8687/98 (Presse 162) C/98/162 Rådets 2097:e möte ALLMÄNNA FRÅGOR Bryssel den 25 maj 1998 Ordförande: Robin COOK Förenade kungarikets utrikes- och samväldesminister Internet: http://ue.eu.int/newsroom E-post: press.office@consilium.eu.int 1
INNEHÅLL DELTAGARE... 3 PUNKTER SOM DISKUTERADES AGENDA 2000... 4 KÄRNVAPENPROV INDIENS: FÖRKLARING FRÅN EUROPEISKA UNIONEN... 5 VÄSTRA BALKAN Slutsatser FÖRBUNDSREPUBLIKEN JUGOSLAVIEN... 8 KROATIEN... 11 TRANSATLANTISKA FÖRBINDELSER TOPPMÖTET MELLAN EU OCH KANADA... 12 TOPPMÖTET MELLAN EU OCH USA... 12 RAPPORT FRÅN TOPPMÖTET MELLAN EU OCH RYSSLAND... 14 G7/G8-GRUPPENS TOPPMÖTE... 14 MEDELHAVSPOLITIKEN AD HOC-MINISTERMÖTET MELLAN EUROPA OCH MEDELHAVSOMRÅDET... 14 KRISEN I INDONESIEN Slutsatser... 15 UPPFÖRANDEKOD FÖR VAPENEXPORT... 16 PUNKTER SOM ANTOGS UTAN DISKUSSION YTTRE FÖRBINDELSER Gemensam ståndpunkt om mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick i Afrika Slutsatser... I Förhandlingar med Mexiko...IV GSP bestämmelser om arbetstagares rättigheter och om miljön...iv INRE MARKNADEN Konsolidering av EU:s lagstiftning om maskiner... V 2
Medlemsstaternas regeringar och Europeiska kommissionen företräddes av följande personer: Belgien Erik DERYCKE Danmark Niels HELVEG PETERSEN Friis Arne PETERSEN Tyskland Klaus KINKEL Grekland Giorgios PAPANDREOU Spanien Ramón de MIGUEL Frankrike Hubert VEDRINE Irland David ANDREWS Italien Lamberto DINI Luxemburg Jacques POOS Nederländerna Hans VAN MIERLO Österrike Wolfgang SCHÜSSEL Portugal Jaime GAMA Francisco SEIXAS da COSTA Finland Tarja HALONEN Statssekreterare för utrikesfrågor Biträdande utrikesminister Statssekreterare för utrikesfrågor och Europeiska unionen Statssekreterare för Europafrågor 3
Sverige Lena HJELM-WALLÉN Förenade kungariket Robin COOK Doug HENDERSON Utrikes- och samväldesminister Biträdande minister vid Utrikes- och samväldesministeriet Kommissionen Jacques SANTER Leon BRITTAN Manuel MARÍN Hans VAN DEN BROEK Monika WULF-MATHIES Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Ledamot Ledamot 4
AGENDA 2000 Rådet tog upp en omfattande diskussion i vilken man gick igenom de väsentliga framsteg som hittills gjorts för att klargöra räckvidden av och innehållet i kommissionens förslag i samband med Agenda 2000 om den nya finansieringsramen, riktlinjerna för ett nytt interinstitutionellt avtal, reform av strukturoch sammanhållningsfonderna och av den gemensamma jordbrukspolitiken, de nya föranslutningsinstrumenten samt Lånegarantifonden. Tack vare detta arbete kunde man klart fastställa vilka huvudfrågorna var och även identifiera några nya områden där enighet föreligger. De inlägg som gjordes under rådets diskussion har varit användbara ur politiskt synpunkt för att förbereda utkastet till lägesrapport till Europeiska rådet i Cardiff när det gäller samtliga de aspekter av Agenda 2000 som kommer att granskas av rådet vid dess möte den 8-9 juni. Rapporten kommer att bestå av två delar: en kortfattad inledande sammanställning som belyser huvudfrågorna samt en analys av dessa frågor på grundval av det detaljerade arbete som utförts vid granskningen av kommissionens förslag. Rådet noterade även att bidrag till rapporten till Cardiff även kan förväntas inkomma vid rådets möte (jordbruk) den 25 26 maj. Rådet uppmanade även Ständiga representanternas kommitté (Coreper) att granska möjliga svar på den av Europaparlamentets ordförande José María GIL-ROBLES nyligen översända skrivelsen och att rapportera tillbaka till rådet den 8 9 juni. Samtidigt som rådet betonade vikten av att hålla sig till fördragen när det gäller förfarandena, upprepade det på nytt sin öppna och konstruktiva syn på behandlingen av Agenda 2000 så att Europaparlamentet till fullo skall kunna spela sin roll. INDIENS KÄRNVAPENPROV: EUROPEISKA UNIONENS FÖRKLARING Europeiska unionen fördömer den serie underjordiska kärnvapenprov som Indien har genomfört. Den uppmanar Indien på det bestämdaste att avhålla sig från att genomföra ytterligare prov. Europeiska unionen betraktar dessa prov som ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och mot den globala insatsen för icke-spridning och kärnvapennedrustning. Den uppmanar länderna i området att visa största möjliga återhållsamhet och att avhålla sig från allt agerande som skulle kunna leda till att situationen förvärras ytterligare. Europeiska unionen noterar att Indien har ambitioner när det gäller det internationella samfundet. Den anser att genomförandet av dessa prov inte främjat utan snarare lagt hinder i vägen för dessa ambitioner. Europeiska unionen förklarar på nytt att Fördraget om icke-spridning av kärnvapen är hörnstenen i det globala systemet för icke-spridning av kärnvapen och den huvudsakliga grundvalen för fortsatt kärnvapennedrustning; den uppmanar Indien och övriga stater som ännu inte är parter i fördraget att bli det. Europeiska unionen står vidare fast vid sitt åtagande att arbeta för att avtalet om fullständigt provstopp skall träda i kraft så snart som möjligt. Europeiska unionen välkomnar den indiska regeringens nyligen gjorda uttalande om ett tillfälligt uppehåll med ytterligare prov och hoppas att Indien kommer att bekräfta att landet kommer att avstå från kärnvapenprov i framtiden. Den uppmanar Indien att omedelbart underteckna avtalet om fullständigt provstopp och vidta åtgärder för att ratificera det, 5
villkorslöst och i enlighet med sitt eget uttalande hädanefter aktivt medverka till att förhandlingar inleds inom nedrustningskonferensen i Genève om ett fördrag om förbud mot framställning av klyvbart material för kärnvapen, i enlighet med sitt eget uttalande utöva sträng övervakning av export av material, utrustning och teknik som omfattas av den triggerlista och den lista över varor med dubbla användningsområden som har utarbetats av gruppen av länder som levererar kärnvapen samt av bilagan till Missile Technology Control Regime, förplikta sig att varken montera kärnvapenutrustning eller placera ut den på transportfordon samt att upphöra med att utveckla och placera ut ballistiska robotar som kan förses med kärnvapenstridsspetsar. Europeiska unionen kommer att nära följa utvecklingen av situationen och kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder om Indien inte ansluter sig till och vidtar åtgärder för att ratificera relevanta internationella avtal om icke-spridning, särskilt avtalet om fullständigt provstopp. Rådet uppmanar kommissionen att vid dess genomgång av det allmänna preferenssystemet överväga konsekvenserna av kärnvapenproven samt Indiens framsteg när det gäller anslutning till internationella avtal om icke-spridning för Indiens fortsatta berättigande till GSP-preferenser. Medlemsstaterna kommer att verka för dröjsmål i samband med att lån till Indien från Världsbanken och andra internationella institutioner övervägs. Indiens kärnvapenprov har vållat förståelig oro i Pakistan för detta lands säkerhet, nationella suveränitet och territoriella integritet. Europeiska unionen erinrar om det uttalande som ordföranden för Förenta nationernas säkerhetsråd gjorde den 14 maj och delar Pakistans oro för freden och stabiliteten i området. EU lovordar den återhållsamhet som Pakistan har visat genom att själv inte utföra några kärnvapenprov. EU anser att områdets säkerhetsproblem måste lösas med fredliga medel och en politisk dialog och kommer att ge sitt fulla stöd till alla insatser för att så skall ske. Rådet uppmanade kommissionen att påskynda undertecknandet av handels- och samarbetsavtalet mellan EG och Pakistan samt att undersöka utrymmet för ett utökat utvecklingsstöd och ekonomiskt stöd till Pakistan. Europeiska unionen anser att Indien och Pakistan bör arbeta tillsammans för att återställa stabiliteten i området. Den är därför besviken och upprörd till följd av den indiska regeringens nyligen gjorda uttalanden som endast ökar spänningen i Södra Asien. Europeiska unionen uppmanar både Indien och Pakistan att avhålla sig från alla provokativa uttalanden eller åtgärder samt att gemensamt tillkännage sin avsikt att inom kort hålla bilaterala samtal om de frågor de är oeniga om. VÄSTRA BALKAN Slutsatser FÖRBUNDSREPUBLIKEN JUGOSLAVIEN Rådet välkomnade att en dialog inletts mellan myndigheterna i Belgrad och det kosovo-albanska ledarskapet. Dr Rugova och hans förhandlingsteam har spelat en avgörande roll för att denna dialog har kunnat inledas. 6
Rådet noterade det faktum att president Milosevic nu har tagit personligt ansvar för att en politisk process påbörjas. Rådet förväntar sig att han använder sig av hela sin auktoritet för att säkerställa att överläggningarna övergår i konsekvent genomförda förhandlingar om de svåra frågor som rör Kosovos framtid. På samma sätt förväntar det sig att den kosovo-albanska ledningen visar ett kollektivt engagemang i förhandlingsprocessen. Rådet ansåg att den samordnade internationella strategin hitintills spelat en viktig roll för att främja inledandet av en dialog och bekräftade åter sitt åtagande att fortsätta denna strategi. Rådet gav uttryck för sin åsikt att den nu påbörjade dialogen för att vara framgångsrik kommer att kräva engagemang och ett visionärt synsätt från båda parterna. Med det betonade att det krävs en fullgod politisk process i vilken parterna utan dröjsmål själva genom förhandlingar kan fastställa en lösning på Kosovos politiska ställning. I detta sammanhang bekräftade rådet åter sitt stöd till en stärkt ställning för Kosovo, inbegripet faktiskt självstyre, samt för Förbundsrepubliken Jugoslaviens territoriella integritet. Rådet uttryckte även fortsatt djup oro över det tilltagande våldet i Kosovo, som innebär ett ökat hot mot Kosovoinvånarnas mänskliga och civila rättigheter och mot den regionala säkerheten. Det betonade att ett antal stabiliserande åtgärder snarast behövs och upprepade sin uppmaning till Förbundsrepubliken Jugoslavien och de serbiska säkerhetsstyrkorna att upphöra med förtrycket. Rådet bekräftade på nytt sitt fördömande av samtliga terroristhandlingar och sin uppmaning till dem som utanför Förbundsrepubliken Jugoslavien stöder terroristhandlingar i Kosovo att omedelbart upphöra med detta. Rådet förväntar sig att den kosovo-albanska ledningen intar samma attityd. Med anledningen av mötet i Belgrad mellan president Milosevic och Dr Rugova och det första arbetsgruppsmötet i Pristina den 22 maj beslutade rådet att den föreslagna åtgärden att upphöra med nyinvesteringar i Serbien inte skall vidtas. Rådet bekräftade också sin fasta avsikt att anta och genomföra denna åtgärd om Belgrad undlåter att på allvar inleda en konkret dialog och vidta meningsfulla åtgärder för att minska våldet och spänningarna i Kosovo. Rådet noterade att andra EU-åtgärder redan har vidtagits eller övervägs och enades om att återkomma till denna fråga vid sitt möte den 8 juni. Rådet åhörde en rapport från kommissionär Hans van den Broek om det besök som kommissionens tekniska delegation gjort i Pristina. Det noterade kommissionens planer, som är under utarbetande, att trots de svåra omständigheterna ge stöd till universitetet, och välkomnade kommissionens beslutsamhet att fortsätta ansträngningarna att stödja genomförandet av utbildningsavtalet. Rådet uttryckte sin fortsatta oro över de återverkningar som krisen i Kosovo har för den regionala stabiliteten. I detta sammanhang betonade det EU:s fasta avsikt att arbeta med andra relevanta internationella organisationer för att söka lösa det växande problemet med flyktingar och fördrivna personer i regionen. Rådet gav uttryck för sitt starka stöd till de politiska och ekonomiska reformer som president Djukanovic och hans regering söker genomföra och gav uttryck för en allt större oro över den senaste utvecklingen i Montenegro. I linje med rådets fasta beslut att tillse att de demokratiska normerna stärks i hela Förbundsrepubliken Jugoslavien, krävde rådet att valprocessen i Montenegro, inbegripet valet den 31 maj, sker i enlighet med internationella normer. 7
Det välkomnade OSSE:s närvaro som observatörer under dessa val. Resultaten av fria och rättvisa val bör respekteras av alla berörda parter. Rådet uttryckte sin avsikt att under de närmaste veckorna noga följa händelserna i Montenegro och den därmed sammanhängande politiska utvecklingen på federal nivå. Rådet välkomnade kommissionens snabba insats med att ge myndigheterna i Montenegro det stöd på 3 miljoner ecu som är avsett för sociala insatser och som rådet beslutade om vid sitt möte den 27 april. Rådet betonade den vikt som det lägger vid att Förbundsrepubliken Jugoslavien gör framsteg när det gäller demokratisering och medier. Det noterade med oro meddelandet den 8 maj från förbundsministeriet för telekommunikation om avgiftsnivån för tillfälliga licenser för radio- och TVstationer och det följande meddelandet från ministeriet den 15 maj om beviljandet av licenser. Det uttryckte sin oro över det mycket begränsade antal licenser som beviljats oberoende medier och över de höga licensavgifterna. Rådet upprepade sin åsikt att regeringen i Belgrad måste vidta konkreta åtgärder för att nå en lösning på de allvarliga problem som Förbundsrepubliken Jugoslavien har i fråga om mänskliga rättigheter och demokratisering innan den kan förvänta sig att inta sin rättmätiga plats i det europeiska och internationella sammanhang. Om Förbundsrepubliken Jugoslaviens regering skulle visa en genuin vilja att samarbeta med det internationella samfundet och delta i en meningsfull dialog om Kosovo bekräftade rådet att Europeiska unionen fortfarande är beredd att, inom ramen för sin regionala strategi, positivt överväga Förbundsrepubliken Jugoslaviens deltagande i de europeiska samarbetsmekanismerna och i bredare internationella sammanhang. Unionen uppmuntrade president Milosevic att bjuda in Felipe Gonzalez att i ett tidigt skede besöka Förbundsrepubliken Jugoslavien för att fortsätta överläggningarna om Förbundsrepubliken Jugoslaviens framtida förbindelser med EU, dess deltagande i OSSE och liknande frågor. Rådet gav relevanta rådsinstanser i uppdrag att utarbeta en gemensam ståndpunkt om Gonzalez uppdrag. KROATIEN Rådet välkomnade de åtgärder som den kroatiska regeringen nyligen har vidtagit i avsikt att bemöta den internationella oron över de förfaranden för kroatiska flyktingars återvändande som fastställs i de bindande instruktioner som regeringen godkände den 14 maj. Rådet betonade att EU:s bedömning av Kroatiens uppfyllande av detta och andra åtaganden kommer att bero på genomförandet. Det erinrade om sina slutsatser av den 27 april och upprepade att Europeiska unionen förväntar sig att Kroatien vidtar ytterligare åtgärder för att förbättra sina insatser i fråga om flyktingars återvändande, även genom att utarbeta en tydlig och allsidig plan när det gäller ett konsekvent och övergripande ramverk, samt i fråga om andra viktiga områden, exempelvis demokratisering och oberoende medier. Rådet välkomnade kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag som ger rådet möjlighet att, vid behov och med hänsyn till utvecklingen, vid sitt möte den 29 juni fatta beslut om fortsatt kroatiskt deltagande i det autonoma systemet för handelsförmåner. TRANSATLANTISKA FÖRBINDELSER TOPPMÖTET MELLAN EU OCH CANADA Rådet åhörde en rapport från ordförandeskapet och kommissionen om toppmötet mellan EU och Canada den 14 maj och noterade det positiva resultatet. 8
TOPPMÖTET MELLAN EU OCH USA Rådet åhörde en rapport från ordförandeskapet och kommissionen om toppmötet mellan EU och USA den 18 maj. Rådet noterade de beslut och uttalanden som gjordes den 18 maj vid toppmötet mellan EU och USA och särskilt 1) det åtgärdspaket som avser Helms-Burton-lagen och lagen om sanktioner mot Iran och Libyen samt 2) det transatlantiska ekonomiska partnerskapet. Rådet ansåg att resultatet innebar ett viktigt steg för att överkomma de transatlantiska meningsskiljaktigheterna. Rådet betonade att dess åtagande att genomföra åtgärdspaketet måste få sin motsvarighet på den amerikanska sidan. Rådet bekräftade även den ensidiga förklaring som EU gjorde vid toppmötet och som bifogas dessa slutsatser (se nedan). Rådet anser att texterna inte inverkar menligt på de beslut som fattades i samband med förhandlingarna om det multilaterala avtalet om investeringar (MAI). Alla överenskommelser som uppnås i fråga om ett MAI skall bli föremål för rådets vanliga förfaranden, inbegripet enhällighet, vid en lämplig tidpunkt, och skall naturligtvis vara helt förenliga med principerna i internationell rätt. ENSIDIG FÖRKLARING FRÅN EU (till slutsatserna från toppmötet mellan EU och USA) EU välkomnar dagens beslut och uttalanden om Helms-Burton-lagen och lagen om sanktioner mot Iran och Libyen. EU anser att dessa, inklusive USA:s icke-officiella dokument av den 17 maj, utgör ett enhetligt paket och sammantagna erbjuder en möjlighet till en varaktig lösning av våra meningsskiljaktligheter med USA när det gäller dessa lagar. Avtalet om regler för ett förstärkt investeringsskydd och förklaringen om det transatlantiska partnerskapet för politiskt samarbete är viktiga politiska åtaganden och har samma vikt och ställning. EU erinrar om de tidigare uttalanden som gjordes vid rådets möte (allmänna frågor) och som klargjorde vårt stora motstånd, av såväl rättsliga som principiella skäl, mot införandet av indirekta bojkotter och lagstiftning med extraterritoriell och retroaktiv verkan. Tillkännagivandena av idag återspeglar inte någon förändring i vår ståndpunkt vilken härmed bekräftas. Till dess att reglerna för ett förstärkt investeringsskydd har genomförts och ett undantag beviljats EU under avdelning IV i Helms-Burton-lagen kommer vi att fortsätta att stå fast vid avtalet av den 11 april 1997. EU kommer därefter att genomföra reglerna för ett förstärkt investeringsskydd och kommer inte att inkalla någon WTO-panel mot USA när det gäller Helms-Burton-lagen eller lagen om sanktioner mot Iran och Libyen under följade omständigheter: Så länge som undantaget i fråga om avdelning III i Helms-Burton-lagen gäller. Om undantaget i fråga om avdelning IV som avses i punkt II.4 i avtalet om regler för ett förstärkt investeringsskydd beviljas. Under förutsättning att det inte vidtas några åtgärder mot företag eller enskilda inom EU i kraft av lagen om sanktioner mot Iran och Libyen och att det beviljas undantag i kraft av den lagen. 9
För EU är det självklart att investeringar i infrastruktur för olje- och gastransporter genom Iran skall kunna genomföras obehindrat. Detta åtagande från EU kommer emellertid inte att gälla om något av ovanstående villkor inte är uppfyllt eller om det vid utgången av presidentens mandatperiod inte har beviljats något undantag utan särskild tidsfrist när det gäller avdelning III såsom avsikten är enligt i punkt II.5 i samma avtal. RAPPORT FRÅN TOPPMÖTET MELLAN EU OCH RYSSLAND Rådet välkomnade framgången med det första toppmötet mellan EU och Ryssland sedan avtalet om partnerskap och samarbete trädde i kraft, och som hölls i Birmingham den 15 maj 1998. G7/G8-GRUPPENS TOPPMÖTE Rådet noterade ordförandeskapets rapport till EU-partnerna om G7/G8-gruppens toppmöte som hölls i Birmingham den 15 17 maj 1998 under ledning av Storbritanniens premiärminister Tony Blair. MEDELHAVSPOLITIKEN AD HOC-MINISTERMÖTET MELLAN EUROPA OCH MEDELHAVSOMRÅDET Rådet uttryckte sin tillfredställelse över förberedelserna inför det kommande ad hoc-ministermötet mellan Europa och Medelhavsområdet i Palermo den 3 4 juni. Det bekräftade den vikt det lägger vid ett framgångsrikt möte som bör ge förnyad kraft åt partnerskapet mellan Europa och Medelhavsområdet och förbereda det tredje ministermötet mellan Europa och Medelhavsområdet i Tyskland i april 1999. KRISEN I INDONESIEN Slutsatser Rådet diskuterade situationen i Indonesien. Det är redo att ge sitt stöd till Indonesien när landet inleder sina politiska och ekonomiska reformer. Rådet förväntar sig av president Habibie att denne bibehåller takten i det politiska reformarbetet och uppmanar honom att enträget arbeta för ett mer ansvarsfullt och öppet styrelseskick i syfte att tillmötesgå det indonesiska folkets önskan om demokrati. I detta avseende är det väsentligt att oppositionsgrupper och civila organisationer aktivt medverkar i reformprocessen. Rådet välkomnar tillkännagivandet om ett snart genomförande av val som måste vara fria och rättvisa. Det välkomnar frisläppandet av Muchtar Pakpahan och Sri Bintang Pamungkas ur fängelset och kräver att samtliga politiska fångar skall släppas fria samt full respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Rådet uppmanar det indonesiska folket att fortsätta att uttrycka sina åsikter på ett fredligt sätt och inser de ekonomiska svårigheter som det indonesiska folket är utsatt för. Rådet noterar betydelsen av humanitärt bistånd både från Europeiska gemenskapen och medlemsstaterna till Indonesien. Det inser också den särskilda vikten av humanitärt bistånd till Östtimor. Rådet välkomnar president Habibies tillkännagivande att han kommer att uppfylla alla utländska förpliktelser och uppmanar honom och hans regering att fortsätta de nödvändiga ekonomiska reformerna i nära samarbete med internationella finansiella institutioner. 10
Rådet diskuterade den nuvarande situationens konsekvenser för Östtimor. Det uppmanar de indonesiska myndigheterna att konstruktivt samarbeta med styrkorna under ledning av FN:s generalsekreterare i syfte att uppnå en rättvis, global och internationellt godtagbar lösning av frågan om Östtimor samt när det gäller EU-trojkans planerade besök. UPPFÖRANDEKOD FÖR VAPENEXPORT Rådet uppnådde en politisk överenskommelse om EU:s uppförandekod för vapenexport (se nedan). Koden bygger på de gemensamma kriterier för vapenexport som antogs 1991 och 1992 och omfattar även ett meddelande om avslag och en samrådsmekanism, den första samrådsmekanism som någonsin tillämpats på export av konventionella vapen. Antagandet av denna kod utgör kvalitativt sett ett nytt steg i EU:s utveckling av en gemensam strategi när det gäller vapenexport som ett viktigt inslag i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Rådet kommer årligen att utvärdera genomförandet av koden. EU:s UPPFÖRANDEKOD FÖR VAPENEXPORT( 1 ) Europeiska unionens råd SOM UTGÅR från de gemensamma kriterier som godkändes av Europeiska rådet i Luxemburg 1991 och i Lissabon 1992, SOM ERKÄNNER att vapenexporterande stater har ett särskilt ansvar, SOM ÄR FAST BESLUTNA att fastställa stränga gemensamma normer som skall betraktas som miniminormer för hantering av och återhållsamhet beträffande överföringar av konventionella vapen i alla EU:s medlemsstater samt att förstärka utbytet av relevant information för att uppnå ökad insyn. SOM ÄR FAST BESLUTNA att förhindra export av materiel som kan användas för internt förtryck eller internationell aggression eller bidra till regional instabilitet, SOM ÖNSKAR förstärka samarbetet och främja samsyn inom GUSP när det gäller export av konventionella vapen, SOM NOTERAR att EU har vidtagit kompletterande åtgärder mot olagliga överföringar genom sitt program för att förebygga och bekämpa olaglig handel med konventionella vapen, SOM BEKRÄFTAR att EU:s medlemsstater önskar upprätthålla en effektiv försvarsindustri som en del av såväl sin industriella bas som sina försvarsinsatser, och SOM ERKÄNNER att stater har rätt att överföra medel för sitt självförsvar, i enlighet med den rätt till självförsvar som erkänns i FN:s stadga, har antagit följande uppförandekod och tillämpningsbestämmelser: ( 1 ) Text om vilken en politisk överenskommelse uppnåtts; det formella antagandet kommer att äga rum efter det att texten har slutgranskats på samtliga gemenskapsspråk. 11
KRITERIUM ETT Respekt för EU:s medlemsstaters internationella åtaganden, särskilt de sanktioner som har påbjudits av FN:s säkerhetsråd och de som har påbjudits av gemenskapen, icke-spridningsavtal och andra avtal samt andra internationella förpliktelser En ansökan om exportlicens kommer att avslås om ett beviljande skulle stå i strid med bl.a. a) medlemsstaternas internationella förpliktelser och deras åtaganden att upprätthålla FN:s, OSSE:s och EU:s vapenembargon, b) medlemsstaternas internationella förpliktelser enligt fördraget om icke-spridning av kärnvapen, konventionen om biologiska vapen och toxinvapen samt konventionen om kemiska vapen, c) deras åtaganden inom ramen för Australien-gruppen, missilteknologiarrangemanget (Missile Technology Control Regime), gruppen av länder som levererar kärnmaterial (Nuclear Suppliers Group) och Wassenaar-arrangemanget, d) deras åtagande att inte exportera någon som helst typ av truppmina (antipersonell mina). KRITERIUM TVÅ Respekten för de mänskliga rättigheterna i det slutliga bestämmelselandet Efter att ha bedömt mottagarlandets inställning till de relevanta principer som har fastställts i internationella instrument för de mänskliga rättigheterna kommer medlemsstaterna att a) vägra exportlicens om det finns en uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan användas för internt förtryck. b) iaktta särskild försiktighet och uppmärksamhet i varje enskilt fall vid utfärdandet av licenser och ta hänsyn till typen av materiel, till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har fastställts av behöriga organ inom FN, Europarådet eller EU. Materiel som kan användas för internt förtryck omfattar i detta sammanhang bl.a. materiel, när den tilltänkta slutanvändaren bevisligen har använt sådan eller liknande materiel för internt förtryck, eller som man har skäl att tro kommer att användas till andra ändamål eller av annan slutanvändare än som uppgivits, och användas till internt förtryck. I linje med punkt 1 i tillämpningsbestämmelserna för denna kod kommer typen av materiel att övervägas noggrant, särskilt om den är avsedd för interna säkerhetsändamål. Internt förtryck innefattar bl.a. tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, summariska eller godtyckliga avrättningar, försvinnanden, godtyckliga arresteringar och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheter och de grundläggande friheter som fastställs i relevanta internationella instrument för de mänskliga rättigheterna, inklusive Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. 12
KRITERIUM TRE Den interna situationen i det slutliga bestämmelselandet med avseende på spänningar och väpnade konflikter Medlemsstaterna kommer inte att tillåta export som skulle provocera eller förlänga väpnade konflikter eller förvärra existerande spänningar i det slutliga bestämmelselandet. KRITERIUM FYRA Bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet Medlemsstaterna kommer inte att utfärda någon exportlicens om det finns en uppenbar risk för att den avsedda mottagaren skulle använda den tilltänkta exporten på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld. När EU:s medlemsstater överväger dessa risker kommer de bland annat att ta hänsyn till a) om någon väpnad konflikt pågår eller sannolikt kommer att uppstå mellan mottagarlandet och ett annat land, b) om det föreligger något territoriellt krav på ett angränsande land som mottagarlandet tidigare försökt eller hotat genomdriva med våld, c) om materielen sannolikt kommer att användas av mottagaren till annat än legitima nationella säkerhets- och försvarsändamål, d) behovet av att inte negativt påverka den regionala stabiliteten på något betydande sätt. KRITERIUM FEM Den nationella säkerheten i medlemsstaterna eller i de territorier där någon medlemsstat är ansvarig för de yttre förbindelserna, samt i vänligt sinnade och allierade länder Medlemsstaterna kommer att ta hänsyn till a) möjlig inverkan av den tilltänkta exporten på egna, andra medlemsstaters eller vänligt sinnade och allierade staters försvars- och säkerhetsintressen, samtidigt som de erkänner att denna faktor inte får påverka deras beaktande av kriterierna på respekt för de mänskliga rättigheterna och på regional fred, säkerhet och stabilitet, b) risken för att de aktuella varorna används mot deras egna styrkor eller mot styrkor från vänligt sinnade eller allierade stater eller från andra medlemsstater, c) risken för "reverse engineering" eller oavsiktlig tekniköverföring. KRITERIUM SEX Köparlandets uppträdande i förhållande till det internationella samfundet, i synnerhet i fråga om dess attityd till terrorism, karaktären av dess allianser och dess respekt för internationell rätt Medlemsstaterna kommer att ta hänsyn till bl.a. köparlandets tidigare uppträdande beträffande a) dess stöd eller uppmuntran till terrorism och internationell organiserad brottslighet, 13
b) dess uppfyllande av sina internationella åtaganden, i synnerhet beträffande icke-användning av våld, även enligt internationell humanitär rätt som är tillämplig på internationella och lokala konflikter, c) dess engagemang för icke-spridning och andra former av vapenkontroll och nedrustning, särskilt undertecknande, ratificering och genomförande av relevanta konventioner om vapenkontroll och nedrustning enligt punkt b i kriterium ett. KRITERIUM SJU Förekomsten av en risk för att materielen skall användas till annat ändamål i köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor Vid bedömningen av den tilltänkta exportens inverkan på det importerande landet och risken för att de exporterade varorna kan avledas till en oönskad slutanvändare, kommer följande att beaktas: a) Mottagarlandets legitima inhemska försvars- och säkerhetsintressen, inbegripet eventuell medverkan i FN:s eller andra fredsbevarande insatser. b) Mottagarlandets tekniska kapacitet att använda materielen. c) Mottagarlandets förmåga att utöva effektiv exportkontroll. d) Risken att vapnen kommer att återexporteras eller avledas till terroristorganisationer (antiterroristutrustning bör särskilt uppmärksammas i detta sammanhang). KRITERIUM ÅTTA Vapenexportens förenlighet med mottagarlandets tekniska och ekonomiska kapacitet med hänsyn till önskvärdheten av att stater får sitt legitima behov beträffande säkerhet och försvar täckt med minsta möjliga användning av mänskliga och ekonomiska resurser till krigsmateriel Medlemsstaterna kommer, mot bakgrund av informationen från relevanta källor såsom FN:s utvecklingsprogram, Världsbanken, Internationella valutafonden samt OECD-rapporter, att ta hänsyn till om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra den hållbara utvecklingen i mottagarlandet. De kommer i detta sammanhang att beakta mottagarlandets relativa nivå på militära och sociala utgifter och även ta hänsyn till eventuellt bistånd från EU eller bilateralt bistånd. TILLÄMPNINGSBESTÄMMELSER 1. Varje medlemsstat kommer från fall till fall att bedöma de ansökningar om exportlicens för krigsmateriel som ställs till dem, mot bakgrund av bestämmelserna i uppförandekoden. 2. Denna kod kommer inte att inkräkta på medlemsstaternas rättighet att tillämpa en mer restriktiv nationell politik. 14
3. Genom diplomatiska kanaler kommer EU:s medlemsstater att sprida utförlig information om de ansökningar om licens som har avslagits enligt uppförandekoden när det gäller krigsmateriel, tillsammans med en förklaring av varför ansökan har avslagits. De uppgifter som skall meddelas har angetts i form av ett utkast till formulär i bilaga A. Innan någon medlemsstat beviljar en licens som en annan medlemsstat eller andra medlemsstater har vägrat bevilja för en i huvudsak identisk transaktion under de senaste tre åren kommer den först att rådgöra med den medlemsstat eller de medlemsstater som avslog ansökningarna om licens. Om medlemsstaten efter dessa konsultationer ändå beslutar att bevilja licens kommer den att meddela den medlemsstat eller de medlemsstater som avslog ansökan (ansökningarna) och därvid utförligt förklara sina egna skäl. Beslutet att medge eller avslå överföring av någon krigsmateriel skall varje medlemsstat själv fatta. En ansökan om licens skall anses ha avslagits när medlemsstaten har vägrat tillstånd till faktiskt försäljning eller fysisk export av den berörda materielen, om försäljning i annat fall skulle ha ägt rum, eller vägrat tillstånd att sluta det relevanta avtalet. För detta ändamål kan ett anmälningspliktigt avslag, i enlighet med nationella förfaranden, innefatta avslag på ansökan om tillstånd att inleda förhandlingar eller ett nekande svar på en formell inledande förfrågan om en särskild beställning. 4. EU:s medlemsstater kommer att behandla sådana avslag och konsultationer konfidentiellt och inte använda dem för att uppnå kommersiella fördelar. 5. EU:s medlemsstater kommer att verka för ett skyndsamt antagande av en gemensam förteckning över krigsmateriel som omfattas av uppförandekoden, grundad på liknande nationella och internationella förteckningar. Innan detta är gjort kommer uppförandekoden att fungera på grundval av nationella kontrollförteckningar, vid behov tillsammans med inslag från relevanta internationella förteckningar. 6. Kriterierna i uppförandekoden samt det förfarande för konsultationer som anges i punkt 3 i tillämpningsbestämmelserna kommer också att gälla varor med dubbla användningsområden enligt specifikationen i bilaga 1 till rådets beslut 94/942/GUSP i dess ändrade form, när det finns anledning att anta att slutanvändaren av varorna kommer att vara de väpnade styrkorna eller den interna säkerhetstjänsten eller liknande enheter i mottagarlandet. 7. I syfte att göra uppförandekoden så effektiv som möjligt kommer medlemsstaterna att förstärka samarbetet och främja samsyn inom GUSP när det gäller export av konventionella vapen. 8. Varje EU-medlemsstat kommer konfidentiellt att sända sina övriga EU-partner en årlig rapport om sin export av försvarsmateriel samt om sitt genomförande av koden. Dessa rapporter kommer att diskuteras vid ett årligt möte inom ramen för GUSP. Vid mötet kommer man också att utvärdera uppförandekodens verkan och vilka förbättringar som behöver göras, och en konsoliderad rapport grundad på medlemsstaternas bidrag kommer att föreläggas rådet. 9. EU:s medlemsstater kommer när det är lämpligt att inom ramen för GUSP gemensamt bedöma situationen för de tänkbara eller faktiska mottagarna av vapenexporten från medlemsstaterna mot bakgrund av principerna och kriterierna i uppförandekoden. 15
10. Det erkänns vidare att om så är lämpligt får medlemsstaterna också ta hänsyn till den tilltänkta exportens inverkan på deras ekonomiska, sociala, kommersiella och industriella intressen, men att dessa faktorer inte kommer att påverka tillämpningen av ovan nämnda kriterier. 11. EU:s medlemsstater kommer att göra sitt yttersta för att uppmuntra andra vapenexporterande länder att ansluta sig till principerna i denna uppförandekod. 12. Denna uppförandekod och tillämpningsbestämmelserna ersätter all tidigare vidareutveckling av de gemensamma kriterierna från 1991 och 1992. BILAGA till uppförandekoden för vapenexport ("Pro forma" för meddelande om avslag på licensansökan)... (medlemsstatens namn) har äran att meddela sina partner att den i enlighet med EU:s uppförandekod har avslagit följande ansökan om licens: Mottagarland:... Kort beskrivning av materielen, inbegripet kvantiteten och i förekommande fall tekniska specifikationer:... Avsedd mottagare:... Avsedd slutanvändare (om annan än mottagaren):... Skäl till att ansökan avslogs:... Datum för avslag av ansökan:... 16
ÖVRIGA BESLUT Antagna utan föregående diskussion. När det rör sig om rättsakter anges röster emot och nedlagda röster. De beslut som innehåller uttalanden som rådet har beslutat att göra tillgängliga för allmänheten anges med asterisk. Dessa uttalanden kan erhållas hos presstjänsten. YTTRE FÖRBINDELSER Gemensam ståndpunkt om mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick i Afrika Slutsatser Europeiska unionen har idag antagit en gemensam ståndpunkt som på nytt bekräftar unionens åtagande att i partnerskap med Afrikas regeringar och det civila samhället främja respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick i Afrika. Den gemensamma ståndpunkten bidrar till att göra EU:s yttre insatser på området sammanhängande. Unionen kommer att ge hög prioritet åt ett positivt och konstruktivt tillvägagångssätt som främjar mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick. Unionens politik kommer att erkänna de mänskliga rättigheternas och de grundläggande demokratiska principernas allmängiltighet, och beakta enskilda länders särskilda situation. För att främja ett sunt styrelseskick kommer unionen att stödja utvecklingen av en kompetent och effektiv förvaltning som handlar på ett lagenligt sätt, tjänar samtliga medborgare och är en ansvarsfull part i internationella sammanhang. Unionen kommer att stödja öppna och oberoende rättsliga förfaranden som främjar den ekonomiska och finansiella utvecklingen. Unionen kommer att stödja förändringar som minskar motivationen för och tillfällena till korruption och som syftar till att bekämpa korruption. Den gemensamma ståndpunkten bygger på den gemensamma ståndpunkt om konfliktförebyggande och konfliktlösning i Afrika som man enades om i juni 1997. Den gemensamma ståndpunkten står också i överenstämmelse med den politiska dialog som förts inom ramen för samarbetet mellan EU och AVS-staterna. Den kommer vid behov att uppdateras för att ta hänsyn till de framsteg som görs i förhandlingarna om en efterföljare till Lomé IV. Den gemensamma ståndpunkten kompletterar kommissionens meddelande om demokratisering, rättsstatsprincipen, respekt för de mänskliga rättigheterna och god förvaltning av offentlig verksamhet (den 12 mars 1998) vars syfte är att förklara gemenskapens syn på de mänskliga rättigheterna och som föreslår en handlingsplan för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och ett sunt styrelseskick. Efter att ha granskat planen kommer gemenskapen att fatta lämpliga beslut om den. Unionen kommer att försöka befästa demokratiseringsprocessen före, under och efter själva valet. Unionen kommer att fortsätta att främja mänskliga rättigheter, demokratiska principer, ett sunt styrelseskick och rättsstatsprincipen genom en dialog på alla nivåer: mellan ministrar, mellan beskickningschefer och värdländernas regeringar, med regionala och underregionala grupper samt genom insatser från det särskilda sändebudet för området kring de stora sjöarna och på varje annat sätt som kan uttänkas i partnerskap med afrikanska institutioner. Toppmötet mellan EU och Afrika kommer att erbjuda ett unikt tillfälle att på högsta politiska nivå diskutera frågor av gemensamt intresse samt utveckla ett mer effektivt och integrerat partnerskap mellan Europeiska unionen och Afrika. 17
GEMENSAM STÅNDPUNKT om mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick i Afrika "EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FASTSTÄLLT DENNA GEMENSAMMA STÅNDPUNKT med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel J 2 i detta, och med beaktande av följande: Enligt artikel J 1.2 i Fördraget om Europeiska unionen är ett av målen för den gemensamma utrikesoch säkerhetspolitiken att utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Rådet och medlemsstaternas företrädare, församlade i rådet, antog den 28 november 1991 en resolution om mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling. Enligt artiklarna 4 och 5 i fjärde AVS EG-konventionen, undertecknad i Lomé den 15 december 1989, måste den mänskliga dimensionen beaktas i det arbete som gemenskapen och dess medlemsstater utför inom ramen för AVS EG-samarbetet och arbetet skall grundas på respekten för mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick. Enligt artikel 3 i gemensam ståndpunkt 97/356/GUSP( 1 ) om konfliktförebyggande och konfliktlösning i Afrika, vilken antogs den 2 juni 1997, noterar rådet att, i enlighet med de relevanta förfarandena, kommer insatser att göras för att säkerställa samordningen av Europeiska unionens och medlemsstaternas ansträngningar i fråga om utvecklingssamarbetet och stödet för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick. Mänskliga rättigheter är universella, odelbara, avhängiga av varandra och tätt sammankopplade. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Artikel 1 Unionens syfte är att arbeta i partnerskap med de afrikanska länderna för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick. Denna strategi skall utgöra ramen för medlemsstaternas åtgärder. Målet med den här gemensamma ståndpunkten är att bidra till att unionens externa aktiviteter i Afrika blir konsekventa, inbegripet lämpliga politiska reaktioner. Unionen erkänner att demokratiseringen är en process som kan främjas genom lämpligt stöd från det internationella samfundet, inbegripet unionen, och att många afrikanska länder under de senaste åren med framgång har infört reformer som har förbättrat enskildas möjligheter att komma i åtnjutande av mänskliga rättigheter och demokratiska förfaranden. ( 1 ) EGT L 153, 11.6.1997, s. 1. 18
Artikel 2 Unionen erkänner till fullo suveräna staters rätt att införa sina egna konstitutionella ordningar och upprätta sina egna administrativa strukturer i enlighet med den berörda statens historia, kultur, traditioner samt sociala och etniska sammansättning. Inom dessa ramar lägger unionen stor vikt vid att främja och stödja den pågående demokratiseringsprocessen i Afrika på grundval av respekten för följande principer: a) Skyddet av mänskliga rättigheter (civila och politiska samt sociala, ekonomiska och kulturella). b) Respekten för grundläggande demokratiska principer, inbegripet rätten att välja och byta ut ledare genom fria och rättvisa val, uppdelning av den lagstiftande, exekutiva och dömande makten, garantier för yttrandefrihet, informationsfrihet, föreningsrätt och rätt att organisera sig politiskt. c) Rättsstatsprincipen som ger medborgarna rätt att försvara sina rättigheter och som innebär att den lagstiftande och dömande makten ser till att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter får full verkan samt ett rättvist, tillgängligt och oberoende rättsväsende. d) Ett sunt styrelseskick, inbegripet en öppen och ansvarig förvaltning av ett lands alla tillgångar för att säkerställa en rättvis och hållbar utveckling. Artikel 3 a) När unionen fastställer sin politik gentemot enskilda länder skall den ta hänsyn till deras utgångsläge och den inriktning som de har och den hastighet med vilken förändringar sker liksom de respektive regeringarnas politiska program. Unionen skall ge hög prioritet åt en positiv och konstruktiv strategi som främjar mänskliga rättigheter, demokratiska principer, rättsstatsprincipen och ett sunt styrelseskick. b) Unionen skall tillsammans med såväl regeringarna som det civila samhället på grundval av partnerskap och samarbete överväga att öka sitt stöd till de afrikanska länder i vilka positiva förändringar har skett och i vilka de berörda regeringarna åtagit sig att främja positiva förändringar. Om förändringarna är negativa skall unionen överväga att vidta lämpliga åtgärder som kan bidra till att denna utveckling vänds på grundval av de principer som fastställs i rådets resolution av den 28 november 1991. Artikel 4 Rådet noterar att kommissionen avser att inrikta sina insatser på att uppnå de mål och prioriteringar som fastställs i denna gemensamma ståndpunkt och vid behov vidta lämpliga gemenskapsåtgärder. Artikel 5 Unionens åtgärder för att genomföra denna gemensamma ståndpunkt skall ses över var sjätte månad. 19
Artikel 6 Denna gemensamma åtgärd träder i kraft samma dag som den antas. Artikel 7 Denna gemensamma åtgärd skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning." Förhandlingar med Mexico Rådet antog förhandlingsdirektiven för de beslut som skall fattas av det gemensamma råd som inrättades genom det allmänna avtal och interimsavtal som undertecknades med Mexiko den 8 december 1997. Förhandlingarna syftar till att upprätta ett frihandelsområde för varor samt en ram för att främja utvecklingen av handeln med tjänster, inbegripet en bilateral, preferentiell, fortlöpande och ömsesidig liberalisering av handeln med tjänster. Förhandlingarna skall även omfatta en liberalisering av kapitalrörelser och betalningar, ett gradvist och ömsesidigt öppnande av marknader för överenskommen offentlig upphandling, lämpliga åtgärder för att förhindra snedvridningar eller begränsningar av konkurrensen som kan påverka handeln i betydande grad samt lämpliga åtgärder för att säkerställa ett lämpligt och effektivt skydd av immateriell äganderätt. GSP bestämmelser om arbetstagares rättigheter och om miljön * Rådet antog förordningen om inrättande av särskilda stimulansordningar för att uppmuntra utvecklingsländer att respektera normerna för arbetstagarnas rättigheter och miljön. I förordningen föreskrivs det att extra handelsförmåner skall beviljas de utvecklingsländer som omfattas av EG:s allmänna preferenssystem (GSP) under förutsättning att de kräver detta och att de kan visa att de uppfyller vissa internationellt fastställda normer: Internationella arbetsorganisationens konventioner om minimiålder för anställning samt tillämpningen av principerna om föreningsfrihet och förhandlingsrätt (konventioner nr 87, 98 och 138), samt normerna från Internationella organisationen för tropiskt timmer. För de länder som uppfyller dessa kriterier skall de förmånsmarginaler som beviljats inom ramen för GSP ökas med 100 % för jordbruksprodukter och med 66 % för industriprodukter. "Graduerade produkter", för vilka förmånerna från det grundläggande GSP-systemet har avskaffats, kommer också att bli berättigade till en minskning av tullen i den gemensamma tulltaxan (en minskning med 25 % för industriprodukter och 15 % för jordbruksprodukter). 20
INRE MARKNADEN Konsolidering av EU:s lagstiftning om maskiner Rådet godkände direktivet om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner efter Europaparlamentets godkännande, utan ändringsförslag, av den gemensamma ståndpunkt som fastställdes av rådet den 24 mars 1998. Syftet med förslaget är att officiellt konsolidera de nuvarande bestämmelserna på detta område, genom att det nya direktivet ersätter de olika konsoliderade direktiven (direktiv 89/392/EEG, 91/368/EEG, 93/44/EEG och 93/68/EEG). Inga väsentliga ändringar av den nuvarande lagstiftningen skall göras i denna process. 21