 klagomål. Den genomsnittliga behandlingstiden för dessa vid Riksåklagarämbetet var fem månader och tjugonio dagar. Av de inkomna klagomålen ingick 76 inte i befogenheterna.
44 Avgjorda förvaltningsärenden enligt åtgärder 2011 Ad-acta 30 Inga åtgärder 254 Framställning 6 Anmärkning 2 Inte prövats 15 Kurs eller seminarium 25 Meddelande eller anvisning 14 Utlåtande 124 Betänkande 3 Annat förvaltningsbeslut 112 Annat förordnande 4 Annat beslut 39 Utnämningsbrev 44 Returnerats 4 Överförts 66 Åtalsförordnande 40 Åklagarförordnande 68 Beslut om att inte väcka åtal 1 Till kännedom 1 Ordinärt ändringssökande 55 Svar 74 Tjänstledighetsbeslut 9 Allmän anvisning eller föreskrift 3 Extraordinärt ändringssökande 4 0 50 100 150 200 250 300 Sammanlagt 997
45 5.3 Ändringsansökan i högsta domstolen En av riksåklagarens uppgifter är att representera åklagarna i högsta domstolen. Riksåklagaren beslutar om en åklagares ansökan om besvärstillstånd eller extraordinärt ändringssökande ska lämnas in till högsta domstolen. I högsta domstolen fungerar i regel den åklagare som drev målet i de lägre instanserna som åklagare. Ordinärt ändringsansökande Under redovisningsåret lämnade åklagarna in 48 ansökningar om besvärstillstånd till högsta domstolen. När denna statistikpublikation upprättades hade högsta domstolen beviljat tillstånd i 14 fall, inte beviljat tillstånd i 21 fall och inte avgjort 16 fall. Under redovisningsåret gav åklagarna 50 svar med anledning av andra parters ansökningar om besvärstillstånd eller besvär. Extraordinärt ändringssökande Under redovisningsåret behandlade högsta domstolen fyra ärenden som berörde extraordinärt ändringssökande. Av dessa gällde två ansökningar återbrytande av dom och två återbrytande av strafforder. I 16 fall bad högsta domstolen åklagarna att ge ett svar med anledning av övriga parters ansökningar.
46 Åklagarnas besvärstillstånd år 2007 2017 2011 2010 2009 2008 2007 Ansökningar 44 47 45 46 51 Tillstånd beviljat 9 11 14 17 18 Tillstånd inte beviljat 21 27 28 35 34 Oavgjort då statistiken uppgörs 0 0 0 4 16 0 10 20 30 40 50
47 6 Polisbrottmål I början av år 2010 bildades ett undersökningsteam för polisbrottmål vid Riksåklagarämbetets enhet för åtalsärenden. Teamets uppgift är att preliminärt behandla alla brottsanmälningar som berör brott som en polis är misstänkt för och som är registrerade i polisen informationssystem PATJA. Från och med juni 2011 ingår två häradsåklagare som är undersökningsledare och två poliser i teamet. Teamets uppgift är bl.a. att genom inledande undersökningar sålla ut de anmälningar enligt vilka det finns anledning att misstänka brott. Om det enligt den inledande undersökningen inte finns skäl till misstanke överför teamet frågan om undersökningströskeln överskridande till den regionala åklagarundersökningsledaren för handläggning. Åklagaren är undersökningsledare endast i de fall där en polis misstänks för brott. Det finns 11 regionala undersökningsledare. Om den inledande undersökningen visar att det utifrån undersökningsanmälan inte finns skäl att misstänka att en polis har gjort sig skyldig till brott fattar teamets undersökningsledare beslut om att lägga ned undersökningen och informerar alla berörda parter om beslutet. Teamets undersökningsledare kan även vara undersökningsledare i ärenden där en förundersökning förrättas. Dessutom ombesörjer teamet i samarbete med Polisstyrelsen och kontaktpersonerna för polisbrott vid polisinrättningarna att undersökningsledarverksamheten i polisbrottsärenden fungerar på fältet. Teamet förbereder och genomför också utbildning som berör utredningsledning i polisbrottsärenden.
48 Under år 2011 mottog teamet för polisbrottsärenden vid Riksåklagarämbetet totalt 871 anmälningar som berörde polisbrottsärenden. Av dessa gällde 195 ärenden en enskild ärendehelhet som avsåg otillåten användning av polisregistren. Under samma tid fattade undersökningsledarna i teamet beslut om nedläggning av undersökningar i 391 fall. Av anmälningarna överfördes 332 till de regionala undersökningsledarna för avgörande och av dessa hade 78 ärenden sänts till åklagare för åtalsprövning när denna statistikpublikation upprättades. Polisbrotmål 2010 2011 2011 2010 1000 800 871 600 708 400 200 391 257 332 300 0 Inkomna 2011 Inkomna 2010 Avgjorda 2011 Avgjorda 2010 Överförda till fältet 2011 Överförda till fältet 2010