Framtidsdagen 2014 Den 27 november arrangerades för sjätte året i rad Framtidsdagen, som samlar beslutsfattare och andra viktiga aktörer inom säkerhetsområdet. Som arrangörer för Framtidsdagen står SSF Stöldskyddsföreningen och SBSC (Svensk brand- och säkerhetscertifiering) och dagen genomfördes under ledning av journalisten och programledaren John Crispinsson. Temat var Branschen vs lagstiftarna hur ökar vi förståelsen för varandras ståndpunkter och hur skapar vi utveckling tillsammans. Under eftermiddagen fick respektive talare 15 minuter till sitt förfogande för att föra fram sitt budskap och svara på eventuella frågor från moderator och publik. Flytta fram positionerna för privat säkerhetsindustri på ett planerat sätt, menade Björn Eriksson, ordförande Säkerhetsbranschen i sitt anförande och pekade på att utvecklingen redan är i full gång. Säkerhetsbranschen driver frågan om hur det privata näringslivet kan ta ansvar för fler uppgifter som idag ligger på polisen. Säkerhetsbranschen efterfrågar ett närmare samarbete med polisen och konstruktiva diskussioner för att finna rimliga gränsdragningar. Man är överens om att myndighetsutövningen inte ska hanteras av någon annan än polisen. Däremot behöver definitionen av myndighetsutövning klargöras. Kommentarer: Elin Lundgren (s) höll med om att gränsdragningsproblematiken är en viktig diskussion och att det är bekymmersamt att polisen inte kan leverera. Hon betonade dock att brottsbekämpning och våldsmonopol måste ligga på polisen och att det är nödvändigt att se över gråzonerna. Beatrice Ask (m) menade att ett skäl till att de privata säkerhetsföretagen växer är att vi begär mer och mer för att säkra upp tryggheten genom att företagen genererar behov och skapar produkter. Ett skäl till att man håller emot privatisering av polisiärt arbete är att man i längden kommer till ett segregerat samhälle om man inte har tydliga begränsningar fastslog Beatrice Ask. Pengar ska inte styra utan alla ska få sitt ärende utrett på ett korrekt sätt. Konsekvenserna kan bli gigantiska om vi inte vet vad vi vill Jerzy Sarnecki, professor, Stockholms Universitet Jerzy Sarnecki framhöll att det grundläggande avtalet mellan medborgare och stat håller på att förändras avseende medborgarskydd. Relationen är inte längre lika enkel och nya aktörer uppstår med mer makt än staten i vissa fall, vilket rimmar bättre med ett modernt samhälle. Möjligheten att skapa säkerhet med hjälp av modern teknik är också annorlunda än tidigare. Säkerhet har fått ett annat värde och blir en tjänst som kan säljas på marknaden precis som andra tjänster. Tittar man internationellt har utvecklingen gått långt. I USA har antalet privata aktörer ökat dramatisk och en omfattande sponsring av polisen sker. I England har man privatiserat fängelserna, utom för de allra värsta brottslingarna och samma utveckling är på gång i USA. Hela världen håller på att förändras dramatiskt och Jerzy håller med Björn Eriksson om att det behövs en genomtänkt strategi så att utvecklingen inte sker okontrollerat.
De privata lösningarna kan innebära att säkerhet och rättvisa blir till salu och den demokratiska rättvisan rubbas. Då blir det en fråga om tillgångar och möjligheten för olika inkomstgrupper att få leverans av säkerhet kommer att vara olika. Konsekvenserna kan bli gigantiska om vi inte vet vad vi vill, menade Jerzy Sarnecki. Kommentarer: Elin Lundgren delar Jerzys Sarneckis beskrivning av problematiken men menar att den nya polisorganisationen är tänkt att lösa en del av detta. Beatrice Ask är bekymrad över utvecklingen då det är ett fundament att alla är lika inför lagen. Hon konstaterar att vissa grupper i samhället är mer utsatta och lättare hamnar i kriminalitet samtidigt som de med utvecklingen kan få en sämre möjlighet om säkerhet kopplas till den egna resursen. Här måste motkrafter till och det är politikernas uppgift just nu att ta den rollen. Det måste finnas grundläggande institutioner som är tillgängliga för alla. Jerzy Sarnecki håller med om att politikerna måste agera broms för att klara gränsen, men anser trots det att man även bör fundera på att kunna flytta den. Allt går inte att utreda enligt polisen men det finns företag som är villiga att ta på sig den uppgiften - poängen är att vissa saker kanske skulle kunna föras över på näringslivet att utreda. Vi kan inte krampaktigt hålla oss till gamla lösningar. Det politiska systemets legitimitet är i gungning, Anders Hall, Chef för polisenheten vid RPS Det politiska systemets outputbaserade legitimitet kan och har börjat ifrågasättas, d.v.s. förmågan att leverera vad medborgarna efterfrågar, varnade Anders Hall. Lyckas man inte med detta vänder de sig någon annanstans, vilket i sin tur leder till kundifiering av medborgarna. Många är beredda att ge upp delar av den personliga integriteten om de har något att vinna på det, vilket privata aktörer tar fasta på men det dynamiska förhållningssättet kan inte appliceras på det politiska systemet som bygger på det gamla synsättet. Risken är att den digitala utvecklingen i kombination med medborgarnas förväntningar inte står i överensstämmelse med förutsättningarna för staten att leverera. Detta leder i sin tur till att rättssystemet och statens legitimitet urholkas. Ökar efterfrågan på skydd och hjälp från medborgarna samtidigt som förmågan från samhället inte hänger med ökar efterfrågan på den privata marknaden, som kan generera lösningarna. Detta kan i förlängningen bli ett demokratiproblem och staten blir inte lika legitim i takt med att det ursprungliga avtalet mellan stat och medborgare upphör. Kommentarer: I den efterföljande diskussionen med politikerna lyfte Anders Hall fram att utmaningen framöver är att exploatera information för att få till en effektivare brottsbekämpning. Här måste större vikt läggas vid sekretess och pul och vad det får för konsekvenser för vad rättsvårdande myndigheter kan göra utifrån lagstiftningen. Elin Lundgren menar att på detta område bör rutiner upprättas och bedömer att det går att få till det bättre.
Vägen till framgång är att förstå det politiska spelet, Per Geijer Per Geijer, Säkerhetschef, Svensk Handel Från handelns sida upplever man inte att man når fram med sina budskap, att man talar förbi varandra och att det är svårt att få politikerna att fatta beslut. Den enda framkomliga vägen är att försöka förmedla en bild som skapar förståelse, framhöll Per Geijer, och konstaterade att det i stor utsträckning handlar om ett kommunikationsproblem. Som exempel nämnde Per snatteribegreppet som man arbetat för att få bort under lång tid. Först när man lyckades förklara vad ett snatteri konkret kunde innebära och att detta inte var ett bagatellbrott ledde detta fram till ett nytt lagförslag som innebär att snatteri som begrepp försvinner. Per Geijer lyfte fram två exempel på frågor där man inte lyckats nå fram till en godtagbar lösning är tillträdesförbud i butik och tiggeriet. Diskussioner på dessa områden är svåra att föra då det tenderar att bli svart eller vitt och här efterlyste Per Geijer mer nyanserade och konstruktiva diskussioner. Sammanfattningsvis menade Per Geijer att vägen till framgång är att branschen måste lära sig att förstå det politiska spelet, att ha förståelse för olika synsätt, åsikter och uppfattningar för att alls kunna komma till diskussion. På motsvarande sätt måste politikerna inta samma hållning gentemot branschen. Kommentarer: Beatrice Ask anser att problemet är avgränsningsfrågorna. Att hitta avvägningar. I teorin är det möjligt att lagstifta, men hon ifrågasatte om vi ska ha ett maskineri som ägnar sig åt dessa frågor? Det handlar om resursfördelning och frågan är om det är det mest effektiva sättet. Tillträdesförbud på arenor t ex är svårt i tillämpningen. Hon menade att signalvärdet med tillträdesförbudet egentligen inte löser problemet, möjlighet att agera finns ändå. Viktigt att se skillnad på vad som bör vara lag och vad som ska vara regler och normer. Beatrice Ask efterlysete också mer civilkurage på plats. Ibland kanske man inte kan peka på lagstiftning utan måste försöka lösa problemen på annat sätt. I en kommentar från publiken lyftes också möjligheten att använda annan lagstiftning för att komma tillrätta med vissa delar av problematiken, t ex att hänvisa till utrymningsvägar. Våga samarbeta och ge oss undantag gällande PuL, Mats Galvenius, vvd Svensk Försäkring vd Larmtjänst Försäkringsbolagen ersätter stölder och bedrägerier till ett värde av 68 miljarder kronor årligen. Detta drabbar medborgarna genom högre premier och försäkringsbranschen har ett ansvar för att skydda kollektivet mot detta. Mats Galvenius lyfte fram två trender som är prioriterade att vidta åtgärder emot. Den ena är de kriminella nätverken där bedragarna är flexibla geografiskt och verksamhetsmässigt och den andra är de internationella ligorna som kommer från utlandet och som fokuserar på stöldbrott. Dagens lagstiftning gör att dessa två grupper ser stora möjligheter till framgång. Dels behövs här brottsförebyggande åtgärder, men också insatser för ökad uppklarning och åtgärder avseende straffpåföljderna så att dessa blir mer avskräckande än idag.
För att klara upp fler brott efterlyste Mats Galvenius ett bättre samarbete mellan försäkringsbolagen och polisen. I vissa brottstyper, t ex båtmotorstölder ligger uppklarningsprocenten nära noll då har inte risken att åka fast eller straffas för brottet någon preventiv effekt. Detta ökar också risken för att vi attraherar gränsöverskridande vinningskriminella. Inom polisen krävs resurser, processer och prioriteringar. Man måste lägga mer resurser på att utreda brott och vara öppna för och ta emot de underlag man från försäkringsbolagens sida kan erbjuda. Här krävs mer strukturerade arbetssätt avseende inhämtande av information om t.ex. trender och modus från försäkringsbranschen. Försäkringsbranschen måste i sin tur bli bättre på att förfina underlagen så att de blir än mer användbara för polisen. Försäkringsbranschen behöver också någon typ av undantag kopplat till PUL så att man kan utbyta information på ett effektivt sätt mellan bolagen, menade Mats Galvenius. Idag sitter många gånger olika bolag med varsin pusselbit men ingen kan lägga pusslet. Kommentarer: Elin Lundgren betonar att det här handlar om pul och sekretess och att polisen därför bör vara navet. Beatrice Ask framhöll att det finns goda skäl till att begränsa utbytet, och betonar att den enda framkomliga vägen är att tillskriva regeringen för att få frågan granskad. Hon menar att varken branschen eller polisen har lyft detta tidigare och rekommenderar att man tillskriver regeringen men en beskrivning av problematiken så att frågan kan prövas. Ha den legala bilden klar innan diskussionerna förs, Karl-Fredrik Björklund, advokat vid advokatfirman Carler Karl-Fredrik Björlund höll inte med om att lagstiftningen bör ändras eftersom det äventyrar rättssäkerheten. Det är viktigt att man från polisens sida håller en hög rättssäkerhetsnivå och säkerhetsbranschen kan inte bara springa iväg utan att reflektera över konsekvenserna. Det är viktigt att aldrig resignera inför brottsligheten, men vi måste inse att det är ofrånkomligt att vi kommer att leva med viss brottslighet som en konsekvens av vårt öppna samhälle. Man måste således fokusera sina insatser, det går inte att inte hantera allt. Karl-Fredrik lyfte också fram att dagens lagstiftning går att använda mer och att man många gånger missar möjligheter för att man inte tänkt igenom allt ordentligt. Det inte är rimligt att begränsa offentlighetsprincipen då det finns tunga bakomliggande principer för den. Man måste försöka fina andra metoder och använda lagstiftningen bättre. Det är inte omöjligt att få tillstånd från Datainspektionen om rätt rättssäkerhetsgarantier kan presenteras. För man diskussionerna på rätt sätt och inte går för långt så riskerar man heller inte att tappa i förtroende gentemot lagstiftare och tillämpare och vägen fram blir lättare. Vi bör inte inskränka offentlighetsprincipen, PuL eller tryckfrihetsförordningen, menade Karl-Fredrik Björklund. Grundera för dessa är välbalanserade. Däremot bör man skaffa sig kunskap så att man kan använda lagen på ett optimalt sätt.
Beatrice Ask framhöll att det viktiga är att man tar kontakter med politikerna för att lyfta frågorna. Elin instämmer och menar att det finns utrymme att höra av sig och presentera sina förslag. Ett annat tips för att påverka är att haka på remisser- de synpunkter som inkommer blir arbetsmaterial i de fortsatta processerna. Beatrice Ask menade att det finns en problematik på området och det är att personuppgifter används på ett felaktigt sätt typ Lexbase, där vi i Sverige har som grundprincip att man ska vara fri efter avtjänat straff. Offentliga uppgifter utnyttjas av kriminella och här finns en problematik kopplad till id-legitimitet. //
Elin Lundgren,(s), justitieutskottet talade också under seminariet om problematiken runt trygghetsfrågorna på landsbygden. Här förekommer ofta långa utryckningstider vilket medför att medborgarna inte ringer efter hjälp och att dessa brott inte syns och därmed inte finns. Detta är en av flera trygghetsklyftor i samhället. Andra är könsmässiga klyftor och klyftor mellan svensk- och utlandsfödda. Elin Lundgren konstaterade att Grannsamverkan och liknande upplägg som byavakter etc. fungerar och menade att en uppgradering av dessa ett Grannsamverkan 2.0 - där fokus skulle ligga på hur man samverkar mellan individer, föreningar och andra samhällsaktörer skulle kunna ge en ökad trygghet på flera områden. Beatrice Ask, (m), höll med om att perspektivet landsbygd-storstad är viktigt i den nya polisorganisationen. Det är ingen tvekan om det ser olika ut och att detta skapar frustration. Hon lyfte också fram skillnaden mellan juristernas och politikernas synsätt. Juristerna anser att lagen är rätt. Politikerna ställer sig frågan - är lagen rätt? Man står alltid i dilemmat runt integritetsbestämmelser och om lagstiftningen hänger ned i utvecklingen. Och det gör den inte. Det tar tid och det ska ta tid. Man får bara medveten om att lagarna är skrivna i en annan tid - t ex ser inte dagens bedrägerier ut som gårdagens, de utförs på ett annat sätt. Den nya polisorganisationen innebär en rejäl förändring när det gäller ökad effektivitet och kravet på att inta ett modernare förhållningssätt. Det är en stor organisationsförändring och man får vara beredd på att vissa misstag kommer att begås. Underbemanningen inom polisen har givit utrymme för privata initiativ. Det är viktigt att hitta sätt att samverka. Det centrala våldsmonopolet och myndighetsutövningen måste dock hållas intakt. Flytande gränser mellan olika aktörer är inte bra. Framgångsfaktorer för den nya polisorganisationen är att samla kraft, fokusera och skaffa experter (företag, politiker etc.) inom olika områden. Detta blir effektivare och ger en högre uppklarningsnivå. Klampning är ett exempel på detta. Det krävs kreativitet mellan företag och polis och ett konkret samarbete runt konkreta frågor., menade Beatrice Ask.